GYMNASIE & VUXENUTBILDNING Nämnd budget
Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden... 4 1.1 Nämndens uppdrag... 4 1.2 Verksamhetens omfattning... 4 1.3 Nämnd/styrelse... 4 1.4 Förvaltningens organisation... 4 2 Så här styrs kommunen... 6 2.1 Så här styr nämnden... 7 3 Visionen visar vart vi vill... 8 4 Kommunens omvärldsanalys... 10 5 Nämndens omvärldsanalys... 12 6 Kommunfullmäktiges inriktningar... 17 6.1 Vår värdegrund, Bitt... 17 6.2 Valfrihet... 17 7 Nämndens inriktning... 18 8 Mål... 19 8.1 Ökat inflytande... 20 8.2 Bemötande och tillgänglighet... 20 8.3 Hälsosamt liv... 20 8.4 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika... 21 8.5 Trygg kommun... 21 8.6 Företagsvänlig kommun... 21 8.7 Minskat försörjningsstöd... 22 8.8 Minskad energianvändning... 22 8.9 Ekologiska livsmedel... 22 8.10 Minskade koldioxidutsläpp... 23 8.11 Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade... 23 8.12 Bra skola... 23 8.13 En attraktiv arbetsgivare... 25 9 Direktiv... 26 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige... 26 9.2 Direktiv från nämnden... 27 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer... 28 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått... 29 11.1 Resursmått... 29 11.2 Prestationsmått... 29 11.3 Effektmått... 30 12 Personalmått... 31 12.1 Resursmått... 31 12.2 Effektmått... 31 13 Ekonomi med kommentarer... 32 13.1 Driftbudget... 32 13.2 Investeringsbudget... 34 14 Intern kontroll... 35 14.1 Intern kontroll... 35 15 Kompetensförsörjningsplan... 37 15.1 Attrahera/rekrytera... 37 Nämndbudget 2
15.2 Utveckla/behålla... 37 15.3 Avsluta... 38 15.4 Analys... 38 16 Policys, planer och program... 40 17 Taxor och avgifter... 41 Nämndbudget 3
1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för: Gymnasieskola och gymnasiesärskola gymnasieutbildning av ungdomar 16-19 år Kommunal vuxenutbildning utbildning av vuxna från 20 år och uppåt, Arbetsmarknadspolitiska insatser för kommuninvånare 20-65 år Studie- och yrkesvägledning för kommunens alla invånare Särskild utbildning för vuxna Yrkeshögskoleutbildningar Kulturskolan för barn och ungdomar 5-20 år Samordningsansvar för kommunens reguljära flyktingmottagning 1.2 Verksamhetens omfattning Totalt så finns det cirka 3 860 gymnasieelever i åldern 16-19 år folkbokförda i kommunen. Av dessa genomför cirka 2 200 sin utbildning i kommunens gymnasieskolor. Det tillkommer drygt 500 elever från andra kommuner så totalt antalet i kommunens gymnasieskolor är cirka 2710 elever. Vuxenutbildningen har cirka 6 000 kursdeltagare. Kulturskolan har cirka 2 000 elever och runt 45 lärare. Dessutom möter Kulturskolan cirka 1 000 elever genom olika projekt i grundskolan. 1.3 Nämnd/styrelse I Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ingår 11 ordinarie ledamöter och 7 ersättare. Presidiet består av ordförande och vice ordförande. Presidium sammanträder två gånger inför varje nämndsammanträde. 1.4 Förvaltningens organisation Förvaltningen leds av en förvaltningschef med en förvaltningsstab. Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium leds av varsin verksamhetschef. Verksamhetscheferna leder enhetsansvariga rektorer, på Aranäs fyra och på Lindälv fem. Enheterna som leds av rektorer, delar skolorna i mindre skolor och inom enheterna återfinns de olika gymnasieprogrammen. Aranäsgymnasiet har sju nationella program, Introduktionsprogrammen (IM), International Baccalaureate (IB) och Gymnasiesärskolans individuella program. Från och med ingår även Yrkeshögskolan i Aranäsgymnasiets organisation. Elof Lindälvs gymnasium har tio nationella program, Introduktionsprogram och Gymnasiesärskolans nationella program samt från och med även Särskild utbildning för vuxna. Bägge gymnasieskolorna har även en nationellt godkänd elitidrottsutbildning, (NIU). I Kungsbacka bedrivs även Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Nämndbudget 4
Nämnden startade under en tredje gymnasieskola, Beda Hallbergs Gymnasium, med ett 40-tal elever. Fullt utbyggt är planen att det kommer att finnas 150-200 elever. Skolan erbjuder samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap med profil Kommunikation och ledarskap. Skolan vänder sig både till den som söker ett litet kommunalt alternativ direkt från högstadiet och till ungdomar 16-20 år som på något sätt vill tillbaka till studier och meningsfull sysselsättning. Inom Kompetenscentrum finns enheterna Vuxnas Lärande, Arbetsliv, Vägledning och Studion. Enheten Vuxnas Lärande ansvarar för samordning, beställning och uppföljning av vuxenutbildningen i. Kompetenscentrum leds av en verksamhetschef och respektive enhet av en enhetschef. I gäller kundvalssystem för gymnasial vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare (SFI). De studerande kan välja mellan ett stort antal utbildare/skolor med olika profilering, både privata och kommunala. Enheten för Arbetsliv arbetar främst på uppdrag av Individ- och familjeomsorgen och Arbetsförmedlingen. Målgruppen är både kommuninvånare som står långt ifrån arbetsmarknaden och invånare som inom kort har alla möjligheter att få en anställning. Oavsett i vilken situation man befinner sig i är uppdraget att på olika sätt motivera och stärka individen för att lättare kunna nå arbetsmarknaden eller börja studera. Kompetenscentrum erbjuder också studie- och yrkesvägledning. Enheten för Vägledning ansvarar för opartisk vägledning för kommunens grund- och gymnasieskolor, vuxenutbildning samt för allmänheten. Man ansvarar även för att alla kommunens invånare ska ha möjlighet att få vägledning inför sina karriärval. Enheten Studion arbetar inom områdena grundläggande vuxenutbildning, uppdragsutbildning, utveckling av lärcentrum och lärstöd. Inom nämndens ansvarsområde finns också Kulturskolan vilken erbjuder undervisning i de vanligaste instrumenten samt sång, dans, teater och konst. Kulturskolan är en frivillig och avgiftsbelagd verksamhet, öppen för alla barn och ungdomar mellan 5-20 år i samt bedriver rytmikverksamhet för yngre barn. Det finns även viss verksamhet för förskolebarn och vuxna. Samverkan med grundskolan sker också i stor utsträckning. Kulturskolan leds av en verksamhetschef. Nämndbudget 5
2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget 6
2.1 Så här styr nämnden Övergripande styrning Styrningen i förvaltningen utgår från beslutat årshjul med planering och uppföljning. Kommunfullmäktiges mål riktas till hela förvaltningen eller adresseras till specifika verksamheter. Adressat ansvarar för att ta fram en genomförandeplan för respektive mål, alt adresserar målet vidare i sin organisation. Man ansvarar också att vid delårsbokslut och årsbokslut rapportera hur man arbetat med målet, samt redovisa vilka resultat man uppnått. Systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå Verksamhetschefen upprättar årligen en övergripande rapport över hur verksamhetens arbete samt hur man uppfyllt adresserade prioriterade mål från kommunfullmäktige samt nämndens resultatmål. Verksamhetschefen har huvudansvaret för att de kommunala målen tas om hand i planeringen och uppföljningen. Som underlag för uppföljningen används bland annat rektorernas dokumentation. Systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå Huvudprincipen är att rektor har ansvar för planering och uppföljning av de nationella målen. Varje rektor upprättar inför varje läsår en plan för skolenheten, en sk genomförandeplan. I denna ingår åtgärder för att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, att nå kommunfullmäktiges prioriterade mål samt nämndens resultatmål. I samband med läsårsavslutningen upprättar rektor en rapport över vilka resultat och förslag till förbättringar som det lokala kvalitetsarbetet har lett fram till. Rektor bestämmer hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken på sin enhet och när de olika uppföljningarna och analyserna genomförs under läsåret. Nämndbudget 7
3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget 8
Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget 9
4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år 2020. Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster Nämndbudget 10
11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget 11
5 Nämndens omvärldsanalys Elevtalen i gymnasieskolorna har nått lägsta nivå och kommer nu att stiga I åldersgruppen 16-19 år har en minskning i befolkningsutvecklingen i skett från år 2012. Prognosen från år 2012 var att minskningen av elever når sin lägstanivå med cirka 350 elever fram till läsåret 2014//2016 för att sedan öka. Det skulle då innebära att en del lokalyta frigjordes en tid fram till 2019. År 2014 har nu antalet 16-19 åringar nått botten och kommer att öka så att de nivåer med elever som fanns runt 2010 kommer att finnas i kommunens skolor senast 2019 enligt prognos. Antalet kommer då att vara cirka 2900 st. Dock är det så att andelen elever som söker till Kungsbackas skolor ökar lite snabbare än prognos både inom gruppen egna kommunungdomar och även från andra kommuner. Den ökningen kan alltså innebära att antalet elever kommer att stiga snabbare än beräknat. Kommunens egna gymnasieskolor har en stor andel elever från andra kommuner inom GR, närmare 600 st. Befolkningsutvecklingen inom GR är förskjuten i förhållande till vilket påverkar Kungsbacka positivt. Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvs gymnasium och Beda Hallbergs gymnasium har en stor attraktionskraft för nya elever. Gymnasieskolorna bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete för att förbättra konkurrenskraften och genomför olika marknadsföringsaktiviteter. Dock är det så att elevernas val och gymnasiernas prioritering av att starta program och antalet elever i klasserna är svårt att förutsäga och därmed prognostisera fullt ut. Elevernas val av andra än kommunens egna skolor och andra alternativa utbildningar är en utmaning att jobba vidare med. Eventuella nyetableringar fram till år 2020 av friskolor i kommunen och GR kan även det påverka elevernas val en del och därmed elevtalen på gymnasieskolorna. Arbetsmarknadsläget Krisen i eurozonen klingar långsamt av och området uppvisar nu på en svag tillväxt. Den tenderar att vara fortsatt svag under den kommande perioden, en förklaring till detta kan vara att nuvarande krisen i Ukraina har påverkat synen på framtiden och dämpar eventuella investeringar. Svensk ekonomi och arbetsmarknad har stått emot den svaga konjunkturen i omvärlden och sysselsättningen bedöms stiga under de kommande åren. Jobben växer fram inom de flesta yrkesområden, där bland annat vårdpersonal toppar listan över yrken där det är lättast att få jobb. Arbetsförmedlingens senaste undersökningar pekar även på en allt starkare aktivitet bland företag som säljer tjänster till andra företag. Den starka utvecklingen av den inhemska efterfrågan ger dessutom fler jobb inom bland annat hotell och restaurang samt flera försäljningsyrken. Också inom hälso- och sjukvård, bygg och anläggning samt pedagogiska yrken stiger sysselsättningen i god fart. Men arbetsförmedlingen slår också fast att utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för den som söker ett arbete. Den starkaste sysselsättningstillväxten väntas inom yrken som kräver utbildning på eftergymnasial nivå. Trots att jobben blir fler kommer många arbetssökande att ha fortsatt svårt att etablera sig i arbetslivet, särskilt de som saknar gymnasiekompetens möter en mycket tuff arbetsmarknad.[1] Nämndbudget 12
Vuxenutbildning I takt med att samhället förändras har också uppdraget och därmed kraven på kommunernas vuxenutbildning förändrats och breddats. Genom fortsatt internationalisering och ökad konkurrens mellan länder och regioner i världen ökar också flödet av varor, människor, information, tankar och idéer. Detta tillsammans med den digitala erans mobilitet och transparens driver upp både förändringshastighet och komplexitet i samhälle och arbetsliv. Vi rör oss mot en alltmer raplex verklighet (rapidly changing, increasingly complex) där branscher, jobb och yrkesroller förändras i ett rasande tempo. Kunskapskraven och behovet av specialisering ökar i alla sektorer. Många enkla arbeten försvinner till utlandet, eller in i snabbt växande automatiserade sektorn samtidigt som nya skapas. När samhällets och arbetslivets förändringstakt drivs upp, förändras också värdet av olika kunskaper och kompetenser allt snabbare. Vi börjar nu se hur jobbcyklerna är kortare än utbildningscyklerna, d.v.s. att den kunskap man tillgodogör sig under en utbildning till del är irrelevant när utbildningstiden väl är slut. Att allt färre människor kommer kunna utbilda sig för ett helt yrkesliv på en gång pekar på vuxenutbildningens avgörande roll i framtiden. Vuxna människor kommer behöva karriärväxla i allt större omfattning, längre upp i åldrarna, utbildas oftare, och tränas mer effektivt mot specifika yrkesroller och förmågor än idag. Vuxenutbildningen fyller en allt viktigare funktion i samhället eftersom den möter de stora framtidsutmaningarna. Det finns alla möjligheter för vuxenutbildningens aktörer att ta på sig en ledartröja för att möta dessa. Det kräver dock ett stort mått av framsynthet och mod att våga ändra på gamla strukturer som framstår som allt trögare i förhållande till ett snabbt föränderligt arbetsliv.[2] Studie och yrkesvägledning Samhällsutvecklingen och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet och alla de valmöjligheter som finns. Att göra val inför framtiden är en pågående process och studie- och yrkesvägledning är en grundläggande del i det livslånga lärandet och ett viktigt stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Det föränderliga samhället och de ökade kraven ställer också en ökad efterfrågan på vägledarkompetens för att stödja individen inför en valsituation. Efterfrågan i sin tur bidrar till att studie- och yrkesvägledaren finns med i flera sammanhang, något som också bidrar till ökade samt nya målgrupper. I skollagen (2010:800) är rätten till garanterad studie- och yrkesvägledning inskriven. Det innebär att elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av studie- och yrkesvägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som ska påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Att kvalitén på studie- och yrkesvägledning för alla elever säkerställs är numera tydligt fastställt, som hela skolans gemensamma ansvar. Ett arbete som kommer att ta tid och kräva ett gemensamt engagemang. Gymnasiesärskolan En stor och viktig fråga inför kommande period är att tillse att det finns behörig personal i verksamheten utifrån Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor. Behörighet att undervisa i gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen kräver bland annat speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning, en utbildning som väldigt få pedagoger i Sverige har idag. Behörighetsreglerna är senarelagda till 2018. Nämndbudget 13
Ytterligare påverkan på gymnasiesärskolan är att elevantalet nu minskar fram till år, framförallt på nationellt program. Entreprenörskap och samverkan skola-arbetsliv Den snabba tekniska utvecklingen och den höga internationaliseringsgrad som vi ser idag och framöver ställer höga krav på framtidens kompetens. Eleverna måste förberedas för arbeten som idag inte existerar, för att de ska kunna lösa problem som vi ännu inte känner till, med teknik som idag inte är uppfunnen. Detta kräver att eleverna rustas med goda förutsättningar genom satsningar på entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Det handlar om att bygga broar och öka förståelsen mellan skola och omvärld, att inspirera eleverna till kreativitet och nytänkande och att förankra den dagliga undervisningen till verkligheten utanför skolan. En viktig faktor för att näringslivet ska få tillgång till medarbetare med relevant kompetens och för att framtida medarbetare ska få någon form av arbetslivserfarenhet, är utökad samverkan mellan utbildning och näringsliv. Företagen får möjlighet att säkra sin framtida kompetensförsörjning och elevernas kunskaper om branscher, olika yrken och företagande ökar vilket skapar bättre förutsättningar för deras framtida arbetsliv och val. Det har visat sig att de elever som läser på utbildningar som har ett nära samarbete med företag och andra arbetsgivare i högre grad får en anställning efter avklarad utbildning och att de dessutom känner en högre motivation och meningsfullhet när de gör något "på riktigt" i sin utbildning. Under kommande år kommer konkurrenssituationen kommuner emellan att bli än mer påtaglig, då antalet utbildningsplatser är långt fler än antalet ungdomar. Att satsa på entreprenöriellt lärande och samverkan skola-omvärld kan komma att bli en avgörande framgångsfaktor. På det viset kan Kungsbacka bli en än mer attraktiv skolkommun helt i enlighet med Kungsbackas vision. Internationalisering "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott som startade 2014. Det nya programmet ersätter Programmet för livslångt lärande. Även andra europeiska program, som Ung och Aktiv i Europa, Erasmus Mundus och Tempus, integreras i Erasmus+. Utgångspunkten är att Erasmus+ blir ett stort program för att främja internationellt samarbete kring utbildning, ungdom och idrott. Tre typer av aktiviteter har särskilt fokus: Mobilitet (lärar-, elev- och studentutbyten, kompetensutveckling, fortbildning, studiebesök, erfarenhetsutbyten). Projektsamarbete (strategiska partnerskap och utvecklingsprojekt mellan skolor, lärosäten, utbildningsorganisationer med flera). Stöd för policyförändring (olika verktyg, metoder och arbetssätt för strategisk utveckling på europeisk policynivå). Programmet har gått ifrån individuella ansökningar till förmån för större gruppansökningar. Varje projekt kommer därmed att omfatta större områden, fler individer och fler aktiviteter. Den nya strukturen ger den sökande organisationen möjlighet att styra och anpassa projektmedel utifrån sina identifierade behov, samt möjlighet att sätta projekten i ett större sammanhang och i linje med ordinarie utvecklingsarbete. I programmet lyfter man också fram vikten av större strategiska projekt på organisations- och policynivå. Med det menas att projekten ska kopplas mer till EU:s utbildningspolitik och policyarbete och sättas in i ett sammanhang på europeisk nivå. Nämndbudget 14
Nämndbudget 15
Aktivitetsansvaret Det kommunala informationsansvar som i dag finns, där kommunerna ska hålla sig informerade om ungdomar under 20 år som inte har en gymnasieexamen, övergår i januari i ett kommunalt aktivitetsansvar (KAA) Det tydliggör att varje kommun är skyldig att erbjuda dessa ungdomar lämpliga och individuellt riktade åtgärder och ställer krav på systematisk dokumentation och uppföljning. Dessa insatser ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning, men det kan också handla om att finna en väg till en tryggad försörjning innan han eller hon är redo att gå tillbaka till sina studier. Därutöver blir det krav på ett intensifierat förebyggande arbete för att färre elever i ett första skede ska hoppa av gymnasieskolan. Gymnasieskolorna får en anmälningsskyldighet gentemot hemkommunen om eleven är frånvarande från undervisningen i större omfattning. Så är inte fallet i dag. Med denna förändring får hemkommunen bättre kännedom om elever som riskerar att avbryta sin utbildning och det finns möjlighet för fler aktörer att samverka kring insatser. [1] Arbetsförmedlingen Prognos för Arbetsmarknaden 2014-, URA 2014:3 [1] Kairos Future AB Framtidens Vuxenutbildning 2014 Nämndbudget 16
6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin Nämndbudget 17
7 Nämndens inriktning Lärandet är baserat på förståelse och kunskap. Samverkan, helhetssyn och meningsfullhet skall prägla verksamheterna. Alla medarbetare respekterar varandras kompetens, skyldigheter och ansvar i skolvardagen. Alla anställda i förvaltningen ska ha kunskaper om mångfald och olika människors olika förutsättningar att nå målen i våra verksamheter. Ingen ska diskrimineras med avseende på kön, sexuell läggning, identitet, etnisk, politisk och religiös tillhörighet eller social och kulturell bakgrund, inte heller p.g.a. förmåga eller prestation. Vårt motto: Alla lika, Alla olika. Skolans personal har ansvar för att upprätthålla lugn och ordning i skolmiljön, samt stödja elevernas rätt till inflytande över sin utbildning och stärka deras ansvarstagande för sina studier. I sin yrkesutövning bemöter skolans personal eleverna med respekt för deras person och integritet samt skyddar varje individ mot skada, kränkning och trakasserier. Nolltolerans mot kränkningar, hårt språk, våld och droger gäller i alla våra verksamheter. Gymnasiesärskolan i Kungsbacka ska ge eleven förutsättningar att fördjupa och utveckla sina kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid. Hållbar utveckling är ett av nämndens strategiska områden kopplat till visionen. Skolorna ska därmed intensifiera arbetet med läroplanens mål att införa miljöperspektivet i undervisningen. Enheterna ska även bedriva ett systematiskt miljöarbete med utgångspunkt från kommunens miljömål. Förvaltningen skall vara en flexibel organisation som är beredd och reagerar snabbt på förändringar i vår omvärld. Vårt förhållningssätt gentemot våra brukare samt våra värderingar som vi utgår ifrån, uttrycks numera även i vår pedagogiska vision (framarbetad av personalen på gymnasierna och Komvux): Med motivation, lust och självkänsla som ledord, skapar vi tillsammans en skola där alla får växa Kunskaper och färdigheter i ett sammanhang ger eleverna förutsättningar att lära livet ut Våra elever ska våga engagera sig, ta ansvar och initiativ för att se framtidens möjligheter. Nämndbudget 18
8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. Nämndbudget 19
8.1 Ökat inflytande Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning 2016 2017 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 45 48 49 50 Andelen som är nöjda med elevinflytandet 74% 80% 80% 80% 8.2 Bemötande och tillgänglighet Beslutats av KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 2016 2017 60 61 62 63 Andel elever som upplever att de får ett gott bemötande 88% 90% 90% 90% 8.3 Hälsosamt liv Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Mätning 2016 2017 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 8,1 8,1 8,2 8,2 Nämndbudget 20
8.4 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Beslutats av KF:s formulering Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Mätning Luppen var 3:e år däremellan ungdomsenkäten. Andelen av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol Luppen var tredje år, däremellan ungdomsenkäten. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker Luppen var tredje år däremellan i enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika 2016 2017 87% 88% 89% 90% 90% 92% 93% 95% 86% 86% 86% 87% 8.5 Trygg kommun Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning 2016 2017 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 66 66 67 68 8.6 Företagsvänlig kommun Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Mätning Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt 2016 2017 63 67 68 69 Nämndbudget 21
8.7 Minskat försörjningsstöd Beslutats av KF:s formulering Andelen personer med försörjningsstöd ska minska Mätning 2016 2017 Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd 2,5% 2,5% 2,4% 2,3% Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd 8.7.1 Ungdomsarbetslösheten skall minska Beslutats av Mätning 2016 2017 Andel ungdomar i arbetslöshet 10,2% 9,5% 9,3% 9,3% 8.8 Minskad energianvändning Beslutats av KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 2016 2017 171 160 155 150 8.9 Ekologiska livsmedel Beslutats av KF:s formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel 2016 2017 17% 27% 30% 35% Nämndbudget 22
8.10 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 7,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 2016 2017-6,5% -7,5% -7,5% -7,5% 8.11 Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade Beslutats av Mätning 2016 2017 Andel verksamheter som är miljöcertifierade 50% 100% 100% 100% 8.12 Bra skola Beslutats av KF:s formulering Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Mätning 2016 2017 Andel elever med gymnasieexamen 100% 100% 100% Andel elever med slutbetyg från gymnasiesärskolans nationella program Andelen studerande vid gymnasial vuxenutbildning som uppnått minst betyget E på genomförda kurser Andel som anser att skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer. 70% 100% 100% 100% 91% 55% 60% 65% 70% Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter 4 år 89% 90% 90% 90% Nämndbudget 23
8.12.1 6 månader efter avslutad yrkeshögskoleutbildning ska 95 % av de studerande vara sysselsatta inom det område som utbildningen avsåg Beslutats av Mätning 2016 2017 Andel sysselsatta efter avslutad yrkeshögskoleutbildning 65% 95% 95% 95% 8.12.2 Andelen elever i årskurs 3 som är nöjda med den studie- och yrkesvägledning de fått under gymnasietiden skall öka Beslutats av Mätning Andelen elever i årskurs 3 som är nöjda med den studie- och yrkesvägledning de fått under gymnasietiden 2016 2017 73% 75% 80% 80% 8.12.3 Undervisningen skall utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt stimulera lusten att lära Beslutats av Mätning Andel som anser att skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer. Andel som anser att det finns utrymme att tänka fritt och att testa nya idéer 2016 2017 55% 60% 65% 70% 78% 80% 80% 80% 8.12.4 Andelen studerande vid gymnasial vuxenutbildning som uppnått minst betyget E på genomförda kurser ska vara högre än riket. Beslutats av Mätning 2016 2017 Andelen studerande vid gymnasial vuxenutbildning som uppnått minst betyget E på genomförda kurser 91% Nämndbudget 24
8.13 En attraktiv arbetsgivare Beslutats av KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer - 8,6 2016 2017 Jämix, antal poäng, max är 180 poäng 83 93 118 120 Medarbetarindex Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Andel heltid 84% Timavlönade omräknat till heltid 17 7,5 7,5 7,5 Nämndbudget 25
9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige 9.1.1 Direktiv invånardialog KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under ska lämnas till Kommunstyrelsen. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.1.2 Direktiv tillgänglighet av handlingar KF:s formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.1.3 Direktiv försörjningsstöd KF:s formulering Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Samordningsansvarig nämnd Individ & Familjeomsorg Nämndbudget 26
9.2 Direktiv från nämnden 9.2.1 Kulturskolan får i uppdrag att ta fram en elevenkät samt genomföra regelbundna uppföljningar av hur eleverna uppfattar verksamheten 9.2.2 Kulturskolans utbud och aktiviteter skall vara tillgängliga för alla barn i kulturskolans målgrupp. 9.2.3 Kulturskolan skall verka för nya arbetsformer samt erbjuda ett varierat och efterfrågat utbud av kurser. 9.2.4 Yrkeshögskolan skall bedriva utbildningar av differentierade karaktär 9.2.5 Entreprenörskap - Vidareutveckla konceptet Made by Kungsbacka som en inspirationskälla och plats för synliggörande av entreprenöriella insatser och samverkan i. 9.2.6 Flyktingmottagande - Förvaltningen ska aktivt samverka med andra berörda förvaltningar och myndigheter för att främja en så god etablering som möjligt. 9.2.7 Flexibelt lärande Förvaltningen skall fortsätta utveckla flexibla lärformer samt årligen redovisa detta för nämnden. 9.2.8 Förvaltningen ska utöka samarbetet med Förskola & Grundskola, Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism för att lägga en grund för barnens skaparglädje och intresse för de estetiska ämnena och deras betydelse för hela lärprocessen. Nämndbudget 27
10 Nämndens kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklaration Gymnasieskolan Utbud Du ska erbjudas ett allsidigt sammansatt utbud av kurser och utbildningar. Trygghet Du ska känna dig trygg tillsammans med lärare, övrig personal och med kamraterna. Kompetens Du ska mötas av kunnig personal och behöriga lärare. Du ges möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för ett livslångt lärande. Lokaler Du ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler för din undervisning och övriga verksamhet. Detta gäller, till exempel, laborationssalar, idrottssalar och skolbibliotek. Stödresurser Du ska, vid sidan av din mentor, ha tillgång till resurser som kan bistå dig utifrån dina behov och önskemål, till exempel skolsköterska, skolkurator, studie- och yrkesvägledare, skolbibliotekarie Kvalitetsdeklaration Kompetenscentrum Kompetens Du ska mötas av kunnig personal och behöriga lärare. Du ges möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för att söka ett arbete samt ett livslångt lärande. Utbud Du ska erbjudas ett allsidigt sammansatt utbud av kurser, utbildningar och insatser. Trygghet Du ska känna dig trygg tillsammans med personal, lärare och med kamraterna. Lokaler Du ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler för din undervisning och övriga verksamhet. Stödresurser Du ska ha tillgång till resurser som kan bistå dig utifrån dina behov och önskemål, till exempel studie- och yrkesvägledare, arbetslivssekreterare, studieplanerare, lärare med flera. Nämndbudget 28
11 Nyckeltal/Verksamhetsmått 11.1 Resursmått Nyckeltal Kostnad per gymnasieelev folkbokförd i kommunen Kostnad per gymnasieelev i kommunens skolor 2012 Riket 107 349 110 553 115 691 106 400 111 418 131 145 Kostnad per gymnasieelev för lokaler 25 598 26 700 22 709 Kostnad per heltidsstuderande på gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser (inkl köpt utbildning) Kostnad per heltidsstuderande på grundläggande vuxenutbildning (inkl köpt utbildning) Kostnad IKE-Vuxenutbildning Kostnad genomförda poäng på Gymnasial nivå Kostnad genomförda poäng på grundläggande nivå Kostnad för Kulturskolan per invånare 7-15 år Kostnad per elev i gymnasiesärskolan (exkl lokaler och skolskjuts) Kostnader för kommunala arbetsmarknadsåtgärder, kr/invånare Kostnad genomförda närvarotimmar på SFI 51 248 46 357 44 649 55 031 2 525 2 621 3 000 301 701 315 437 Prognos 2014 Budget 11.2 Prestationsmått Nyckeltal 2012 Nämndbudget 29 Riket Antal gymnasieelever i kommunens skolor 2 630 2 530 245 117 Andel folkbokförda gymnasieelever i kommunens egna skolor 62,5% 64,2% 52,1% Antal folkbokförda gymnasieelever 3 290 3 050 330 196 Andel gymnasieelever i kommunens skolor från andra kommuner Lärartäthet i gymnasieskolan, antal elever per lärare (Heltidstj) Individer på gymnasial nivå Individer på grundläggande nivå 22% 22,5% 29% 11,1 11,4 12,1 Prognos 2014 Budget
Nyckeltal Kursdeltagare på gymnasial nivå Kursdeltagare på grundläggande nivå Genomförda poäng på Gymnasial nivå Genomförda poäng på grundläggande nivå Deltagare som anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal Deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 24 år eller yngre, andel 2012 Antal elever i Kulturskolan 1 817 1 837 Antal elever (individer) i kö till Kulturskolan 1 122 Antal elever i gymnasiesärskolan 55 55 Lärartäthet gymnasiesärskolan, antal elever per lärare (heltidstj) Riket 2,9 3,2 4 Antal elever inom SFI 240 257 Antal kursdeltagare på SFI Prognos 2014 Budget 11.3 Effektmått Nyckeltal Andel folkbokförda 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning 2012 Riket 84% 85% 74% Andel elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år 86% 87% 77% Effektivitetsindex: gymnasieskola 14 200 13 955 25 246 Genomsnittligt betygspoäng i kommunens gymnasieskolor 14,1 13,7 13,9 Nöjd-Kund-Index. NKI (Gymnasieskolan) 71 69 Trygghetsindex 93% 98% Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser som slutfört kurs Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta, andel Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat studera, andel Genomförda närvarotimmar på SFI 77,9% 56% Prognos 2014 Nämndbudget 30
12 Personalmått 12.1 Resursmått Nyckeltal 2011 2012 Totalt antal anställda 588 561 544 Andel anställda kvinnor 62% 62% 62% Andel anställda män 38% 38% 38% Totalt antal årsarbetare 540 523 507 Andel heltid 84% 85% 84% Andel kvinnor som har heltid 81% 81% 80% Andel män som har heltid 90% 91% 90% Andel deltid 16% 15% 16% Andel kvinnor som har deltid 19% 19% 20% Andel män som har deltid 10% 9% 10% Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare 0,84% 0,89% 0,93% Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare 1,26% 1,18% 1,1% Antal medarbetare per chef 28 28 23 12.2 Effektmått Nyckeltal 2011 2012 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt 2,9% 3,2% 3,4% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 3,5% 3,5% 3,9% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män 2% 2,6% 2,6% Nämndbudget 31
13 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 11 juni 2014 om Kommunbudgeten och plan 2016-2017. Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget och sammandrag investeringsbudget -2019. 13.1 Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut Budget 2014 Budget Gemensam verksamhet 29 596 27 012 29 574 Gymnasieutbildning 345 491 324 449 315 924 Vuxenutbildning 27 133 22 962 24 889 Kulturskola 20 184 19 850 21 156 Arbetsmarknadsåtgärder 12 163 10 451 13 811 Flyktingmottagande 9 0 0 Summa 434 576 404 724 405 354 Kommentar till ramfördelning driftbudget Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-11 71 att tilldela nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning 405 354 tkr varav f.n. 82 251 tkr avser interna kostnader för tjänsteköp från förvaltningen för Service. Justering av internhandeln med Service görs med indexuppräkning samt eventuella volymförändringar som görs av förvaltningen. De interna kostnader som ingår i ramen är 1 149 tkr och avser interna överenskommelser mellan Kultur och turism, fritid, förskola och grundskola. De externa kostnaderna som nämnden kan fördela till verksamheterna uppgår till 320 882 tkr. Den tilldelade budgetramen innehåller medel för volymökningar. För att fastställa vilka volymer nämnden kommer att ha för budgetåret görs beräkningar med befolkningsprognos som underlag. Det är antalet elever i gymnasieutbildning, kulturskola och vuxenutbildning som är nämndens ansvar. Volymförändring 2014 2016 Gymnasieutbildning -170-99 75 Kulturskola 89 142 113 Vuxenutbildning 644 650 654 I ramen ingår -14 879 tkr avseende volymförändringar och 2 625 tkr avseende nettoprisförändringar. Av volymförändringarna ges Vuxenutbildningen 359 tkr och Kulturskolan 308 tkr i volymökningar. Gymnasieutbildningen minskar med -15 546 tkr till följd av volymminskningar. Nämndbudget 32
Övriga förändringar och tillägg Nämnden för Gymnasie- och Vuxenutbildning har i ramen även tilldelats 1 200 tkr för Samordningsförbundet Halland samt 3 500 tkr för finansiering av feriearbeten och ungdomsjobb. Nämnden fastställer budget per verksamhet. Därigenom anger nämnden vilka budgetramar som ska gälla under det kommande budgetåret på verksamhetsnivå Budgetansvar Budgetansvaret inom nämnden ligger i huvudsak på verksamhetschef samt respektive enhetschef och rektor. Resursfördelning Nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning fördelar ramarna till verksamheterna utifrån en resursfördelningsmodell som till största delen utgår ifrån hur nämndens budget beräknas. I gemensam verksamhet ingår nämndverksamhet, studie- och yrkesvägledning, gemensam verksamhet på Kompetenscentrum samt förvaltningens stab. Budgeten för den gemensamma verksamheten beräknas utifrån föregående års budget med tillägg för pris- och löneuppräkning. För finns i ramen för gemensam verksamhet de 1 200 tkr för Samordningsförbundet Halland som nämnden tilldelats. Gymnasieutbildning består av gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, både i kommunal regi och interkommunal handel samt friskolebidrag. Budgeten för gymnasieutbildning justeras årligen med volymförändring i åldern 16-19 år med tillägg för pris- och löneuppräkning. De kommunala gymnasieskolorna, Beda Hallbergs gymnasium, Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium ersätts med en elevpeng vilken varierar i belopp beroende på vilket program eleven läser. Elevtalen per program och skola budgeteras under hösten året innan och stäms sedan av månadsvis under budgetåret och vid årets slut görs en slutgiltig avstämning i skolornas bokslut. Elevpengens storlek fastställs inför varje budgetår och tillägg för pris- och löneuppräkning görs därför inte under året. Gymnasiesärskolans budget för respektive skola beräknas dels utifrån antal elever och dels utifrån elevernas behov av stöd och hjälp med bland annat kommunikation, förflyttning, måltider och aktiviteter. Tillägg görs för pris- och löneuppräkning. Budgeten för interkommunal ersättning och friskolebidrag beräknas på liknande sätt som budgeten för de kommunala gymnasieskolorna med elevpeng och en prognos över antalet elever på respektive program. För interkommunal ersättning beräknas dels antalet elever från annan kommun som studerar i en kommunal gymnasieskola i Kungsbacka och dels antalet elever från Kungsbacka som studerar i en skola i en annan kommun eller region. För elever i behov av omfattande särskilt stöd finns möjlighet för både kommunala och fristående gymnasieskolor att ansöka om tilläggsbelopp. Vuxenutbildning innefattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux, svenska för invandrare samt yrkeshögskoleutbildning. Vuxenutbildningens budget justeras även den årligen med volymförändring i ålderskategorin 20-65 år och tillägg görs för pris- och löneuppräkning. Budgeten för grundläggande vuxenutbildning samt särvux beräknas utifrån antal elever och elevpeng med tillägg för prisjusteringar. Den gymnasiala vuxenutbildningen, Svenska för invandrare (SFI) samt Svenska som andraspråk (SAS) som utförs av externa aktörer ersätts enligt prislistan i auktorisationsvillkoren för vuxenutbildningen. Ersättningen fastställs och justeras av nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning. För Yrkeshögskolans del så finansieras verksamheten med intäkter från Yrkeshögskolemyndigheten. Kulturskolans budget justeras årligen med volymförändring i ålderskategorin 6-15 år och därtill Nämndbudget 33