Extramaterial till Samhällskunskap 7-9

Relevanta dokument
Individer och gemensk aper

Extramaterial till Samhällskunskap 7-9

Individer och gemensk aper

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Extramaterial till Historia 7-9

Minoriteter del 2. Vad pratade vi om förra gången?

Vilka av situationerna och företeelserna på lapparna ansågs fel/avvikande/oväntade och uppmuntrades inte i din omgivning när du växte upp?

LÄSGUIDE till Boken Liten

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Privilegiepromenad. Att tänka på: Välj ut rollkort och ett antal påståenden i förväg utifrån vad du tror passar gruppen.

Elevernas likabehandlingsplan

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Extramaterial till Historia 7-9

Etik- Modet att välja!

Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2

Vem får se min bild? Sida 1 av 14. En digital lektion från

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Koppling till Lgr Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola 2.6 Skolan och omvärlden Kursplaner Bild

Rätten att få vara privat på nätet

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Stenhagenskolan

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Hej! Att tänka på innan du börjar:

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Veckans ord 1. Innanför grinden

Rätten att få vara privat på nätet

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Formulär för BARN år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Det handlar om kärlek

Etik. Att söka svar på svåra frågor

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

DIN HISTORIA Historia 1 a

Lärarhandledning till Hockey, bänkvärmare och bögar

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Religionskunskap. Ämnets syfte

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Vem får se min bild? Till läraren

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Läsnyckel. Stanna, Milo! Åsa Storck Illustratör: Andréa Räder. Innan du läser

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Till dig som söker asyl i Sverige

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Värdegrund. För oss i Degerfors IF är alla viktiga oavsett roll och vi sätter alltid föreningen främst i både med- och motgång.

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

Hittar du andra svåra ord? Skriv ner dem och slå upp betydelsen i en ordbok. Använd fem av orden i meningar. Meningarna kan handla om boken.

Samtala om nätetikett

Likabehandlingsplan. Stöd för Likabehandlingsarbetet. Mål för främjande och förebyggande arbete, utifrån kartläggning.

Lag och rätt. Normer, regler och lagar.

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Materialets syfte 00 INTRODUKTION

Samtala om nätetikett. Lektionen handlar om regler och normer på nätet och hur vi förhåller oss till dem. Samtala om nätetikett

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Lärarhandledning. Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström. Några personer i boken:

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Transkript:

Extramaterial till Samhällskunskap 7-9 Individer och gemenskaper s. 9-42 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Samhällskunskap 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till samhällsboken, men för att kunna lösa en del av uppgifterna krävs det tillgång till internet. Förhoppningen med extramaterialet är att lärare snabbt och enkelt ska kunna komplettera sitt eget undervisningsmaterial. Hör av dig om du har några idéer som Capensis kan få lägga ut på hemsidan. Du som skickar in ditt material får om du vill givetvis ditt namn presenterat i anslutning till materialet. Innehåll Sidhänvisningarna är till samhällsboken s. 9-17 Familjen s. 9-17 Uppfostran s. 9-17 Para ihop begrepp med förklaring s. 18-23 Sveriges befolkning s. 18-22, 39 Brain drain och brain gain henry ståhle

Familjen 1. Det finns många olika sätt att leva och bo tillsammans på. Vad är en a) kärnfamilj? Statistik om barnfamiljer i Sverige 1,1 miljoner familjer med barn under 18 år. 7 av 10 barnfamiljer är kärnfamiljer. 2 av 10 familjer har en ensamstående förälder. 1 av 10 är ombildade familjer (barn från en t idigare familj som ingår i en ny familj). b) ensamstående förälder? % 40 30 20 10 ANTAL BARN I BARNFAMILJER c) regnbågsfamilj? 1 barn i famljen 2 barn i familjen 3 barn i familjen 4 eller fler barn i familjen Källa: SCB 2. Använd informationen i rutan (Statistik om barnfamiljer i Sverige) och besvara frågoran a-e. a) Hur många barnfamiljer finns det i Sverige? b) Hur många procent av barnfamiljerna är ombildade familjer? c) Hur många barn är det vanligast att en familj har? d) Hur många procent ska de fyra staplarna bli tillsammans? e) Läs av antalet procent på varje stapel och lägg ihop dem. Hur många procent blev det? 3. Ringa in de personer i texten som du anser ingår i Tottes familj. Uppgift som hör till Capensis Samhällskunskap 7-9 s. 9-17 Totte bor med sin mamma Jasmine och hund en Fido. Varannan helg bor Totte hos sin pappa Otto och hans nya fru Julia. Julia har sedan tidig are ett barn som heter Herman. Totte träffar Herman sällan eftersom han har flyttat hem ifrån. Tottes pappa och Julia har en dotter tillsammans som heter Tessan. Tessan är tre år. T essan träffar han minst en gång i veckan. Tottes mormor Svea sover över hos Totte minst tre n ätter i veckan när hans mamma jobbar natt. Tottes morfar Ruben dog för två år sedan. T ottes farfar Ernst och farmor Erna bor i Tyskland. De träffas nästan aldrig. Tottes mamma Jasmine har dejtat en kille i över ett år som heter Rune. Rune är trän are i Tottes fotbollslag, så Totte har känt honom längre än Jasmine! 4. Diskutera med en klasskamrat eller i hela klassen a) hur viktiga beslut bör fattas i en familj. b) inom vilka områden åsikter från dig, dina syskon eller någon av dina föräldrar/vårdnadshavare väger tyngre än de andra familjemedlemmarna. c) vad barn kan vara med och besluta om i familjen?

Uppfostran 1. Vad betyder ordet uppfostran? 2. Diskutera med en klasskamrat eller i hela klassen vad det finns för likheter och skillnader på uppfostran. 3. Vilka vuxna pratar du med, förutom dina föräldrar, under en vecka? 4. Vem anser du har det största ansvaret för att du ska lära dig sakerna i tabellen? Kryssa för några av alternativen. 5. Diskutera med en klasskamrat eller i hela klassen. Är du på samma sätt i olika situationer, till exempel på fotbollsträningen, i skolan eller hemma? Om nej, förklara hur ditt sätt att vara skiljer sig mellan olika situationer. Skolan Dina föräldrar/ Någon annan dina vårdnadshavare Säga tack när någon har hjälpt dig Säga förlåt när du har gjort något dumt Vara hederlig (inte ljuga och inte stjäla) Vara en schysst kompis Lära dig läsa Lära dig matematik Komma i tid Visa läraren respekt Tugga med munnen stängd Borsta tänderna två gånger per dag Inte slänga skräp omkring dig Inte förstöra saker Visa killar och tjejer lika stor respekt Uppgift som hör till Capensis Samhällskunskap 7-9 s. 9-17

Para ihop begrepp med förklaring 1. Afrofobi Hat och fördomar mot muslimer. 2. Antisemitism Hat och fördomar mot judar. 3. Antiziganism Hat och fördomar mot romer. 4. Hatbrott Hat och fördomar mot afrikaner och personer med afrikanskt ursprung. 5. Islamofobi När ett brott riktas mot en person eller grupp just för att de tillhör den gruppen. 1. Fördom Hur du lever ditt liv. 2. Förebild En person som är värd att efterlikna, ett föredöme. 3. Grupptryck En uppfattning om hur till exempel en person är eller gör i vissa situationer utifrån en bild av hur personen är eller hur gruppen som personen tillhör anses vara. 4. Livsstil När en individ inte får vara med i en grupp. 5. Utfryst Människors påverkan på varandra. Ofta används ordet i negativ betydelse där påverkan leder till dåliga handlingar, t. ex. mobbning e ller rökning. 1. Ansvar Att utföra handlingar som anses vara orätta handlingarna. 2. Etik En moralisk valsituation där inget av handlingsalternativen känns helt rätt. 3. Etiska principer Grundläggande uppfattningar om rätt handlande. 4. Moral Att stå för det man har sagt, tänkt eller gjort. 5. Moraliskt dilemma Besvarar frågor om vad som i teorin är det rätta, det bästa och det goda. 6. Moralisk kompass En genomtänkt känsla för rätt och fel. 7. Omoraliskt Ett ställningstagande om vilka handlingar som anses vara de rätta att utföra. 1. Etnicitet Hur du upplever dig själv och gruppen eller grupperna som du ingår i. 2. Gruppidentitet Hur omgivningen uppfattar dig och gruppen eller grupperna du ingår i. 3. Könsidentitet Hur du uppfattar dig själv. 4. Nationell identitet Individer som till exempel delar ett visst intresse, en kultur eller en egenskap och identifierar sig som en grupp. 5. Objektiv identitet Kulturella (religion, språk och traditioner) och/eller historiska rötter som en individ upplever sig dela med andra människor. 6. Personlig identitet Det kön en person anser sig vara. 7. Social identitet Gemensam identitet som gäller många i ett land, men inte alla. 8. Subjektiv identitet Gruppidentitet. 1. Dominerande värderingar Hur bra eller dåligt något anses vara. De bygger på normerna som finns. 2. Norm Det som uppfattas som normalt av samhället. 3. Normalitet Omgivningens förväntningar och regler om hur en person bör vara. 4. Normalfördelning Uppfattningen om vad som är rätt och orätt. 5. Plikt De flesta i ett samhälle har liknande uppfattningar om vad som är bra och dåligt. 6. Social norm De flesta värdena ligger nära medelvärdet. Används inom statistiken. 7. Värdering En regel som ska följas. Något en person är skyldig att göra. Uppgift som hör till Capensis Samhällskunskap 7-9 s. 9-17

Sveriges befolkning 1. Det bor 660 000 svenska medborgare i andra länder. De ingår inte i Sveriges befolkning. a) Vad tror du skulle hända i samhället om alla 660 000 skulle flytta tillbaka till Sverige? b) Vad tror du skulle hända i samhället om ytterligare 660 000 svenskar skulle flytta utomlands? 2. Rangordna begreppen med det mest negativa först. Motivera ditt val av de två mest negativa. Tillståndslös person Papperslös Illegal invandrare Asylsökande Gömda flyktingar Motivering: 3. Skulle du kunna tänka dig att hjälpa någon att gömma sig som fått avslag på sin asylansökan? Ja Nej Tar inte ställning 4. Vad är det för problem som menas i texten med att tillståndslösa personer går under jorden i Sverige? Ett problem i det sammanhanget är det inte obetydliga antal personer som i den situationen går under jorden, det vill säga stannar kvar i landet, trots att beslutet om utvisning innebär en skyldighet att inom viss kortare tid lämna landet. Det har beräknats att mellan 20 000 och 50 000 sådana tillståndslösa personer för närvarande vistas i Sverige och berörda myndigheter gör bedömningen att den gruppen ökar. (SOU 2017:93, sidan 63) Uppgift som hör till Capensis Samhällskunskap 7-9 s. 18-23

Brain drain, brain gain och youth drain Många personer har invandrat till Sverige i vuxen ålder. De har med sig yrkeserfarenhet och/eller utbildning från hem landet. När välutbildade människor emigrerar från fattiga till rika länder kallas det brain drain. Brain drain kan översättas med kompetensflykt eller kunskapsflykt. Det fattiga landet förlorar till exempel läkare och ingenjörer, medan det nya landet får gratis utbildad arbetskraft. Att få utbildad arbetskraft kallas brain gain. a) Tänk dig att du flyttar utomlands när du är 20 år och aldrig återvänder till Sverige. Anser du att du har någon skyldighet att ge tillbaka något till Sverige, till exempel för din skolgång, ditt barnbidrag, studiebidrag och så vidare? b) Tänk dig att du flyttar från en liten stad på landsbygden när du är 20 år och aldrig bosätter dig där igen. Hur tycker du att landsbygden ska kunna utvecklas om många av ungdomarna flyttar till storstäderna (youth drain)? Uppgift som hör till Capensis Samhällskunskap 7-9 s. 18-22, 39