rätten till mat version 1.0 2011
innehåll inledning Om Världens kurs 4 Till ledarna 5 jag och maten Övning Mitt bästa matminne 7 Övning Middagsbjudningen 7 Övning Utmaningen 8 Övning Heta stolen 8 Pratstund Vardagsmat 9 världens mat Vad äter vi? 10 Pratstund Måltiden, en kulturell grej? 10 Vem är hungrig? 11 Hur mäts hunger? 11 Minskar eller ökar hungern? 11 Var finns de hungriga? 12 Den dolda hungern 12 Pratstund Hungerprat 12 Vad beror hungern på? 12 Fattigdom är grundproblematiken 12 Matpriskrisen 14 Exempel Moçambique 14 Pratstund Trolla med knäna! 15 Vad var det som hände? 15 Bonden får för lite betalt! 16 Miljömatkrisen 17 Pratstund Katastrofminne 17 Är anpassning möjlig? 17 Ekologiskt eller högintensivt? 17 Exempel på ohållbart jordbruk 18 Går det att odla hållbart till alla? 18 Pratstund Ekologiskt grönsaksland? 19 Bonden måste vara i fokus 19 Hiv skapar hunger och fattigdom 19 Hiv, mat och ojämlikhet 20 Markfrågan 21 Jordreformer 21 Exempel Colombia 21 Kvinnor, mark och makt 22 Landgrabbing 24 Övning Mark, makt och maktlöshet 25 Världspolitiken 26 De globala handelsreglerna 27 Handel med mat är annorlunda 27 De lokala marknaderna först 28 EUs jordbrukspolitik 28 Pratstund Makt och kosing 30 Mat en mänsklig rättighet 30 Pratstund Maträtt 30 FN-mål om hunger 31 Hur kan vi utrota hungern? 32 Sociala trygghetssystem 32 Exempel Namibia 33 Exempel Brasilien 34 Pratstund Cash is king? 34 Hungerns orsaker och vad som behöver göras 34 Viktiga grundproblem 35 Detta behöver göras! 35 kyrkan och maten Livets bröd 36 Pratstund Snacks för själen? 36 Tre perspektiv som genomsyrar 37 Rättighets- och genusperspektivet 37 Hållbarhetsperspektivet 38 Försoningsperspektivet 39 Pratstund Perspektiv på tillvaron? 40 Exempel på vad kyrkans arbete kan innebära 41 Övning Bilden av spökbyn 41 Världens största nätverk vilken kraft! 43 Inomkyrkliga nätverk 43 Övning Gräsrötter 44 Övning 4 hörn om kyrkans bidrag 44 Fasta en kristen tradition 45 Kärlek och ansvar 46 vi kan påverka världens mat Utmanad av Syd 47 Pratstund Uppmanande snack 48 Övning Tvärtomövning 48 Tänk globalt handla lokalt? 49 Klappa dig själv på ryggen! 49 Övning 4 hörn om min konsumtion 49 Övning Linjen om min konsumtion 50 Pratstund Vad väger tyngst? 51 Produktmärkningar, vad betyder de egentligen? 51 Spelar märkningen någon roll? 51 Pratstund Hållbar konsument? 52 Övning Schysst utbud?! 52 Övning Maktkartan 52 Påverka mera! 53 Internationella grupper 53 Stöd Svenska kyrkans internationella arbete 54 Laga mat tillsammans 54 Inför en köttfri dag 54 Förändring gör vi tillsammans! 54 Övning Symboliskt hopp 54 Bön som avslutning 55 mer att läsa och lära 57
inledning 3 inledning -mat mat mat. vad ska vi äta till middag ikväll? jag har ingen fantasi! jag orkar inte laga mat idag igen! Känner du igen dig? Varje människa världen över behöver äta. Var eviga dag. För vissa är mat en självklarhet, för andra en njutning. För ytterligare andra representerar maten mest ett problem, kanske för att det ständigt är ett bekymmer att få pengarna att räcka. Samtidigt som andra tycker att maten är jobbig eftersom man oroar sig för att gå upp eller ner i vikt. Medan andra har problemet att den lokala infrastrukturen gör att det faktiskt inte går att få tag på mat vad gör man då? För nästan en miljard människor är hungern ständigt närvarande. En sjättedel av jordens befolkning tvingas varje kväll att gå och lägga sig med tomma magar. Hungriga föräldrar tvingas gå och lägga sig med vetskapen om att deras barn är lika hungriga. Detta trots att det finns tillräckligt mycket mat för att mätta hela jordens befolkning. Hungerns främsta orsaker är fattigdom och orättvisa strukturer som hindrar människor från att få tillgång till den mat de behöver. REDAKTION: Gudrun Norrfjärd, Sofie Lindestrand Psilander, Sofia Svarfvar, Marit Norén, Alexander Sjöberg Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens. Gud vill att vi, var och en, ska ha liv. Och inte vilket liv som helst utan liv i överflöd. Det betyder att varje människa ska ha hållbar tillgång till tillräckligt med mat, mat både för kropp och själ. Livet, så som Gud vill det, är något som flödar över. Det finns inga gränser för det eftersom det inte finns några gränser för Guds kärlek och nåd. Vår viktiga uppgift som kristna är att visa på Guds kärlek och samtidigt uppmana samhället och oss själva att aktivt handla för en rättvis och hållbar fördelning av jordens resurser. Det finns tillräckligt med mat för alla, men några använder mer resurser än vad de behöver på bekostnad av andra. Mänskligheten är en enda kropp vi måste också dela ett och samma bröd. Mat är en rättighet! Tillsammans ska vi göra allt för att utrota hungern!
inledning 4 OM VÄRLDENS KURS världens kurs, rätten till mat så är materialet upplagt Materialet är uppdelat i fyra kapitel Jag och maten, Världens mat, Kyrkan och maten samt Vi kan påverka världens mat. I den första delen, Jag och maten, får man fundera över hur man själv förhåller sig till det som vi alla behöver. Mat en självklarhet, ett nödvändigt ont eller kanske det som förgyller tillvaron? Del två, Världens mat, är lite av ett faktakapitel. Vad är hunger? Vem är hungrig? Och hur kommer det sig att nästan en miljard människor hungrar när det faktiskt finns tillräckligt med mat åt alla? Del tre fokuserar på Kyrkan och maten. På vilket sätt är rätten till mat en fråga för kyrkan? Vad gör kyrkan och på vilka grunder? Den fjärde och avslutande delen fokuserar på att vi tillsammans faktiskt har möjlighet att påverka arbetet med att utrota hungern. Här finns tips på vad vi själva kan göra, både i form av att påverka makthavare, övningar och böner. Genomgående tankar Världens kurs vill försöka hjälpa till att se sambanden mellan det lokala och det globala. Vi lever i en värld där vi ständigt påverkar och påverkas av människor både nära och långt borta, vare sig vi vill eller inte. Genom att se och vara medveten om detta finns det möjlighet att agera på ett mer medvetet sätt, ens handlingar spelar faktiskt roll. När jag blir medveten om att mina handlingar spelar roll börjar jag också reflektera över hur jag vill handla och varför vad är det som har betydelse för hur jag vill agera? Spelar det någon roll att jag tror på Gud? Hur syns det då i mina handlingar? Eller är tro och liv två separata saker? Världens kurs tror att tron på Gud och livets vardagliga handlingar behöver hänga ihop och ständigt gå in i varandra. Först då kan tron spela en verkligt viktig roll och bidra till en positiv förändring. Världens kurs grundar sig i övertygelsen om att vi som kyrka och kristna är sända att göra det vi kan för en hållbar värld utan orättvisor, fattigdom och förtryck, där varje människa får leva i frihet och värdighet. Gud visar sig i sin skapelse i naturen och i varje människa. Vi har i uppdrag att vara verktyg för Guds vilja att den skapelsen ska leva och vara hel. Då låter vi tron bli handling. för ytterligare information om världens kurs som koncept: www.varldenskurs.se Se särskilt inledningsavsnittet i Världens kurs, grund. samtliga världens kursmaterial finns att hämta på www.varldenskurs.se
inledning 5 stöd från sensus Sensus är ett studieförbund som arbetar med folkbildning och som särskilt lyfter fram livsfrågor, mångfald och globala frågor. Genom Sensus kan du få stöd och hjälp att ordna en studiecirkel eller kurs. Sensus finns över hela landet, ta reda på vem som är din närmsta kontakt på www. sensus.se och klicka på Kontakta oss. Genom Sensus finns möjlighet att utveckla dig själv som ledare. Sensuspedagogen är en fortbildning i folkbildningspedagogik. Den bygger på såväl deltagarnas erfarenheter som Sensus pedagogiska policy. Utbildningen är på cirka nio timmar. På www.sensus.se/ledare kan du läsa mer. Håll även utkik på www.varldenskurs.se för särskilda kurstillfällen Till ledarna Grunden för lärandet i Världens kurs är samtalet, utgångspunkten är den enskilda människans erfarenheter och lust att lära. När vi pratar med varandra får vi tillfälle att lyssna på varandras erfarenheter och pröva våra egna synsätt och åsikter. Det finns olika vägar för att nå fram till den givande pratstunden, förhoppningsvis kommer du att upptäcka några av dessa vägar här i Världens kurs. I vissa fall kan en övning vara en bra ingång till samtalet och ibland kan nyckeln vara en text att utgå ifrån. Ofta är det bra att dela in sig i mindre grupper för pratstunderna. Som ledare för en kurs eller cirkel har du i uppgift att stödja gruppens samtal så att olika perspektiv och erfarenheter får chans att komma fram. Världens kurs bygger på övertygelsen om varje människas inneboende förmåga, där vi kompletterar varandra med olika gåvor. Här kommer några tips till dig som ledare, dessa kan hjälpa dig att vara en effektiv katalysator under pratstunderna: - Ställ effektiva korta frågor som Hur ser du på det? Och? För att? - Ställ öppna frågor (som inte kan besvaras ja/nej) som Vad? eller Hur? - Bekräfta det deltagarna säger genom att uppmuntra, kommentera och anknyta - Sammanfatta och synliggör vad som sagts - Se till att alla kommer till tals och var observant på att vissa individer inte blir tysta p.g.a. genus, funktionshinder, språksvårigheter eller annat inledning/avslutning Vare sig man väljer att genomföra Världens kurs som studiecirkel eller kurs kan det vara bra att ha en tydlig början och ett tydligt slut på varje träff. Ett sätt att inleda eller avsluta en träff är Rundan. I en runda får alla i gruppen berätta om sina tankar utan att bli kommenterade. När alla har sagt sitt kan man välja att be om kommentarer. Ett sätt att visa på vem som talar är att använda ett fokusföremål dvs. så länge den som talar håller i ett visst föremål är alla andra tysta, därefter skickas föremålet vidare till nästa talare. Rundan kan även fungera för utvärdering. Frågor för en runda kan t.ex. vara: Så här mår jag just nu/ det här förväntar jag mig av kursen/ det här tar jag med mig från den här dagen/ så här ser jag på världen.
inledning 6 En annan metod för inledning eller avslut är Bildspråk. En bild kan hjälpa till att sätta ord på tankar och känslor och olika personer kan se olika saker i en och samma bild. Lägg ut bilderna (det finns särskilda s.k. bildspråk men man kan också använda andra bilder, symboler eller t.ex. föremål från naturen) på golvet eller på ett bord och uppmana deltagarna att välja en bild/symbol som hon/han tycker beskriver t.ex: Så här mår jag just nu/ det här bär jag med mig/ det här är mina förväntningar. Ytterligare ett sätt att inleda eller avsluta en träff är att helt enkelt sitta avslappnade och lyssna på någon stilla musik i ett par minuter. Avslappningen kan vara särskilt bra om ni t.ex. möts på kvällen efter jobbet eller skolan, det kan vara ett sätt att varva ner och släppa dagens bekymmer. värderingsövningar Värderingsövningar kan användas för att starta samtal och bearbeta värderingar inom områden som saknar givna svar. Förutom att bearbeta attityder och värderingar bidrar ofta metoden till ett ökat självförtroende eftersom man i mindre grupp får uttrycka sin åsikt utan att någon kan säga att det är rätt eller fel. Det är ett bra instrument för demokrati. I värderingsövningar får deltagarna tillfälle att tänka efter och ta ställning, uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter, bli lyssnade till och lyssna till andra samt reflektera och bearbeta attityder. Det är viktigt att som ledare tala om för deltagarna att man har rätt att ändra den åsikt som framförts under övningen. Som deltagare kan man tänka om både under och efter övningen. Det finns inga rätt och fel i en värderingsövning. Här ges tillfälle att provtänka! att jobba med bibeltexter Löpande i materialet kommer ni att hitta förslag på bibelställen med anknytning till de olika övningarna och texterna. Ni kan arbeta med bibeltexterna på olika sätt, och lägga så mycket tid på dem som ni själva tycker passar. Följande är ett möjligt sätt att jobba med samtal utifrån bibeltexter. Metoden är mycket enkel och kan användas många gånger. - Läs texten högt ett par gånger, olika röster. - Ställ frågan: Vad betyder den här texten för mig i mitt globala engagemang? eller Vad betyder den här texten för mig här och nu? - Ge varandra en stunds tystnad för egen reflektion. - Gör en runda där var och en får ge sitt svar på frågan. Använda gärna ett fokusföremål, den som har föremålet har ordet. Han/hon får då tala till punkt och övrigas roll är att lyssna aktivt (inte sitta och fundera på vad man själv ska säga när det blir ens tur). - När alla haft föremålet och möjlighet att ge sitt svar kan ni inleda ett samtal utifrån det ni hört och tänkt. övning pratstund bibelställe
jag och maten 7 JAG OCH MATEN Alla människor överallt genom alla tider behöver mat. Att äta är ett behov som förenar oss. Vår relation till mat kan däremot se väldigt olika ut, av olika anledningar. Men oavsett vad vi tycker och tänker om maten så är den någonting som vi alla på ett eller annat sätt måste förhålla oss till. I det här avsnittet ska vi börja fundera på just det som överskriften säger jag och maten. Mitt bästa matminne syfte: Att få presentera sig själv och börja lära känna varandra. beskrivning: Be deltagarna vända sig till den som sitter bredvid. Alla par får nu ca fem minuter på sig att berätta för varandra om sitt bästa matminne. Om man har svårt att komma på det bästa så ta ett tillfälle som av någon anledning har fastnat i minnet, kanske en speciellt god middag, en frukost i särskilt trevligt sällskap eller en oväntad lunch. Berätta för varandra om detta tillfälle. Varför minns du det? Vad åt du? Hade du sällskap av någon? Var hände det? När hände det? Efter ca fem minuter bryts de parvisa samtalen och varje par får kort presentera varandra för övriga gruppen genom dessa matminnen. TIPS: Vill ni kan ni föra in ytterligare en dimension. Om du hade varit född och uppvuxen på en annan kontinent än den där du faktiskt är född/uppvuxen, vad tror du att du hade svarat då? Vilken skulle skillnaden vara och vad beror den framförallt på? tidsåtgång: Ca 15-20 minuter beroende på gruppens storlek Middagsbjudningen syfte: Att få presentera sig själv och börja lära känna varandra. beskrivning: Varje deltagare ska bjuda in till en festmåltid. Man får själv bjuda in tre till fem personer, bjud in dem som du allra helst skulle vilja träffa och prata med. Det kan vara vänner, kändisar, släktingar, döda eller nu levande, riktiga eller fiktiva personer. Förutom gästlistan ska varje deltagare också bestämma menyn och platsen där måltiden ska äga rum. Sedan får varje person beskriva sin festmåltid för de andra deltagarna. Ni kan välja att göra övningen enskilt, då kan varje person rita och anteckna för att sedan presentera för övriga gruppen. Eller så kan övningen göras parvis eller i mindre grupper. tidsåtgång: Ca 15-20 minuter beroende på gruppens storlek
jag och maten 8 Utmaningen syfte: Att börja fundera över sitt eget förhållande till mat. Valfrihet, möjligheter, tillgång, smak, prioriteringar med mera. beskrivning: För denna övning behöver du som ledare förbereda dig genom att ha med dig ett antal matvaror eller saker som symboliserar matvarorna, förslagsvis sju till tio saker. Här är exempel på varor du kan ta med: Morot, mjöl, ris, bönor, banan, fisk, matolja, salt, nötkött, socker, mjölk, kål. TIPS: Berätta gärna på ett säljande sätt om t.ex. en riktig smakupplevelse som kittlar smaklökarna osv. Lägg matvarorna på ett bord eller på golvet och ni sitter i en ring runt. Presentera kort de olika varorna för deltagarna och förklara följande: Var och en av er ska fundera ut vilka tre av dessa varor du skulle vilja välja för att laga till en maträtt och bjuda oss andra på. Varje person får sedan en i sänder berätta vilka varor man valt och vad man planerar att bjuda på. Du som ledare kan börja berätta om dina tre varor och vad du ska göra av dem. När alla fått berätta vad de tänker bjuda på kan ni prata om: Blev ni sugna på någon av rätterna ni fick höra om? Kan ni tänka er att provlaga någon av rätterna? Någon rätt ni absolut inte vill äta? Varför? Skulle du äta den om du var jättehungrig? Var det någon av varorna du brukar använda, vilken och hur? Hur brukar ni göra när ni ska äta? Går till mataffären/ kollar i kylen/ går ut i trädgårdslandet/ ringer pizzerian? Hur mycket tid lägger ni på maten? Tänker/ planerar/ odlar/ lagar/ äter osv. Var ifrån kommer de olika varorna? Är de dyra eller billiga? Heta stolen syfte: Att tänka till och ta ställning till ett antal mer eller mindre kluriga påståenden. Övningen är bra för att komma igång inför kommande pratstund. beskrivning: Heta stolen är en värderingsövning (se bakgrundstext på s. 6). Ni behöver samma antal stolar som antal deltagare. Ställ stolarna i en ring, en deltagare på varje stol. Ledaren säger ett påstående i taget (se nedan, välj de påståenden som känns relevanta) och deltagarna byter stol i fall de håller med om påståendet. Om det bara är en person som väljer att byta stol, låt personen stå upp och markera och därefter sätta sig ned igen på samma stol. Det är viktigt att det är tempo i övningen. Ledaren kan ställa frågor till deltagarna om hur de tänkte när de valde att antingen sitta kvar eller byta stol. TIPS: Om man inte vill springa runt och byta stolar går det bra att i stället bara resa sig upp när man håller med. För den som har svårt att röra sig alls går bra att i stället räcka upp handen t.ex. tidsåtgång: Ca 10 min.
jag och maten 9 påståenden Blodpudding är gott Det är sällskapet som gör måltiden Den som inte arbetar ska inte äta Om det fanns piller som innehöll alla nödvändiga näringsämnen skulle jag hellre äta piller än vanlig mat Jag skulle kunna tänka mig att äta mindre animaliska produkter (kött, fisk, ägg och mejeriprodukter) Ingen jul utan julskinka Utan grill, ingen sommar Jag kan tänka mig att betala lite mer för mat som är producerad på ett schysst sätt Jag kan tänka mig att avstå från t.ex. tomater under vinterhalvåret för att spara energi Det är roligt att laga mat Det är viktigare att man blir mätt än att det är gott Om det inte är gott är jag hellre utan Att få äta mat man tycker om är en rättighet Mat är ett nödvändigt ont Vardagsmat I boken L is for lifestyle (Ruth Valerio, 2004) kan man läsa om hur författarens förhållande till mat i allmänhet och grönsaker i synnerhet har förändrats. Hon berättar om att hon och hennes familj köper ekologiska grönsaker som de får hemlevererade i en låda till dörren en gång i veckan. Till en början var hon irriterad på att grönsakerna var jordiga och hade konstiga former och att lådans innehåll styrs efter säsong. Men med tiden har hon kommit att gilla just det som irriterade henne från början. Att grönsakerna fortfarande är jordiga påminner henne om var de faktiskt kommer ifrån. Samma sak är det med bundenheten till säsongerna, var sak har sin årstid, det hjälper henne att uppskatta naturens och livets rytm. Dessutom menar hon att frukt och grönsaker som är skördade under rätt årstid faktiskt smakar mycket mer och bättre än de inplastade, tvättade grönsaker som hon tidigare handlade i mataffären. Att få vänta och längta efter vissa frukter och grönsaker gör också att hon uppskattar dem mer. Genom att äta på ett sätt som respekterar vad Gud har skapat, både mänskligt och icke-mänskligt, ser Ruth Valerio på sitt ätande som ett av de sätt på vilket hon tillber och ärar Gud. Vad tänker ni om den här typen av förhållningssätt till mat? Hur brukar middagarna se ut hemma hos dig? Hur ser en vardagsmiddag ut? Hur ser en festmiddag ut? Vad är viktigt? Tid, plats, familj, vänner..? Predikaren 9:7 och Ordspråksboken 26:15 Om vårt förhållande till mat, det kan vara lustfyllt eller ångestväckande, vi kan ha lagom, för mycket eller för lite mat. 1 Mos 2:7, 15 Människan hör intimt samman med jorden. Vi är skapade ur jord från marken. Vi finns på jorden för att bruka och vårda den, för att vara med och ge förutsättningar för liv, bland annat genom att plantera ett frö, skörda ett veteax och baka ett bröd.
världens mat 10 VÄRLDENS MAT Mat för dagen är både ett av människans mest grundläggande behov och en mänsklig rättighet. Trots det är var sjätte människa hungrig. Det betyder att nästan en miljard människor går och lägger sig med knorrande magar. Varje kväll. Det borde inte vara så. Hur kommer det sig att så många människor inte får denna grundläggande rättighet uppfylld? Och vilka blir konsekvenserna? Vad kan göras för att förbättra situationen? VAD ÄTER VI? Nästan allt vi äter kommer ifrån naturen, och det allra mesta kommer från jordbruket. Även vildfångad och vildväxande mat är fortfarande viktig, särskilt fisk, som för många människor är den främsta proteinkällan. Men den huvudsakliga försörjningen, basmaten - med kolhydrater, fett och proteiner kommer för de allra flesta människor från jordbruket. Räknat i kalorier (energi) står spannmål för lite mindre än hälften av födan. Vete, majs och ris är de vanligaste sädesslagen som är spridda över hela världen. Regionalt finns många andra som hirs, råg, teff och quinoa. Framförallt i Afrika kan rotknölar som t.ex. potatis och kassava ibland ersätta spannmål som basföda. Men globalt utgör de bara fem procent av energiintaget. Lika mycket kommer från frukt och grönsaker. Matfett står för lite mer än en tiondel av kalorierna, socker och honung för aningen mindre. I rika länder, så som Sverige, är den kolhydratrika basmaten (spannmål och rotknölar) bara 35 procent. Fett, socker och animalieprodukter står för hela 53 procent. I resten av världen är förhållandet i stort sett det omvända: 57 procent spannmål och rotknölar, 30 procent socker, fett och animalieprodukter. Och det här är genomsnittssiffror extremerna skiljer sig åt mycket mer. Måltiden en kulturell grej? Alla människor överallt behöver mat, det är något vi har gemensamt. I viss utsträckning äter vi olika saker på olika håll i världen. Hur tror ni att det kommer sig att vi verkar äta så olika mycket av olika slags mat? (se stycket här ovan). Sker också själva ätandet på olika sätt? Hur skiljer sig ätandet åt mellan olika länder, regioner och kontinenter? Är ätandet främst en privat/ offentlig/ social angelägenhet? Har ni egna erfarenheter? Vad tror ni att skillnaderna kan bero på? Finns det olika värden kopplade till ätandet, vilka?
världens mat 11 VEM ÄR HUNGRIG? Två tredjedelar av de hungrande finns i Asien de allra flesta i Sydasien och en fjärdedel i Afrika söder om Sahara. I Afrika finns många länder där de undernärda utgör en mycket stor del av befolkningen, en tredjedel eller mer. Det är ovanligt i resten av världen. 80 procent av de hungrande människorna i världen är landsbygdsbor varav ungefär 50 procent är småbönder, de allra flesta i områden med dåliga förutsättningar för jordbruk. Drygt 20 procent är jordlösa landsbygdsbor mest lantarbetare, som framförallt finns i områden med bra jordbruksförutsättningar. Knappt 10 procent är fiskare, boskapsskötare eller lever av vilda naturresurser. Bara 20 procent beräknas bo i städerna, även om den andelen troligen kommer att öka snabbt i takt med att människor flyttar in till städerna. Hur mäts hunger? Att mäta hur många som hungrar i världen är en svår uppgift. Många länder saknar ett fungerande folkbokföringssystem eller sjukvårdssystem. Det finns dock flera forsknings- eller FN-organ som gör olika statistiska och matematiska beräkningar. Ett sådant FN-organ är FAO (Food and Agricultural Organization). FAOs mått på hunger är när en människa konsumerar mindre än 1800 kalorier på en dag. de som hungrar 50% 20% 10% 20% Småjordbrukare 50 % Jordlösa på landsbygden 20 % Fattiga i tätorter 20 % Boskapsskötare, fiskare, människor beroende av skogsbruk 10 % Minskar eller ökar hungern i världen? Det internationella forskningsinstitutet International Food Policy Research Institute (IFPRI) tar varje år fram ett hungerindex. Det sammanställer tre viktiga faktorer som alla vittnar om hungerproblematiken. Andelen undernärda av befolkningen Omfattningen av undernärda barn under fem år Barnadödligheten under fem år. Fram till 2006 minskade andelen hungrande människor i världen. Globalt sett minskade andelen från 20 procent i början av 1990-talet till 16 procent 2006. Alla regioner utom Oceanien lyckades minska hungersnöden. 2008 bröts dock den positiva trenden mycket beroende på den så kallade matpriskrisen (se s. 14 16) och den globala finanskrisen som skapade arbetslöshet. Under 2009 levde mer än en miljard människor i hungersnöd, fler än någonsin tidigare enligt FAO. Till år 2010 minskade siffran till 902 miljoner. Andelen barn som dör innan fem års ålder har globalt sett minskat, från 10 procent till ca 8,5 procent. Det är i Afrika söder om Sahara som barnadödligheten är störst. I Nordafrika, Latinamerika, Karibien och Sydostasien minskar barnadödligheten med mer än tre procent per år. Det är en positiv utveckling, men utvecklingen måste gå mycket snabbare. Fortfarande dör 25 000 barn varje dag runt om i världen på grund av kronisk undernäring.
världens mat 12 hungern i världen LÅG MÅTTLIG ALLVARLIG ALARMERANDE YTTERST ALARMERANDE UPPGIFT SAKNAS Källa: http://www.ifpri.org/publication/2010-global-hunger-index Livsmedelstryggheten är sämst i Afrika söder om Sahara och södra Asien. Stora förbättringar har gjorts i bland annat Kina och Sydamerika. Trots förbättringar sedan 1990 bedömer världens experter det globala läget för livsmedelstryggheten som allvarligt! Den dolda hungern För att inte hungra ska man åtminstone få sitt minimala energibehov tillfredställt, det vill säga minst 1800 kalorier per dag för en vuxen person. Men att man får i sig tillräckligt med kalorier garanterar inte att man får en fullvärdig kost. För det krävs också en tillräcklig variation protein, fett, vitaminer och mineraler. Utöver de människor som hungrar lider uppskattningsvis ytterligare en miljard människor av olika former av näringsbrist på grund av en alltför torftig kost. Det kan leda till olika bristsjukdomar, t.ex. a-vitaminbrist eller järnbrist detta kallas ibland för den dolda hungern. Även i många fattiga länder är övervikt idag ett större problem än undernäring. Tack vare snabbmat eller skräpmat är övervikt och näringsbrist en vanlig kombination. Hungerprat fakta hunger (engelska: hunger) är samma som undernäring (engelska: undernutrition/undernourishment). Det vill säga att någon under en längre tid inte får tillräckligt med mat för att täcka behovet av energi (kalorier). malnutrition är engelska och handlar om fel sammansatt kost. Det närmsta svenska ordet är näringsbrist eller felnäring. Trots att kroppen får tillräckligt med kalorier kan man få näringsbrist om man äter fel eller onyttig mat. Både underviktiga och överviktiga kan lida av näringsbrist. svält (engelska: starvation) är när undernäringen blir så stor att den är direkt livshotande. Svält hänger nära samman med hungersnöd (engelska: famine), en akut brist på mat som ofta orsakas av krig, epidemier eller naturkatastrofer. livsmedelstrygghet/tryggad livsmedelsförsörjning (engelska: food security) handlar om tillgången på mat, alla människor ska ha tillgång till tillräcklig näringsrik mat. livsmedelssäkerhet (engelska: food safety) innebär att maten ska vara säker att äta fri från gift, smittoämnen eller föroreningar. matsuveränitet (engelska: food sovereignty) är ett politiskt bergrepp som handlar om kontrollen över matproduktionen. Källa: Globala studier 35, Räcker maten, räcker marken? Peter Einarsson, 2010 Vilken är din erfarenhet av hunger? Vad tänker du på när du hör ordet hunger? Kika på begreppsdefinitionerna i faktarutan här ovan. Är det några begrepp som är nya eller konstiga? VAD BEROR HUNGERN PÅ? Fattigdom är grundproblematiken Det är inte bristen på mat som orsakar hunger. På en global nivå finns det tillräckligt med mat till alla människor, i regel finns det även tillräckligt med mat på regional och lokal nivå. Det är alltså ett faktum att även om mängden mat är tillräcklig så räcker inte det för att råda bot på hunger och svält. I stället för att enbart betona behovet av tillräcklig produktion talar man idag mer och mer om hur människor ska få tillgång till den mat som produceras.
världens mat 13 De flesta av de människor som hungrar är alltså småbönder på landsbygden som själva producerar mat. Galet kan man tycka. Även om de själva är jordbrukare tvingas de ofta köpa mer mat än vad de säljer. Delar av året måste de komplettera jordbruket med lönearbete. Det kan bero på många saker. Brist på mark är vanligt. Skördarna växlar mycket, framförallt beroende av tillgången på vatten fattiga småbönder finns oftast i områden med osäkra regn och utan möjlighet till konstbevattning. Även den som har tillräckligt med mark kan bli utan mat. Om man inte har möjlighet att lagra sin skörd måste den säljas innan den blir dålig till ett lägre pris än vad det kostar att köpa motsvarande mat senare på säsongen. Om man varit tvungen att låna pengar för att köpa utsäde eller konstgödsel oftast av försäljaren eftersom banklån sällan är ett alternativ går en del av skörden åt till att betala tillbaka lånet, med ränta långt över vad en bank skulle ta. Det är inte omöjligt att producera tillräckligt med mat från småjordbruk, boskapsskötsel, kustfiske eller vilda resurser i skogen. Problemet är ofta att de här näringsgrenarna på olika sätt har konkurrerats ut. Småjordbruken drivs bort från den bästa marken, kustfisket drabbas av exploatering för turism eller räkodlingar, boskapsskötarna förlorar tillgång till traditionella betesmarker eller vattenhål. Det kan också vara så att även om man har produkter att sälja så kan det vara långt till marknaden och dåliga vägar eller opålitliga transporter gör det svårt att ta sig dit. Grundorsaken till den hunger som finns i världen är fattigdom och brist på demokrati och rättvisa. Människor hungrar inte på grund av att det är brist på mat, utan därför att de av olika anledningar inte får tillgång till den mat som produceras. Fattiga människor har sämre möjligheter att få tillgång till den mat som finns eftersom de saknar makt, köpkraft (pengar) eller resurser att själva producera tillräckligt med mat. Odemokratiska regimer eller extremt fattiga ekonomier har inte möjlighet att satsa på en bra infrastruktur för handel med livsmedel eller på att ge barnbidrag så att föräldrar ska kunna köpa mat till sina barn. Orättvisan att vissa har och vissa inte har är tyvärr ett huvudproblem som vi måste förhålla oss till.