Läsnyckel Marias docka av Morten Dürr & Lars Gabel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras på olika sätt och på olika plan. Ibland fokuserar Läsnyckeln mest på innehållet, ibland mer på genren eller formen, det beror på vilken titel det gäller. Läsnyckeln till Marias docka är avsedd som lärarhandledning. Den har ett lite större omfång än vanligt för att kunna förmedla bilderbokens specifika möjligheter och erbjuda extra mycket material, särskilt för reflekterande läsning. Återanvänd gärna Läsnyckeln för Marias docka i arbetet med andra bilderböcker. Med fiktion har man möjligheten, för att inte säga plikten, att undersöka och tematisera en moralisk premiss. Inte för att man som författare ska vara mer moraliskt högtstående än sina medmänniskor. Utan för att man ska vilja något med sina texter annars ska man hitta ett annat jobb. /Morten Dürr Marias docka är Hegas första bilderbok, tänkt för läsare från 8 år och uppåt. Det är en stark berättelse om gatubarn som passar i tema- arbeten, t ex kring Barnkonventionen. Boken väcker tankar och frågor som kan behöva dryftas efter läsningen, så sätt gärna av utrymme för samtal även om ni inte arbetar vidare med boken på andra sätt. Handlingen är placerad i Sydamerika, men Maria och hennes fattiga medsystrar finns i kåkstäder i Latinamerika, i Sydafrika, i Libyen och på många andra platser runtom i världen. Det var under en resa i Kina som författaren Morten Dürr mötte människor som levde så, och beslutade sig för att gestalta deras liv. På http://mortendurr1.wordpress. com/ finns en länk till en film på YouTube där Morten Dürr berättar om boken. Marias docka lämpar sig genom sitt starka ämne och sin öppenhet särskilt väl för gemensam läsning med efterföljande boksamtal. Att på egen hand reflektera över innehållet under enskild läsning (t ex med stöd av valda delar i Läsnyckeln), som förberedelse för boksamtal eller annan bearbetning passar mogna elever som redan är kvalificerade, reflekterande läsare. En bok som lämnar så mycket åt läsarens fantasi och egen tolkning är också ett utmärkt verktyg för läsutveckling och textförståelse - att med hjälp av (samtal kring)
bilderna lära sig att se att det händer saker mellan raderna. Vill du som pedagog ha stöd i den process som reflekterande läsning och boksamtal är kan t ex Britta Stenssons bok Mellan raderna, Bokförlaget Daidalos, 2006, vara till god hjälp. Där används just bilderböcker tillsammans med klass 4-6. Om bilderbokens uppbyggnad (och även där lite om boksamtal) kan du läsa i Bilderbokens mångfald och möjligheter av Agneta Edwards, N&K, 2008. Före läsningen Vik (försiktigt) upp Marias docka så att du ser både fram- och baksida på omslaget. Läs inte baksidestexten innan du/ni har tittat på omslagsbilden. Var befinner vi oss? Vad är det för miljö? Varför är flickan Maria - där? Tror du att det utspelas/händer i Sverige? Annars, i vilket land kan det vara? Hur tror du att Marias familj ser ut? Var bor de? Hur gammal är Maria? Går hon i skolan? På förskola? Fantisera, fundera och diskutera olika tolkningar och tankar! Ställ återkommande boksamtalets kanske viktigaste fråga (till gruppen/dig själv): varför tror du/ni det? Vad är det i bilden (eller texten) som får dig/er att tänka så? Då uppmärksammas den process som associerar och reflekterar, till t ex egna kunskaper och erfarenheter eller tidigare lästa böcker. Titta också på bilderna på insidorna av bokens pärm: vad är det för skillnad på den främre och den bakre bilden? Vad kan ha hänt däremellan? Vad spelar dockan för roll? Du/ni har säkert många andra intressanta frågor att ställa till bilderna. Kom ihåg att alla associationer/idéer är rätt! Vid gemensam läsning : anteckna gärna gruppens olika förslag på tavla/block. Arbetar eleverna individuellt, låt dem gärna skriva ner sina reflektioner vartefter så skapas en process- loggbok. Läsa boken! När du/gruppen diskuterat ett antal tänkbara scenarion är det (äntligen!) dags att läsa. Nu har eleverna gott om förförståelse, ni har tillsammans ringat in många viktiga saker och satt igång berättelsehjulen i hjärnorna, skapat nyfikenhet. Marias docka bygger lika mycket på bilderna som på texten, så om boken högläses i grupp måste alla kunna se varje uppslag ordentligt och även hinna titta klart på bilden innan högläsaren bläddrar vidare. Texten är kortare än det hela uppslaget, text + bild, berättar. Beroende på elevernas behov, baserat på ålder och läs- nivå, samt syftet med att arbeta med Marias docka, kan ni välja att läsa berättelsen rakt igenom och spara frågor och funderingar till efteråt, eller att arbeta interaktivt uppslag för uppslag. Stanna då före varje bladvändning och diskutera det nyss lästa uppslaget, och vad gruppen tror kommer att hända på nästa. Hur kommer det att gå? Kommer Maria att? osv. Genom att förutsäga handlingen tvingas eleverna att tänka framåt i berättelsen, och försöka se den röda tråden. Jfr picture walking, en metod som används i Reading
recovery (Nya Zeeland). Viktigt är att som pedagog/samtalsledare inte stödja enbart korrekta gissningar utan att beakta alla tankar och förslag. Vi letar inte efter det rätta svaret! Lika viktigt är det att (precis som vid samtalet om omslaget) ställa frågan varför/vad är det som gör att du tror att?. Då synliggörs den process av associationer och aktiverande av förkunskaper man som van läsare/bildtolkare gör blixtsnabbt och omedvetet det som är grunden för reflekterande läsning. I picture walking rekommenderas pedagogen/samtalsledaren också att fånga upp de mest riktiga gissningarna och formulera om så att de tycks gälla för hela gruppen: aha, ni tror att det kan vara xxx, ja, låt oss läsa vidare och se! och sedan: Ja, minsann, ni hade rätt. Finn det arbetssätt som passar dig och dina elever! Marias docka uppslag för uppslag - förslag till frågeställningar för picture walking, boksamtal och andra typer av bearbetning och fördjupat arbete. Första uppslaget: Vi bor i ett hus,. Här får läsaren fler ledtrådar till miljö och bakgrund. På bilden ser vi att det är en storstad var tror ni barnen bor?, är det t ex varmt, kallt? - och texten berättar att två syskon och en kompis bor tillsammans. Men var är föräldrarna? Varför lever barnen ensamma? Eller gör de det? Kommer föräldrarna med i boken senare? Annars, var är de? Barnens hus är byggt av plast och kartong av vilka material är ditt hus byggt? Andra uppslaget: Vi har kommit till staden för att få mat. Här får vi veta att barnen försörjer sig på sopsortering. Fortfarande inga föräldrar i bilden, men andra vuxna som hämtar soporna. Varför tar inte de vuxna hand om barnen? Man kan också knyta Marias docka till miljöarbete och tala om sopsortering här hemma vart tar soporna vägen? Får någon pengar för dem? Här arbetar illustratören Lars Gabel med ett särskilt grepp som det är bra att göra eleverna uppmärksamma på: att skildra flera handlings- sekvenser på samma sida. Det är alltså inte trillingar som rör sig över uppslaget, utan Maria som sorterar (samma sak gäller för sidan efter). Tredje uppslaget: Soporna hittar vi över hela staden. Här kan man diskutera att detta med att sortera soporna verkligen är som ett jobb för barnen, att de får slita för att få ihop pengar som ändå oftast bara räcker till bröd. Går barnen i boken inte i skolan? Varför inte? Jobbar barnen i klassen ibland? Med vad? Hur skulle det vara om man måste tjäna alla pengar själv vilka jobb tror du/ni att barn skulle kunna få idag? Känner du/ni till andra arbeten som barn gör, kanske i andra länder? Har barn arbetat i Sverige? När? Vad gjorde de då? Vad säger Barnkonventionen om barn och arbete?
Detalj i texten att diskutera, för att komma under textytan och reflektera: varför tittar folk bort när barnen går förbi? Är de osynliga på riktigt? Fjärde uppslaget: Jag har alltid min käpp med mig. Hur skulle det kännas att rota efter sopor som barnen gör? Vad är det värsta? (lukten, råttorna,?). Här återkommer det speciella sättet att skildra rörelse och aktivitet genom att rita samma figur i olika sekvenser på samma uppslag. Femte uppslaget: För en vecka sedan blev Manolo Stackars Manolo vad ska hända med honom? Vad kan följden bli av ett råttbett? Kan man bli biten av en råtta i Sverige? Vilka djur blir man oftast biten av här? Nu är Paco och Maria ensamma. Hur kommer det att påverka deras liv, tro? Uppmärksamma också formen, hur det är gjort konstnärligt: på det här uppslaget byter berättelsen bildformat till serierutor och färgen blir orealistiskt (overkligt)röd. Varför har illustratören gjort så, tror du/ni? Jämför med de tidigare bilderna med flera sekvenser vilket är lättast att förstå? Har de olika effekt på oss läsare? Sjätte uppslaget: Igår gjorde Maria ett stort fynd. Nu händer det som gett boken sin titel. Hur kommer dockan att spela roll för handlingen, tror du/ni? Tror du/ni att Maria kommer att lämna dockan ifrån sig? Vad kommer att hända?! Hitta på andra tänkbara titlar för boken och diskutera vilken roll titeln spelar. Om boken istället hade hetat t ex Barnen på soptippen, Pacos syster eller Sop- samlarna skulle man tänkt på boken på ett annat sätt (innan man hade läst den)? Sjunde uppslaget: Dockan hade en blå klänning. Maria är jätteglad för dockan hur kan det komma sig? Den var ju bortkastad? Var den verkligen så fin? Paco går med på att försöka lura de vuxna hur tror du/ni att det går? Kan Paco ljuga? Kan Maria ljuga? Föreställ er det samtal Paco och Maria har på natten om dockan vad säger de? Gå ihop två och två och skriv scenen! Spela upp i klassen. Byt roller med varandra så alla provar
att vara både storebror och lillasyster. Sjunde uppslaget: Men Maria kunde inte ljuga. hela uppslaget. Se hur illustratören växlar bildperspektiv. På vänstra sidan ser vi männen framifrån, nästan underifrån, som om vi vore barnen som betraktar dem. På högersidan tittar istället Paco och Maria upp på oss, de fäster blicken på varsin av männen, ja, Paco tittar faktiskt oss rakt in i ögonen. Ett effektivt sätt att visa maktövertaget de vuxna har, och låta oss läsare leva oss in i scenen från båda perspektiven. Spela upp den scenen i klassrummet. Låt de elever som spelar vuxna ställa sig på en pall eller något annat som gör dem vuxenlånga, och arbeta med vuxna röster. Byt roller och känn efter vilka känslor dyker upp i Paco och Maria? Hur ska det gå nu? Pacos berättar- röst har redan avslöjat att Maria inte kunde ljuga. Vad tror du/ni händer? Åttonde uppslaget: Mannen tittade på Maria. Texten och bilden verkar åt varsitt håll. För sin inre syn får läsaren/vi göra oss bilden av hur mannen rotar och river bland deras saker, men uppslaget visar Marias tårar och hennes trots. Kanske är det här den hemskaste punkten i berättelsen? Allt är osäkert, barnen har gjort något förbjudet vad kommer att hända dem nu? Gå ihop två och två och skriv ett påhittat telefonsamtal, en dialog mellan Paco och en släkting eller vän, som han ringer till för att få råd om hur de ska göra. Spela upp scenerna i klassrummet. Nionde uppslaget: Mannen rev vårt hus i bitar. Nu visar istället bilden vad mannen gör, Paco och Maria finns i texten. Att låta texten och bilden växelvis visa action respektive känslor skapar dynamik. Vi tvingas byta fokus i vår inre film- projektor. Hur känner sig Paco och Maria nu? Vart ska de ta vägen? Tionde uppslaget: De vuxna gick... Allt är sönder men dockan har Maria kvar. Vad är det värsta som kan hända nu?
Sista uppslaget: Vi hoppade upp på tåget Vart ska Maria och Paco? Vad väntar dem nu? Ett helt öppet slut, fritt att tolka. Finns tåget på riktigt, är det en fantasi? Vilka är barnen som står kvar i högerhörnet? Efter läsningen Boksamtal Marias docka kan behöva läsas några gånger så att klassen får bära på berättelsen utan att omedelbart avkrävas djupare tankar, särskilt inte om slutet. Låt gärna boken ligga (helst i flera exemplar) tillgänglig för eleverna att bläddra i. Förutom ovanstående frågeställningar per uppslag kan man samtala om: var det värt att tvingas lämna den lilla trygghet de hade för en docka? Står dockan kanske för något mer än att vara en leksak? Kommer Paco att i framtiden anklaga Maria? Varför/varför inte? Vad kommer att hända med Maria och Paco när tågresan är slut? Det öppna slutet ger möjlighet att fantisera och fylla i: Ett yngre barn i förlagets provläsargrupp var tryggt förvissad om att syskonen tar tåget till där föräldrarna är. De äldre barnen var mer pessimistiska och såg t ex krig, fängelse och död bakom fiktionen (= bokens berättelse), och trodde inte att Maria och Paco har några föräldrar. Kanske kan de fly till Sverige?, föreslog någon. Vad tror du/ni? Tillsammans finner ni säkert många fler frågor att samtala kring! Arbeta vidare /arbeta med Finns det elever i klassen/på skolan som kommit till Sverige från svåra situationer? Skriva Skriv en fortsättning! På olika sätt kan man låta berättelsen om Maria fortsätta. Skriv egna texter t ex om - hur syskonen kommer till ett nytt ställe, och hur deras liv blir. - ett brev från Manolo till Paco som berättar hur det har gått för honom. - en artikel om Maria, fem eller tio år senare. Vem är hon då? Varför skrivs en artikel där hon förekommer? På vilket sätt handlar artikeln om henne? Barnkonventionen Med utgångspunkt från Marias docka kan man diskutera barns rättigheter och då med fördel utifrån Barnkonventionen ett viktigt dokument att känna till och förstå. En bra bok att ta till hjälp och inspiration är Från Alfons till Dostojevskij, en antologi från Rädda Barnen som visar just hur litteraturen kan åskådliggöra Barnkonventionen. Läs om Marias docka mot bakgrund av Barnkonventionen, t ex Artikel 9, 19, 31, 32. Exempel på ämnesöverskridande frågeställningar att jobba med: Barns rätt till sina föräldrar (t ex Artikel 9 och 20) och till utbildning (Artikel 28).
När får barn börja arbeta (i Sverige)? Vem bestämmer det? Hur är det i andra länder? Undersök t ex via artiklar vad som skrivits om barnarbete i svenska media det senaste året. Språklek På Hegas arbetar vi mycket med språket. Under översättningen av Marias docka stötte vi på ett problem. Se första uppslaget i boken: Vi bor i ett hus som vi har byggt av. I den danska versionen kallas det som barnen hade byggt som skydd av plast och kartong för en hytte. Den direkta översättningen av det danska ordet hytte var koja, eller hydda. Diskutera vad dessa två ord och hitta gärna fler synonymer betecknar och betyder för eleverna utifrån deras svenska verklighet och miljö. Är t ex en koja en plats för lek eller en bostad? Diskutera därefter orden med utgångspunkt från bilden och Pacos och Marias verklighet, alltså berättelsens situation/miljö. andra möjliga synonymer, t ex skjul (som är svårt att läsa med tre inledande konsonanter, ytterligare ett skäl att inte välja det ordet just i en bok från Hegas!) och diskutera de små, men viktiga, skillnaderna i betydelse. Det finns många ord som betyder nästan samma sak = synonymer. Men, samma ord betyder inte exakt samma sak för olika människor. Det kan bero på dialektala skillnader, ordkunskap och språkbruk. Orden förändras också med kontexten (=sammanhanget). En bräcklig byggnad på en soptipp i Latinamerika bör inte heta detsamma som ett prydligt förråd i ett svenskt villakvarter, då ger det sannolikt en svensk (barn)läsare fel associationer. Vi valde till sist ordet hus. Vi tyckte att det representerade funktionen bäst, om än inte själva byggnaden. Det skapade en kontrast, mot de hus vi själva bor i, som kändes spännande i sammanhanget. Vad skulle du/ni ha valt? Hus och hem Vad är ett hus? Diskutera de två orden hus respektive hem vad associerar man till de här orden, vad betyder de på djupet. Är ett hem alltid ett hus? Är ett hus alltid ett hem? Vad är viktigt att ha i ett hus? Och i ett hem? Hur ser ditt hus/hem ut? Fotografera, spela in film eller rita/måla och berätta om det hus du bor i. Vad tycker du mest om med det? Vad tycker du minst om? Var skulle du vilja bo? Måla era drömhus eller ett kollektivt klass- hus! Berättelsens byggklossar Att, förutom att diskutera innehållet, analysera och uppmärksamma hur en berättelse/text är uppbyggd skapar kunniga, trygga läsare och ett medvetet, rikare eget skrivande. Bilderboken är bra att öva sig på, eftersom berättelsens byggklossar syns tydligare där. Här fokuserar vi på berättar- rösten:
Vem är det som berättar? Vems röst hör vi i texten? (Marias storebror). Vet vi vad pojken heter? (Svar: se baksidestexten). Hur kunde författaren annars ha valt att göra, vems berättarperspektiv kunde texten också ha hållit? (Svar: Marias, eller en så kallad allvetande berättare. De vuxna och Manolo ser bara en liten bit av berättelsen.) Texten ger läsaren Pacos (okommenterade) version av händelserna. Bilderna håller ett mer allvetande perspektiv, ger oss en kameravinkel på historien utifrån. Varför har författaren valt Paco som berättare, tror du? Diskutera skillnaden mellan att ha en berättarröst som tillhör ett barn på 6 år eller 10-12 år, eller en vuxen. Vad skulle t ex Maria välja att berätta, eller mannen som sparkar sönder barnens hus? Hur hade historien sett ut då? Skriv en dialog mellan de två männen när de går från soptippen efter att ha sparkat sönder barnens hem. Vad säger de då? Mycket läsnöje! Vi på Hegas hoppas att Läsnyckeln ger dig många metodiska uppslag, som går att använda även till andra böcker. Skicka gärna ett mejl och berätta om hur ni arbetat med Marias docka.