I det här numret 1. Lugnare och mer koncentrerade elever efter idrott 2. Minskad stress när pappor väljer deltid 3. Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium 4. Lärarförbundet är redo för strejk 5. Nya Matematiken i Framtiden 6. People to People 7. Sommartider FHV 8. Finbesök 9. Konferensplan för HT12 10. Tack för terminen! 11. Bilaga - Lärarnas Samverkansråd avvisar bud från SKL/Pacta Lugnare och mer koncentrerade elever efter idrott Mer idrott i skolan gör att fler elever blir behöriga till gymnasiet. Det visar den första långtidsstudien av det så kallade Bunkefloprojektet där elever haft schemalagd idrott varje dag. Ingegerd Ericsson, universitetslektor vid Malmö Högskola, har följt över 200 barn från första till nionde klass. Hon har jämfört dem som haft daglig schemalagd fysisk aktivitet med dem som haft vanlig idrottsundervisning, det vill säga två gånger i veckan. Det var framför allt pojkar som hade mest nytta av den dagliga fysiska aktiviteten: de hade påtagligt högre betyg i svenska, engelska och matematik jämfört med de pojkar som bara hade gymnastik två gånger i veckan. Rasmus Andersson och Elin Leander går i nian på Sundsbroskolan i Bunkeflostrand och har haft gymnastik varje dag under sin skoltid: Man blir lugnare på lektionerna, säger Rasmus Andersson. Jag kan koncentrera mig längre och bättre, säger Elin Leander. Bunkefloprojektet som startade 1999 är ett unikt samarbete mellan grundskola, högskola och universitetssjukhus och har hittills resulterat i fem doktorsavhandlingar. De som haft daglig gymnastik hade förutom bättre betyg också bättre muskulatur och skelett. Enligt Ingegerd Ericsson är Bunkefloprojektet speciellt viktigt för de barn som inte är intresserade av föreningsidrott: I skolan kan man nå alla barn. Det är arena där alla barn finns, säger hon. Läs hela artikeln här och lyssna på Ekots inslag. Minskad stress när pappor väljer deltid I sociologen Jörgen Larssons avhandling om småbarnsfamiljer och tid konstateras att arbetstiden är det som gör föräldrarna allra mest tidspressade. Men med fler deltidsarbetande pappor skulle stressen kunna minska. Småbarnsföräldrar jobbar mer i dag än för trettio år sedan, i genomsnitt totalt tio timmar mer per vecka jämfört med 1970-talet för en familj bestående av två föräldrar. Och nästan hälften av alla småbarnsföräldrar tycker att de ofta har ont om tid. För att underlätta i vardagen väljer många att jobba deltid, en rättighet alla föräldrar har fram till yngsta barnet är åtta år. Men avhandlingen visar att föräldradeltiden i praktiken blir en mammadeltid och i förlängningen både en kvinno- och mansfälla. Mammor fortsätter ta större ansvar för hem och barn, och pappor får mindre tid att skapa nära relationer till barnen. Sida 1
I dag är det drygt en fjärdedel av mammorna mot bara två procent av papporna som jobbar föräldradeltid. Könsskillnaderna är alltså ännu starkare för deltidsuttag än för uttag av föräldraledighetsdagar. Och det som händer när kvinnor jobbar deltid är att könsrollerna förstärks, vilket inte bidrar till att minska tidspressen så mycket, säger Jörgen Larsson. Enligt Jörgen Larsson är det ofta svårt för familjerna själva att förändra sin situation, eftersom strukturerna och normerna i samhället är så starka. Dels finns det en norm om heltidsarbete, dels lever vi fortfarande med starka könsroller där mannen fortfarande ses som familjeförsörjaren vilket inte rimmar med deltidsarbete, menar han. De pappor som jobbar deltid idag finns inom högre tjänstemannayrken. Kanske har de en position på arbetsplatsen som gör att de vågar bryta normer och ta beslutet att gå ned på deltid, säger han. Jörgen Larsson föreslår i sin avhandling en förändrad deltidslagstiftning. Men bara att informera pappor om rätten till deltid vore ett steg i rätt riktning. Arbetsgivaren har en viktig roll att begränsa arbetsuppgifterna för den som går ned i tid. Det är en utbredd farhåga att man ändå kommer ha lika mycket att göra. Men Jörgens avhandling ger inga belägg för att det är så. Av de pappor han intervjuade hade ingen drabbats av det. Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium Helene Fägerblad, konsulent och specialpedagog vid Aspergercenter, har skrivit en rapport som informerar samt tar upp förhållningssätt och pedagogik kring barn med aspergers och autism. Det är en informativ sammanfattning med praktisk guidning. Lär hela rapporten här. Sida 2
Lärarförbundet är redo för strejk Blir det inget avtal till midsommar ligger förhandlingarna troligen nere under semestern. Alternativen är därefter att fortsätta med förhandlingar mellan parterna direkt eller genom medling. Möjligheten att uppfylla lärarfackens krav är små under en medling. Vi kan se att det har vuxit fram en medlandets kultur i den här avtalsrörelsen som innebär att om det går till medling blir det 2,6 procent, säger Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström. Leder inte medling till avtal återstår konflikt. Fredsplikten upphörde den 30 april i år när avtalet gick ut och det är nu tillåtet att strejka. En strejk kan rimligtvis inte inledas före skolans höststart. Hur mycket pengar den kostar beror på hur länge den pågår, hur många som tas ut och hur stor ersättning de strejkande får. Strejkersättningens storlek är inte fastställd i förväg utan avgörs av förbundsstyrelsen inför en konflikt. Utgångspunkten är att den som går i strejk inte ska lida någon stor ekonomisk skada, säger Sören Holm. Lärarförbundet har inte längre någon bestämd strejkkassa. Förbundet har miljardtillgångar men Sören Holm vill inte spekulera i hur mycket pengar som är tillgängliga under en eventuell konflikt: Det är en avvägning mellan att tömma kassan och att bedriva en vettig fortsatt verksamhet, säger han. Nya Matematiken i Framtiden Till hösten kommer Utbildningsglädje att arrangera kvällsföreläsningen Nya Matematiken i Framtiden på följande orter: Ängelholm, 19 september Trelleborg, 26 september Varberg, 17 oktober Karlskrona, 24 oktober Landskrona, 7 november Halmstad, 14 november Åhus, 21 november Lund, 28 november Malmö, 5 december Läs mer om kursen här eller se alla kurser hos Utbildningsglädje. Sida 3
People to People People to People International (PTPI) erbjuder stipendier och program för svenska elever och skolor. De verkar sedan 1956 för internationell förståelse och har program för alla åldersgrupper. För tillfället erbjuder de ett stipendium för elever 16-18 år till sitt Global Youth Forum i Chicago 7-11 November. Deadline för ansökningar är 17 juni. Därutöver erbjuder de program för skolor och elever inom ramen för sina internationella lokalföreningar (chapter). Dessa organiserar program såsom homestay, humanitära program, konferenser och konstnärliga aktiviteter. Många av programmen är utan eller till mycket låg kostnad. Exempel på projekt/stipendier: Stipendium för PTPIs Global Youth Forum i Chicago (November 2012) deadline är 17 juni PTPIs ungdomsprogram i Europa Kontakt till det närmaste PTPI chapter (lokalförening) PTPIs Student Chapter med gratis handbook PTPIs humanitära program PTPIs universitetsprogram (för tidigare elever med internationellt intresse) School and Classroom Program Om du vill veta mer om stipendiet till USA eller deras andra program, så ta kontakt med: Lars Poignant Managing Director of European Operations People to People International, Schillerstr. 59, 10627 Berlin, Germany Telefon: +49 (0)30 88916433, Mobil: +49 (0)177 5460984 Mail: europe@ptpi.org Sida 4
Sommartider hos FVH FVH har under sommaren begränsad verksamhet under veckorna 29, 30 och 31. Även Lungdispensären håller stängt vecka 27-33. Finbesök Inger, Janet och några av 5orna fick en härlig naturupplevelse. De blev uppvaktade av en ekorrmamma med tre små ekorrungar. Sida 5
Konferensplan för Ht12 Planen kommer skickas hem till alla eftersom den ännu inte är helt färdig. Tack för terminen! Tack för den gångna termin och ha en riktigt skön sommar! På återseende till hösten. Med vänliga hälsningar Iréne König, Magnus Bokelid, Cecilia Andréasson, Anna Heskebeck, Dan Dobos Sida 6