Examensarbete inom nyproduktutveckling 22,5 hp Högskolan i Halmstad. Hanna Johansson 830510-5929. Peter Lindahl 820317-0355

Hanna Johansson 830510-5929 Peter Lindahl 820317-0355 Examensarbete inom nyproduktutveckling 22,5 hp Högskolan i Halmstad Handledare: Hans- Erik Eldemark Denna rapport är under sekretess och får under inga omständigheter visas, utnyttjas, reproduceras eller tillgängliggöras för tredje part, varken i sin helhet eller information ifrån denna, utan skriftligt tillstånd från Hanna Johansson och Peter Lindahl

Sammanfattning Locko tillhör en ny generation av stöldskydd som kombinerar avancerad teknik och robusthet i en smart förpackning till ett fördelaktigt pris! Allt eftersom samhället utvecklas och blir mer materialiserat och mobilt så föds också nya behov att tillgodose. Ett sådant behov är att skydda våra ägodelar från att bli stulna, då de inte används. Dagens stöldstatistik visar på stora brister inom detta område då lös egendom stjäls i stort antal och med en låg uppklarningsprocent. Dagens stöldskydd är ofta baserade på SSF:s (Stöldskyddsföreningens) krav om robust konstruktion och dyrkningsäkerhet eller är provade som larm av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). En märkning av något av dessa institut är ofta ett krav enligt försäkringsbolagens normer men dessa krav är sällan en garanti på ett fungerande och säkert stöldskydd. Teknikutvecklingen inom lås och stöldskydd har i stor utsträckning fokuserat på att möta försäkringbolags krav, för att ägaren ska få ersättning då stöld inträffat, istället för att fokusera på det egentliga problemet att förhindra stöld. I många fall när det gäller äldre, inte lika värdefulla ägodelar lönar det sig inte ens att ha en tilläggsförsäkring. Hemförsäkringen täcker i de flesta fall och här finns inga krav på godkända lås. En undersökning projektgruppen gjort har visat att det i första hand inte bara är den ekonomiska aspekten som är mest beklämmande vid stöld utan att det är känslomässiga aspekter som känns värst vid förlorande av ägodel. Det kan handla om att man känner frustration eller otrygghet över att någon inkräktat på ens ägodelar eller att det krävs merarbete med att ersätta det förlorade. Locko fyller den lucka på marknaden där dagens lösningar inte räcker till.

Abstract Locko belongs to a new generation of anti- theft locking device that combines advanced technology and robustness in a smart package at an affordable price! As society develops and becomes more solidified and mobile, new needs are discovered. One such need is to protect our belongings from being stolen, when not in use. Featured theft statistics reveals major flaws when it comes to property being stolen. It also shows that very few of the theft crimes leads to a conviction. The existing locks are often based on the - theft association) requirements for robust design and hard- to- pick- open mechanics or are tested as an alarm by SP (Swedish National Testing and Research Institute). An approval of one of these institutions is often required by the insurance companies' standards, but these requirements are rarely a guarantee of an effective anti- theft locking device. Technology development has mainly focused on meeting the insurance companies' requirements, so the owner will receive compensation if theft occurs, instead of focusing on the real problem - to prevent theft. In many cases regarding older, less valuable possessions, it doesn t pay off to have a separate insurance. Home insurance, in most cases, covers this kind of possessions and there are no requirements for approved locks. A survey made by the project team, shows that the economic aspect is not the most distressing aspect when it comes to thefts. It s the emotional aspect that feels worst about losing a belonging. It might be feelings of frustration or insecurity that someone has interfered with the possessions or that it will require additional work to replace the lost possession Locko fills the gap in the market where current solutions are inadequate Secrecy

Förord - Från idé till färdig produkt Vill du vara säker på att dina saker finns där du ställt dem? Vill du ha chans att skydda din egendom? Dessa frågor var drivkraften bakom utvecklingen av Locko - ett smartare stöldskydd - från idé till färdig produkt. Detta examensarbete bedrivs i egen regi av Peter Lindahl och Hanna Johansson, studenter på Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad. Examensarbetet görs i form av ett nyproduktsutvecklingsprojekt om 22,5 högskolepoäng. Idén till Locko kom då vi såg ett stort behov av stöldskydd av ägodelar, något vi senare fick bekräftat av såväl statistik som försäkringsbolagens intresse för den färdiga produkten. Under projektets gång har vi lärt oss otroligt mycket och vi har fått avändning av den kunskap vi samlat på oss under studietiden genom att vi fått tillämpa metoder och modeller i praktiken. Vi känner oss nu redo och rustade att fortsätta arbetet ute i arbetslivet. Vi vill ge vår handledare Hans Erik Eldemark, Universitetsadjunkt Halmstad Högskola, ett stort tack för det stöd och den kunskap han bidragit med under projektet. Vi vill även tacka, Daniel Petersson på Assisting systems för hans tekniska expertis. Conny Nilsson på ALMI Företagspartner Halland AB för att han trott på vår idé och beviljat financiellt bidrag till prototyptillverkningen. Zoelfikar Elgehod, Cadtekniker, Halmstad Högskola, för ett gott samarbete vid konstruktionen av hylsan. ELFA och Re8Bioplastics för sponsring av material. Programrektor Leif Nordin och studenterna i årskurs tre på Utvecklingsingenjörsprogrammet för stöd och hjälp under projektets gång. Hanna Johansson Peter Lindahl

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Problembeskrivning... 3 1.2.1 Vetenskaplig studie Stölder och otrygghet... 4 1.3 Vision, syfte och mål... 5 1.4 Avgränsningar... 5 1.5... 5 2. Projektbeskrivning... 7 2.1 Förundersökning... 7 2.2 Lagkrav och märkning... 8 2.2.1 CE- märkning... 8 2.2.2 Lagkrav... 8 2.3 Finansiering... 9 2.4 Tidplan... 10 2.5 Projektorganisation... 10 2.6 Intressenter... 10 3. Metoder... 11 3.1 Arbetsmetod... 11 3.2 Brainstorming... 11 3.3 Marknadsundersökning... 11 3.4 Outsourcing... 12 3.5 Utvärdering... 12 3.5.1 FMEA... 12 3.5.2 SWOT... 12 3.5.3 Slack... 12 3.5.4 Pughs utvärderingsmatris... 13 3.5.5 Marknadsmix... 13 3.5.6 Programmering/Tester... 13 3.6 Nyhetsgranskning... 13 3.7 Vetenskaplig studie... 13 4. Resultat... 14 4.1 Produkten... 14 1

4.1.1 Det inbyggda systemet komponenter... 14 4.1.2 Konstruktion... 14 4.1.3 Materialval... 14 4.2 Funktioner och kundnytta... 14 4.2.1 Kundnytta... 15 4.2.2 Funktioner... 15 5. Utvecklingsprocess... 16 5.1 Lösningsförslag... 16 5.1.1 Design... 16 5.1.2 Namn... 16 5.1.3 Materialval... 16 5.2 Utvärdering av vald lösning... 17 5.2.1 SWOT... 17 5.2.2 FMEA... 17 5.2.3 Slack... 17 5.5 Prototyptillverkning... 17 6. Affärsplan... 18 6.1 Marknaden... 18 6.1.1 Marknadens storlek... 18 6.1.2 Konkurrenter... 18 6.2 Lanseringstrategi... 19 6.3 Distribution... 19 6.4 Ekonomiska planer och kalkyler... 20 6.4.1 Priskalkyler... 20 6.4.2 Resultatbudget... 20 7. Diskussion... 21 7.1 Utvärdering av prototyp... 21 7.2 Produktionsanpassning... 21 7.3 Vision för framtiden... 21 8. Reflektioner... 22 9. Referenser... 23 10. Bilageförteckning... 24 2

1. Inledning Att bli utsatt för stöld är inte bara en ekomomisk förlust. Det är också en förlust av känslomässig karaktär, ofta känner sig den utsatta frustrerad och arg för att någon inkräktat på den privata egendommen. Det är många i Sverige som varje år blir utsatta för någon form av stöld. I det här kapitlet berättar vi om behovet av den produkt vi idag har utvecklat. 1.1 Bakgrund Idén till Locko föddes då vi som driver projektet hade tröttnat på att bli bestulna på våra cyklar. En av projektmedlemmarna hade blivit bestulen på två cyklar inom loppet av en vecka utan några hopp på att återfinna dem. Vi förstod att det fanns många som varit med om samma sak och efter undersökning av diverse stöldstatistik blev övertygelsen än större. Siffror över olika typer av stölder talar sitt tydliga språk. Varje år stjäls över 66000 cyklar, 9500 mopeder, 3500 motorcyklar och drygt 1000 motorbåtar i Sverige 1. Detta talar för brister när det gäller de stöldskydden som finns på marknaden och vi började fundera på hur ett stöldskydd skulle förhindra tjuven på ett mer effektivt och nytänkande sätt. Ett välfungerande stöldskydd är en billig försäkring för att du ska få behålla dina värdefulla ägodelar om det fungerar korrekt. Många av de vanligaste stöldskydden idag bygger på Stöldskyddsföreningens (SSF) krav på robusta konstruktioner, samtidigt finns beprövade metoder för att bryta upp och övervinna dessa. 1.2 Problembeskrivning Lös egendom som ofta befinner sig utanför någons uppsikt riskerar att utsättas för stöld. Egendom som syftas på är exempelvis cyklar, motorcyklar, mopeder, båtar, trailers med mera. Det vill säga mer eller mindre mobil egendom. Cykelstöld är det vanligaste enskilda egendomsbrottet som svenskar utsätts för och står för fem procent av samtliga anmälda brott 2. Stöldbrott av lös egendom kostar samhället och försäkringsbolag stora summor pengar varje år men det har framförallt stor påverkan på den som utsätts och allmänheten generellt sett. Otryggheten kring hemmen har ökat och det finns ett samband mellan stöldbrott och otrygghet. Detta kan läsas vidare om i avsnitt 1.2.1 Vetenskaplig studie Stölder och otrygghet. Det finns ett stort urval av stöldskyddsprodukter på marknaden idag som erbjuder någon form av försäkringsfördelar. Dessa kan delas upp i robusta och tekniskt avancerade. De robustsa är godkända av SSF, vilka provar lås efter robusthet och dyrkningssäkerhet. De tekniskt avancerade är ofta testade och godkända som larm och domineras av positioneringssystem som bygger på GPS- teknik. Trots det 1 http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=sammanfattning%20anm%e4lda%20brott%202010&url=/dynamaster/fi le_archive/110413/9de28880b3403b44a9b0e893fb1aa511/slutlig%2520anm%25e4lda%2520brott2010.pdf 2 http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=13&module_instance=2 3

stora urvalet av stöldskydd så begås fler och fler stöldbrott, vilket visar på brister med de godkända stöldskydden på marknaden, och det är just dessa produkter som användarna lockas av att köpa i och med försäkringsfördelarna. Utvecklingen när det gäller stöldskydd har tagit stora steg i takt med övrig teknikutveckling. Det är främst de teknisk avancerade stöldskydden som utvecklats kraftigt och skapat ett eget segment på marknaden. De ligger även i ett väldigt högt prissegment och lämpar sig därför bäst för väldigt värdefull egendom. De robusta stöldskydden utvecklas ständigt och utvecklingen handlar mycket om materialval och säkrare mekanik mot dyrkning. Projektgruppen ser en stor lucka mellan dessa grupper av stöldskydd på marknaden, både när det gäller pris och teknikhöjd. 1.2.1 Vetenskaplig studie Stölder och otrygghet Stöldbrott har, enligt den senaste brottsstatistiken BRÅ 2010, minskat i antal anmälda brott jämfört med 2009. Det här är de så kallade tillgreppsbrotten. Minskningen är dock liten. Stöld och inbrott är fortfarande den vanligaste typen av brott som anmäls då närmare fyrtio procent av all anmäld brottslighet kan räknas in i denna kategori. Inbrott i och stöld av bil är den kategori som står för den största minskningen av stöldbrotten medan inbrott och stöld ur källare- och vindsförråd står för en kraftig ökning med hela tjugo procent. Att brott, generellt sett, påverkar den som utsätts är en självklarhet men hur det eventuellt påverkar samhället i övrigt är mer diffust. Inte minst då brott är ett väldigt generellt begrepp. Ett sätt att kartlägga detta är att undersöka brottsstatistik kompletterad med information om människors upplevda känsla kring brott. Detta skriver Ulf Malm, jur. Kand., om i en uppföljande rapport i att kartlägga den upplevda tryggheten på centrala hisingen i Göteborg. 3 I en enkätundersökning utförd på 600 personer, bosatta i området, undersöktes brottsofferstatistik och känslor kring brott. Bland de boende i området svarade majoriteten av de som under det senaste året varit utsatta för någon typ av brott, att de varit utsatta för just stöldbrott. Jämfört med siffror från 2002 har andelen som utsatts för brott, enligt undersökningen, minskat en aning i antal. Andelen som kände sig otrygga i området har däremot ökat jämfört med 2002 då hela 47 procent av de tillfrågade känner sig otrygga och 94 procent av de tillfrågade ser brottsligheten som ett stort problem. På en fråga som handlade om upplevd känsla av oro, svarade 49 procent att de oroar sig för att utsättas för stöldbrott. Endast 30 procent uppger att de inte oroar sig för att utsättas för brott överhuvudtaget. Dessa siffror visar ett samband mellan människors upplevda trygghet och brott i form av stöld. Bland de typer av brott som ansågs som stora problem, hamnade inbrott i källare och vind, brott mot bil och motorcykel samt cykelstöld i toppen. Vidare skriver Malm att den lokala problemnivån har en stark påverkan på hur personerna i sitt bostadsområde har en stark påverkan på hur tryggheten upplevs. Därav kan åtgärder mot brott inte bara minska dessa utan även öka människor känsla av trygghet. Anita Heber vid Kriminologiska Institutionen, Stockholms Universitet, skriver om rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress i sin forskningsrapport Var rädd om dig! Heber skriver att människor inte alltid är rädda för någon specifik typ av brott, utan att de kan vara rädda 3 http://www.fch.se/pdf/att00064.pdf 4

för brott i största allmänhet. Vidare skriver Heber att detta kan beskrivas som en allmän oro eller otrygghet. Även om otryggheten är satt i förhållande till brott i generell bemärkelse så verkar det vara en relevant synpunkt när det gäller detta examensarbete. Även om människors rädsla, i vissa fall, för att utsättas för brott gäller specifika brottstyper, så verkar brott i bred bemärkelse bidra till den allmäna oron och otryggheten. Stöldskydd har här sin del i åtgärdsarbetet med att minska och bekämpa brottslighet, då en stor del av den är just stöldbrott av olika slag. 1.3 Vision, syfte och mål Vision Locko ska bli marknadsledande på låsmarknaden i sverige och bidra till en tryggare boendenärmiljö genom att minska antalet stölder. Syfte Locko ska hindra att stöld begås och varna i de fall stöldförsök pågår. Mål Locko ska minska antalet stölder av lös egendom samt öka uppklarningsprocenten av begångna stöldbrott genom att vara ett självklart alternativ till dagens stöldskydd genom att ge användaren ökad trygghet och kontroll sina ägodelar. 1.4 Avgränsningar Projektet har undersökt möjligheter till att få produkten godkänd enligt försäkringsbolagens normer. På grund av problematisk byråkrati och otydlighet från de olika instituten så är projektgruppens slutsats att produkten måste vara väldigt långt gången för att kunna genomföra en provning av något slag. Detta skulle behöva ske i någon typ av samarbete med försäkringsbolagen och med diskussioner med SSF och SP. Projektgruppen har därmed valt att inte genomföra en sådan provning inom loppet av examensarbetets gång. Med avseende på produktens komplexitet och omfattning så har projektgruppen siktat på att ha en funktionsprototyp utvecklad och testad för att grundfunktionerna ska fungera. Dock är produktfunktionerna inte utvecklade till det skede så att den är redo för produktion. Konstruktionsmässigt finns en färdig lösning men i och med de höga kostnader för att ta fram en prototyp i rätt material genom det rätta tillverkningssättet så har projektgruppen valt att ta fram en prototyp med hjäp av en 3D- printer för att visa upp utseende och formspråk. 1.5 För att inte förstöra produktens nyhetsvärde eller för att information ska spridas till obehöriga, så har sekretessavtal upprättats med alla som har fått en inblick i produkten och utvecklingsarbetet. För att se inblandade parter se bilaga 2, sekretessavtal. I denna upplaga av rapporten är ett flertal avsnitt sekretessbelagda. Detta beror på att dessa avsnitt på något vis avslöjar vad projektet har resulterat i och detta kan vara nyhetsförstörande för 5

slutprodukten. Om informationen skulle nå ut till allmänheten så finns inte längre ett nyhetsvärde i produkten och därav försvåras eller omöjliggörs vidareutveckling och intresset från eventuella andra parter minskar drastiskt. 6

2. Projektbeskrivning Projektet har hela tiden drivits med visionen om att skapa ett nytt säkrare stöldskydd. Arbete har gjorts med att undersöka marknaden noggrannt för att identifiera behov och önskemål hos användaren samt för att säkerställa Lockos unicitet. Nedan finns en utförlig beskrivning av projektets framskridande. 2.1 Förundersökning Efter att idén till produkten hade uppkommit så startade ett omfattande arbete och diverse undersökningar för att se om behovet fanns på marknaden för ett nytt stöldskydd. Efter en utförd enkätundersökning bildades snabbt en uppfattning om det allmäna intresset. 44 personer deltog i den tidiga enkätundersökningen och genomsnittsåldern på de tillfrågade var 36 år, vilket motsvarade vår målgrupp väl. Alla tillfrågade hade någon typ av ägodel som skulle behöva låsas fast och dessa ägodelar var bland annat cykel, motorcykel, moped, båt, förråd, släp med mera. Det som ansågs mest bekymmersamt med att bli bestulen på dessa typer av ägodelar var frustration och vanmakt över att någon inkräktat på ens ägodelar, det praktiska problemet (ex. ersätta det stulna) samt den ekonomiska förlusten. Läs mer om undersökningen i bilaga 3 Marknadsundersökning och dess resultat i bilaga 4. En undersökning av statistik från BRÅ 4 gjordes för att se hur utvecklingen av stölder av olika typer av egendom ser ut. Undersökningen hade som utgångspunkt ägodelar som båtar, motorcyklar, cyklar och även inbrott i vinds- och källarförråd. I vissa fall visar statistiken på viss nedgång men i de flesta fall så är siffrorna rätt stabila och visar på en viss ökning, vilket tyder på att det finns ett problem. Kontakt togs med olika experter på området, däribland några av de större försäkringsbolagen. Frågorna som ställdes och det som diskuterades var hur stor roll stöldskydden har för att försvåra och förhindra stöld. Försäkringsbolagens gemensamma uppfattning var att det finns uppenbara brister i dagens stöldskydd och detta innebär stora problem, både för privatpersoner och för försäkringsbolagen. Se bilaga 5 för uttalanden från försäkringsbolagen. En undersökning av den befintliga marknaden gjordes i ett tidigt skede. Syftet med detta var att se vilken typ av produkter som fanns, vilka som verkade populära samt för att få en uppfattning om i vilket segment en ny produkt skulle kunna ha en plats. Projektgruppen upptäckte att det fanns ett glapp mellan två produktgrupper. Å ena sidan fanns klassiska stöldskydd som kättingar med hänglås, å andra sidan fanns det tekniskt avancerade stöldskydd som profileras mer som larm med GPS- funktioner som spårsökning och övervakning. Regelbundna diskussioner om möjligheter och anledningar till att immaterialrättsligt skydda produkten har förts. Att skydda produkten med ett patent är det immateriella skyddet som skulle vara av största vikt och därmed genomsöktes patentdatabaser för att se om något motstridande skydd redan fanns. Dels för att få en uppfattning om möjligheter till skydd och dels för att se om det fanns något hinder för utvecklingen av projektgruppens produktkoncept. Projektgruppen fann inga 4 http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=sammanfattning anmälda brott år 2010&url=/dynamaster/file_archive/110413/9de28880b3403b44a9b0e893fb1aa511/Slutlig%2520anm%25e4lda%2520brott2010.pdf 7

hinder i och med denna undersökning även om det fanns liknande produkter med aktiva patent. Se bilaga 25 för sökord vid nyhetsgranskning. Projektgruppen ville undersöka hur folks känsla av trygghet påverkas i och med stölder och generellt sett med de höga stöldsiffror som statistiken visar på. Med denna undersökning avsåg projektgruppen att se stölders påverkan i ett lite djupare perspektiv. En rapport av BRÅ, på uppdrag från Sveriges regering med samverkan med RPS och Boverket, diskuteras problemet stölder kontra människans otrygghet. En slutsats i rapporten är att det finns ett tydligt samband mellan stölder kring hemmet och otryggheten. 5 2.2 Lagkrav och märkning Här nedan beskrivs de lagar och regler som spelar in vid utveckling och lansering av en produkt av Lockos typ. 2.2.1 CE- märkning Locko går under direktivet för Radio och teleterminalutrustning (1999/5/EG) 6. Enligt detta direktiv finns en mängd krav som tillverkaren eller importören måste följa. Tillverkaren eller importören ansvarar för att utrustningen åtföljs av en väl synlig användarinformation och en försäkran om att utrustningen överensstämmer med de väsentliga kraven i direktivet, (försäkran om överensstämmelse). Anmälda organ (Notified bodies), som kan utföra provning och kontroll för försäkran om överensstämmelse är SEMKO AB och SP, Sveriges Provnings och Forskningsinstitut. Det ställs en rad säkerhetskrav på den radio- och teleterminalutrustning som skall CE- märkas. Skydd av hälsa och säkerhet för användare och andra personer, inklusive de mål för säkerhet som anges i direktivet för Elektrisk Utrustning 7, men voltgränserna tillämpas inte. Samma krav avseende elektromagnetisk kompatibilitet som anges i EMC- direktivet. Förutom detta ska radioutrustning dessutom vara så konstruerad att den effektivt utnyttjar det spektrum som är tilldelat för markbunden radio- eller satellitradiokommunikation för att undvika skadlig störning 8. 2.2.2 Lagkrav På grund av att Locko innehåller ett batteri och elektroniska komponenter så finns det vissa förordningar och lagar att ta hänsyn till innan lansering på marknaden. De tillämpningar som ska tas hänsyn till är Förordning om producentansvar för batterier ( SFS 2008:834) 9 och Förordningen om 5 http://www.bra.se/extra/faq/?module_instance=2&action=question_show&id=577&category_id=0 6 http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/site/sv/oj/1999/l_091/l_09119990407sv00100028.pdf 7 http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2006:374:0010:0019:sv:pdf 8 http://svensk%20författningssamling%20(sfs)%20-%20riksdagen.htm 9 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080834.htm 8

producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2005:209) 10. Nedan följer nödvändiga åtgärder vid lansering på marknaden. Anmälan till Naturvårdsverket Innan en produkt släpps ut på marknaden måste en anmälan till Naturvårdsverket göras där namn, adress och organisationsnummer framgår. Det ska också finnas uppgift om vilket eller vilka insamlingssystem för batterierna som producensten avser att använda sig av och en beskrivning av hur vi avser att fullgöra dessa skyldigheter enligt Förordning om producentansvar för batterier (12 SFS 2008:834). Årligen redovisa typ och mängd batterier som släpts på marknaden Vi är som producenter skyldiga för varje kalenderår att redovisa till Naturvårdsverket de typer och mängder batterier som släppts ut på marknaden i Sverige och vilken mängd batterier som har samlats in i insamlingssystem och återvunnits eller bortskaffats eller förts ut från Sverige för återvinning eller bortskaffande. Producenten har också skyldighet att rapportera i vilken grad hanteringen av batterier når målen för särskilt omhändertagande och återvinning i hur producenten har uppfyllt sina skyldigheter enligt denna förordning. 11 Informera användare om effekter och risker Vi som producenter ska informera dem som använder batterier om de potentiella effekterna på människors hälsa och miljön till följd av de ämnen som förekommer i batterier. Ge information om skyldigheten att enligt bestämmelserna i avfallsförordningen (2001:1063) sortera avfall som utgörs av batterier och om hur sorteringen ska gå till, de insamlingssystem som användarna har tillgång till, och hur användarna kan bidra till återvinningen av batterier. I bilaga 6 finns förslag på ettikett. Märka produkt I ovan nämda informationskrav ingår batterier ska vara märkta med en överkryssad soptunna. (bilaga 6) Symbolen ska finnas på ett synligt ställe, vara tydligt läsbar och outplånlig. Symbolen ska täcka minst tre procent av ytan på batteriets största sida men ska dock inte vara större än 5 x 5 centimeter 12. 2.3 Finansiering Finansieringen av utvecklingsarbetet och prototyptillverkningen har till stor del kommit från ALMI företagspartner. De har bidragit med 15000 kr (exkl moms) som är ämnade till utveckling och byggande av prototyp. Projektgruppen har även fått ta del av Högskolan i Halmstads innovationsbidrag, de så kallade sådd- pengarna, om 2000 kr. Dessa är inte riktade men har använts för diverse omkostnader såsom telefonsamtal, mindre materialinköp med mera. För att se ALMIs beslut, se bilaga 7 och för kostnadsspecifikation se bilaga 8. 10 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050209.htm 11 21 SFS 2008:834 Förordning om producentansvar för batterier 12 11 Förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter 2005:209 9

2.4 Tidplan Projektet startade i september 2010 och har sitt slut i slutet av maj 2011. Under maj månad finns tre dead- lines som projektgruppen ska leverera till. Dessa dead- lines är redovisning, rapportinlämning samt UTEXPO. Utöver dessa tillkom även en halvårsredovisning av arbetet där produktidén beskrevs. I början av projektets gång sammanställdes en grov tidsplan med förutbestämda redovisningsdatum samt med projektgruppens egna önskemål när de olika huvudsakliga faserna skulle påbörjas och avslutas. Efter hand har varje vecka planerats mer i detalj och det har fastslagits slutpunkter för olika moment. För mer detaljerad information om tidsplanering, se bilaga 9 för Gantt- schema. 2.5 Projektorganisation Projektet drivs av Peter Lindahl och Hanna Johansson, vilka också är ägare till idén. Handledare Hans- Erik Eldemark, Universitetsadjunkt, Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, har veckovis haft möten med projektgruppen och även tagit emot veckorapporter om arbetets framskridande. 2.6 Intressenter De främsta intressenterna i detta skede är projektgruppen då det är vi som syftar att vidareutveckla produkten till ett skede då den kan kommersialiseras, samt slutanvändaren. Slutanvändaren är både privatpersoner och företag som äger något som är mer eller mindre stöldbegärligt, det vill säga lös egendom som under perioder befinner sig obevakade. J&D assisting systems är i dagsläget en direkt intressent då de har anlitats för att utveckla elektroniken i produkten och detta samarbete kan tänkas fortsätta efter projektets slut. I andra hand finns företag som visat någon typ av intresse för att driva vidare utvecklingen av produkten som intressenter. Viss kontakt har upprättats och möjligheter för framtida samarbete finns. I tredje hand finns intressenter som på längre sikt kan vinna på att produkten blir lyckad och kan lanseras på marknaden. Försäkringsbolagen är en intressent som skulle ha vinning av produkten och samtidigt kan projektgruppen ha stort utbyte med dessa. Även staten är en intressent då stölder av denna typ av egendom orsakar det svenska samhället stora kostnader varje år och en lyckad stöldskyddsprodukt kan vara en del av att minska dessa. 10

3. Metoder Projektet har bedrivits med hjälp av de tumregler som Dynamisk Produktutveckling förespråkar. Nedan presenteras de huvudmetoder som använts vid utvecklingen. 3.1 Arbetsmetod Dynamisk Produktutveckling 13, DPD, förespråkar en utvecklingsprocess med bland annat täta avstämmningar. Projektgruppen har använt sig av veckorapporter till handledare som ett verktyg för analys och eftertanke och stor vikt har under hela förloppet lagts vid arbetssättet BUS, Business, User, Society. Användaren har hela tiden stått i fokus för att produkten i största möjliga mån ska vara anpassad till användarens behov och samtidigt ta hänsyn till diverse samhällsaspekter och få ett högt marknadsvärde. Andra verktyg enligt DPD som fortlöpande använts av projektgruppen är - - - - - 80/20 regeln i varje ögonblick gör det viktigaste skriv på väggen växla mellan olika arbetsuppgifter använd samtidig faktainsamling, analys, lösningsgenerering och test, samt utveckla produktkonceptet fortlöpande 3.2 Brainstorming Brainstorming har varit ett viktigt verktyg i den kreativa processen. Modellen BAD- PAD- MAD- CAD har kontinuerligt används för att främja idégenereringen vid framtagande av allt från inledande kravlista till prototypens formspråk. Skisser har gjorts (PAD) för att kunna visa och utveckla tankar kring design och funktioner. Dessa har vidare använts vid byggande av enklare prototyp (MAD) i skolans verkstad. Resultatet av idegenereringen har sedan satts upp på väggarna i projektrummet för att åskådliggöra projektets framskridande visuellt för projektgruppen. 3.3 Marknadsundersökning En marknadsundersökning gjordes i ett inledande skede för att identifiera behov och önskemål hos användare och för att identifiera lämplig målgrupp till produkten(bilaga 3&4). Denna gjordes i liten skala i Halmstad med omnejd och riktade sig åldersmässigt till den grupp som normalt är ägare till lös egendom så som cykel, båt, motorcykel med mera. Trots den lilla skalan på undersökningen anser projektgruppen att den givit en god indikation på attityder och känslor som råder kring stölder och fungerar som bra ett komplement till stöldstatistik och annan fakta. 13 Ottosson, Dymanisk produktutveckling, Första upplagan 1999 11

3.4 Outsourcing Daniel Petersson på Assisting Systems anlitades under hösten 2010 för att konstruera och programmera elektroniken. Han ansvarar för att allt material köps in, monteras och programmeras till den färdiga prototypen i maj 2011. Under våren 2011 har kontakt tagits med CAD- teknikprogrammet och ett samarbete har upprättats med syftet att skapa en så optimal konstruktion som möjligt. Zoelfikar Elghoul, sista årsstudent på CAD- teknikprogrammet, jobbar under våren med detta i form av sitt egna examensarbete i nära samarbete med oss i projektgruppen. Syftet med att outsourca vissa delar av projektet var dels för att låta någon, som är specialist på områden där vi saknar specialistkunskap, hjälpa oss med denna utveckling och dels för att projektgruppen kan lägga mer fokus på den generella utvecklingen och projektledning. 3.5 Utvärdering Nedan nämda modeller har använts vid utvärdering av produktidé, koncept, konstruktion, affärsplan och dess hållbarhet på marknaden. 14 15 3.5.1 FMEA En konstruktions- FMEA är ett verktyg som hjälper till att identifiera de fel som kan uppstå under konstruktionsarbetet och vilka åtgärder som måste göras för att åtgärda dessa. Eftersom Locko ska stå emot stora krafter vid försök till stöld krävs att hylsan konstrueras korrekt. Fullständig FMEA presenteras i bilaga 10. 3.5.2 SWOT 16 SWOT- analysen är ett bra verktyg för att identifiera Lockos Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. Syftet var att tydliggöra de olika parametrar projektgruppen måste ta hänsyn till i utvecklingen av produkten och för att få en strategisk överblick av produktens läge på marknaden. Fullständig SWOT- analys presenteras i bilaga 11. 3.5.3 Slack 17 Projektgruppen jämförde Locko med två av dess största konkurrenter i en Slackmodell. Modellen jämför konkurrerande produkter i ett brett perspektiv. Med modellen kan man lätt se vilka egenskaper som gör att produkterna finns med och konkurrerar på marknaden (qualifiers), vad som gör att just denna produkten köps (order winners) samt det som är mindre viktigt för produkten. I denna jämförelse kan man sedan se vad som bör vara företagets interna strävan med produkten (Internal performance objectives). 14 Kvalitet - från behov till användning av Bergman, Klefsjö, 4:e upplagan 15 Failure Modes and Effect Analysis 16 Kotler, Philip, Principled of Marketing, Financial Times, 4:e utgåvan 17 Nigel Slack Operations management, 4:e upplagan 12

Fullständig Slack presenteras i bilaga 1. 3.5.4 Pughs utvärderingsmatris 18 Pughs utvärderingsmatris är en metod för att på ett så objektivt och systematiskt sätt som möjligt välja den bästa av flera möjliga lösningar på ett problem och i detta fallet var det Lockos egenskaper som skulle graderas och utvärderas för att på så vis identifiera de egenskaper som var av störst vikt vid utvecklingen och för den färdiga produkten. Fullständig utvärderingsmatris presenteras i bilaga 12 3.5.5 Marknadsmix 19 Marknadsföringsmixen beskriver i första hand den strategiska positionen av en produkt på en marknad.för att identifiera och beskriva vår produkts position på marknaden använde vi oss av marknadsmixen, de fyra P:na. Med hjälp av den här modellen så kan vi lättare se vårt projekts strategiska möjligheter till att vara konkurrenskraftiga på marknaden med just Locko. De fyra P:na är produkt, pris, plats och påverkan. Fullständig Marknadsmix presenteras i bilaga 13 3.5.6 Programmering/Tester Tester på produktens elektronik har inledningsvis gjorts av Daniel och Kristoffer på Assisting systems efter att Programmering gjorts efter projektgruppens krav. Efter dessa tester levererades en funktionsprototyp till projektgruppen där ytterligare tester gjorts på produktens funktioner. 3.6 Nyhetsgranskning Nyhetsgranskningen har inledningsvis gjorts på google för att se om det där finns lösningar liknande Locko på marknaden. Vidare har projektgruppen gjort databas söknngar i PRV:s, patent och registreringsverkets, databas. Sökorden som använts vid databassökningen presenteras i bilaga 25, Nyhetsgranskning sökord. 3.7 Vetenskaplig studie Projektgruppen har valt att undersöka stölders påverkan på allmänheten vad gäller rädsla, oro och otrygghet. I avsnitt 1.2.1 kan man läsa mer om denna studie. 18 Kvalitet - från behov till användning av Bergman, Klefsjö, 4:e upplagan 19 Kotler, Philip, Principled of Marketing, Financial Times, 4:e utgåvan 13

4. Resultat Projektgruppen har uppnått ett resultat som gruppmedlemmarna är väldigt nöjda med. Arbetet har bland annat resulterat i en funktionsprototyp där alla grundläggande funktioner fungerar såsom en tänkt slutprodukt ska. De olika dimensionerna av resultatet redovisas nedan. 4.1 Produkten Projektgruppen har utvecklat en produkt som ska bana väg för en ny generation av stöldskyddsprodukter. Under utvecklingsarbetet har användaren stått i ständig fokus vare sig det gäller användarvänligheten eller trygghetshöjden i produkten. Nedan beskrivs allt som Locko innefattar från inbyggda komponenter till kundnyttan. För att kunna beskriva funktionerna så förklaras först vilka komponenter Locko innehåller. Här presenteras visualiseringar över Lockos tänkta formspråk och uppbyggnad. 4.1.1 Det inbyggda systemet komponenter Komponenter har valts med den ständiga utgångspunkten energieffektivitet samt kundnytta. Detta har fortlöpande förmedlats till J&D Assisting Systems för att framhäva vikten av dessa val. Detta stycke innehåller en detaljerad beskrivning av vår konstruktionslösning. Då vi har för avsikt att patentsöka vår produkt så kan vi inte låta denna beskrivning vara med i rapporten, då det skulle utgöra ett nyhetshinder och därigenom skulle omöjliggöra ett paten. 4.1.2 Konstruktion Av samma orsak som ovan. 4.1.3 Materialval Av samma orsak som ovan. 4.2 Funktioner och kundnytta 14

Med ett pris som står sig starkt mot konkurrenterna är Locko ett substitut och ett komplement till befintliga stöldskydd. 4.2.1 Kundnytta Genom att sätta slutresultatet, Locko, i förhållande till utgångspunkterna syfte och mål så anser projektgruppen att vi har skapat en produkt som inte enbart uppfyller dessa önskningar utan även skapat en produkt med stor potential Ett annat mål med produkten var att den skulle tilltala en bred marknad och ha ett stort användningsområde. Stöldbegärlig egendom förekommer i många olika varianter och på många olika platser 4.2.2 Funktioner För att förklara vad Locko kan åstadkomma så delar vi upp funktionsområdena i huvudfunktion, säkerhetsfunktioner och övriga funktioner. 15

5. Utvecklingsprocess Hela projektet började med en vision efter att projektgruppen själva blivit bestulna på cyklar flera gånger.denna vision har varit drivkraften under hela utvecklingsprocessen och fyllt projektet med personligt engagemang. 5.1 Lösningsförslag Brainstorming har fungerat som ett kreativt hjälpmedel under utvecklingsförloppet och har använts flera gånger då lösningar på nyuppkomna utmaningar har behövts. I ett inledande skede gjordes en noggrann undersökning för att se om det fanns ett behov av ett nytt stöldskydd. Stöldstatistik från BRÅ och en egen marknadsundersökning i form av en enkät sa oss att behovet fanns, och var stort, vilket ledde oss vidare till att undersöka nyhetsvärdet. Detta gjordes genom att söka i patent- och mönsterskyddsdatabaser och titta på google efter liknande produkter på marknaden. Efter att ha säkerställt att idén var unik i sitt slag och funnit att majoriteten av dagens stöldskydd har fokus på robusthet gick vi vidare i utvecklingen. 5.1.1 Design Eftersom många av aktiviteterna i projektet har fortlöpt samtidigt har projektgruppen arbetat med täta avstämningspunkter för att de olika momenten ska fungera ihop. Utseendet på kåpan har under förloppets gång fått anpassas efter elektronikens förutsättningar och vice versa. Samtidigt har kontinuerliga möten hållts med CAD- teknikern för att se vilket formspråk som fungerar väl ihop med konstruktion. 5.1.2 Namn Locko är det slutgiltiga valet av namn och anspelar på ordet lock som på engelska betyder lås. Vi har under brainstormingar haft utgångspunkten i att finna ett namn som anspelar på produktens funktion och lätt kan uppfattas av konsumenter. Domännamnet www.locko.se finns tillgängligt och projektgruppen finner inga träffar på google som inkräktar på Locko som ett stöldskydd. Namnet ger heller inga träffar i PRV:s varumärkesdatabas 20. För att se namnförslag och urvalsprocess se bilaga 20. 5.1.3 Materialval Kåpans hållfasthet är av stor betydelse för att produktens funktion som ett stöldskydd ska fungera. Projektgruppen diskuterade bland annat olika metaller och fiberförstärkta material eftersom det 20 http://www.prv.se/varumarke/e-tjanster/ 16

skulle ge en hög hållfasthet. Material som kolfiber och glasfiber undersöktes men valdes bort på grund av hög kostnad och svårigheter vid tillverkning. Metaller ansågs inte lämpliga dels med tanke på att de kan störa ut och isolera radiovågor. Se bilaga 19 för kravlista material. 5.2 Utvärdering av vald lösning 5.2.1 SWOT SWOT- analysen visar att Produktens styrkor ligger i En annan styrka är att produkten riktar sig till ett segment där det idag saknas prisvärda produkter på marknaden. Hot och svagheter ligger bland annat i den osäkerhet som rör teknikutvecklingen, både vad gäller nya uppfinningar som kan komma att konkurrera men även sänkta priser på befintliga produkter. Fullständig SWOT- analys finns i bilaga 11. 5.2.2 FMEA Konstruktionen av de ingående komponenterna är av yttersta betydelse för att önskad funktion ska uppnås. Detta gäller speciellt på ytterhylsan då dess motstånd mot angrepp är av betydande vikt för att huvudfunktionen ska uppnås. Läs fullständig FMEA i bilaga 10. 5.2.3 Slack Lockos styrkor är dels mångsidigheten och priset. Det här visade Slack- modellen på där Locko jämfördes med två konkurrerande produkter som bygger på två olika koncept. Jämfört med den ena så har Locko även fördelen av att den kan kommunicera med ägaren och ägaren kan kommunicera med den. Projektgruppen ser det som önskvärt att framöver kunna få Locko godkänd av försäkringsbolagen, även om det inte ses som ett måste. Se bilaga 1 för Slack- modellen. 5.5 Prototyptillverkning En första prototyp togs fram i samband med julredovisningen 2010. Den var till stor del gjord för att få en känsla av den slutgiltiga produkten och visa på formspråk och storlek. En andra prototyp togs fram i till slutet av projektet i maj. Denna slutgiltiga prototypen är en fungerande funktionsprototyp som avser visa på hur funktionerna fungerar i praktiken. 17

6. Affärsplan I kommande kapitel beskrivs projektgruppens mål med en framtida lansering av Locko på marknaden. Det som tas upp är hur marknaden ser ut idag, vilka möjligheter som finns för Locko och hur den ska bli en vinstdrivande produkt. 6.1 Marknaden I detta avsnitt beskrivs storleken av marknaden som projektgruppen riktar sin produkt mot. Det beskrivs hur marknaden ser ut idag samt Lockos möjligheter och konkurrenter. 6.1.1 Marknadens storlek Det finns idag en stor marknad vad gäller stöldskydd då användadet av exempelvis cyklar, båtar och motorcyklar är stort. I Malmö tar i dag 40 procent av invånarna cykeln till arbetet eller skolan. Och i Stockholm cyklar 150 000 människor varje dag 21. Sedan 2004 har antalet Svenska fritidsbåtar i sjödugligt skick ökat med 22,7 procent och idag finns det totalt 881 000 fritidsbåtar i Sverige. Det visar den senaste båtlivsundersökningen, som Transportstyrelsen gjort i samverkan med ett antal myndigheter, däribland Naturvårdsverket 22. Förutom dessa så tillkommer även ägare av motorcyklar, mopeder, utombordsmotorer till båtar, trädgårdsredskap och möbler, barnvagnar och annan stöldbegärlig egendom. Inbrott i och stöld ur källare- och vindsutrymmen är brott som har ökat kraftigt och är också en del av marknaden för Locko. Ökningen från 2009 till 2010 låg på tjugo procent och innebar drygt 14000 anmälda brott, BRÅ 23. Med denna information vågar projektgruppen anta att de allra flesta vuxna människor i Sverige någon gång i sin vardag är i behov av ett bra stöldskydd för att skydda sin egendom. I många av dessa fall gäller det egendom som har ett för lågt värde för att täckas av en separat försäkring men eventuellt kan täckas av en hemförsäkring. Ofta krävs tillägsförsäkringar för detta och det finns även ett maxbelopp som denna typ täcker. Mer än femtio procent av båtarna i Sverige saknar egen försäkring, enligt en rapport av Båtliv 24 och därav saknas krav för användande av SSF- godkänt stöldskydd. För denna typ av lös egendom innebär det att man i största möjliga mån bör skydda den väl och här ser projektgruppen en ingång på marknaden som en första fas av en lansering av Locko. Dessa siffror, tillsammans med information som kan läsas i avsnittet Förundersökning, visar på en stor och bred marknad där ett stöldskydd av typen Locko har en tydlig plats och potential. Vi ser även en stor möjlighet för tillväxt på marknaden då Locko i framtiden kan bli en produkt som är godkänd av försäkringbolagen. 6.1.2 Konkurrenter Marknaden idag består till stor del av robusta lås med diverse klassifikationer eller stöldskydd baserade på avancerad teknologi. Fysisk robusthet är vad som testas vid ett godkännande av SSF och 21 http://www.svenskcykling.se/category/trender/ 22 (http://www.transportstyrelsen.se/batliv2011 23 http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=5&name=/statistik/100/2010/100la- 2010.xls&url=/statistik/100/2010/100La- 2010.xls 24 http://www.batliv.se/article.asp?newsid=444 18

detta är ofta det krav som uppfyller försäkringsbolagens för att de i sin tur ska ge ett godkännande. Ett godkännande av det slaget och den robustheten betyder dock inte att låset är ogenomträngligt. Det finns alltid ett verktyg som är kraftigt nog att bryta upp även dessa lås och det är standardverktyg som går att få tag på i vilken järnhandel som helst. En populär produkt som bygger på det ovannämnda är ABUS 37/60 11 MKS kättinglås som består av ett hänglås och kätting där låsbygel och kätting är av härdat stål 25. Av denna typ finns det flera snarlika produkter och av olika varumärken. Styrkor med denna är att det är ett välkänt varumärke och att det är klassat enligt SSF:s normer. Dock har det den stora nackdelen som nämns i tidigare stycke. Det andra segmentet av konkurrenter är de skydd som bygger på avancerad teknik och snarare kan delas in i facket larmprodukter och spårningssystem. Dessa produkter är mer anpassade för väldigt värdefulla ägodelar, såsom dyrare båtar, motorcyklar och anläggningsmaskiner, i och med att de ligger i ett dyrare prissegment. Se bilaga 1 för Slackanalys. En sådan produkt är BlackBox som säljs av varumärket NavEye 26. Detta är ett sök och positioneringslarm som gör det möjligt att övervaka och kontrollera larmad egendom på distans. Precis som Locko larmar den till mobiltelefonen när egendomen flyttas eller utsätts för stöldförsök. Fördelen den har är dess förmåga att också visa egendomens position i realtid via en karta på en mobiltelefon eller dator. Nackdelen är dels kostnaden på cirka femtusen kronor men även att den saknar låsfunktion och förhindrar därför inte stöld så som Locko gör. Den är alltså inte en låsprodukt i den bemärkelsen och lämpar sig därför enbart för viss egendom. Konkurrenskraften är mixen av att erbjuda lagom mycket teknik i ett lagom robust paket till ett bra pris och på så vis även nå en marknad där SSFs godkännande inte krävs. Detta tillsammans med mångsidigheten utgör Lockos starkaste sidor. Mer om marknadsmixen, se bilaga 13. 6.2 Lanseringstrategi Lanseringen av Locko kommer att i ett inledande skede ske via projektgruppens planerade nystartade företag. Det är viktigt att Locko kan skapa ett starkt varumärke som kommer utmärka oss i konkurrensen med andra stöldskydd i framtiden. I en förlängning kommer samarbete med fackhandel att inledas för att på så vis nå vår målgrupp via etablerade försäljningskanaler. För resultatbudget se bilaga 26. mer om framtiden under kapitlet 7.3 Visioner för framtiden. 6.3 Distribution 25 (http://www.abus.de/us/main.asp?screenlang=us&sid=410885036220831050520112128593222&select=0105b02&artikel=4003318522857m). 26 http://www.aqualiv.se/naveye_index.html 19

6.4 Ekonomiska planer och kalkyler 6.4.1 Priskalkyler Projektgruppen hade från början av projektets gång ett tänkt målpris på slutprodukten. Målpriset var cirka 1500 kronor i handeln vilket ansågs som ett passande pris med tanke på de existerande produkterna och deras prislägen. En önskan fanns även att produkten skulle hamna i ett ännu lägre prissegment, under tusen kronor. Priset som projektgruppen har kommit fram till att Locko kommer att kosta i handeln är baserat på de kända materialkostnader på skalet, elektroniska komponenter samt vissa standardkomponenter. Projektgruppen känner även till kostnad för framtagning av formsprutningsverktyg. Utöver dessa har rimliga antaganden gjorts på kostnader för viss montering, samt en kostnadspåläggskoefficient, vilken innehåller diverse pålägg samt moms. 6.4.2 Resultatbudget 20

7. Diskussion 7.1 Utvärdering av prototyp Den färdiga prototypen fungerade precis som det var tänkt. Det finns dock en mängd inställningar som går att anpassa efter tänkt användningsområde. 7.2 Produktionsanpassning Under hela projektet har det varit viktigt att utveckla en produkt som går att massproducera. Se bilaga 16 för konstruktionsritning. 7.3 Vision för framtiden Framtiden för Locko ser ljus och spännande ut. Det finns en mängd områden där vidareutveckling kan ske för att bland annat stärka positionen på marknaden och förbättra miljö och användarvänlighet. Möjligheterna för vidareutveckling innefattar många områden såsom nyproduktutveckling, produktförbättringar, tjänsteutveckling och marknadsutveckling. 21

8. Reflektioner Projektets resultat i form av en fungerande prototyp, kallad Locko uppfyller de krav som sattes upp i början av projektet och våra förhoppningar är att Locko ska bidra till att skapa en tryggare boendemiljö och minska antalet stölder i samhället i stort. Locko har fått positiv respons av såväl användare som intressenter och förhoppningar finns om möjligheter att driva utvecklingen vidare så att produkten ska nå ut på marknaden. Vi har under projektets gång haft stor nytta av de modeller och verktyg vi har lärt oss på Utvecklingsingenjörsprogrammet på Halmstad Högskola.Vi har lärt oss otroligt mycket, fått insyn i en mängd område och fått ytterligare kunskap om Produktutvecklingsprocessen. Vi har även fått testa våra projektlednings kunskaper i ett skarpt projekt vilket givit oss stort självförtroende inför framtiden. 22

9. Referenser Personliga referenser Hans- Erik Eldemark, Universitetsadjunkt Högskolan i Halmstad Daniel Petersson, Assisting systems AB Johan Wretborn, Universitetsadjunkt Maskinteknik, Högskolan i Halmstad Zoelfikar Elghoul, sistaårsstudent på CAD-teknikprogrammet, Högskolan i Halmstad Litteratur Klefsjö och Bergman, Kvalitet från behov till användning, Studentlitteratur, 4:e upplagan Kotler Philip, Principles of Marketing, Financial Times, 4:e upplagan Slack Nigel, Operations management, 4:e upplagan Ottosson, Stig, Dynamisk Innovationsverksamhet, Tervix, Floda, utgåva 1-1999 Ottosson, Stig, Dynamisk Produktutveckling, Tervix, Floda, utgåva 1-1999 Internetsidor http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=sammanfattning%20anm%e4ld a%20brott%202010&url=/dynamaster/file_archive/110413/9de28880b3403b44a9b0e893fb1aa511/sl utlig%2520anm%25e4lda%2520brott2010.pdf http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=13&module_instance=2 http://www.fch.se/pdf/att00064.pdf http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=sammanfattning anmälda brott år 2010&url=/dynamaster/file_archive/110413/9de28880b3403b44a9b0e893fb1aa511/Slutlig%2520an m%25e4lda%2520brott2010.pdf http://www.bra.se/extra/faq/?module_instance=2&action=question_show&id=577&category_id=0 http://eur- lex.europa.eu/lexuriserv/site/sv/oj/1999/l_091/l_09119990407sv00100028.pdf http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080834.htm http://www.prv.se/varumarke/e- tjanster/ http://www.svenskcykling.se/category/trender/ http://www.transportstyrelsen.se/batliv2011 http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=5&name=/statistik/100/2010/100la- 2010.xls&url=/statistik/100/2010/100La- 2010.xls http://www.batliv.se/article.asp?newsid=444 http://www.abus.de/us/main.asp?screenlang=us&sid=410885036220831050520112128593222&sele ct=0105b02&artikel=4003318522857m http://www.aqualiv.se/naveye_index.html http://eur- lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2006:374:0010:0019:sv:pdf 23