KAPACITETSUTREDNING VALLMON 11

RAPPORT KAPACITETSUTREDNING VALLMON 11 SLUTRAPPORT 2015-03-24

Uppdrag 260508, Knislinge Vallmon 11 dimensionering dagvatten Titel på rapport: Kapacitetsutredning Vallmon 11 Status: Datum: 2015-03-24 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skåne Blekinge Vattentjänst AB Anders Johnsson Konsult: Uppdragsansvarig: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Katarina Schmidt Gunnar Svensson Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: Författare: Katarina Schmidt Datum: 2015-03-24 Handlingen granskad av: Gunnar Svensson Datum: 2015-03-24 Tyréns AB Box 27 291 21 Kristianstad Besök: Östra Boulevarden 56 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 2015-03-24

Sammanfattning Inför fastställande av ny detaljplan för Vallmon 11 m.fl. har Tyréns av Skåne Blekinge Vattentjänst (SBVT) fått förfrågan att utföra de beräkningar som är nödvändiga för att kontrollera ledningskapacitet och eventuella behov av åtgärder på dagvattensystemet omkring fastigheten. En hydraulisk datormodell över dagvattennätet omkring Vallmon 11 har byggts upp. Ledningsnätets geometri har beskrivits med dimensioner och vattengångar utifrån tillgängligt underlag. Till underlag för arbetet ligger även filmning och funktionskontroll av delar av ledningsnätet. I modellen beskrivs även anslutna hårdgjorda ytor. Dessa har fördelats utifrån markanvändning, bedömningen har gjorts från primärkarta samt ortofoto. Modellen har inte kalibrerats mot uppmätta mätserier. Istället har riktlinjer i Svenskt Vattens skrift P90 följts vad gäller olika ytors avrinningskoefficienter. Modellen omfattar dagvattenledningar i Hagagatan, Ängsvägen, del av Hjärsåsvägen samt Färgerigatan. En kapacitetskontroll har utförts som har visat att det befintliga ledningsnätet har en begränsad kapacitet och i dagsläget i princip klarar ett 2-årsregn. Översvämningsrisk till följd av upptryckande dagvatten finns i norra delen av Färgerigatan samt i höjd med DNB1810. Vid hög nivå i Helge å påverkas framförallt ledningsnätet längst nedströms i systemet. Ledningsnätets kapacitet begränsas i dagsläget av två bakfall samt av en delsträcka med en begränsad dimension på 225 mm, vilket skapar en flaskhals. I utredningen har olika åtgärdsstrategier studerats för att om möjligt öka kapaciteten i ledningsnätet, bl.a. möjligheten att anlägga en damm söder om Vallmon 11 samt olika kombinationer av omläggning och/eller utbyggnad av befintligt dagvattennät. I samråd med Östra Göinge kommun och SBVT har en lämplig åtgärdsstrategi valts ut som ökar ledningsnätets kapacitet jämfört med dagens situation. De åtgärdsstrategier som studerats men som inte ansetts lämpliga redovisas inte i detta PM. Vald åtgärdsstrategi går ut på att anlägga en bräddningsmöjlighet vid brunn DNB1802 där dagvatten tillfälligt tillåts brädda till en torr damm som anläggs söder om Vallmon 11. Kommunen äger denna mark och det är därför möjligt att anlägga dammen utan att detta markområde inkluderas i detaljplanen. I kombination med denna åtgärd föreslås även hela ledningssträckan i norra Färgerigatan läggas om med större dimension. Utredningen har visat att vald åtgärdsstrategi ökar kapaciteten i ledningsnätet betydligt. Beräkningar som utförts visar att ledningsnätet nedströms bräddningsdammen totalt klarar att ta emot ett flöde om ca 75 l/s från tillkommande hårdgjorda ytor, både från aktuellt samt framtida exploatering. Det krävs således att dagvattnet inom fastigheten fördröjs och utjämnas innan påkoppling sker till det kommunala ledningsnätet. Utjämning kan exempelvis ske i öppna diken eller magasin. Med genomförda åtgärder på det kommunala ledningsnätet klarar dagvattensystemet att hantera ett 20-årsregn både vid låg och hög nivå i Helge å. Om ett större flöde än 75 l/s ska kopplas till ledningsnätet krävs ytterligare kapacitetshöjande åtgärder på ledningsnätet nedströms bräddningsdammen. I den norra delen av Färgerigatan kommer trycknivån att nå över marknivå vid extrem nederbörd och det finns risk för upptryckande vatten. Som den tidigare översvämningsanalysen visade kommer vatten härifrån att söka sig vidare på ytan i nordvästlig riktning in mot planområdet. Vid fortsatt exploatering bör hänsyn tas till den översvämningsrisk som föreligger och åtgärder bör vidtas för att undvika att skapa ett instängt område. Genom att säkra vattenvägar från befintlig vändplats som antingen löper västerut genom Vallmon 11 eller norrut förbi området minskar risken för att stora mängder vatten blir stående intill byggnader längs Färgerigatan. O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 3(20)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund och syfte... 5 1.2 Omfattning... 5 2 Förutsättningar och underlag... 5 2.1 Underlag... 5 2.2 Områdesbeskrivning... 5 2.3 Nivåer i Helge å... 6 2.4 Översvämningsanalys... 6 2.5 Dikningsföretag... 7 2.6 Dagvattenhantering inom planområdet... 7 2.7 Filmning och ledningskarta... 8 3 Modell och belastning... 9 3.1 Hydraulisk modell... 9 3.2 Regnbelastning... 11 4 Kapacitetskontroll av befintligt ledningsnät... 11 5 Åtgärdsstrategi och dimensionering... 12 5.1 Vald åtgärdsstrategi... 12 5.2 Beräkning och dimensionering... 14 5.3 Resultat modellberäkning med åtgärder... 16 6 Diskussion och slutsats... 19 Referenser... 20 O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 4(20)

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Ett förslag till detaljplan för Vallmon 11 m fl, Östra Göinge kommun, har varit ute för samråd. SBVT har av kommunen fått uppdraget att kontrollera kapacitet i befintligt dagvattennät vid anslutning av fastigheten. Även eventuellt behov av åtgärder på dagvattensystemet ingår att utreda. Tyréns har på uppdrag av Östra Göinge kommun utfört en översvämningsanalys för Vallmon 11 m fl, se Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11, november 2014. Tyréns har av SBVT fått förfrågan att utföra de beräkningar som är nödvändiga för att kontrollera ledningskapacitet och eventuella behov av åtgärder på dagvattensystemet. 1.2 Omfattning I utredningen ingår det att studera dagvattennätets funktion och kapacitet i nuläget samt att ge förslag på lämplig dagvattenhantering i samband med planförslaget. Samtliga åtgärdsförslag som studerats och redovisas är översiktliga och principåtgärder. I arbetet ingår inte projektering av föreslagna åtgärder. 2 Förutsättningar och underlag 2.1 Underlag Följande underlag har varit tillgängligt för den här utredningen: VA-ledningskarta och utdrag ur ledningsdatabas, SBVT Rapporter från filmning Hagagatan, Ängsvägen och Färgerigatan (södra), SBVT Nivåer för vattendom i Helge å, 2015-02-09, E.ON Tyréns AB, Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11, 2014-11-10 Utkast till plankarta för detaljplan Vallmon 11 m.fl., 2015-03-04, Stadbyggnadskontoret Östra Göinge kommun 2.2 Områdesbeskrivning Planområdet Vallmon 11 m fl ligger i ett industriområde i Knislinge samhälle, strax öster om Helge å, se Figur 1. Planområdet består idag av industri samt jordbruksmark. Marken är relativt låglänt och landskapet flackt. O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 5(20)

Figur 1. Översikt över Knislinge samhälle och lokalisering av planområdet Vallmon 11 m fl (röd cirkel) (Eniro, 2014) 2.3 Nivåer i Helge å Nivåerna i Helge å varierar inom de reglerhöjder som gäller för Knislingedammens vattendom. Enligt uppgift ligger lägsta nivå (sänkningsgräns) på +15,89 (RH2000) och högsta nivå på +16,36 (RH2000). Nivåerna gäller precis invid Knislingedammen. Enligt E.ON kan nivån ligga på bräddningsnivå närsomhelst under året, de lägsta vattenstånden inträffar inte nödvändigtvis under sommaren. Dagvattenutloppets botten ligger på +15.70 vilket innebär att det alltid står en del vatten dämt upp i dagvattennätet från Helge å. 2.4 Översvämningsanalys För Vallmon 11 m fl utfördes en översvämningsanalys (Tyréns, 2014)som gav förslag på åtgärder för att minska risker och konsekvenser av översvämningar vid skyfall och höga nivåer i Helge å. Utredningen visade att fastigheten och omkringliggande mark ligger relativt låglänt i förhållande till Helge å. En känslighetsanalys utfördes som visade att om nivån i Helge å stiger 0.2 m över 200-årsflödet (till ca +18.2) kommer norra del av fastigheten att bli översvämmad. Utifrån detta kommer lägsta nivå för färdigt golv inom hela planområdet att regleras till +18.9 (RH2000). Vid kraftig nederbörd och i situationer då dagvattennätet går fullt eller är dämt kan översvämningsrisken förvärras. Utredningen visade att dagvatten som avleds på markytan rinner från sydöst mot fastigheten Vallmon 11. Norr om nuvarande byggnad finns en naturlig lågpunkt som riskerar att översvämmas. För att minska risken för översvämning föreslogs i utredningen åtgärder som syftar till att skapa säkra flödesvägar och fördröjning av dagvatten såväl inom fastigheten som runtom (en flödesväg är en anordnad vattenväg där vatten kan avrinna utan att O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 6(20)

orsaka skador på bebyggelse). Behov av säkra flödesvägar identifierades såväl söder som norr om fastigheten. 2.5 Dikningsföretag Inom området finns enligt Länsstyrelsen dikningsföretaget Främlinge-Hjärsåslilla. Dikningsföretaget bildades 1936. Längden är ca 500 m och tillhörande båtnadsområde omfattar industriområdet öster om Färgerigatan och ängsmark norr om denna. I handlingar för dikningsföretaget uppges att dikningen sker i täckt dike och förutom jordbruksmark ansluts spillvatten från fabrik och lägenheter. Av handlingarna framgår inte huruvida dikningsföretaget är aktivt. Längst nerströms har dikningsföretaget troligtvis ersatts av kommunala dagvattenledningar. Det ingår inte i denna utredning att undersöka huruvida planläggningen inskränker delägares rättigheter att utnyttja dikesföretaget eller om det krävs en ansökan om förändring av tillståndet för dikningsföretaget. Figur 2. Dikningsföretaget Främlinge-Hjärsåslilla (markerat i blått) är det dikningsföretag som avvattnas närmast fastighet Vallmon 11 (Länsstyrelsen i Skåne län, 2015) 2.6 Dagvattenhantering inom planområdet Dagvattenhantering inom planområdet ska enligt krav från kommunen ske med lokalt omhändertagande innan påkoppling sker till det kommunala dagvattennätet. I denna utredning har beräkningar utförts för att kunna bedöma vilket flöde som kan tillåtas till ledningsnätet efter lokalt omhändertagande. I detaljplanen har en yta i sydväst avsatts för infiltration av dagvatten från tillkommande hårdgjorda ytor. I Figur 3 visas ett utdrag ur preliminärhandling för plankarta daterad 2015-03-04. O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 7(20)

Figur 3. Utdrag ur preliminärhandling för plankarta Vallmon 11 m fl, dat. 2015-03-04. I sydväst har ett område avsatts för infiltration av dagvatten från tillkommande hårdgjorda ytor. Befintliga hårdgjorda ytor kommer även fortsättningsvis att belasta det kommunala dagvattennätet. I utredningen antas att inga tillkommande ytor avvattnas mot befintliga rännstensbrunnar inom fastigheten samt att påkoppling av tillkommande ytor sker nedströms DNB1809. 2.7 Filmning och ledningskarta Inför utredningen utförde SBVT inmätning av lockhöjder, vattengångar samt filmning av ledningsnätet för konditionsbestämning. SBVT tog kontrollvärden på ett antal brunnar på Färgerigatan, Ängsvägen samt Hagagatan. På grund av hög vattennivå i ledningar och brunnar, samt på grund av igenväxt terräng eller att brunnarna inte gick att lokalisera, så har inte O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 8(20)

kontrollvärden gått att få fram på alla brunnar. Information från inmätning i fält har kompletterats med uppgifter om befintliga nivåer i ledningsdatabasen. En jämförelse med kontrollvärdena visar att uppgifterna i ledningsdatabasen överlag stämmer bra. Generellt anses ledningsnätet ha en relativt stor ytråhet pga. fogförskjutningar, inträngande rötter samt rörkollaps på enstaka sträckor. Vissa ledningssträckor i kartmaterialet kunde inte verifieras i fält på grund av att inlopp och utlopp i brunnarna låg under vatten. Dessa kan ev. undersökas vid lägre vattenstånd. Enligt ledningsdatabasen finns det bakfall på två sträckor, längst norrut på Färgerigatan (DNB1797-DNB1799) och i höjd med gamla Färgeriet (DNB1802-DNB1809). På ett arbetsmöte med kommunen framkom att bakfallet som ligger i höjd med Färgeriet eventuellt kan förklaras av att man haft intag till dåvarande industrier från Helge å. Bakfallet i norra delen av Färgerigatan beror enligt uppgift från SBVT på att ledningen ursprungligen skulle kopplas norrut till en annan dagvattenledning. Denna är dock enligt uppgift överbelastad och därför togs beslutet att inte dra ledningen i Färgerigatan vidare norrut. Vid inmätningstillfället togs även en höjd på Helge å som låg på +16,39, dvs. 3 cm över dämningsgräns på Knislingedammen. Att nivån är något högre kan förklaras av att området ligger uppströms dammen och skillnaden kan bero på vattenytans lutning. 3 Modell och belastning 3.1 Hydraulisk modell Med det hydrauliska datorverktyget Mike Urban har en datormodell över dagvattennätet byggts upp. Ledningsnätets geometri har beskrivits med dimensioner och vattengångar utifrån tillgängligt underlag. Anslutna hårdgjorda ytor har fördelats utifrån markanvändning, bedömningen har gjorts från primärkarta samt ortofoto. Modellen har inte kalibrerats mot uppmätta mätserier. Istället har riktlinjer i Svenskt Vattens skrift P90 följts vad gäller olika ytors avrinningskoefficienter. Modellen omfattar dagvattenledningar i Hagagatan, Ängsvägen, del av Hjärsåsvägen samt Färgerigatan, se Figur 4. O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 9(20)

Figur 4. Den hydrauliska modellens omfattning O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 10(20)

3.2 Regnbelastning Ledningsnätets nuvarande kapacitet har beräknats för s k typregn lämpade för dimensioneringsoch funktionskontroll. För denna utredning har CDS-regn (Chicago Design Storm) med olika återkomstider använts. CDS-regnen har en varaktighet på 60 min med ett centralt block på 10 minuter. Figur 5 visar de CDS-regn som använts. Figur 5. CDS-regn med 2-, 5-, 10- och 20-års återkomsttid. Grafen visar regnintensiteten uttryckt i µm/s som en funktion av tiden. I enlighet med SMHI:s senaste prognoser kring förändring av intensiv korttidsnederbörd (SMHI, 2013) har en klimatfaktor på 1,25 använts vid beräkning och dimensionering av åtgärdsstrategier. 4 Kapacitetskontroll av befintligt ledningsnät Beräkningsresultaten redovisas som ledningsprofiler med trycklinjer för ett antal olika beräkningsfall. I ledningsprofilerna visas markytan, nedstigningsbrunnar längs sträckan samt ledningarnas dimensioner och längsgående fall. Nedstigningsbrunnarnas nummer visas i ledningsprofilerna och kan jämföras med Figur 4 för att orientering längs sträckan. Utifrån profilerna kan utläsas var eventuella marköversvämningar sker och vilka ledningssträckor som har otillräcklig kapacitet för att avleda dagvatten. O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 11(20)

Vid beräkningar av kapaciteten på befintligt ledningsnät var det sträckan norra Färgerigatan till utloppet i Helge å som visade sig ha mest begränsad kapacitet och risk för marköversvämning. Övriga ledningssträckor i modellen ligger högre och har dessutom inte lika stor belastning påkopplad varför trycknivåerna blir betydligt lägre. I Figur 6 visas ledningsprofilen från norra Färgerigatan (DNB1797) till utloppet i Helge å (DUT103). Resultatet som presenteras är från beräkningar vid nuläget för fyra olika fall, med 2- eller 5-årsregn och med låg respektive hög nivå i Helge å. I ledningsprofilen syns de två ledningssträckor där det enligt ledningskartan finns bakfall. Av figuren framgår att ledningsnätet i nuläget i princip har kapacitet att hantera ett 2-årsregn, med två undantag. Längst i norr är trycknivåerna höga för alla fyra beräkningsfall vilket dels beror på bakfallet och dels på att resterande ledningssträcka på Färgerigatan har begränsad dimension (225 mm) vilket skapar en flaskhals i systemet. I höjd med DNB1810, vilken ligger i förlängningen på Ängsvägen, är trycknivåerna också höga och går över marknivå vid 2-årsregn om nivån i Helge å är hög. Här påverkas nivåerna av dämningsnivån vid utloppet i Helge å, av den totala belastningen uppströms ifrån samt av den relativt begränsade avbördningskapaciteten i utloppsledningen. Figur 6. Resultat från kapacitetskontroll av befintligt ledningsnät längs sträckan norra Färgerigatan Helge å. Modellberäkningar redovisas med 2- och 5-årsregn samt för LÅG och HÖG nivå i Helge å. 5 Åtgärdsstrategi och dimensionering 5.1 Vald åtgärdsstrategi I utredningen har olika åtgärdsstrategier studerats för att om möjligt öka kapaciteten i ledningsnätet, bl.a. möjligheten att anlägga en damm söder om Vallmon 11 samt olika kombinationer av omläggning och/eller utbyggnad av befintligt dagvattennät. I samråd med Östra Göinge kommun och SBVT har en lämplig åtgärdsstrategi valts ut som ökar ledningsnätets kapacitet jämfört med dagens situation. De åtgärdsstrategier som studerats men som inte ansetts lämpliga redovisas inte i detta PM. O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 12(20)

Vald åtgärdsstrategi går ut på att anlägga en bräddningsmöjlighet vid brunn DNB1802 där dagvatten tillfälligt tillåts brädda till en torr damm som anläggs söder om Vallmon 11. Kommunen äger denna mark och det är därför möjligt att anlägga dammen utan att detta markområde inkluderas i detaljplanen. I kombination med denna åtgärd föreslås även hela ledningssträckan i norra Färgerigatan läggas om med större dimension. På så sätt byggs flaskhalsen i systemet bort vilket minskar översvämningsrisken i norra änden av Färgerigatan. I Figur 7 visas vilka ledningssträckor som föreslås läggas om, vilka ledningar som behöver tillkomma och ungefär vilken yta som upptas av den torra dammen. Figur 7. Åtgärdsförslag med bräddamm O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 13(20)

Dammen anläggs som en torr damm eller tillfällig översvämningsyta, se schematisk bild i Figur 8. Under vanliga nederbördssituationer kommer dagvattnet att rinna i ledningsnätet vidare ut i Helge å och dammen kommer stå torr. Vid större regn kommer trycknivåerna i ledningsnätet att stiga och vid en given nivå kommer dagvatten att kunna brädda över i den torra dammen. Genom att dagvattnet tillåts utjämna minskar risken för höga trycknivåer i ledningsnätet, såväl uppströms som nedströms dammen. Figur 8. Schematisk bild av hur den torra bräddningsdammen är tänkt att fungera. Vid mindre flöden rinner vattnet i ledningsnätet, vid större flöden kan vattnet brädda i dammen som har en viss utjämningsvolym. 5.2 Beräkning och dimensionering I detaljplanen ställs krav på att fastighetsägaren ska ta hand om tillkommande hårdgjorda ytor inom Vallmon 11 genom lokal dagvattenhantering i den västra delen av fastigheten innan påkoppling sker till det kommunala ledningsnätet. Det bör påpekas att ytlig avrinning ställer stora krav på höjdsättningen och dagvattenhanteringen inom fastigheten. Det dagvatten från tillkommande ytor som inte kan omhändertas lokalt antas belasta ledningsnätet nedströms bräddningsdammen. Dimensionering av bräddningsdammen samt behov av ökade ledningsdimensioner har därmed gjorts baserat på dagens belastning uppströms DNB1802, vilket visas i Tabell 1. Tabell 1. Bidragande avrinningsytor till ledningsnätet uppströms bräddningsdammen Bidragande ytor (totalt) Area [m2] Avrinningskoef. Reducerad area [m2] 46500 0,46 21400 För att dammen ska smälta in i omgivningen anläggs förslagsvis en så grund damm som möjligt med flacka slänter (1:6). Eftersom avrinningsområdet är litet kommer avrinningsförloppet att gå relativt snabbt, dammen dimensioneras därför för ett regn med 60 min varaktighet. Regn med O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 14(20)

längre varaktighet än detta har relativt låg intensitet vilket ledningsnätet klarar av att avbörda. Dammen dimensioneras förslagsvis för ett 20-årsregn inklusive klimatfaktor på 1,25 för att kunna möta kommande branschkrav. Föreslagen utformning visas i Tabell 2. Tabell 2. Föreslagen utformning för att uppnå tillräcklig utjämningsvolym Parameter Värde Enhet Släntlutning 1:6 Dämningsnivå (ö.k.) +18,2 Bottennivå +17,1 Dimensionerande vattendjup 1,0 m Bredd (ö.k.) 35 m Längd (ö.k.) 45 m Tillgänglig volym ~900 m 3 Nödvändig volym (20-årsregn, 60 min varaktighet) ~850 m 3 Dammen utformas förslagsvis med en marginal på 10 cm från dimensionerande vattennivå till bräddningsnivån i överkant. Bräddningsnivån har satts till+18.2 eftersom detta är marknivån i den norra delen av Färgerigatan. Fastigheten på Ängsvägen 8 ligger relativt lågt och vatten riskerar att brädda in på fastigheten vid nivån +18.2. För att undvika att vatten från dammen bräddar mot fastigheten bör höjderna i dammens överkant i väster ses över i samband med anläggning. För att dammen ska vara torr och möjliggöra infiltration bör avståndet till grundvattenytan vara ca 1 m. En rimlig gissning är att grundvattenytan i stort sett följer nivån i Helge å, vilket skulle innebära att grundvattenytan varierar mellan ca +15.9 - +16.4 under ett vanligt år. Med föreslagen lösning och en bottennivå på +17.1 bör grundvattnet inte stiga upp i dammen och avståndet bör variera mellan 0,7-1,2 m under ett vanligt år. Grundvattenytan bör dock mätas in inför projektering av dammen för att säkerställa att dammen företrädesvis är torr under året. Om grundvattenytan står högt (kring +17) finns en risk att dammen blir fuktig och att det skapas dålig lukt. Då kan det möjligtvis bli aktuellt att istället projektera och anlägga en våt damm. O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 15(20)

5.3 Resultat modellberäkning med åtgärder Förutom att anlägga en torr bräddningsdamm krävs att ledningsdimensioner i Färgerigatan ner till DNB1809 ökar för att öka kapaciteten i ledningsnätet. Lämpliga dimensioner har tagits fram med hjälp av den hydrauliska modellen, resultatet sammanfattas i Tabell 3. Tabell 3. Ansatta dimensioner i ledningsmodellen. Sträcka DNB1797 DNB1799 Dimension (mm) 400 Kommentar Med större dimension än 400 kan det bli svårt att uppnå tillräcklig täckning för ledningen. DNB1799 DNB1802 600 Omläggning av befintlig 225-ledning till 600. DNB1802 DNB1809 DNB1802 Bräddningsdamm 600 600 Befintlig bakfallsledning läggs om. Förslagsvis med 600, alt. till 400 (befintlig dimension). Kapaciteten i utloppsledningen måste motsvara 600- ledningen uppströms annars skapas en flaskhals. Åtgärderna har dimensionerats för 20-års återkomsttid för trycknivå i marknivå och vid låg nivå i Helge å. I Figur 9 redovisas modellberäkningar med genomförda åtgärdsförslag för regn med 2-, 10- och 20-års återkomsttid. Av figuren framgår att trycknivån i ledningsnätet nedströms bräddningsdammen sjunker betydligt samt att trycknivåerna uppströms dammen också sjunker något. Observera att i beräkningarna som redovisas i Figur 9 ligger ingen belastning på från tillkommande ytor. Beräkningarna visar att åtgärderna leder till att kapaciteten nedströms dammen ökar. Det innebär att det finns möjlighet att ta emot bräddat dagvatten från tillkommande exploatering. Figur 9. Resultat från modellberäkningar med åtgärd bräddningsdamm längs sträckan norra Färgerigatan Helge å. Modellberäkningar redovisas med 2-, 10-, och 20-årsregn (inkl. klimatfaktor) för LÅG nivå i Helge å samt för nuläget utan åtgärder. O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 16(20)

Beräkningar har utförts för att studera vilket flöde som kan tillåtas brädda till det kommunala ledningsnätet efter lokalt omhändertagande inom infiltrationsytan. Beräkningar har utförts med förutsättning att dagvattnet fördröjs inom fastigheten så att den totala rinntiden blir 30 min och med tre belastningsfall; 0 l/s, 75 l/s samt 150 l/s. Resultatet av beräkningarna redovisas i Figur 10. Analysen visar att området nedströms bräddningsdammen klarar sig från marköversvämning om flödet från tillkommande ytor utjämnas till ca 75 l/s. Dagvattenflödet från tillkommande ytor har uppskattats till ca 300 l/s vilket betyder att mellanskillnaden, ca 225 l/s, måste utjämnas genom t.ex. öppna diken eller magasin. Som redovisas i Figur 12 nedan klarar sig området från marköversvämning även vid hög nivå i Helge å. Det förutsätter att föreslagna åtgärder på det kommunala ledningsnätet genomförs. Figur 10. Resultat från modellberäkningar med åtgärd bräddningsdamm och med ökad belastning från tillkommande ytor. Ledningsprofil längs sträckan norra Färgerigatan Helge å. Modellberäkningar redovisas med 20-årsregn (inkl. klimatfaktor) med ökad belastning på 0, 75 respektive 150 l/s för LÅG nivå i Helge å. Framtagen åtgärdsstrategi har kontrollerats för 20-årsregn med hög nivå i Helge å samt även för situation motsvarande ett 100-årsregn (låg nivå i Helge å). Beräkningar har utförts både utan ökad belastning (Figur 11) samt med ökad belastning från tillkommande ytor om 75 l/s (Figur 12). Denna kontroll syftar till att visa i vilken omfattning översvämningar kan ske vid mer extrema händelser än dimensionerande regn. Av figurerna framgår att trycknivån främst stiger längst nedströms vid hög nivå i Helge å. Beräkningarna visar att med föreslagna åtgärder klarar sig området nedströms bräddningsdammen från marköversvämning även vid ett 20-årsregn med hög nivå i Helge å. Dämningen från ån påverkar inte översvämningsrisken i norra delen av Färgerigatan. Vid ett 100-årsregn ökar belastningen till ledningsnätet betydligt och trycknivån ökar i hela systemet. I den norra delen av Färgerigatan kommer trycknivån att nå över marknivå och det finns risk för upptryckande vatten. Som den tidigare översvämningsanalysen visade kommer vatten härifrån att söka sig vidare på ytan i nordvästlig riktning in mot planområdet. Ytligt avrinnande vatten vid extrem nederbörd riskerar därmed att översvämma byggnader om inte ytliga vattenvägar säkras inom eller runtom området. O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 17(20)

Figur 11. Resultat från modellberäkningar med åtgärd bräddningsdamm längs sträckan norra Färgerigatan Helge å utan ökad belastning från tillkommande ytor. Modellberäkningar redovisas för nuläget utan åtgärder, med 20-årsregn (inkl. klimatfaktor) för LÅG och HÖG nivå i Helge å samt för situation motsvarande 100-årsregn med LÅG nivå i Helge å. Figur 12. Resultat från modellberäkningar med åtgärd bräddningsdamm längs sträckan norra Färgerigatan Helge å med ökad belastning från tillkommande ytor på 75l/s. Modellberäkningar redovisas för nuläget utan åtgärder, med 20-årsregn (inkl. klimatfaktor) för LÅG och HÖG nivå i Helge å samt för situation motsvarande 100-årsregn med LÅG nivå i Helge å. O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 18(20)

6 Diskussion och slutsats Utredningen har visat att vald åtgärdsstrategi ökar kapaciteten i ledningsnätet betydligt. Dagens system klarar ett 2-årsregn men med genomförda åtgärder, som innebär omläggning av en ledningssträcka i norra Färgerigatan samt anläggande av en bräddningsdamm, klarar dagvattensystemet att hantera ett 20-årsregn. Beräkningar som har utförts visar att ledningsnätet nedströms bräddningsdammen klarar att ta emot ett flöde om ca 75 l/s från tillkommande hårdgjorda ytor. Detta kräver att dagvattnet inom fastigheten fördröjs och utjämnas innan påkoppling sker till det kommunala ledningsnätet. Med föreslagna åtgärder på det kommunala ledningsnätet samt utjämning av tillkommande dagvatten från hårdgjorda ytor visar beräkningar att området kring DNB1810 klarar sig från marköversvämning vid ett 20-årsregn både vid låg och hög nivå i Helge å. Det bör påpekas att 75 l/s är det totala flöde som dagvattenledningen nedströms bräddningsdammen klarar av att hantera. Det är alltså inte nödvändigtvis likställt med det flöde som kan tillåtas från exploatering inom aktuellt planområde. Om ett större flöde än 75 l/s ska kopplas till ledningsnätet, utan att detta leder till marköversvämning vid 20-årsregn, krävs ytterligare kapacitetshöjande åtgärder på ledningsnätet nedströms bräddningsdammen. Kommunen har rådighet över det markområde som krävs för att anlägga den torra bräddningsdammen som föreslås, varför detta område inte behöver inkluderas i detaljplanen. Den utformning som föreslås i denna utredning kan och bör korrigeras vid slutlig projektering av dammen. Då bör även hänsyn tas till anslutande markhöjder, befintlig släntlutning samt grundvattennivåer. Slutligen är det viktigt att notera att vid extrem nederbörd riskerar dagvatten även fortsättningsvis att avrinna ytledes från norra Färgerigatan vidare i nordvästlig riktning. Vid fortsatt exploatering bör hänsyn tas till den översvämningsrisk som föreligger och åtgärder bör vidtas för att undvika att skapa ett instängt område. Genom att säkra vattenvägar från befintlig vändplats som antingen löper västerut genom Vallmon 11 eller norrut förbi området minskar risken för att stora mängder vatten blir stående intill byggnader längs Färgerigatan. O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 19(20)

Referenser Eniro (2015). http://kartor.eniro.se/, Hämtad: 2015-03-06 Länsstyrelsen i Skåne län (2015). http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/skane/dikningsforetag/, Hämtad: 2015-03-06 SMHI (2013). Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige. Klimatologi Nr 6, 2013. Tyréns (2014). Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11. O:\MAL\260508\R\_Text\_Vallmon11_150324.docx 20(20)