Dagvattenplan. Kil, Fagerås och Högboda. Granskningsomgång 2010-12-13. WSP Sammhällsbyggnad Karlstad Kristina Wilén

Dagvattenplan Kil, Fagerås och Högboda Granskningsomgång 2010-12-13 WSP Sammhällsbyggnad Karlstad Kristina Wilén 1

1 Inledning...4 2 Bakgrund...4 2.1 Definition av dagvatten...4 2.2 Problembild...4 2.3 Gällande lagstiftning...4 3 Policy...5 4 Klassificering...5 4.1 Föroreningsinnehåll och klassificering...5 4.2 Recipientklassificering...6 4.3 Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten av olika klass...6 5 Nulägesbeskrivning...7 5.1 Kil...7 5.1.1 Omhändertagande av dagvatten...7 5.1.2 Avrinningsområden och recipienter...8 5.1.3 Kvantitetsproblem...9 5.1.4 Kvalitetsproblem...9 5.2 Fagerås...9 5.2.1 Omhändertagande av dagvatten...9 5.2.2 Avrinningsområden och recipienter...9 5.2.3 Kvalitets- och kvantitetsproblem... 10 5.3 Högboda... 10 5.3.1 Omhändertagande av dagvatten... 10 5.3.2 Avrinningsområden och recipienter... 10 5.3.3 Kvalitets- och kvantitetsproblem... 11 6 Åtgärder... 11 6.1 Generella åtgärder... 11 6.1.1 Infiltration av takvatten på gräsytor... 12 6.1.2 Svackdiken... 12 6.1.3 Genomsläppliga beläggningsmaterial... 12 6.1.4 Stenkista/perkolationsmagasin... 12 6.1.5 Fördröjningsdammar... 12 6.1.6 Översvämningsytor... 12 6.1.7 Våtmarker... 13 6.1.8 Information... 13 6.1.9 Kunskap om ledningsnät... 13 6.2 Kil... 13 6.3 Fagerås... 14 6.4 Högboda... 14 7 Strategier för dagvattenhantering i speciella områden och skeenden... 14 7.1 Planeringsskedet... 14 7.2 Ny- och ombyggnation... 14 7.3 Trafikerade områden... 15 2

7.3.1 Väg... 15 7.3.2 Järnväg... 15 7.3.3 Parkering... 15 7.4 Industriområden... 15 8 Ansvar... 16 8.1 Tekniska nämnden... 16 8.2 Miljö- och byggnadsnämnden... 16 8.3 Kommunstyrelsen... 16 8.4 Räddningstjänsten... 16 8.5 Trafikverket... 16 8.6 Övriga... 17 9 Uppföljning och uppdatering av dagvattenplanen... 17 10 Ordförklaringar... 18 11 Källor... 19 3

1 Inledning Avledning av vatten från bebyggda områden är en fråga som har gått från att vara av främst teknisk natur till att vara en del av samhällsdebatten. Både när det gäller förorening av sjöar och vattendrag samt effekter av en framtida klimatförändring är dagvattenhanteringen en central fråga. Dessutom delas ansvaret inom området av en rad olika aktörer inom både kommunal, statlig och privat sektor. Med detta som bakgrund har tekniska nämnden som ett av sina miljömål satt att kommunen ska ha en dagvattenplan. Planen ska ge en översikt av hur dagvattenhanteringen ser ut idag men också ge riktlinjer för framtida arbete i dagvattenrelaterade projekt. Dokumentet syftar även till att förtydliga ansvarsfördelningen mellan de olika verksamhetsutövarna. Planen behandlar huvudsakligen dagvattenhanteringen inom tätorterna Kil, Fagerås och Högboda. 2 Bakgrund 2.1 Definition av dagvatten Dagvatten definieras av Terminologicentrum TNC som Tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytor av mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten. 2.2 Problembild I bebyggda områden hårdgörs ytor och den naturliga avrinningen ändras. Vattnet rinner över ytorna ner i rörsystem istället för att infiltrera genom marken vilket leder till snabba förlopp med höga flödestoppar direkt efter regn. Detta kan skapa kapacitetsproblem och i värsta fall översvämningar. Samtidigt påverkas vattenbalansen i de områden vattnet avletts ifrån. Den minskade infiltrationen kan leda till sänkta grundvattennivåer med skador på både vegetation och byggnader som följd. Felkopplingar och läckage kan göra att dagvatten kommer in även i spillvattennätet. Flödestoppar kan då leda till källaröversvämningar samt problem i pumpstationer och reningsverk. Utöver kvantitetsproblemen finns även kvalitetsproblem. Dagvatten för med sig föroreningar i form av bl.a. tungmetaller, olja och näringsämnen vilka har en negativ effekt på de vattendrag och sjöar där vattnet rinner ut. 2.3 Gällande lagstiftning I miljöbalken fastslås att avloppsvatten (hit hör även dagvatten inom detaljplanerat område) ska [ ] avledas och renas eller tas om hand på annat sätt så att olägenhet för 4

människor eller miljön inte uppkommer. Den som bedriver sådan verksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten. Enligt lagen om allmänna vattentjänster ansvarar kommunen för att ordna en allmän avloppsanläggning om det i ett större sammanhang behövs med hänsyn till människors hälsa och miljön. En sådan anläggning ska ordnas och drivas, inte bara så att den uppfyller kraven som uppstår med tanke på ovan nämnda hänsyn till människors hälsa och miljön, utan också med hänsyn till intresset av en god hushållning med naturresurser. EG:s ramdirektiv för vatten syftar till att bevara och förbättra vattenmiljön. Målet är att god ekologisk och kemisk status i sjöar och vattendrag ska uppnås till 2015. 3 Policy Målsättningen med kommunens dagvattenhantering är: Recipienten ska skyddas från föroreningar. Skador på fastigheter och andra anläggningar ska inte uppkomma. Bräddning av spillvattennätet pga. dagvattenbelastning ska inte förekomma. Detta uppnås genom att Inget dagvatten leds till spillvattennätet. Dagvatten tas omhand så nära källan som möjligt. Öppna avledningsstråk används om möjligt. Dagvattenflödet fördröjs och utjämnas. Vid om- och nybyggnation minimeras de hårdgjorda ytorna. Förorenat vatten renas innan det leds till recipienten. 4 Klassificering Dagvatten kan vara olika mycket förorenat och recipienter kan vara olika känsliga för att ta emot föroreningar. För att få en översikt över vilka åtgärder som behövs i de olika fallen kan dagvattnets föroreningsgrad klassificeras utifrån markanvändning och recipienten utifrån ekologisk och kemisk status. 4.1 Föroreningsinnehåll och klassificering Föroreningshalten i dagvatten kan beroende på markanvändning uppskattas vara låg, måttlig eller hög. Den klassificering som brukar användas är gjord utifrån ett storstadsperspektiv och det kan direkt konstateras att den sortens markanvändning som leder till höga föroreningshalter (t.ex. hårt trafikerade trafikleder)inte finns i Kils kommun. En anpassad klassificering skulle kunna se ut som i tabellen nedan. 5

Markanvändning Centrumområdets bostadsområden (flerfamiljshus) och arbetsområden inkl. gator. Småhusområden inkl. lokalgator Parker och naturmark Industriområden Lokalgator < 8000 fordon/dygn Föroreningshalt i dagvatten Låga-Måttliga Låga Låga Beroende på verksamhet Låga Vägar 8000-15000 fordon/dygn Innehållet i tabellen är hämtat från Dagvattenstrategi för Stockholms stad Låga-Måttliga 4.2 Recipientklassificering Vattenmyndigheten undersöker alla vattenförekomster i Sverige och bedömer utifrån en rad parametrar om god kemisk och ekologisk status uppnås eller ej. Dessutom görs en riskbedömning huruvida god status kommer att kunna uppnås till 2015 eller ej. Eftersom gränsvärdet för kvicksilver överskrids i alla svenska sjöar och vattendrag särskiljer man även kemisk status utöver kvicksilver. Vattenmyndighetens bedömning av de sjöar och vattendrag som tar emot dagvatten från Kil, Fagerås och Högboda finns i avsnitt 5.1.2. 4.3 Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten av olika klass Recipient Mark/Grundvatten Sjöar och vattendrag Föroreningshalter Lämplig för infiltration Inte lämplig för infiltration Mycket känslig Känslig Mindre känslig Låga Infiltration och fördröjning Avledning till annan recipient än mark Ej rening Ej rening Ej rening Måttliga Höga Infiltration och fördröjning Rening före infiltration Avledning till annan recipient än mark Avledning till annan recipient än mark Tabellen är hämtad från Dagvattenstrategi för Stockholms stad Viss rening eller avledning till annan recipient Rening (och eventuellt avledning till annan recipient) Viss rening eller avledning till annan recipient Rening Ej rening Rening 6

Utifrån klassificering av dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet kan sedan översiktliga riktlinjer för hur dagvattnet ska omhändertas på olika ställen tas fram. Tabellen ovan är ett exempel på en modell för sådana riktlinjer. 5 Nulägesbeskrivning 5.1 Kil 5.1.1 Omhändertagande av dagvatten Kils avloppsvattennät är till största del ett duplikat ledningssystem, dvs. spill- och dagvatten leds i enskilda ledningar. En dagvattenutredning utförd i slutet av 80-talet visade dock att det inom Kils tätort totalt fanns ca 6500 m 2 takyta och 4500 m 2 övriga hårdgjorda ytor som felaktigt var kopplade på spillvattennätet. Utsläpp av dag- och dräneringsvatten i ledningar avsedda endast för spillvatten är förbjudet enligt gällande ABVA, men problemet har endast delvis minskat i omfattning sedan utredningen gjordes. Vid kraftiga långvariga regn ökar inflödet till Kils reningsverk från normala 300 m 3 /h till uppåt 800 m 3 /h. I Lersätters industriområde finns en damm som fungerar både som fördröjningsmagasin och oljeavskiljare. Utöver detta sker ingen annan fördröjning eller rening i dagvattensystemet. Dagvattenledningarna mynnar i bäckraviner och diken som transporterar vattnet vidare till recipienterna. I några fall (t.ex. i Dikartorpsravinen ner mot Fryken) har den öppna avledningen delvis kulverterats. Inom Kils tätort finns två större områden som ligger utanför kommunens ansvarsområde - bangården och väg 61. Dessa har båda Trafikverket som huvudman. Dagvattnet från väg 61 samlas upp i vägdiken och avleds till recipient via bäckravinerna. Däremot råder ovisshet om hur bangården avvattnas och vart dagvattnet därifrån avleds. Vid bangårdens verkstäder finns oljeavskiljare, men utöver detta finns antagligen ingen rening. 7

5.1.2 Avrinningsområden och recipienter Kils tätort kan delas upp i fyra avrinningsområden enligt följande Område I stort sett alla områden söder om järnvägen Västra delen av Karlslund största delen av industriområdet Östra Stenåsen delar av Mon delar av Runnevål delar av Mon Mons backe östra delen av Karlslund delar av Runnevål Gamla Runnevål (se kartan) Recipient Hynsdalsån Södra Hyn Norsälven Nedre Fryken Kils tätort 8

För dessa fyra recipienter har Vattenmyndigheten gjort följande bedömningar: Hyndalsån: Vattendraget har måttlig ekologisk status på grund av höga näringshalter. Kemisk status utöver kvicksilver är bedömd som god eftersom den hittills utförda kartläggningen inte har kunnat visa att statusen är försämrad till följd av påverkan av miljögifter. Bedömningen är dock ändå att det finns risk för att god kemisk status (exklusive kvicksilver) inte uppnås till 2015 på grund av miljögifter. Nedre Fryken: Utöver kvicksilverhalten har sjön god ekologisk och kemisk status. Norsälven: Kemisk status exklusive kvicksilver är god. Ekologisk status uppnår ej god på grund av parametern hydromorfologi (vattenförekomsten är rätad, rensad, kanaliserad eller fysiskt förändrad). Södra Hyn: Utöver kvicksilverhalten har sjön god ekologisk och kemisk status 5.1.3 Kvantitetsproblem I hela Kil finns hustak som är kopplade på spillvattennätet. Det leder till ökade flöden vid regn och kan i värsta fall orsaka källaröversvämningar. I reningsverket leder det ovidkommande vattnet till ökad energianvändning och ökade kostnader. De biologiska processerna kan också försämras om vattnet blir för utspätt. Vid riktigt höga flöden kan dessutom bräddning behöva göras för att undvika slamflykt. I ravinerna vid t.ex. Rådjursvägen och Sannerudsvallen där stora dagvattenledningar har sina utlopp finns erosionsproblem p.g.a. tidvis höga flöden. 5.1.4 Kvalitetsproblem Vattenmyndighetens ovan nämnda bedömning av Nedre Fryken gäller sjön i helhet. Lokalt kan det dock se annorlunda ut. Vid Fryksta badplats har vattnet flera gånger haft så dålig kvalitet att badet har stängts igen. En bidragande faktor kan vara de dagvattenkulvertar som mynnar vid badplatsen och som vid kraftiga regn tillför stora mängder organiskt material. 5.2 Fagerås 5.2.1 Omhändertagande av dagvatten Fagerås har ett ledningsnät som till största del är separerat. Även här gjordes en inventering 1988 som tydde på att dag- och dränvatten felaktigt kopplats på spillvattennätet. I vilken utsträckning dessa problem är åtgärdade finns inte noterat hos Tekniska förvaltningen. 5.2.2 Avrinningsområden och recipienter Hela Fagerås tätort ligger inom ett och samma avrinningsområde. Recipienten är Fageråsån som i sin tur mynnar i Norsälven. 9

Fagerås med omnejd Vattenmyndigheten gör följande bedömning av recipienten: Fageråsån: Vattendraget har otillfredsställande ekologisk status och har problem med övergödning. 5.2.3 Kvalitets- och kvantitetsproblem I Fagerås är ett återkommande problem att spillvattenpumpstationen (som pumpar in spillvattnet till reningsverket i Kil) bräddar vid kraftiga långvariga regn. Detta tyder på att de tidigare nämnda felkopplingarna inte åtgärdats. Detta är förstås oacceptabelt både med tanke på hälsa och miljö. 5.3 Högboda 5.3.1 Omhändertagande av dagvatten Högboda har ett separerat system. I vissa delar avleds dagvattnet via rörledningar och i andra delar via diken. 5.3.2 Avrinningsområden och recipienter Hela Högbodas tätort avvattnas till Lerbodaälven som rinner ut i Säveln. 10

Högboda med omnejd Vattenmyndigheten gör följande bedömning av recipienten: Lerbodaälven: Vattendraget har måttlig ekologisk status. Både övergödning och miljögifter (även exklusive kvicksilver) är ett problem. Myndigheten bedömer att det finns risk för att varken god ekologisk eller kemisk status uppnås till år 2015. 5.3.3 Kvalitets- och kvantitetsproblem Inga särskilda problem, varken vad det gäller flöden eller föroreningshalt, finns registrerade i Högboda. Däremot är Lerbodaälven påverkad av stor näringstillförsel varav stor andel (mer än 50 %) har mänskligt ursprung. Inom avrinningsområdet, som inte är större än 2x3 km, finns förstås många påverkanskällor i form av odlingsmark och enskilda avlopp, men även dagvattnet från Högboda kan misstänkas ha viss del i de höga halterna. 6 Åtgärder 6.1 Generella åtgärder Åtgärder för att minska och utjämna belastningen på det kommunala dagvattennätet kan huvudsakligen delas upp i två grupper. Den ena är åtgärder som främjar infiltration och den andra är åtgärder som har en fördröjande effekt. Nedan följer en kort beskrivning av några av de vanligaste metoderna. De flesta metoderna fungerar även i viss mån som reningsanläggningar. 11

6.1.1 Infiltration av takvatten på gräsytor Istället för att husets stuprör kopplas direkt på det kommunala nätet förses de med utkastare. Från dessa rinner vattnet en bit från huset i en grund ränndal av betong, sten eller liknande innan det får infiltrera i gräsmattan. För att detta ska vara en lämplig lösning måste marken kring huset luta tillräckligt så att inte vattnet tränger ner i grunden. Åtgärder måste också vidtas för att ta hand om eventuellt överskottsvatten. Detta kan tillexempel lösas genom att en kupolbrunn kopplad till det kommunala nätet sätts i lågpunkten. 6.1.2 Svackdiken Svackdiken dvs. grunda, gräsbeklädda, svagt lutande diken fungerar både som infiltrationsyta och öppen avledning. Svackdiken kan t.ex. användas längs med parkeringsplatser, vägar och andra hårdgjorda ytor. Vattnet får då rinna ner i diket längs hela sträckningen. Om vatten istället leds till svackdiket med ledning bör erosionsförebyggande åtgärder i form av t.ex. stensättning vidtas. Utloppet från ett svackdike kan vara en kupolbrunn kopplad till det kommunala dagvattennätet. 6.1.3 Genomsläppliga beläggningsmaterial Hårdgjorda ytor ger upphov till en stor andel av avrinningen från bebyggda områden. Avrinningen kan begränsas genom att ytan istället beläggs med genomsläppliga material. Exempel på sådana är singel, natursten med genomsläppliga fogar och hålsten av betong (armerat gräs). I centrumområden är dock slitaget på de flesta ytor för stort för användning av grus, men avrinningen kan ändå bromsas upp med t.ex. gatsten. 6.1.4 Stenkista/perkolationsmagasin En stenkista är ett magasin i marken som är fyllt med t.ex. makadam eller singel. Beroende på markens genomsläpplighet kan vattnet som samlas upp i kistan antingen perkolera ner i marken eller avledas med dräneringsledningar eller en klen utloppsledning. Stenkistan kan alltså ha infiltrerande och/eller fördröjande effekt. I de fall marken har mycket dålig genomsläpplighet eller platstillgången är begränsad finns även perkolationsmagasin i plast (dagvattenkassetter) att tillgå. 6.1.5 Fördröjningsdammar Dagvatten kan också fördröjas ovan jord. En öppen damm med permanent vattenspegel kan utöver att vara ett fördröjningsmagasin också utgöra ett estetiskt inslag i ett parkeller bostadsområde. Storlek och utformning av en fördröjningsdamm kan variera stort från små dammar nära källan till stora system av dammar som fördröjer dagvatten från ett helt dagvattensystem. 6.1.6 Översvämningsytor Ytterligare ett sätt att anordna fördröjning är att låta ett större eller mindre försänkt område bli en yta för kontrollerad översvämning. Genom att strypa ledningen i direkt anslutning till det försänkta området sker en uppdämning när flödet överstiger en viss mängd. Dagvattnet bräddar ut över översvämningsytan för att sedan, när flödet avtar, åter 12

rinna ner i ledningssystemet. Från inlopp till utlopp kan ett dike som styr vattenflödet anläggas. 6.1.7 Våtmarker En fördröjningsmetod som kan ha positiva effekter även på vattenkvalitet och artrikedom är våtmarken. En våtmark har vattenspegel, men är till största delen beväxt med vattenväxter. Vid anläggandet av en våtmark däms vattnet så att vattenytan i normalfallet står i nivå med, eller strax över markytan. För att undvika igenslamning bör en sedimentationsdamm anläggas före våtmarken. 6.1.8 Information En åtgärd av ett annat slag är informationsspridning. Det effektivaste sättet åtgärda problem är ju att se till att de aldrig uppstår. Att informera om varför biltvätt inte får ske på garageuppfarten, varför husbilens avloppstank inte får tömmas i diket och varför de nya dräneringsrören inte ska kopplas på spillvattnet är därför en viktig del av arbetet med att förbättra dagvattnet. 6.1.9 Kunskap om ledningsnät Vid plötsliga händelser som på något sätt påverkar dagvattnet (trafikolyckor, brandsläckning, oljespill etc.) kan skadorna minimeras om det inom kommunen finns god kunskap om vilken väg dagvattnet tar från det påverkade området. Att tillse att denna information finns tillgänglig är därför en viktig förebyggande åtgärd. I den mån information saknas bör inventering av ledningsnät och avrinningsområden göras. 6.2 Kil För att åtgärda problemet med höga flöden i spillvattennätet vid regn bör hustak och andra hårdgjorda ytor kopplas bort. Att direkt koppla in samma ytor på dagvattennätet leder dock endast till att problemet flyttas. En dagvattenutredning där förutsättningarna för utkastare, svackdiken eller andra fördröjningar undersöks för varje enskilt område bör göras. För att komma till rätta med erosionsproblemen vid de stora dagvattenutloppen måste de största flödestopparna tas bort. Detta görs antagligen lättast genom ett kontinuerligt arbete med små insatser för att minska och fördröja dagvattenflödet nära källorna. Då fördröjande och infiltrerande åtgärder alla i viss mån även har renande effekt, bör insatser i områden som påverkar Fryksta badplats prioriteras. Kring kvalitetsproblemen i badvattnet bör även en djupare utredning göras för att mer specifikt hitta vad orsaken är och vilka åtgärder som kan sättas in. Både vad det gäller fördröjande och renande effekt är öppen avledning att föredra framför ledningar/kulvertar. Därför bör möjligheten att öppna upp de diken/raviner som kulverterats undersökas. Inom Kils tätort byggs det idag på flera håll och ytterligare områden planeras. I dessa nya områden är det särskilt viktigt att dagvattenfrågan finns med på ett tidigt stadium (se 13

vidare i avsnitt 7.1 och 7.2) för att inte ytterligare förvärra t.ex. erosionsproblemen i ravinerna. 6.3 Fagerås I Fagerås måste insatser göras för att minska det ovidkommande vattnet i spillvattennätet och därmed undvika bräddningar. På samma sätt som i Kil bör möjligheterna till fördröjd avledning undersökas på de ställen där omkopplingar sker så att problemet med höga flöden inte bara flyttas över till dagvattenledningarna. Vid ett antal av de fastigheter som har tak kopplade på spillvattnet finns inte något dagvattennät varför lokala lösningar blir helt nödvändiga. 6.4 Högboda För att komma till rätta med näringsämnen och tungmetaller i Lerbodaälven krävs förstås insatser inom ett vidare område än bara omhändertagandet av dagvatten. Ett första steg kan dock vara att inventera dagvattennätet - både ledningsnätet och den öppna avledningen registrera eventuella felkopplingar och undersöka potentiella föroreningskällor. Efter detta kan behovet av åtgärder fastställas. 7 Strategier för dagvattenhantering i speciella områden och skeenden 7.1 Planeringsskedet Redan i början av detaljplanearbetet (och i viss mån även vid översiktsplanering) är det viktigt att dagvattenhanteringen är med. En tidig dialog mellan plan-, miljö- och VAverksamheterna ökar förutsättningarna för en säker och miljömässigt hållbar dagvattenhantering. Frågor som bör studeras är t.ex. Kommer planen påverka dagvattenflödet? Hur stora hårdgjorda ytor tillkommer? Vilka recipienter påverkas? Vilken föroreningsgrad förväntas dagvattnet få? Finns tillräcklig kapacitet i de befintliga ledningar man ev. ska ansluta till? Utgående från svaren beslutas om t.ex. LOD eller långsam avledning ska förespråkas och om utsläppsgränsvärden ska tas fram. Mark för u-områden bör också avsättas i ett tidigt skede. 7.2 Ny- och ombyggnation Vid ny- och ombyggnation av hårdgjorda ytor bör dagvattenfrågan alltid beaktas. Viktiga frågeställningar är t.ex. vilka ytor som kan göras genomsläppliga och vilka möjligheter som finns att samla upp vatten via grönytor och trädgropar istället för via kantstenar. För att förebygga högt föroreningsinnehåll av dagvatten bör stor vikt läggas vid val av material till tak, fasadbeklädnad och armaturer. Koppar och zink bör undvikas eller behandlas för att minska urlakningen. Befintliga tak av koppar eller förzinkad plåt bör behandlas. 14

I samband med själva arbetet under ombyggnad, nybyggnad eller renovering är det ofta nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för att undgå förorening och uppgrumling av dagvattnet. T.ex. kan sedimentationsbassänger eller andra provisoriska dagvattenanläggningar behöva byggas. Under byggtiden kan inhägnad av tilltänkta infiltrationsytor också bli aktuellt för att förhindra att jorden försämras genom packning och igensättning. Finns befintliga infiltrations/perkolations-anläggningar bör dessa kontrolleras. 7.3 Trafikerade områden Trafiken är generellt den största källan till föroreningar i dagvatten, därför bör dessa områden beaktas särskilt. 7.3.1 Väg I Kils kommun finns inga vägar som är så hårt trafikerade att man kan misstänka höga föroreningshalter enligt klassningen i kap 4.1 ovan. De två mest trafikerade vägarna, riksväg 61 och Storgatan har trafikmängder som är så pass stora att de skulle kunna ge upphov till måttliga föroreningshalter. Dagvattnet bör då inte gå direkt via ledningsnätet till recipienten utan passera exempelvis väl utformade öppna diken. För att minska metallhalterna i vägdagvattnet bör zink som material undvikas vid byte av stolpar och räcken, vid underhåll målas obehandlad zink med zink-fri färg 7.3.2 Järnväg Banområdet utgör en central och till ytan stor del av alla tre tätorter i Kils kommun. Kännedom om hur dagvattensystemet ser ut i dessa områden är viktig inte minst med tanke på olycksrisken. Information om banområdena bör därför sammanställas genom sökningar i arkiv eller inventering på plats. 7.3.3 Parkering Mindre parkeringsytor lutas mot gräsytor, på större högfrekventerade parkeringar krävs olje- och slamavskiljning samt fördröjning. Bortledning i öppna system förespråkas. Bilar ska tvättas på särskilda godkända biltvättar och inte på gata eller garageuppfart (enligt punkt 9 i ABVA 07). 7.4 Industriområden Dagvatten från industriområden kan ha mycket olika karaktär beroende på vilka verksamheter som bedrivs. Det kan också ske snabba förändringar när verksamheter byts ut eller ändrar inriktning. Tydliga riktlinjer för när oljeavskiljare ska användas, gränsvärden för när egen rening ska göras etc. bör därför finnas. 15

8 Ansvar 8.1 Tekniska nämnden Nämnden ansvarar för planering och genomförande av byggnads- och anläggningsprojekt och underhållsarbeten avseende bl.a. gator, vägar, industrispår, VA-ledningar och parker. Nämndens beslut verkställs av tekniska förvaltningens avdelningar där gatuavdelningen och VA-verken är de som berörs av dagvattenfrågor. Gatuavdelningen ansvarar för dagvatten från gator, vägar, gång- och cykelvägar, parkeringar och hållplatser där kommunen är väghållare. Avdelningen ansvarar även för att dagvattenhanteringen fungerar ur en teknisk synvinkel, dvs. att brunnar, ledningsnät och andra anordningar utreds, projekteras, byggs och underhålls. Som ansvarig för grönytor och parker ansvarar avdelningen även för dagvattenanläggningar i form av dammar och våtmarker. VA-verken ansvarar för de tre vattenverken, de fyra avloppsreningsverken samt ledningsnätets alla pumpstationer. 8.2 Miljö- och byggnadsnämnden Nämnden (och dess förvaltning) har ansvar för två verksamhetsområden där båda berörs av dagvattenfrågor. Plan- och bygglovsverksamheten ansvarar för att dagvattenfrågan tas med tidigt i detaljplaneprocessen. Verksamheten ska också se till att hänsyn tas till dagvattenhanteringen i bygglovsärenden samt att krav som rör dagvatten i bygglovet följs. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten ansvarar för tillstånd och anmälningar som rör anläggning eller förändring av dagvattenanläggningar samt tillsyn av utsläpp av dagvatten. Verksamheten ansvarar också för att kontrollera att planförslag inte riskerar att leda till dagvattenutsläpp som kan orsakar olägenhet för människors hälsa eller miljön. 8.3 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har genom sitt ansvar inom markfrågor ansvar för att dagvattenfrågan finns med vid upprättande av exploateringsavtal. 8.4 Räddningstjänsten Räddningstjänsten är remissinstans och granskare av bygglovs- och tillståndsärenden av olika slag. Ur dagvattenperspektiv är det risken för att förorenat släckvatten sprids med dagvattensystemet samt utsläpp av kemikalier vid olyckor som är de viktiga frågorna. 8.5 Trafikverket Trafikverket är väghållare av väg 61 samt en rad andra mindre vägar genom Kils tätorter (väg 715 genom Kil och Fagerås, väg 686 genom Högboda mfl.). Väghållaren ansvarar för att avleda och eventuellt rena det dagvatten som uppkommer på vägen. Ansvaret 16

omfattar enligt lagen om allmänna vattentjänster även vägdiken, rännstenar, rännstensbrunnar eller ledningar som förbinder sådana till det allmänna va-nätet. Trafikverket ansvarar även för dagvatten från banområdena i alla tre tätorter. 8.6 Övriga Fastighetsägare ansvarar för att förhindra förorening av dagvatten samt att avledningen av dagvattnet inom fastigheten sker på ett säkert sätt. Det åligger kommunen att tillhandahålla information om kommunens och miljöbalkens krav vad det gäller dagvattenhantering på fastighet. Kommunala bostads- och industrifastighetsbolag har i egenskap av fastighetsägare ansvar för dagvattenhantering. Dessa bolag bör aktivt medverka i arbetet med att genomföra kommunens dagvattenpolicy och på detta sätt verka som föregångare. Byggherrar (både de som bygger för egen räkning och på uppdrag av andra) ansvarar för att dagvattenanläggningar utförs på det sätt som föreskrivs i bygglov, detaljplan, områdesbestämmelser mm. 9 Uppföljning och uppdatering av dagvattenplanen En dagvattenplan är ett levande dokument som bör finnas med i många delar av kommunens verksamhet. Av detta följer att planen måste revideras och förbättras. Den tekniska chefen ansvarar för att en sådan revision görs vid behov, dock minst vartannat år. 17

10 Ordförklaringar Definitioner från Svenskt Vattens publikation P90 (Dimensionering av allmänna avloppsledningar) samt Vatten och avlopp för gruppbebyggelse och enskilt boende. ABVA Avloppsvatten Avrinningsområde Bräddning Dagvatten Duplikatsystem Dränvatten Fosfor Infiltration Kväve LOD Allmänna bestämmelser för brukande av Kils kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Vatten, i regel förorenat, som avleds i rörledning, dike eller dylikt; kan bestå av spillvatten, dagvatten och dränvatten. Område från vilket avloppsvattnet från olika delar kan avledas, med självfall eller genom pumpning, till en och samma punkt. Avledning av avloppsvatten till recipient när bräddavloppsanordningens förutbestämda flöde till reningsverket överskrids. Ytligt avrinnande regn- eller smältvatten Separerat avloppssystem med skilda ledningar för spillvatten och dagvatten. Vatten som avleds genom dränering. Ett ickemetalliskt grundämne som i vatten förekommer som fosfat, polyfosfat eller i organiskt bunden form. Fosfor är nödvändig som näringsämne vid organisk tillväxt, men är därmed också en av huvudorsakerna till övergödning. Inträngning av vätska i ett poröst eller sprickigt material, t.ex. vattens inträngning i jord eller berg. Ickemetalliskt grundämne som i vatten förekommer som ammonium, nitrit, nitrat eller organiskt bundet. Nödvändig för biologisk tillväxt. Vid samtidig närvaro av fosfor göder kväve sjöar och hav. Lokalt omhändertagande av dagvatten. En hantering av dagvatten inom det område där det bildats. Genom LOD minskas eller upphör helt behovet av att leda bort dagvattnet. LOD kan åstadkommas genom att utnyttja infiltration, perkolation eller lokal utjämning/fördröjning av dagvattnet. 18

Perkolation Recipient Separerade system Separatsystem Spillvatten Tungmetaller Långsam rörelse (hos vatten) genom lager av poröst material. Ytvatten eller grundvatten som tar emot utsläpp av dagvatten, bräddvatten eller renat avloppsvatten. Samlingsbegrepp för duplikatsystem och separatsystem. Separat system med rörledning för spillvatten samt rännsten eller dike för dagvatten. Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar o.d. Metalliska grundämnen, t.ex. kadmium, bly, kvicksilver, koppar och zink som har stor påverkan på miljön. 11 Källor Kil, Dagvatteninventering GVA-konsult AB (1988) Fagerås, Dagvatteninventering GVA-konsult AB (1988) Kommunal VA-planering, Manual med tips och checklistor Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2009:07 En långsiktig hållbar dagvattenhantering, Planering och exempel Peter Stahre, Svenskt Vatten (2004) Dagvattenstrategi för Stockholm stad Stockholm vatten (2002, reviderad 2005) Dimensionering av allmänna avloppsledningar Svenskt Vatten, publikation P90 (2004) VISS VattenInformationsSystem Sverige Vattenmyndigheterna och Länsstyrelsernas databas över Sveriges sjöars och vattendrags status. www.viss.lst.se Vatten och avlopp för gruppbebyggelse och enskilt boende Thomas Weglert, ICA bokförlag (2005) 19