Stigande börser och sjunkande oro. Stärkt fondsparande

3 Trafikljusrapport 2013 Stigande börser och sjunkande oro Stärkt fondsparande Ljusare framtid för livbolagen Företagsobligationer populära hos fondtorgen Tillväxten finns i Asien

Aldrig har möjligheterna varit större att välja sparprodukter, och aldrig någonsin har individen haft så stort ansvar över sitt eget sparande Copyright Söderberg & Partners, mars 2013. Upphovsrätten till den här publikationen tillhör Söderberg & Partners. Innehållet får ej kopieras, reproduceras eller vidarebefordras utan skriftligt godkännande från Söderberg & Partners. Undantag medges för citat och utdrag i begränsad omfattning tillsammans med skriftlig källhänvisning. Form, illustration och produktion: Laika Consulting AB Tryckeri: Exaktaprinting Utbudet fortsätter att öka och utvecklas vilket leder till allt mer komplexa val. Trots en viss återhämtning så är finansmarknaderna instabila. Den europeiska marknaden visar fortsatt oro och marknadsräntorna ligger på låga nivåer samtidigt som tillväxtmarknader utvecklas. Att göra avvägningar och kvalificerade val utifrån dessa förutsättningar blir allt svårare och ett dåligt beslut kan få omfattande konsekvenser. Det gör att allt fler behöver ta hjälp av någon som analyserar marknaden, någon som tydligt visar vilka produkter som är bra och vilka som är dåliga. Trafikljussystemet Vi har tagit fram ett system för att hjälpa våra kunder att hitta de bästa sparprodukterna på ett effektivt sätt. Vi bedömer löpande utbudet inom områdena livförsäkring, fonder, fondförsäkring, strukturerade produkter och aktiemarknader. Genom att använda en tregradig betygsskala blir det enkelt att sålla agnarna från vetet. Rekommenderade produkter får grönt betyg, produkter som kan vara bra i vissa fall får gult betyg, och de som vi helt avråder från får rött i betyg. Hur vi kommer fram till betygen varierar mellan olika områden, men vi utgår alltid från de olika produkternas kvalitet och kostnad. Söderberg & Partners analys omfattar mer än 2 000 fonder och 62 fondkategorier, 14 fondförsäkringsbolag, mer än 1 600 försäkringsvillkor och 12 livförsäkringsbolag, över 1 000 produkter och 9 arrangörer av strukturerade produkter, drygt 30 analyskällor inom aktiemarknadsanalys samt 7 regionala aktiemarknader. Trafikljusrapporten Varje år sammanställer vi våra betyg under året som gått. Genom att utgå ifrån marknadsutveckling och viktiga händelser lyfter vi fram årets bolag och marknader, och vi tittar även närmare på hur väl vi lyckats med vår tidigare betygsättning. Vi tycker att det är viktigt att våra kunder ska kunna se om de produkter som fått grönt betyg av oss verkligen har varit det bästa valet över tid. I den här rapporten sammanfattas alla våra betyg under 2012 inom samtliga fem analysområden. Våra jämförelser visar att den som följt våra råd har fått en betydligt bättre avkastning i de allra flesta fall. I rapporten går det även att läsa mer om hur vi arbetar inom de olika analysområdena och hur marknaderna har utvecklat sig under året. Vårt mål med rapporten är att skapa en större medvetenhet om hur vår analys fungerar, och på så sätt utbilda våra kunder att ta bättre beslut om sina placeringar. Dessutom vill vi uppmuntra marknaden att ta fram sparprodukter med allt högre kvalitet och lägre kostnader. Röda produkter har omotiverat höga kostnader eller andra egenskaper som gör att vi avråder från investering. Gula produkter är medelmåttiga men kan vara intressanta för sparare med speciella önskemål. Vi rekommenderar produkter med grönt betyg. Betyget innebär en kvalitetsstämpel och att produktens kostnader är rimliga. Söderberg & Partners 3

Sammanfattning och innehåll Trafikljusrapport 2013 6 16 22 30 38 Innehåll Livförsäkringsbolag Fondförsäkringsbolag Fondbolag Strukturerade produkter Aktiemarknader Den så kallade dödspiralen har mer eller mindre stannat av, till stor del på grund av förbättrade finansiella marknader men också på grund av tydligare regelverk från Finansinspektionen. I dagsläget diskuteras utformningen av ett framtida regelverk flitigt, bland annat utifrån lösningar i andra europeiska länder. Både aktier och obligationer gav en bra avkastning under året vilket innebar att avkastningsskillnaden mellan livbolagen blev relativt liten, samtidigt som de flesta bolag kunde stärka både konsolidering och solvens under 2012. Folksam visade återigen att det går att leverera en trygg och stabil traditionell produkt som ger en god riskjusterad avkastning till spararna, och företaget utses till årets livförsäkringsbolag. Under 2012 tog Söderberg & Partners fram ett Normanbelopp för fondförsäkringar. Beloppet tar hänsyn till såväl försäkringskostnaden i form av premieavgift, kapitalavgift och fast årsavgift som fondkostnaden. Under det senaste året har fondförsäkringsbolagens utbud utvecklats markant inom företagsobligationer och tillväxtmarknadsobligationer med ett stort antal nya fonder i utbuden. Utvecklingen beror på den osäkra ekonomiska marknaden som inneburit att kunderna sökt tillgångar med en relativt låg risknivå. Tack vare en uppvisad god fondselekteringsförmåga under en lång tidsperiod och ett begränsat men samtidigt kvalitetssäkrat utbud utses Danica Pension till årets fondförsäkringsbolag. En stabilisering av börsen mot slutet av 2012 innebar att nettosparandet i fonder ökade rejält under 2012 jämfört med föregående år. Nysparandet var störst i blandfonder, följt av aktie- och obligationsfonder. I genomsnitt ökade aktiefondernas värde med 11 procent, medan blandfonderna ökade med 6 procent och obligations- och penningmarknadsfonderna med 4 respektive 2 procent. Det var dock en stor skillnad i avkastning mellan olika typer av obligationsfonder. Sammanställningen av samtliga betyg under 2012 visade att SPP Fonder hade presterat bäst under året med störst andel gröna fonder, och företaget utses till årets fondbolag. Fortsatta oroligheter på framförallt den europeiska marknaden i kombination med låg styrränta gjorde det svårt att skapa produkter med både 100 procent kapitalskydd och god aktiemarknadsexponering under 2012. Trenden med produkter av typen indexcertifikat och autocalls som har ett begränsat kapitalskydd har därför fortsatt under året. Volaliteten sjönk under året med undantag för en tillfällig uppgång innan sommaren, och detta medförde sämre villkor för de icke kapitalskyddade indexcertifikaten. Carnegie lyckades erbjuda ett brett utbud med en hög andel gröna betyg och olika typer av riskprofil under 2012, och företaget utses till årets arrangör av strukturerade produkter. Trots många orosmoln lyckades närmast samtliga större aktiemarknader visa en positiv avkastning under 2012. Stöd gavs främst från både penning- och finanspolitiska stimulanser och aktiemarknaden började mot slutet av året även diskontera en konjunkturvändning drivet av signaler om en vändning i Kina. För 2013 bedömer vi att förutsättningarna för aktiemarknaden är gynnsamma, aktier erbjuder i dagsläget en god direktavkastning till en rimlig värdering. Tillgångsslaget ser även attraktivt ut i jämförelse med övriga investeringsalternativ. Återhämtningen i Kina, högre tillväxt än för övriga regioner samt ökad riskvillighet är faktorer som gynnar tillväxtmarknaderna och gör att Asien exklusive Japan utses till årets aktiemarknad 2013. Årets livförsäkringsbolag Årets fondförsäkringsbolag Årets fondbolag Årets arrangör av strukturerade produkter Årets aktiemarknad 2012 Folksam 2012 Danica Pension 2012 SPP Fonder 2012 Carnegie 2013 Asien exkl. Japan 2011 Folksam 2010 AMF 2009 Skandia 2008 Länsförsäkringar 2007 AMF Pension 2011 SPP 2010 SPP 2009 SPP 2008 SPP 2007 Länsförsäkringar 2011 Aberdeen Asset Management 2010 First state Investments 2009 First state Investments 2011 SEB 2010 Erik Penser 2009 Garantum 2008 SEB 2007 SEB 2012 Asien exkl. Japan 2011 Nordamerika 2010 Asien exkl. Japan 4 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 5

Livförsäkringsbolag Trafikljusrapport 2013 I. Livförsäkringsbolag Marknaden Historiskt sett utgjordes nästan allt pensionssparande av sparande i traditionella livförsäkringar (därav namnet traditionella), som kan liknas vid blandfonder för spararna. Bolagen var dessutom ömsesidiga vilket innebar att eventuella vinster i försäkringsmässiga risker utöver avkastningen som livslängd och omkostnader delades av försäkringstagarna. Idag finns även vinstdrivande livbolag med vinstdelning till företagets ägare istället för till spararna. I och med att de flesta av livbolagen funnits under en lång tid är det ansamlade kapitalet i bolagen idag stort i förhållande till premierna, trots en växande marknad. Det totala kapitalet som förvaltas av livbolagen utgör dessutom en betydande del av det totala ansamlade kapitalet i Sverige. Om livbolagsförvaltning Söderberg & Partners livbolagsanalys täcker in de svenska livförsäkringsbolag som erbjuder sparförsäkringar med garanterad ränta och delar ut överskott enligt återbäringsmetoden. Det innebär att spararen får en ränta på insatt kapital som utgörs av den ackumulerade återbäring som försäkringsbolaget tilldelat över tid. Spararen har även en garanterad avkastning över tid i form av livbolagets garanterade ränta. Livförsäkringsbolagen har historiskt sett försökt jämna ut svängningar i avkastningen för de underliggande tillgångarna genom att hålla återbäringsräntan ganska jämn. Det har inneburit att bolagen tidvis haft överskott och tidvis underskott gentemot de åtaganden bolaget åtagit sig gentemot spararna. Förhållandet mellan livbolagets tillgångar och åtaganden kallas för kollektiv konsolidering. För bolag som tillämpar avkastningsränta som återbäringsteknik är konsolideringen 100 procent. Nya regelverk kan öppna stängda bolag När Finansinspektionen införde ett diskonteringsräntegolv för livbolagen under maj och juni 2012 skapade de en välkommen miniminivå för räntemarknaden. Utifrån denna utgångspunkt har livbolagen kunnat planera sin verksamhet på ett bättre sätt än tidigare och upphäva den så kallade dödsspiralen som innebar att bolagen var tvungna att vikta ned sina aktietillgångar på grund av allt lägre räntenivåer. Sedan dess har det diskuterats flitigt hur ett framtida regelverk bör se ut, och Danmark och Nederländerna har förts fram som förebilder. I båda dessa länder används en diskonteringsräntekurva som baseras på långsiktiga antaganden för de längsta räntorna istället för potentiellt volatila marknadsobservationer. Ett införande av ett sådant regelverk skulle i ett slag göra många livbolag mer solventa och initiera möjligheten till en positiv livsspiral i form av att bolagen kan öka sina aktieinnehav och sälja av lågavkastande långa räntepapper.» ÅRETS VFÖRSÄKRING LIVF Söderberg & Partners UTSEDD AV NGSBO BOLAG FOLKSAM Folksam visade återigen att det går att leverera en trygg och stabil traditionell produkt som ger en god riskjusterad avkastning till spararna, och företaget utses till årets livförsäkringsbolag. 6 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 7

Livförsäkringsbolag Trafikljusrapport 2013 Söderberg & Partners analysprocess livförsäkringsbolag 1 2 3 4 5 Balansräkning Bolagets balansräkning justeras utifrån prognos för premier, utbetalningar samt kostnader. Justerad balansräkning Utifrån den justerade balansräkningen inklusive avkastning och återbäring beräknas en ny solvens och konsolidering. Solvens Bolagets solvens bestämmer andelen aktier och andra riskfyllda tillgångar under perioden vilket avgör bolagets tillgångsallokering. Tillgångsallokering Utifrån tillgångsallokeringen simuleras bolagets avkastning för varje period. Återbäringsränta Avkastningen förändrar bolagets konsolidering. Den nya konsolideringen, tillsammans med bolagets konsolideringspolicy och målkonsolidering, resulterar i en beräknad återbäringsränta till spararna. Figur 1:1 (Söderberg & Partners) Metodik inom livbolagsanalys Söderberg & Partners livbolagsanalys utgår från den förväntade avkastningen för en sparare under hela sparperioden. Vi fokuserar livbolagens policy för hur de ska dela ut återbäring, primärt deras policy för hur hög konsolideringen långsiktigt tillåts vara och den simulerade avkastningen för bolagets placeringsportfölj. Viktiga KLAR Förvaltningstillgångar, alla livförsäkringsbolag, mdkr Historisk konsolidering genomsnitt alla livförsäkringsbolag på den förväntade avkastningen, då risken för att en sparare endast faktorer som tydligt påverkar bolagens framtida återbäring för- 1 250 130 % uppnår den garanterade avkastningen oftast är begränsad. För att genomföra en rättvis bedömning utifrån våra kriterier betygsätts livförsäkringsbolagen med en tiogradig skala inom tre olika klaras nedan. Den kollektiva konsolideringen är livförsäkringsbolagens aktu- 1 000 750 120 % 110 % sparhorisonter: 5, 10 och 20 år. Det genomsnittliga betyget på den ella buffert i procent gentemot utlovat kapital till kunderna. Är 500 100 % tiogradiga skalan översätts även till grönt, gult eller rött betyg enligt Söderberg & Partners Trafikljussystem. bufferten hög kan man förvänta sig att livbolaget kommer att minska denna och därmed betala ut en högre återbäringsränta än 250 90 % Viktiga faktorer och simuleringar den faktiska avkastningen för investeringstillgångarna. Det viktiga är inte hur hög den kollektiva konsolideringen är i absoluta tal utan 0 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 80 % 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 För att bedöma varje livbolags framtida återbäringsränta utgår hur hög den är i förhållande till målet enligt bolagets policy. Vid vi ifrån ett stort antal simuleringar av varje livbolags framtida återbäring, avkastning och finansiella status. Vi analyserar även underskott i konsolideringen är det istället så att livbolaget kan komma att behöva använda en del av avkastningen för att täcka» Figur 1:2 (Försäkringsförbundet, SCB, helårsrapporter) Figur 1:3 (FI, Försäkringsförbundet, livbolagens årsredovisningar) 8 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 9

Livförsäkringsbolag Trafikljusrapport 2013 Förvaltningstillgångar mdkr samt konsolidering per dec 2012 Figur 1:4 (Försäkringsförbundet, SCB, FI, livbolagens årsredovisningar, helårsrapporter och senaste rapporterade nivåerna) Folksam SEB Trygg Liv Nya Skandia Konsolidering 118 % 115 % AMF SEB Trygg Liv Gamla 124 mdkr Länsförsäkringar 5 mdkr 111 % 110 % 157 100 % 326 mdkr 304 mdkr mdkr SPP 134 mdkr 109 mdkr KPA 77 mdkr 17 mdkr 13 mdkr Handelsbanken Nordea underskottet. Historiskt har bolagens konsolidering gått ned vid börsfall och efter ackumulerade börsuppgångar har deras överskott varit omfattande (Figur 1:3). Avkastningen för placeringstillgångarna är den huvudsakliga källan till återbäringsräntan. I analysen antar vi att alla livbolag är lika duktiga på att investera i räntebärande tillgångar respektive aktier, men vi skiljer på deras tillgångsallokering. Den underliggande allokeringen har över tid skiljt sig åt totalt sett, men även mellan livbolagen. Hur stor andel riskbärande tillgångar (framförallt aktier) livbolagen har vid varje enskild tidpunkt beror på bolagets solvens som är ett mått på bolagets eget kapital (hur mycket tillgångar bolaget har i förhållande till sina garanterade åtaganden). Solvensen förändras beroende på bolagets avkastning och garanterade ränta, men även insättningar och uttag i form av kapital som flyttas och pensionsutbetalningar påverkar det egna kapitalet och därmed även solvensen. Vi antar därför att livbolagen inte kommer att bibehålla dagens tillgångsallokering utan utgår ifrån att den kommer att förändras utifrån bolagets framtida solvens. Ju högre solvens desto större risk i form av en högre andel aktier i den totala tillgångsallokeringen. För spararen är det generellt bättre med en högre underliggande risk så länge garantiräntan är relativt hög. Anledningen är att spararen får en hög avkastning vid ett positivt utfall och att bolaget bekostar nedsidan vid ett negativt utfall. Alla ovanstående faktorer vägs in i våra simuleringar där vi får fram livbolagens genomsnittliga återbäringsränta. Vårt betyg sätts sen dels utifrån bolagens utfall sinsemellan och dels utifrån en jämförelse med vilken simulerad avkastning en vanlig blandfond, utan buffertar och utjämnad återbäring, skulle leverera under motsvarande löptid. Det innebär att det ibland är mest fördelaktigt att avstå samtliga livförsäkringsbolag jämfört med andra» 10 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 11

Livförsäkringsbolag Trafikljusrapport 2013 Beräkning av återbäring och betyg för olika placeringshorisonter Betyg för 2012 Placeringshorisont Sammanlagt betyg * 1 2 3 4 5 år 10 år 20 år SEB Trygg Liv Gamla SEB Trygg Liv Gamla SEB Trygg Liv Gamla AMF Simulering Simulering av återbäring för år 1 till och med år 20. Återbäring Genomsnittlig återbäring 5 år, 10 år och 20 år. Jämförelse Jämförelse återbäring/ garantiränta 5 år, 10 år och 20 år. Betyg Jämförelse mellan livbolagen och en simulering av en blandfond ger upphov till ett betyg för varje placeringshorisont. Grönt betyg AMF Folksam Skandia KPA Folksam KPA SEB Trygg Liv Gamla Skandia SEB Trygg Liv Nya AMF AMF Nordea Det högsta värdet av genomsnittlig simulerad återbäring och garantiränta används för att sätta betyg för perioderna 5 år, 10 år samt 20 år enligt Söderberg & Partners Trafikljussystem. Figur 1:5 (Söderberg & Partners) Gult betyg Handelsbanken Nordea Länsförsäkringar SPP Skandia Folksam KPA SEB Trygg Liv Nya Folksam KPA Skandia SEB Trygg Liv Nya Handelsbanken SPP SalusAnsvar Länsförsäkringar SEB Trygg Liv Nya Länsförsäkringar Handelsbanken Länsförsäkringar SalusAnsvar Rött betyg Nordea Handelsbanken SPP Nordea SalusAnsvar SPP SalusAnsvar placeringsalternativ. Betyg fem i vår tiogradiga skala motsvarar god avkastning på sina aktietillgångar. Även obligationsmarknaden genomsnittet för en blandfond i vår betygsättning. erbjöd en god avkastning under året. Den bästa perioden var till och med början av juni då de svenska räntorna nådde en bottennivå för * Betyg med hänsyn till hur väl bolagen lyckats med sin förvaltning samt hur detta avspeglats i deras återbäring. Utveckling under 2012 att sedan vända uppåt igen. Den jämna avkastningen mellan till- Under 2012 utvecklades aktiemarknaderna generellt bra med undantag för en nedgång under andra kvartalet. Det innebar att gångsslagen innebar att avkastningsskillnaden mellan bolagen blev relativt liten. De flesta bolag kunde dock stärka både sin konsolide- Figur 1:6 (Söderberg & Partners) de bolag som hade möjlighet att ta risk under perioden erhöll en ring och solvens under 2012.» 12 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 13

Livförsäkringsbolag Trafikljusrapport 2013 Track record - livförsäkringsbolag Utvärdering 2012 Utfallet för livförsäkringsbolagen under 2012 stämde väl med vår analys då bolag med grön respektive gul rating gav både högre återbäring till sina kunder samt hade högre avkastning på sina tillgångar än de bolag som erhållit en röd rating under året. De bolag som tillämpar återbäringsränta har fortsatt att bygga överskott i sina konsolideringsfonder vilket bäddar för högre återbäringsräntor för dessa under kommande år. SalusAnsvar gjorde en fullständig reallokering av villkorad återbäring per halvårsskiftet vilket också är värt att notera. Utvärdering sedan start Den totala skillnaden i ackumulerad avkastning sen livbolagsanalysen startades i juni 2005 är betydande. Den högre ackumulerade återbäringen som bolag med grönt betyg uppvisat är en kombination av effekterna under både uppgång och nedgång för aktiemarknaderna. Årets livförsäkringsbolag Vårt pris för bästa livförsäkringsbolag under 2012 går till Folksam Liv som återigen visat att det går att leverera en väldigt god riskjusterad avkastning till livbolagssparare. Återbäringsnivån har varit förutsägbar för både nya och befintliga kunder under året, och företaget har överlag skapat en trygghet för sina kunder som utmärker sig bland andra bolag. Folksam Liv har således levererat en trygg och stabil traditionell produkt på ett föredömligt sätt. Återbäring för betygsatta livförsäkringsbolag, jan - dec 2012 6 % 4 % 2 % 0 % -2 % -4 % Grönt KLAR Gult Figur 1:7 (Försäkringsförbundet, livförsäkringsbolagens årsredovisningar, Söderberg & Partners) Rött Ackumulerad återbäring för betygsatta livförsäkringsbolag, jun 2005 - dec 2012 60 % 40 % 20 % 0 % Grönt KLAR Gult Figur 1:8 (Försäkringsförbundet, livförsäkringsbolagens årsredovisningar, Söderberg & Partners) Rött 14 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 15

Fondförsäkringsbolag Trafikljusrapport 2013 II. Fondförsäkringsbolag Marknaden Fondförsäkringsmarknaden består av ett antal bolag som tar fram förutbestämda urval av fonder som sparare sedan har möjlighet att välja mellan. Sparande i fondförsäkringsbolag är vanligt inom såväl privat sparande som tjänstepensionssparande. Analysens olika delar Söderberg & Partners fondförsäkringsanalys omfattar bolagen AMF, Avanza, Danica, Folksam, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Movestic, Nordea, Nordnet, NPG, SEB Trygg Liv, Skandia, SPP samt Swedbank. S ÅRETS F NDFÖRSÄKRIN FOND RINGSBO Söderberg & Partners UTSEDD AV SBOLAG DANICA PENSION Det är idag stora skillnader på erbjudandena från de olika fondförsäkringsbolagen. Antalet fonder i utbuden sträcker sig från strax över 20 fonder i det minsta utbudet till över 1 200 fonder hos de bolag som erbjuder flest alternativ (Figur 2:4). Skillnaden i utbud beror främst på bolagens skiftande syn på utvärderingen av fonderna. Det finns bolag som fokuserar på utvärderingsprocess och kvalitetssäkring av fonderna, bolag som fokuserar på fondavgifterna och slutligen bolag som erbjuder sina kunder ett så brett fondutbud som möjligt. Generellt ställer större utbud större krav på kunden medan ett mindre utbud är lättare att kvalitetssäkra och ställer således mindre krav på kundens förmåga att välja rätt fonder. I fondförsäkringsanalysen analyseras fondförsäkringsbolagen utifrån tre olika kriterier: fondselektering, utbud och kostnad (Figur 2:1). Bolagen betygsätts separat utifrån dessa tre kriterier enligt en trafikljusmodell som mynnar ut i ett grönt, gult eller rött betyg. Betygen för de olika kriterierna redovisas separat så att varje enskild sparare ska kunna välja fondförsäkringsbolag efter det kriterium som är viktigast i det enskilda fallet. Olika sparare har olika preferenser för sitt sparande. En del sparare tror inte på aktiv förvaltning, utan fokuserar mest på avgifterna. Andra sparare tror istället att det är möjligt att hitta de förvaltare som bäst kan generera god avkastning och fokuserar därför på fondselekteringen. Slutligen finns det de som anser att det bästa sättet att förvalta sitt kapital är att välja fonder på egen hand och dessa sparare utgår främst från utbudsbetyget.» Danica Pension utses till årets fondförsäkringsbolag tack vare en uppvisat god fondselekteringsförmåga under en lång tidsperiod och ett begränsat men samtidigt kvalitetssäkrat utbud. 16 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 17

Fondförsäkringsbolag Trafikljusrapport 2013 Topp tre i respektive kategori 2010-2012 Fondselektering - topp 3 2010 2011 2012 1. SPP 1. SPP 1. Danica Pension 2. Handelsbanken 2. Danica Pension 2. Handelsbanken 3. Danica Pension 3. Handelsbanken 3. SPP Fondutbud - topp 3 2010 2011 2012 1. Swedbank 1. Avanza* & Nordnet* 1. Avanza* & Nordnet* 2. Nordea 2. Swedbank 2. Swedbank 3. SEB Trygg Liv & Skandia 3. Nordea 3. Nordea Kostnad - topp 3 2010 2011 2012 1. SPP 1. Avanza* & Nordnet* 1. Avanza* & Nordnet* 2. AMF 2. SPP 2. SPP 3. Swedbank 3. AMF & Swedbank 3. AMF & Swedbank * Notera att bolagen inte erbjuder rådgivning. Figur 2:2 (Söderberg & Partners) Bedömning av fondselekteringen Bedömning av utbud Bedömning av kostnad Skillnad gentemot andra analysmetoder Inom detta område analyseras fondernas avkastning relativt I utbudsanalysen är det inte antalet fonder som är avgörande utan I kostnadsanalysen jämförs såväl försäkringsavgifter som fondav- Söderberg & Partners analys skiljer sig på flera sätt från andra motsvarande fonder hos de andra fondförsäkringsbolagen. För att bredden på utbudet. För att kunna jämföra bredden på utbuden gifter. Till grund för betyget ligger en sammanställning av den totala analyser och jämförelser av fondförsäkringsbolag. Vår analys erhålla ett bra selekteringsbetyg ska fondförsäkringsbolaget välja kategoriseras alla försäkringsfonder i 47 olika fondkategorier. avgiften en sparare får betala under en investeringsperiod om 10, av fondförsäkringsbolag bygger på att betygsätta bolagen bort fonder ur utbudet innan de börjar underprestera samt ta in Metodiken för utbudsjämförelsen är enkel: det lönar sig att erbjuda 20 samt 35 år. För att kunna jämföra fondavgifterna tar vi fram en individuellt utifrån de olika kriterierna. Betygen vägs fonder som överpresterar relativt konkurrenterna. I fondselekte- fonder inom så många kategorier som möjligt. modellportfölj för varje fondförsäkringsbolag utifrån fonderna i inte ihop då syftet är att kunna påvisa bolagens ringen bedöms fonderna endast utifrån historik under den period bolagets utbud. Vår huvudprincip är att välja den fond med lägst styrkor och svagheter eftersom inget fondför- då de har ingått i fondförsäkringsbolagets utbud. avgifter inom varje fondkategori. säkringsbolag är bäst på allt (Figur 2:2).» Söderberg & Partners analysprocess fondförsäkringsbolag Antal fonder i utbudet Fondförsäkringsbolagen Kostnad Utbud Fondselektering Analysen bevakar fondförsäkringsbolagens urvalsprocess utifrån de tre separata kriterierna fondselektering, utbud och kostnad. De tre betygen gör det möjligt för sparare att välja bolag utifrån sina individuella preferenser. Figur 2:1 (Söderberg & Partners) 1 250 1 000 750 500 100 0 Avanza Nordnet Swedbank Nordea SEB Trygg Liv Skandia Handelsbanken SPP Movestic NPG Folksam Länsförsäkringar Danica AMF Marknadens fondutbud Figur 2:3 (Söderberg & Partners) Fondutbud utan selektering Guidat fondutbud 18 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 19

Fondförsäkringsbolag Trafikljusrapport 2013 Normanbelopp för fondförsäkring med rådgivning Normanbelopp för fondförsäkring utan rådgivning 10 år 30 år Nordnet 6 663 kr 61 233 kr Avanza 11 458 kr 88 379 kr Swedbank 11 026 kr 153 163 kr SPP 11 725 kr 164 272 kr AMF 13 585 kr 177 256 kr Movestic 13 154 kr 182 620 kr Länsförsäkringar 11 492 kr 192 232 kr 10 år 30 år Nordnet 4 361 kr 49 357 kr Avanza 4 525 kr 52 295 kr Brummer Life 6 062 kr 79 307 kr Swedbank 10 922 kr 88 542 kr Folksam 7 668 kr 106 710 kr Danica Pension 9 800 kr 141 849 kr Länsförsäkringar 10 268 kr 149 372 kr Folksam 14 084 kr 193 539 kr Handelsbanken 12 943 kr 198 792 kr SEB Trygg Liv 15 074 kr 209 208 kr Skandia 15 696 kr 209 673 kr Nordea 14 765 kr 239 298 kr Danica 21 834 kr 269 897 kr NPG 25 569 kr 294 599 kr Figur 2:4 (Söderberg & Partners) Figur 2:5 (Söderberg & Partners) Track record - fondförsäkringsbolag Utvärdering av betygsättning Jämförelsen har genomförts med hjälp av Söderberg & Partners Den mest påtagliga skillnaden gentemot andra analysmetoder är tillväxtmarknadsobligationer ökade med 33 procent respektive 35 pro- Då Söderberg & Partners fondförsäkringsanalys sätter individuella referensportfölj som har samma tillgångsallokering i samtliga sättet att utvärdera fondförsäkringsbolagens skicklighet att välja cent under 2012. Det totala antalet fonder i det svenska fondförsäk- betyg utifrån tre bedömningskriterier är det svårt att mäta ett betygsatta försäkringsbolag. Skillnaden i avkastning sedan rätt fonder. I de flesta analyser jämförs fondförsäkringsbolag utifrån ringsutbudet har däremot endast ökat med 5 procent under samma exakt utfall. Vissa fondförsäkringsbolag lämpar sig väl för en viss 2010 visar tydligt att denna betygsättningsmodell fungerar väl. en betygssättning av de enskilda fonder som bolagen erbjuder i sina tidsperiod. Bakgrunden till denna trend är fortsatta oklarheter kring typ av sparare medan de är mindre lämpliga för andra. För att trots Fondförsäkringsbolag med grönt betyg har levererat en acku- utbud. Detta är problematiskt då dessa fondbetyg ofta grundar sig ekonomin i Europa, USA samt i Kina. Detta har fått till följd att allt fler detta kunna mäta det konkreta resultatet av vår fondförsäkrings- mulerad avkastning om 9,6 procent, vilket kan jämföras med en på fondernas historik innan de togs med i fondutbudet. Det behöver kunder önskar tillgångar med en lägre risknivå, och försäkringsbola- analys och betygsättning har vi valt att jämföra den avkastning avkastning om 4,2 procent för bolag med rött betyg (Figur 2:6). således inte finnas något samband mellan fondförsäkringsbolagens gen har lyckats möta efterfrågan genom att erbjuda obligationsfonder en sparare erhållit utifrån bolagens betyg med avseende på deras fondselekteringsförmåga och fondbetygen vilket innebär att denna typ av olika slag. De förändrade fondutbuden har även inneburit utökade fondselekteringsförmåga. av jämförelser sällan säger något om fondförsäkringsbolagens skicklig- diversifieringsmöjligheter för fondförsäkringskunderna. het. I vår analys utvärderas fondförsäkringsbolagens fondselektering istället utifrån fondernas utveckling från det datum de plockats in i Årets fondförsäkringsbolag utbudet och vi tar ingen hänsyn till fondernas historik dessförinnan. Danica Pension har uppvisat upp en god fondselekteringsförmåga Utveckling under 2012 Söderberg & Partners tog under 2012 fram ett Normanbelopp för under en lång tidsperiod och utses till årets fondförsäkringsbolag. Bolaget tillhandahåller ett något begränsat utbud, men detta innebär samtidigt att Danica Pension kan erbjuda en god kvalitetssäkring. Ackumulerad avkastning betygsatta fondförsäkringsbolag fondselektering, 2010-2012 10 % fondförsäkringar. Beloppet illustrerar den totala kostnaden för en försäkring vid ett sparande om 1 000 kr i månaden under 10 respektive 30 års tid. Normanbeloppet för fondförsäkringar tar hänsyn till Rankingen inom de tre utvärderingsområdena har inte förändrats nämnvärt jämfört med året innan. Fondtorgen hos nätmäklare 8 % 6 % försäkringskostnaden som består av premieavgift, kapitalavgift samt som Avanza och Nordnet erbjuder de största utbuden och hamnar 4 % en fast årsavgift, men även hänsyn till fondkostnaden. Figur 2:4 visar Normanbeloppet för fondförsäkringssparande med rådgivning hos på första plats i fondutbudsrankingen. På andra plats återfinns Swedbank följt av Nordea Liv på tredjeplatsen. Avanza och 2 % oss men vi erbjuder även alternativ utan rådgivning, se Figur 2:5. Nordnets omfattande fondutbud tillhandahåller även många billiga indexfonder, vilket har gynnat dessa bolag även i kostnadsanalysen. 0 % Grönt Gult Rött Under de senaste åren har vi kunnat följa en ny trend av allt fler Nordnet är det allra billigaste alternativet i kostnadsjämförelsen följt fonder med inriktning mot företagsobligationer samt tillväxtmarknadsobligationer i fondförsäkringsbolagens utbud. Antalet av SPP och Avanza. Tredjeplatsen delas mellan AMF och Swedbank. I fondselekteringsjämförelsen hamnar Danica Pension högst i år medan Figur 2:6 (Söderberg & Partners) tillgängliga fonder med inriktning mot företagsobligationer och Handelsbanken rankas som tvåa. SPP återfinns på tredjeplatsen. 20 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 21

Fondbolag Trafikljusrapport 2013 III. Fondbolag Marknaden Den svenska fondmarknaden har vuxit kraftigt sedan slutet av 1990-talet och är idag relativt stor både sett till förvaltat kapital och till antalet fonder som finns tillgängliga för spararna. Totalt sett förvaltar fonderna i Sverige cirka 2 050 miljarder kronor, vilket innebär att fondkapitalet ökat med drygt 330 miljarder kronor jämfört med året innan. Ungefär hälften av kapitalet består av aktiefonder (Figur 3:1). Söderberg & Partners analys fokuserar på de fonder som finns tillgängliga för våra kunder genom exempelvis fondförsäkringar och olika fondhandelsplattformar. Bredden på utbudet är mycket stort och i dagsläget analyseras över 2 000 fonder från cirka 180 fondbolag. Dessa fonder delas sen upp i totalt 62 kategorier utifrån placeringsinriktning. Utbudet på den svenska fondmarknaden inkluderar allt ifrån svenska småbolagsfonder till räntefonder som investerar på tillväxtmarknader. Bolagens storlek varierar från de fyra svenska storbankerna och de största internationella fondbolagen som BlackRock och Fidelity med över 50 fonder vardera till fondbolag med enstaka fonder såsom engelska Montanaro. Inom det utbud om cirka 2 000 fonder som Söderberg & Partners analyserar förvaltar medianföretaget fyra fonder. Ökat fondsparande trots finansiell osäkerhet Större delen av 2012 präglades av börsosäkerhet, men tack vare en stabilisering och stora inflöden under december ökade nettosparandet i fonder trots detta rejält under 2012 jämfört med föregående år. Totalt landade nettosparandet på omkring 75 miljarder kronor, jämfört med endast 4 miljarder år 2011 (Figur 3:3). Av dessa 75 miljarder var nysparandet störst i blandfonder, följt av aktiefonder och obligationsfonder. Årets nettosparande var visserligen lägre än under 2009, som även det var ett återhämtningsår med ett nettosparande om hela 124 miljarder kronor, men totalt sett steg fondförmögenheten till cirka 2 050 miljarder kronor under 2012 vilket är rekord. Sett till de respektive fondkategorierna (Figur 3:2) hamnade det största nettoinflödet, 34 miljarder kronor, i blandfonder. Därefter följde aktiefonder med drygt 30 miljarder kronor. Även obligationsfonder, och då främst företagsobligationsfonder, visade upp en stark utveckling med ett inflöde om 21 miljarder kronor. Penningmarknadsfonder och hedgefonder hade det däremot motigare och fick uppleva nettoutflöden under året. Det finns en tydlig, och kanske naturlig, koppling mellan marknadens utveckling och osäkerhet och svenskars benägenhet att spara i fonder. Under bra börsår är sparandet högt och vice versa. Under 2012, som visade sig bli ett bra börsår om än präglat av stor osäkerhet och volatilitet, ökade framförallt sparandet i passivt förvaltade indexfonder. Nettoinflödet i» Å ETS ÅRET OLAG FONDBOL SPP FONDER Söderberg & Partners UTSEDD AV SPP Fonder har presterat bäst under året med störst andel gröna fonder, och företaget utses till årets fondbolag. 22 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 23

Fondbolag Trafikljusrapport 2013 Förvaltat kapital i olika fondkategorier Aktiefonder 1 090 mdkr (53 %) Räntefonder 455 mdkr (22 %) Blandfonder 465 mdkr (23 %) Hedgefonder 38 mdkr (2 %) indexfonder uppgick till 17,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 57 procent av det totala inflödet i aktiefonder under 2012. Fondernas avkastning under 2012 År 2012 var ett riktigt återhämtningsår och börserna runt om i världen steg igen efter nedgångarna under 2011. Stockholmsbörsen gick upp med drygt 16 procent, och globala index steg med cirka 10 procent. Fonder i kategorin Turkiet utvecklades bäst av aktiefondskategorierna med en avkastning om 44,5 procent i genomsnitt. Även i Europa var värdeutvecklingen hög med en avkastning om 15,7 procent. Tredje bästa aktiefondkategori blev Östeuropa med en avkastning om 14,5 procent. Därefter följde branschfonderna fastigheter och finans med en avkastning om 14,3 procent (Figur 3:4). I genomsnitt ökade värdet för aktiefonderna med 11 procent följt av blandfonder med 6 procent och obligations- och penningmarknadsfonder med 5 respektive 2 procent. Spridningen mellan olika typer av obligationsfonder var dock stor. Företagsobligationsfonder avkastade uppemot 16 procent medan statsobligationsfonder endast visade upp en marginell avkastning. Avkastning 2010-2012 Sett till den senaste treårsperioden är det kategorin Asien, enskilda länder som har visat upp den högsta avkastningen med knappt 24 procent, följt av kategorin Turkiet med 22 procent. Övriga kategorier i topp 5 är branschfondskategorierna bioteknik och konsumentvaror följt av kategorin Sverige. Att enbart se till en fonds avkastning är dock något missvisande då en investering över tid även påverkas kraftigt av risknivån. Vi har därför valt att även analysera fondernas utveckling utifrån Sharpekvoten, som är ett vanligt sätt att mäta riskjusterad avkastning. En positiv Sharpekvot innebär att placeringen över tid slår den riskfria räntan. Resultatet under perioden 2010-2012 visar att nästan samtliga aktiefondskategorier faller bort från topplistan när mätningen görs utifrån riskjusterad avkastning. Istället är det korta räntefonder, långa räntefonder samt realräntefonder, SEK som hamnar högst tillsammans med blandfondskategorin konsumentvaror. Återhämtningen 2012 var i likhet med 2009 ett år då marknaderna återhämtade sig efter nedgångar under det föregående året. En intressant jämförelse (Figur 3:5) är dock hur pass stor återhämtningen var under de två åren, och vilka fondkategorier som kunde visa upp den starkaste återhämtningen under respektive år. Under 2009 var snittavkastningen drygt 35 procent för samtliga fondkategorier, medan regionerna Östeuropa och Latinamerika hade den högsta» Figur 3:1 (Svensk Fondstatistik) Nettosparande per fondtyp, mdkr Det svenska nettosparandet i fonder, mdkr Fondkategorier med högst avkastning, 2012 Relation mellan avkastning 2011-2012 och 2008-2009 120 90 60 30 0-30 120 90 60 30 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % Avkastning 2011-2012 20 % 10 % 0 % -10 % -60 Aktiefonder Räntefonder Blandfonder Övriga fonder 2010 2011 2012 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0 % Turkiet Europa, små och medelstora Östeuropa Bransch, Fastighetsbolag Bransch, Finans -20 % -30 % -20 % -10 % 0 % 10 % 20 % 30 % Avkastning 2008-2009 Kategori Brasilien Turkiet Break even Figur 3:2 (Svensk Fondstatistik) Figur 3:3 (Svensk Fondstatistik) Figur 3:4 (Söderberg & Partners) Figur 3:5 Varje punkt i grafen representerar en fondkategori. Linjen representerar gränsen för ett positivt resultat under båda perioderna. (Söderberg & Partners, Morningstar) 24 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 25

Fondbolag Trafikljusrapport 2013 avkastningen. Kategorin Ryssland var den fondkategori som visade upp den absolut högsta avkastningen under året, hela 89,7 procent, följt av kategorin Brasilien med 83,2 procent. Även under 2012 hade tillväxtmarknadsfonderna den högsta avkastningen, och Turkiet var den i särklass starkaste kategorin med en avkastning om 44,5 procent. I genomsnitt var avkastningen knappt 11 procent. Tittar man däremot på totalavkastningen för 2008-2009 och 2011-2012, det vill säga hur pass bra kategorierna återhämtade sig efter fallet så det lite annorlunda ut: Av de kategorier som hade bäst totalavkastning för 2008-2009 var tre av fem kategorier räntefondskategorier. Att jämföra med perioden 2011-2012 då endast en av fem kategorier var en räntefondskategori. Över lag kan vi konstatera att för majoriteten av kategorierna så upprepade sig mönstret mellan de båda perioderna, det vill säga de kategorier som återhämtade sig väl efter finanskrisen var även de kategorier som återhämtade sig väl efter 2011 års börsfall. Vice versa var det samma kategorier som inte återhämtade sig efter finanskrisen som inte heller har återhämtat sig efter 2011. Två kategorier som står ut från mönstret är aktiefondskategorierna Brasilien och Turkiet. Brasilien hade en fenomenal utveckling efter finanskrisen och för hela perioden 2008-2009 landade avkastningen på över 18 procent. Under perioden 2011-2012 var avkastningen betydligt sämre och kategorin tappade i värde under båda åren, totalt hamnade avkastningen på -16 procent. För kategorin Turkiet var scenariot det omvända och återhämtningen efter finanskrisen räckte inte för att balansera nedgången och avkastningen var negativ. Under 2012 var istället Turkiet den absolut starkaste aktiemarknaden vilket resulterade i att totalakastningen 2011-2012 landade på nästan 10 procent.» Topp fem i respektive kategori Fondkategorier med högst avkastning 2012, aktiefonder 1. Turkiet 2. Europa, små och medelstora 3. Östeuropa 4. Fastighetsbolag 5. Finans Fondkategorier med högst avkastning 2012, räntor Fondkategorier med högst avkastning 2010-2012, aktiefonder 1. Asien, enskilda länder 2. Turkiet 3. Bioteknik 4. Konsumentvaror 5. Sverige Fondkategorier med högst riskjusterad avkastning 2010-2012, aktiefonder 1. Högränteobligationer 1. Korta räntor, SEK Fondbolag med högst andel fonder med grönt betyg, 2012 2. Tillväxtmarknadsobligationer 2. Realobligationer, SEK 80 % 3. Obligationer, blandade 3. Långa räntor, SEK 60 % 4. Investment grade 5. Långa räntor, SEK 4. Konsumentvaror 5. Bioteknik 40 % 20 % 0 % SPP Fonder AMF Fonder Figur 3:6 (Söderberg & Partners) Aberdeen Asset Management State Street Global Advisors France First State Investments Figur 3:7 (Söderberg & Partners) 26 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 27

Fondbolag Trafikljusrapport 2013 Analysmetodik Söderberg & Partners analyserar löpande de fonder som är tillgängliga på den svenska fondmarknaden. Varje kvartal betygsätter vi hur fonderna presterat i relation till andra fonder inom samma kategori i form av ett grönt, gult eller rött betyg. Fonderna genomgår först ett systematiskt, kvantitativt analyssteg där ett preliminärt betyg räknas ut. Faktorerna som påverkar betyget är avkastning, risk, samt avgiftsnivå. Vid beräkning av betyget tar vi särskild hänsyn till nedsidesrisken att fonden ska minska i värde. Den initiala kvantitativa genomgången av fonderna följs av en värdering utifrån kvalitativa faktorer. Det slutgiltiga betyget är en sammanvägning av de kvantitativa och de kvalitativa analyserna. Den kvalitativa analysen är utformad för att bedöma om en fonds avkastning beror på en tydlig strategi eller om andra faktorer dominerar. En fond med god historisk avkastning och en tydlig strategi för att generera överavkastning jämfört med både marknaden och andra fonder inom samma kategori är optimal för att erhålla ett högt betyg. Vi värderar fonder med dessa egenskaper högre än fonder med enbart god avkastning men utan en klar och relevant strategi och även högre än fonder med en god strategi men utan goda resultat. Vår analys jämfört med andra metoder Vår analys skiljer sig från andra analysmetoder på flera sätt. Framförallt har flertalet andra aktörer inom fondanalys enbart en kvantitativ analys som dessutom sällan tar hänsyn till olika fonders beroende av en specifik förvaltare. En fond med en strategi som bygger på en enskild förvaltares skicklighet påverkas naturligtvis i allra högsta grad av ett förvaltarbyte. Söderberg & Partners analyserar därför graden av förvaltarberoende hos olika fonder för att kunna ta hänsyn till denna viktiga faktor då vi betygsätter fonder som genomfört ett byte av ansvarig fondförvaltare. Årets fondbolag För att kunna utse årets fondbolag har vi analyserat hur väl deras fonder presterade under 2012 utifrån Söderberg & Partners tregradiga betygssystem. Betyg sätts varje kvartal och samtliga betyg under 2012 har räknats med i sammanställningen. Allra bäst gick det för SPP Fonder med störst andel gröna fondbetyg. SPP är tätt följda av AMF Fonder, Aberdeen Asset Management, First Street Global Advisors France och First State Investments, som alla hade över 50 procent gröna betyg (Figur 3:6). Track record - fondbolag Utvärdering av betygsättning sedan start För att utvärdera vår egen betygsättning har vi jämfört den genomsnittliga årsavkastningen mellan fonder med grönt, gult och rött betyg sedan slutet av 2008. Vi har även tagit med våra speciellt rekommenderade fonder, så kallade Top Picks, i sammanställningen. Samtliga fonder med grönt betyg hade en genomsnittlig avkastning 1 om 13,9 procent. Motsvarande siffra för gula fonder var 9,2 procent och 7,2 procent för röda. Avkastningen för våra Top Picks var hela 17,1 procent (Figur 3:9). Resultatet indikerar att personer som investerar enligt Söderberg & Partners betyg i medeltal erhållit en bättre avkastning än om de valt fonder utan någon systematisk analys. Vår betygsättning av fonder har funnits sedan andra halvåret 2008. Ytterligare ett sätt att utvärdera fondanalysen är att titta på de modellportföljer som bygger på analysen och dess betygsättning. I Figur 3:10 visas genomsnittlig avkastning för dessa portföljer jämfört med index. Söderberg & Partners portföljer har levererat en ackumulerad avkastning som är 24,7 procent högre än index under perioden. Dessutom har risken, mätt som standardavvikelse, varit lägre än för index vilket betyder att även portföljernas riskjusterade avkastning har varit betydligt högre än för index. Det är även intressant att notera att den genomsnittliga förvaltningsavgiften är lägre för fonder med grönt betyg än för fonder med gult eller rött betyg. Skillnaden mellan gröna och röda fonder uppgår till hela omkring 0,5 procentenheter per år. Våra Top Picks har en genomsnittlig avgift som ligger något högre än de gröna fonderna, men den är samtidigt lägre än avgiften för både gula och röda fonder. 1 Metod för utvärderingen: För varje fond med ett betyg räknades den riskjusterade avkastningen s f,t ut under den period som betyget gällde. För detta ändamål användes formeln: s f,t = (( 1 + r f,t ) 1/t - ( 1 + r RF,t ) 1/t ) / σ f där r f,t är avkastningen för fond f under perioden t, r RF,t är avkastningen för OMRX T-bill under samma period och σ f är den årliga standardavvikelsen för fonden. Standardavvikelsen är beräknad till tre års avkastningshistorik för att undvika numerisk instabilitet (2009-12-31 to 2012-12-31). Den riskjusterade avkastningen beräknades för att kunna slå samman och jämföra fonder med olika risknivå. Medelavkastningar s i,t, där i är betygsstegen, i ϵ {1, 2, 3, Top Pick}, beräknades för varje betyg i varje betygsperiod med formeln s i,t = ( s ) / ( f fi ). Slutligen beräknades rekonstruerade avkastningar för respektive betygssteg som r i,t i,t f i = ( Π ( 1 + s i,t σ i,t ) 1/T 1, där T är längden av tidsperioden från första betygsättningen fram tills årsskiftet (2012-12-31). t Söderberg & Partners analysprocess - fonder Genomsnittlig årlig avkastning betygsatta fonder, 2009-2012 Söderberg & Partners portföljers avkastning jämfört med index 1 2 3 4 25 % 20 % avgift 1,31 % avgift 1,18 % avgift 1,41 % avgift 1,59 % 160 140 Val av fonder som ingår i analysen Fondanalysen omfattar fonder som är tillgängliga för Söderberg & Partners kunder via Unit Link, Nordnet och PPM. Kvantitativ analys Basen i analysen är en gedigen kvantitativ analys som utgår från avancerad finansiell teori med fokus på nedsidesrisken. Kvalitativ analys Genom möten med förvaltare samt karaktäriseringsformulär skapas en djupare bild av fondernas verksamhet som integreras i analysen. Betyg, portföljförslag och Top Picks Betygssättningen utförs utifrån en sammanvägning av den kvantitativa och kvalitativa analysen. 15 % 10 % 5 % 0 % Top Picks Grönt Gult Rött Genomsnittlig förvaltningsavgift 120 100 80 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 DJ Global TR Söderberg & Partners - Portföljer Figur 3:8 (Söderberg & Partners) Figur 3:9 (Söderberg & Partners, Morningstar) Figur 3:10 (Söderberg & Partners, Morningstar, Bloomberg) 28 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 29

Strukturerade produkter Trafikljusrapport 2013 IV. Strukturerade produkter Historik Strukturerade produkter i Sverige började växa som investeringsform redan i början av 1980-talet, då främst för institutionella investerare. Med tiden började även privatpersoner intressera sig för strukturerade produkter och i Sverige kom de första instrumenten ut i slutet av 80-talet. Den vanligaste typen av strukturerade produkter är indexobligationer, oftast aktieindexobligationer, men även warranter och olika typer av certifikat tillhör kategorin. Det växte också tidigt fram produkter kopplade till andra typer av tillgångar som exempelvis valutor och råvaror. I mitten av 90-talet fanns det drygt 5 miljarder kronor placerade i strukturerade produkter på den svenska marknaden. När IT-bubblan sprack växte intresset för kapitalskyddade produkter och 2004 hade det ackumulerade kapitalet växt till 45 miljarder. Detta följdes av en period med stark tillväxt tills finanskrisen slog till med kraft under 2008 vilket medförde att nettoinflödet i princip upphörde. När världsekonomin började återhämta sig under andra halvan av 2009 steg dock volymerna igen, men utan att komma tillbaka till tillväxtflödena under perioden 2005-2008 (Figur 4:3). I slutet av 2011 var den totala volymen uppe i cirka 156 miljarder. Statistik för 2012 pekar på ett nettoinflöde om ungefär 3 miljarder, vilket är ett trendbrott då nettoinflödet i stort sett varit negativt under 2010-2011. Marknaden Globalt är marknaden för strukturerade produkter värd omkring 2 biljoner dollar mätt i utestående volym. Merparten, eller omkring 65 procent, är utgiven inom Europa. Den utestående volymen i USA uppgår endast till cirka 540 miljarder dollar enligt data från UBS, men denna marknad växer betydligt snabbare än Europa. Under 2012 gavs det ut cirka 1 300 produkter på den svenska marknaden med en försäljningsvolym som hamnade på nära 34 miljarder kronor. Det motsvarar en uppgång om 6 procent jämfört med de 1 174 produkter som såldes under 2011 med en volym om drygt 31 miljarder kronor. Volymen under 2012 var i nivå med siffran för 2010, men är fortfarande långt ifrån rekordåret 2007 då det gavs ut strukturerade produkter för ungefär 70 miljarder kronor. Totalt finns det idag uppskattningsvis 160 miljarder kronor placerade i strukturerade produkter i Sverige, vilket fortfarande är lågt jämfört med fondkapitalet som uppgår till närmare 1 600 miljarder kronor. Aktuella trender De senaste årens trend i form av allt fler produkter som saknar fullt kapitalskydd fortsatte under 2012. Anledningen till denna utveckling är att fallande räntenivåer kombinerat med ett högre pris på risk har gjort det allt svårare att skapa produkter med fullt kapitalskydd till en rimlig kostnad. Året bjöd dock på en viss ökning av ränteliknande och kapitalskyddade produkter från banker som har en högre lånekostnad än sina konkurrenter.» ST Å ÅRETS ARRANGÖR AV STRUKTURE URERADE PROD CARNEGIE lyckades erbjuda ett brett utbud med en hög andel gröna betyg och olika typer av riskprofil under 2012, och företaget utses till årets arrangör av strukturerade produkter. A RODUKTER CARNEGIE Söderberg & Partners UTSEDD AV V 30 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 31

Strukturerade produkter Trafikljusrapport 2013 67 89 114 163 166 177 163 155 156 Totalt ackumulerat kapital i strukturerade produkter per 1 januari, mdkr 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 4:1 (VPC/Euroclear, Structured Retail Products) Låga räntor medför komplexitet Det rådande lågränteläget (Figur 4:4) gör det svårt att skapa enkla kapitalskyddade produkter som samtidigt kan erbjuda en attraktiv aktieexponering. De höga obligationspriserna lämnar mindre pengar över till att köpa optioner som ger exponering mot marknaden. För att öka denna exponering så kan man, utöver att köpa en obligation och en köpoption, samtidigt ställa ut, eller sälja, en säljoption på samma marknad och på så sätt finansiera en ökad avkastningsmöjlighet genom fler köpoptioner. Oftast aktiveras säljoptionen först när marknaden går ned under en viss nivå, en så kallad barriär. Kombinationen av köp- och säljoptioner gör det möjligt att skapa mer komplexa och varierande avkastningsstrukturer, och de senaste åren har utvecklingen gått mot allt mer avancerade strukturerade produkter. Ett bra exempel är de så kallade autocall-produkterna som ökat i popularitet de senaste åren. Ytterligare en trend som uppkommit till följd av det låga ränteläget är produkter med exponering mot företagskrediter genom olika typer av derivat. Dessa strukturer har vuxit kraftigt i popularitet under 2012 och stärker ytterligare bilden av en allt mer komplex marknad för strukturerade produkter. Ett bra exempel är de så kallade autocall-produkterna som ökat i popularitet de senaste åren. Ytterligare en trend som uppkommit till följd av det låga ränteläget är produkter med exponering mot företagskrediter genom olika typer av derivat. Dessa strukturer har vuxit kraftigt i popularitet under 2012 och stärker ytterligare bilden av en allt mer komplex marknad för strukturerade produkter. Risk under 2012 Finansmarknaderna inledde 2012 med en stigande riskaptit, och flertalet marknader gick upp under början av året samtidigt som priset på risk mätt som volatilitet föll (Figur 4:5). En viktig anledning till denna utveckling var starka politiska åtgärder för att få bukt med Europas statsfinansiella problem samt ECBs beslut att tillföra likviditet genom att låna ut över 1 000 miljarder euro till bankväsendet under tre års tid. Även starkare tillväxt än väntat i USA bidrog till optimismen och därmed sjunkande volatilitet och kreditrisk i början av året. Optimismen dämpades dock innan sommaren på grund av nyval i Grekland och Frankrike samt fortsatta statsskuldsproblem för viktiga EMU-länder, och marknaden svarade med en högre kredit- och aktiemarknadsrisk.» KLAR KLAR Marknadsandel per emittent 2012, samt förändring sedan 2011 Årligt inflöde i strukturerade produkter, mdkr Svenska swapräntor Implicit Volatilitet Global Portfölj -3,3 % Övriga, 5 % (-1 %) Skandia Liv, 2 % Erik Penser, 3 % (-1 %) RBS, 4 % (-1 %) Strukturinvest, 6 % (+2 %) Carnegie, 11 % (+1 %) Garantum, 12 % (-1 %) Nordea, 13 % (-3 %) SEB, 17 % (+1 %) Handelsbanken, 14 % (-3 %) Swedbank, 13 % (+3 %) 100 80 60 40 20 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % jan 12 apr 12 jul 12 okt 12 jan 13 jan 11 25 % 20 % 15 % 10 % jan 12 apr 12 jul 12 okt 12 jan 13 jan 11 3 mån 2 år 5 år 10 år Figur 4:2 (Structured Retail Products) Figur 4:3 (VPC/Euroclear, Structured Retail Products) Figur 4:4 (Söderberg & Partners) Figur 4:5 (Söderberg & Partners) 32 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 33

Strukturerade produkter Trafikljusrapport 2013 Stigande kreditrisk och volatilitet ledde till att intresset för icke ett underliggande tillgångsslag. Tillsammans ger dessa spararen kapitalskyddade produkter ökade ännu mer. Såväl kreditlänkade möjlighet att få exponering mot en önskad underliggande tillgång strukturer som produkter där leverantören säljer volatilitet (exempel- utan att riskera större kapitalförluster. Underliggande tillgång kan vis autocall-produkter) kunde förbättra sina villkor. vara aktier, index, råvaror eller teoretiskt sett allt som det finns en derivatmarknad för. Riskreduceringen kommer av att investeraren Efter sommaren ökade dock optimismen återigen efter att ECB- alltid är garanterad att få tillbaka det nominella värdet på obligatio- chefen Mario Draghi gjort ett starkt uttalande i vilket han slog fast nen så länge emittenten inte går i konkurs. Som mest kan en kund att ECB var berett att göra i princip vad som helst för att rädda i normalfallet förlora eventuellt courtage och överkurs. Dessutom eurosamarbetet. Det gav upphov till en konsolideringsperiod med kommer det reala värdet av det investerade beloppet att minska i svagt sjunkande kreditrisk och volatilitet som varade resten av året. värde i takt med inflationen under investeringstiden. Söderberg & Partners analysprocess Strukturerade produkter Syfte med analysen Söderberg & Partners utvärderar kontinuerligt de strukturerade Löptider på mellan två och fem år är vanliga för strukturerade produkter, med en tendens till tonvikt på längre löptider under perioder 1 2 3 4 produkter som finns att tillgå på den svenska marknaden. Då med låga räntenivåer. Den eventuella avkastningen utbetalas oftast produkterna oftast är relativt komplexa är det svårt för den endast vid inlösentillfället och det är också endast då som kapital- genomsnittlige investeraren att bedöma kostnaderna som är förknippade med produkten. Söderberg & Partners betyg sätts utifrån ett kostnadsperspektiv och utgår från en kvantitativ analys av produktens marginal, det vill säga vad en slutkund betalar för produkten jämfört med vad motsvarande obligation och option kostar att köpa på marknaden. En produkt erhåller grönt i betyg om garantin gäller. En ökad likviditet på andrahandsmarknaden har dock gjort det enklare att avyttra obligationerna i förtid. Analysens olika delar Vår analys av strukturerade produkter bygger på en objektiv värdering av de olika ingående komponenterna som ställs i relation Val av produkter som ingår i analysen Analysen omfattar strukturerade produkter som är tillgängliga för Söderberg & Partners kunder. Värdering Produkternas optionsdel och obligationsdel värderas var för sig. Analys Jämförelse med likvärdiga investeringar. Betygssättning Betygsättningen utförs utifrån den kvantitativa värderingen och analysen. marginalen är lägre än alternativa investeringar på en motsvarande till kostnaderna (Figur 4:6). marknad, såsom en fondinvestering. Ett gult betyg innebär att produktens marginal inte är lägre än för alternativa investeringar. Om marginalen anses vara otillbörligt hög erhålls rött i betyg. Värdering av obligationsdelen Värderingen av obligationen genomförs enligt normal nuvärdes- Genom att dela upp strukturerade produkter i dess beståndsdelar blir det möjligt att genomföra en kvantitativ värdering som sedan kan jämföras med likvärdiga investeringar. Beroende på hur stor marginalen i denna jämförelse blir erhålls ett betyg enligt Söderberg & Partners tregradiga betygsskala. beräkning. Dock kan skillnaden i kreditrisk mellan olika emittenter Produkternas uppbyggnad över olika löptid komplicera analysen. En högre kreditrisk innebär Figur 4:6 (Söderberg & Partners) Vanligtvis innehåller strukturerade produkter två komponenter, att emittenten betalar mer för att låna pengar av kunden, vilket en nollkupongsobligation och en option som ger exponering mot innebär att obligationen är värd mindre vid inköp än om kreditrisken» 34 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 35

Strukturerade produkter Trafikljusrapport 2013 varit lägre. Kunden måste alltså kompenseras för att ta på sig denna kreditrisk genom att värdet på den option som ingår ökas i motsvarande grad. Ur ett kostnadsperspektiv kan alltså en produkt med högre deltagandegrad vara mindre attraktiv än en annan produkt om kreditrisken är högre. Värdering av optionsdelen Optionen som ingår i en indexobligation är sällan lika enkel att värdera som obligationen. Vanliga optionsmodeller kan oftast inte användas då optionerna är för komplicerade. Vi använder istället stokastisk modellering och så kallad Monte Carlo-simulering för värderingen. Denna typ av modellering är allmänt vedertagen inom värdering av derivat och andra komplexa instrument. Värdet på optionen avgörs av en mängd olika parametrar, bland annat volatiliteten i den underliggande tillgången och räntan i den valuta i vilken tillgången är noterad. En högre förväntad utdelning i den underliggande tillgången minskar optionens värde då optionsinnehavaren ej får ta del av dessa. Volatiliteten eller risken på den underliggande marknaden är den viktigaste faktorn för optionens värde. Om produkten är kopplad till flera underliggande tillgångar eller index är även korrelationen dem emellan en viktig faktor då den kan minska den totala volatiliteten i exponeringen. De ingående parametrarna erhålls genom datainsamling, observation av prissättningen av liknande marknadsnoterade optioner, studier av historiska samband samt genom tester av prissättningen givet en viss sannolikhetsfördelning för utvecklingen. Det bör observeras att denna del av analysen endast är ett försök till en objektiv bedömning av priset på optionen och inte en bedömning av om den underliggande marknaden kommer att gå upp eller ned. Bedömning av utvecklingen under 2012 Fortsatta oroligheter på framförallt den europeiska marknaden medförde en ökad efterfrågan på svenska statspapper med hög kreditkvalitet, och tillsammans med den låga styrräntan gav detta upphov till historiskt låga marknadsräntor. Utvecklingen medförde svårigheter att skapa produkter med både 100 procent kapitalskydd och god aktiemarknadsexponering, och aktörerna på marknaden fortsatte därför att lansera produkter av typen indexcertifikat och autocall-produkter som inte skyddar spararen vid kraftiga börsnedgångar. Dessutom medförde de låga marknadsräntorna att ett flertal arrangörer sökte sig till andra typer av strukturer för att kunna skapa kapitalskyddsliknande produkter med möjlighet till attraktiv avkastning. Kreditcertifikaten fick därför ett rejält uppsving under 2012, och av totalt 545 betygsatta produkter var cirka 12 procent av denna typ. Kreditcertifikaten har lanserats i flera olika varianter, men gemensamt för dem är att kapitalskyddet utöver emittentrisk även är kopplat till ett underliggande kreditindex. Detta genererar en högre riskjusterad ränta och medför att investeraren får möjlighet till högre avkastning, i form av en kupong eller ökad deltagandegrad på aktieexponeringen, än vad som varit fallet om produkten hade haft ett fullständigt kapitalskydd. De fullt kapitalskyddade produkterna (aktieindexobligationerna) som givits ut under året har generellt sett haft en lång löptid om fyra eller fem år och har ofta varit exponerade mot korgar av index i syfte att få ned den totala risken i marknadsexponeringen. Det har också varit vanligt att avkastningen har haft någon form av valutakursrisk. Volatiliteten på världens aktiemarknader var i en fallande trend under de första månaderna under 2012. Valen i Grekland och Frankrike samt en tilltagande oro i framförallt Spanien medförde emellertid att volatiliteten tilltog innan sommaren för att sedan återigen falla på grund av positiva signaler från framförallt europeiska centralbanken i kombination med en relativt god amerikansk tillväxt. För de icke kapitalskyddade indexcertifikaten innebar det sjunkande priset på risk att de indikerade villkoren har fått justeras ned flera gånger. Hela 40 procent av samtliga betygsatta produkter under 2012 fick sina villkor nedjusterade på startdagen. Årets arrangör Söderberg & Partners har delat ut ett pris till årets arrangör av strukturerade produkter sedan 2006. Priset syftar till att premiera de företag som lyckas skapa attraktiva produkter ur framförallt ett prismässigt perspektiv samt, om marknadsförutsättningar finns, även förbättrar de slutgiltiga villkoren för sina slutkunder. Utgångspunkten i vår bedömning inkluderar inte så kallade hävstångscertifikat. Årets arrangör av strukturerade produkter är Carnegie. Företaget har under året lanserat produkter inom ett flertal marknader och lyckats bra med att erbjuda produkter med olika typer av riskprofil. Tyngdpunkten i produktutbudet har legat på icke kapitalskyddade produkter med olika typer av avkastningsstrukturer och risk, men som komplement har företaget även erbjudit en hel del kapitalskyddade produkter. Marknadsexponeringen har haft en övervikt mot etablerade marknader, men ett antal attraktiva produkter med exponering mot såväl tillväxtmarknader som andra typer av tillgångsslag som exempelvis råvaror och kreditindex har också funnits med i utbudet. Carneige hade även en hög andel gröna produkter och Söderberg & Partners snittbetyg hamnade på 2,17 (3 gröna, 2 gula, 1 röd) för de totalt cirka 100 Carnegie-produkter som betygsattes under 2012. Utöver detta räknades även bolagets arbete med att förbättra villkoren för slutkunderna in i bedömningen. Näst bästa arrangör under 2012 blev Garantum som har levererat väl prissatta produkter till sina kunder. Företaget har haft ett brett produktutbud med möjlighet till god avkastning i förhållande till risken och avgifter som stod sig väl emot alternativa placeringar. Garantum var även den arrangör som lyckades förbättra villkoren för slutkunden i störst utsträckning. Track record - strukturerade produkter Utvärdering 2012 De produkter som erhöll grönt betyg under 2011 uppvisade en genomsnittligt bättre utveckling under 2012 jämfört med röda produkter. Skillnaden uppgick till omkring 4,5 procent. Inom flertalet produkttyper var differensen markant med positiv avkastning för gröna produkter och negativ avkastning för röda produkter. De gröna produkterna uppvisade även en bättre utveckling än både gula och röda produkter inom samtliga produkttyper med undantag för tillväxtmarknader (Figur 4:7). Ackumulerad avkastning för betygsatta strukturerade produkter, 2012 6 % 4 % 2 % 0 % -2 % -4 % -6 % -8 % Etablerade marknader Alternativa marknader Råvaror Figur 4:7 (Betygsatta arrangörer, Söderberg & Partners) Autocall Tillväxtmarknader Investeringscertifikat Kreditcertifikat Utvärdering sedan start En uppföljning av betygsatta produkter sedan Söderberg & Partners analys startade i början av 2006 visar att gröna produkter uppvisar ett betydligt bättre resultat än både gula och röda produkter. Skillnaden mellan gröna och röda produkter uppgår till cirka 4,5 procent i genomsnitt (Figur 4:8). Ackumulerad avkastning för betygsatta produkter 2006 2012 2 % 1 % 0 % -1 % -2 % -3 % Grönt Gult Rött Figur 4:8 (Nasdaq/OMX, NDX, Betygsatta arrangörer, Söderberg & Partners) 36 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 37

Aktiemarknader Trafikljusrapport 2013 V. Aktiemarknader Positiv utveckling trots många utmaningar Osäkerheten som tilltog under 2011 fortsatte att prägla de finansiella marknaderna under första halvåret 2012. Efter en kraftig börsuppgång under inledningen av året kom en rekyl i mitten av mars som i princip raderade ut hela årets uppgång. Svag global ekonomisk tillväxt och fokus på utvecklingen av den europeiska skuldkrisen tyngde de finansiella marknaderna, och under våren utvecklades risken att Grekland skulle lämna eurosamarbetet till ett högst realistiskt framtidsscenario. Under sommarmånaderna uppmärksammades samtidigt problemen i Spanien och de spanska räntorna steg till nya rekordnivåer. Den osäkra utvecklingen fick emellertid ECB att agera och ett uttalande av ECBchefen Mario Draghi i slutet av juli, där han försvarade eurosamarbetet, resulterade i en tydlig vändning på de finansiella marknaderna. ECB följde upp sitt uttalande månaden efter och presenterade ett nytt program med obligationsköp som tillsammans med stimulansåtgärder från USA och återhämtningstendenser i Kina lyckades skapa ett positivt sentiment på de finansiella marknaderna under hösten. Asien exkl. Japan utses till årets aktiemarknad 2013 till följd av återhämtningen i Kina, ökad riskvillighet som gynnar tillväxtmarknaderna och en attraktiv värdering. Konjunkturcykel Historiskt har konjunkturcykeln haft ett återkommande förlopp. 1 2 3 Stabil utveckling Ett flertal goda år med relativt stabil positiv ekonomisk tillväxt där situationen förbättrats år för år. Recession En rejält negativ utveckling under 12-18 månader Återhämtning Några år med en ekonomisk återhämtningsfas. Undantaget från denna regel är depressionen på 1930-talet då flertalet mindre lyckade beslut från politiker och ekonomer skapade en förvärrad situation. Figur 5:1 (Söderberg & Partners) 38 Söderberg & Partners Söderberg & Partners 39