Uppfostran och straff



Relevanta dokument
Motivet finns att beställa i följande storlekar

Unga lagöverträdare i social-, straff- och processrätt

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

Tidigare brottslighet

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Sverige och folkrätten

ÖRJAN EDSTRÖM NR 4

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

ORSI HUSZ. Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

Personuppgiftspolicy. Vår hantering av dina personuppgifter

Kommittédirektiv. Skärpta regler för lagöverträdare år. Dir. 2017:122. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017

Rättigheter och Rättsskipning

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kommunikationsdimensionen i socialt kapital

Makars pensionsrättigheter

Innehållsförteckning

SKYDDSÄNDAMÄL OCH ADEKVANS

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Supplementary File 3

EN VÄLBYGGD MASKIN, EN MARDRÖM FÖR SJÄLEN

Kyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL

Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

OCH TREDJE OMARBETADE UPPLAGAN AV HERMAN ZETTERBERG: HYRESREGLERINGEN JÅMTE KOMMENTAR TILL 1956 ÅRS LAGSTIFTNING OM HYRESREGLERINGENS AVVECKLING

Moralfilosofi. Föreläsning 11

NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL

Kyrkostyrelsens cirkulär nr 18/

Boverkets författningssamling Utgivare: Anette Martinsson Lindsten

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?

JO och tjänstemännen

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden

KOMMERSIELLA HYRESAVTAL

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag!

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

Lag och Rätt. Brott och straff (digilär) De mänskliga rättigheterna, Barnens rättigheter och Diskrimineringsgrunderna i svensk lag

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad?

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

Ett ståndsmässigt liv

PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Grovt rattfylleri - en analys utifrån likhets-, proportionalitets- och ekvivalensprinciperna

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25

ATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT

KRIMINOLOGISKA INSTITUTIONEN

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Rätten till arbete ta till vara på resurserna i samhället

Lag och rätt. Normer, regler och lagar.

DlSPENS FRÀNINKOMSTSKATT. Magnus Alhager IUSTUS FORLAG

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

Uppfostringsanstalten

Rapport. Fastighetsägarindex. Fastighetsägarna Syd

Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten.

Ekonomiprogrammet (EK)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.

Klagande Riksåklagaren, Box 5553, STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE

Lag. om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald. Lagens syfte

Sveriges internationella överenskommelser

Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi I, 15 hp

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Data i egna händer. Kommentar. Katarina Tullstedt Datainspektionen

Berättelser om ungdomsgäng i förorten

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ).

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

Kommittédirektiv. Genomförande av avtalen om amerikansk inresekontroll vid utresa från Sverige. Dir. 2016:69

ˆ ˆ ========================== & # # # II. ֈш Ö #ˆ» ===========================

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

VERKSAMHETSPLAN Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

Saknar du svar på någon fråga får du gärna hör av dig till oss. Information om hur du kontaktar oss finns under avsnitt 16 Kontaktuppgifter.

Kriminologi GR (B), 30 hp

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Moraliskt praktiskt förnuft

Omhändertagande av barn

Romanen som vardagsvara

Kommittédirektiv. Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Dir. 2014:42. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

2. Återanpassning till samhället

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Tullverkets författningssamling

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv

Transkript:

Mats Kumlien Uppfostran och straff Studier kring 1902 ärs lagstiftning om reaktioner mot ungdomsbrott LUND 1997

Innehällsförteckning Förord Innehällsförteckning VII IX I. Inledning 1 1. Värd och straff - problem, forskningsläge och undersökningens uppläggning 1 1.1. Värd och straff som rättspolitiskt problem 1 1.2. Värd och straff som rättshistoriskt problem. Undersökningens syfte 7 1.3. Litteraturanknytning 9 1.4. Teoriram och inledande frägeställningar 19 1.5. Forskningsmaterial 26 1.6. Undersökningens uppläggning 27 II. Staten träder in? 29 2.»sävida vi ej med visshet skall gä en mörk framtid till mötes» 29 2.1. Ligapojkskommitten tillsätts 1896 29 2.2. Orsakerna till ungdomsbrottslighet - den kriminologiska teorin... 34 2.3. Lagstiftaren-konservativ eller liberal? 39 3. Uppfostringstanken omsätts i lagtext - mälgrupper, medel, myndighet 44 3.1.»i fattiga omständigheter stadda» - mälgrupperna 44 3.1.1. Prioritet ät miljöfallen - försummade och vanartade barn under 15 är 44 3.1.2. Brott blir vanart - lagöverträdare under 15 är 47 3.1.3.»pä ett barns Ständpunkt» - lagöverträdare mellan 15 och 18 är 49 3.1.4.»dit man söker införa dem säsom tjänare» - mälgrupper och ändamäl 52 3.2.»till gudsfruktan och arbetsduglighet» - medlen 54 3.2.1. Hot, aga och institution - barn under 15 är 54 3.2.2. Barnavärd i stallet för straff - lagöverträdare mellan 15 och 18 är 56 3.3.»visserligen sträng, men pä samma gang faderlig» - myndigheten 59 3.3.1. Statens oawisliga plikt 59 3.3.2. Värd av barn under 15 är - lokalsamhället utreder och beslutar 61

X 3.3.3. Värdkostnader för barn under 15 är - statlig styrning och kommunalt självstyre 66 3.3.4. Värd av brottslingar mellan 15 och 18 är - lokalsamhället utreder, domstolen beslutar 68 3.3.5. Värdkostnader för brottslingar mellan 15 och 18 är - stat eller kommun? 70 3.3.6.»Du ska inte undgä min kärlek» - rättssäkerhet och ändamäl 72 Delsammanfattning II 74 III. Den sociologiska skolans program - nytt, förnuftigt, humant? 79 4. Penitentiärerna. Preventiv barnavärd, differentierad straffrätt 80 4.1. Den första vagen 1847-1857 80 4.2. Den andra vagen 1870-1910 84 4.3. En länk till behandlingstanken? 90 5. Kriminologerna 92 5.1. Metoden och teorierna 92 5.2. Benägenheten för brott - inlärd eller medfödd? 97 5.3. Rashygien - människans hjälp ät naturen 99 5.4. Den italienska skolan - socialt skydd och extremt urval 103 6. Den sociologiska eller moderna skolan 111 6.1. Die gesamte Strafrechtswissenschaft 111 6.2. Personligheten inför rätta 116 6.3. Den sociologiska skolan - mentalitet och rättslig regiering 122 6.3.1. Tre förslag till lagstiftning 122 6.3.2. Straffomyndiga lagöverträdare och försummade barn straff eller värd? 124 6.3.3. Förständsmässigt mogna men känslomässigt omogna - straff eller värd? 129 6.3.4. Förständsmässigt och känslomässigt mogna - straff eller värd? 132 6.3.5. Villkorlig dorn och spöstraff - tvä kontroversiella ämnen... 136 6.3.6. Franz von Liszt och den förnuftiga, humana rättsstaten 137 Delsammanfattning III 144 IV. Hustavlans värld 157 7. Familjen i hustavlans värld - ideal och Surrogat 159 7.1. Arvet frän antikens Grekland och Rom 159 7.2. Romerskrättslig renässans och reception 162 7.3. Vara herre i sitt hus och bliva vid sin last 165 7.4. I husfaderns stalle - in loco parentis 173

8. Den unge lagöverträdaren i hustavlans värld 181 8.1. Personligheten inför rätta 181 8.2.»att väl sig och sitt styra» - ungdom och rättslig kompetens 184 8.3.»pröves hans ondska och arghet vara större, an mot dess älder svarar» 191 Delsammanfattning IV 193 V. Hustavlans renovering 197 9. Frän familjehjon till lönearbetare 202 9.1.»Denondaviljan» 202 9.1.1. Rättvisa straff och ändamälsenlig folkuppfostran 202 9.1.2. Immanuel Kant 204 9.1.3. Karl von Grolman 205 9.1.4. Johan Anselm von Feuerbach 207 9.2.»att nägon gang behandla folkundervisningen som police-anstalt» 208 9.3.»en mild, men allvarsam fader, som varnar innan han agar» 213 10. I husfaderns stalle - in loco parentis 215 10.1. Moral, Statistik och rättslig regiering 215 10.2. Folkskola - ett tvängsmedel för att höja moralen 218 10.3. Lösdriverilagarna - frän laga försvar till social normalitet 223 10.4. Barnen i arbetslivet - frän resurs till hinder 227 10.5. Fängelset - frän kortsiktig vinst till längsiktig 229 11. Den unge lagöverträdaren i strafflagsrevisionen 1864 235 11.1. Lagkommittens förslag 1832 235 11.2. Barn och brott. Svensk doktrin före 1864 238 11.3. Uppfostran och straff. Utländska exempel före 1832 240 11.4.»att tillägna sitt fädernesland vad den ansett vara gott» - receptionen 245 11.5. Vägar frän straff, vägar till värd och politi. Utländska exempel 1832-1871 249 11.6. Straffnedsättning och tvängsvärd. 1832 ärs kriminallagsförslag under debatt 258 11.7. Värd av ungdomsbrottslingar - statens eller kommunens uppgift? 263 11.8.»om tillgäng därtill finnes» - strafflagen 1864 266 Delsammanfattning V 268 VI. Staten eller kommunen i husfaderns stalle? Frän strafflagen 1864 till uppfostringslagarna 1902 273 12.»Allmän uppfostringsanstalt». Riksdag och doktrin 1864-1902 275 12.1. Värd eller straff för ungdomsbrottslingar? Riksdagen 1862-1873 275 XI

XII 12.2.»Den onda viljan» gär igen. Doktrinen och uppfostringstanken 279 12.2.1. Richard Carlen 280 12.2.2. Ludvig Annerstedt 280 12.2.3. Knut Olivecrona 281 12.2.4. Johan Hagströmer 283 12.2.5. Doktrinen sammanfattad 286 12.3. Exemplet Hall. Straffrätt och skattepolitik i riksdagen 1877-1902 287 12.4.»en pä samma gäng hjälpande som varnande hand» 298 13. Sverige i Europa 308 13.1. I husfaderns stalle - fransk, brittisk och tysk lagstiftning 1870-1900 308 13.2. Den skandinaviska modellen? 314 Delsammanfattning VI 320 VII. Sammanfattning och slutsatser 325 14. Behandlingstankens genombrott? Var det bättre förr? 325 Summary 342 Förkortningar 356 Käll- och litteraturförteckning 358 Personregister 383 Sakregister 391