Mats Kumlien Uppfostran och straff Studier kring 1902 ärs lagstiftning om reaktioner mot ungdomsbrott LUND 1997
Innehällsförteckning Förord Innehällsförteckning VII IX I. Inledning 1 1. Värd och straff - problem, forskningsläge och undersökningens uppläggning 1 1.1. Värd och straff som rättspolitiskt problem 1 1.2. Värd och straff som rättshistoriskt problem. Undersökningens syfte 7 1.3. Litteraturanknytning 9 1.4. Teoriram och inledande frägeställningar 19 1.5. Forskningsmaterial 26 1.6. Undersökningens uppläggning 27 II. Staten träder in? 29 2.»sävida vi ej med visshet skall gä en mörk framtid till mötes» 29 2.1. Ligapojkskommitten tillsätts 1896 29 2.2. Orsakerna till ungdomsbrottslighet - den kriminologiska teorin... 34 2.3. Lagstiftaren-konservativ eller liberal? 39 3. Uppfostringstanken omsätts i lagtext - mälgrupper, medel, myndighet 44 3.1.»i fattiga omständigheter stadda» - mälgrupperna 44 3.1.1. Prioritet ät miljöfallen - försummade och vanartade barn under 15 är 44 3.1.2. Brott blir vanart - lagöverträdare under 15 är 47 3.1.3.»pä ett barns Ständpunkt» - lagöverträdare mellan 15 och 18 är 49 3.1.4.»dit man söker införa dem säsom tjänare» - mälgrupper och ändamäl 52 3.2.»till gudsfruktan och arbetsduglighet» - medlen 54 3.2.1. Hot, aga och institution - barn under 15 är 54 3.2.2. Barnavärd i stallet för straff - lagöverträdare mellan 15 och 18 är 56 3.3.»visserligen sträng, men pä samma gang faderlig» - myndigheten 59 3.3.1. Statens oawisliga plikt 59 3.3.2. Värd av barn under 15 är - lokalsamhället utreder och beslutar 61
X 3.3.3. Värdkostnader för barn under 15 är - statlig styrning och kommunalt självstyre 66 3.3.4. Värd av brottslingar mellan 15 och 18 är - lokalsamhället utreder, domstolen beslutar 68 3.3.5. Värdkostnader för brottslingar mellan 15 och 18 är - stat eller kommun? 70 3.3.6.»Du ska inte undgä min kärlek» - rättssäkerhet och ändamäl 72 Delsammanfattning II 74 III. Den sociologiska skolans program - nytt, förnuftigt, humant? 79 4. Penitentiärerna. Preventiv barnavärd, differentierad straffrätt 80 4.1. Den första vagen 1847-1857 80 4.2. Den andra vagen 1870-1910 84 4.3. En länk till behandlingstanken? 90 5. Kriminologerna 92 5.1. Metoden och teorierna 92 5.2. Benägenheten för brott - inlärd eller medfödd? 97 5.3. Rashygien - människans hjälp ät naturen 99 5.4. Den italienska skolan - socialt skydd och extremt urval 103 6. Den sociologiska eller moderna skolan 111 6.1. Die gesamte Strafrechtswissenschaft 111 6.2. Personligheten inför rätta 116 6.3. Den sociologiska skolan - mentalitet och rättslig regiering 122 6.3.1. Tre förslag till lagstiftning 122 6.3.2. Straffomyndiga lagöverträdare och försummade barn straff eller värd? 124 6.3.3. Förständsmässigt mogna men känslomässigt omogna - straff eller värd? 129 6.3.4. Förständsmässigt och känslomässigt mogna - straff eller värd? 132 6.3.5. Villkorlig dorn och spöstraff - tvä kontroversiella ämnen... 136 6.3.6. Franz von Liszt och den förnuftiga, humana rättsstaten 137 Delsammanfattning III 144 IV. Hustavlans värld 157 7. Familjen i hustavlans värld - ideal och Surrogat 159 7.1. Arvet frän antikens Grekland och Rom 159 7.2. Romerskrättslig renässans och reception 162 7.3. Vara herre i sitt hus och bliva vid sin last 165 7.4. I husfaderns stalle - in loco parentis 173
8. Den unge lagöverträdaren i hustavlans värld 181 8.1. Personligheten inför rätta 181 8.2.»att väl sig och sitt styra» - ungdom och rättslig kompetens 184 8.3.»pröves hans ondska och arghet vara större, an mot dess älder svarar» 191 Delsammanfattning IV 193 V. Hustavlans renovering 197 9. Frän familjehjon till lönearbetare 202 9.1.»Denondaviljan» 202 9.1.1. Rättvisa straff och ändamälsenlig folkuppfostran 202 9.1.2. Immanuel Kant 204 9.1.3. Karl von Grolman 205 9.1.4. Johan Anselm von Feuerbach 207 9.2.»att nägon gang behandla folkundervisningen som police-anstalt» 208 9.3.»en mild, men allvarsam fader, som varnar innan han agar» 213 10. I husfaderns stalle - in loco parentis 215 10.1. Moral, Statistik och rättslig regiering 215 10.2. Folkskola - ett tvängsmedel för att höja moralen 218 10.3. Lösdriverilagarna - frän laga försvar till social normalitet 223 10.4. Barnen i arbetslivet - frän resurs till hinder 227 10.5. Fängelset - frän kortsiktig vinst till längsiktig 229 11. Den unge lagöverträdaren i strafflagsrevisionen 1864 235 11.1. Lagkommittens förslag 1832 235 11.2. Barn och brott. Svensk doktrin före 1864 238 11.3. Uppfostran och straff. Utländska exempel före 1832 240 11.4.»att tillägna sitt fädernesland vad den ansett vara gott» - receptionen 245 11.5. Vägar frän straff, vägar till värd och politi. Utländska exempel 1832-1871 249 11.6. Straffnedsättning och tvängsvärd. 1832 ärs kriminallagsförslag under debatt 258 11.7. Värd av ungdomsbrottslingar - statens eller kommunens uppgift? 263 11.8.»om tillgäng därtill finnes» - strafflagen 1864 266 Delsammanfattning V 268 VI. Staten eller kommunen i husfaderns stalle? Frän strafflagen 1864 till uppfostringslagarna 1902 273 12.»Allmän uppfostringsanstalt». Riksdag och doktrin 1864-1902 275 12.1. Värd eller straff för ungdomsbrottslingar? Riksdagen 1862-1873 275 XI
XII 12.2.»Den onda viljan» gär igen. Doktrinen och uppfostringstanken 279 12.2.1. Richard Carlen 280 12.2.2. Ludvig Annerstedt 280 12.2.3. Knut Olivecrona 281 12.2.4. Johan Hagströmer 283 12.2.5. Doktrinen sammanfattad 286 12.3. Exemplet Hall. Straffrätt och skattepolitik i riksdagen 1877-1902 287 12.4.»en pä samma gäng hjälpande som varnande hand» 298 13. Sverige i Europa 308 13.1. I husfaderns stalle - fransk, brittisk och tysk lagstiftning 1870-1900 308 13.2. Den skandinaviska modellen? 314 Delsammanfattning VI 320 VII. Sammanfattning och slutsatser 325 14. Behandlingstankens genombrott? Var det bättre förr? 325 Summary 342 Förkortningar 356 Käll- och litteraturförteckning 358 Personregister 383 Sakregister 391