Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1

Handledning för analysmodulen på www.kommuntating.se och för n med en komplett uppsättning FörtroendeProfiler för 288 kommuner. Innehållsförteckning... 2 Hur går det till?... 3 En analys i fem frågor... 4 Kommunskuld... 5 hälsa... 6 Krisutlösande finansiella risker... 7 a möjligheter... 8 Från delbetyg till slutbetyg... 9 Exempel på analysdiagram... 10 Vidare i analyssystemet... 11 dresser mm... opyright Svensk KommunRating et är inte under några omständigheter tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av denna skrift i någon som helst form utan att först ha skriftligt godkännande från Svensk KommunRating. Ver: 2004-09-24 Sidan 2

Hur går det till? Varje gång: Gå in på www.kommunrating.se/analyser Klicka på kartan på den kommun du vill analysera. I bästa fall är den blåmarkerad, vilket betyder att den är ratad och betygsatt. I detta fall hämtar du ner hela analysen i form av ett 40-sidigt dokument (pdf). I näst bästa fall får du fram tre historiska profiler med nyckeltal och den senast aktuella med bokslut 2002. Vill du göra en spanande rating genom att fylla i matrisen så skriver du först ut profilen från hemsidan (i färg). läddra därefter fram till sidan 5 i detta häfte. I sämsta fall erbjuder inte berörd kommun denna tjänst via Svensk KommunRating utan du får göra en spanande rating på en fyra år gammal profil. u kan köpa en uppdaterad nyckeltalsprofil eller en med 288 uppdaterade profiler. Se tjänster sidan 11. Första gången: Gå in på www.kommunrating.se/analyser Ett inledande tips är att leta reda på några ratade kommuner (blåmarkerade på kartan) och hämta ner deras analyser (Kommuniagnos 40-sidigt 4-dokument) ur nalysarkiv 2001, 2002,2003 eller 2004. Spara först ner pdf-filerna på din hårddisk och skriv ut dem därifrån så blir det minst krångel. I dessa hittar du betygsmatrisen på sidan 6 och betygsskalorna på sidan 7. Kommunskuld på sidorna 10-11. hälsa presenteras på sidorna 13-19. a krisutlösande risker på sidorna 31-37. a möjligheter sidorna 20-25 Ledningsrisk sidorna 27-30 Med några utskrivna Kommuniagnoser som referenslitteratur förenklas din spanande rating. Speciellt om du finner ratade kommuner med snarlika profiler som de kommuner du spanar på. Hjälp? et finns tre sätt Kolla först om en rating finns! I en sådan presenteras alla betyg. u kan köpa en historisk analys (21 4- sidor) omfattande alla 17 nyckeltalen. u kan också köpa en med en komplett hemsida. nalys- och -köpare kan ringa Svensk KommunRating för kortare konsultationer. Se tjänster sidan 11. Sidan 3

En analys i fem frågor Hur skall jag tänka? Husläkare in husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En kommunanalytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. är börjar analysen. Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. ra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet som buffert för eventullt utfallande borgensåtaganden. et bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. ärefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är effektivast av höjda avgifter, skatter och nedpressade kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. a möjligheter Vilken behandling tål patienten Ledningsrisk och effektiv styrning Patientens sjukdomsinsikt 5 Ut etyg Krisutlösande finansiella risker Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm 3 4 nalyssystemet hälsa Patientens allmäntillstånd Sidan 4 2 Kommunskuld Förpliktelsebelopp Kolesterolhalt 1 In

Kommunskuld Hur tungt är förpliktelsebeloppet? etygsmatrisen är redan kryssad Svaret på rubrikens fråga får du redan i matrisen nedan. Förpliktelsebeloppet i berörd kommun om 51 641 kronor per invånare räcker till delbetyget i betygsmatrisen. I diagrammets kurva ser du att det Kronor per invånare hälsa 140 000 0 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 etygsmatris Kommunskuld* a a risker möjligheter Förpliktelsebelopp 1 37 73 109 145 181 217 253 289 ntal kommuner Västervik har ett förpliktelsebelopp på 51 641 kr per inv. finns en kommun, vars förpliktelsebeloppet understiger 25 000 kr per inv och en med belopp över 130 000 kr per inv. Kommuner är olika. Vad är ett förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla nominella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. et är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Västervik kommun: Tre historiska profiler och den senast aktuella för år 2001. v kommunkoncernens verksamhet var 13,9 % av omsättningen organiserad i företagsform under år 2001 (S) Nyckeltalsbetygen nedan avser de kommunala förvaltningarna. Läget bokslut 1998 Kvalitetsgranskad Kvalitetsgranskad Under granskning Mätperiod 1994-1998 Mätperiod 1995-1999 Mätperiod 1996-2000 Mätperiod 1997-2001 ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig NYKELTL Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga ra ra ra ra * Företagsdelen kan variera från 0 och till ca 45 % av omsättningen i kommunkoncernen * Sidan 5 Kan vara bättre men inte sämre? Sammanvägt kan inte det finansiella betyget för kommunen här bli bättre än enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Men det är en för snabb slutsats. Kommunen kan äga tillgångar som är mycket värda och vars värde bör kvittas mot skulderna så att ett lägre nettoförpliktelsebelopp erhålls. Har kommunen säljbara tillgångar? Så snart förpliktelsebeloppet överstiger gränsen för betyget på 35 000 kr per inv så bör kommunen inventeras på tillgångar, som ligger utanför, kärnverksamheten och som kan avyttras. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper. Kan här exempelvis förpliktelsebeloppet justeras ner från 51 641 kr per invånare till under 35 000 kr så kan betyget justeras från till. Hur indikeras säljbara tillgångar? Har kommunen exempelvis säljbara företag? u får en indikation på detta i det gula fältet i rubriken. Omsättningen i kommunägda företag är 13,9 %. et kan vara ett stort eller flera allmännyttiga bostadsföretag men troligtvis äger kommunen fler företag. Nyckeltal 16 indikerar tomma lägenheter (sid 7) varför bostadsföretagen inte torde ha några högre marknadsvärden. Värdet vid en försiktig värdering kan kvitta bort en lika stor volym skulder. Vi bör hålla möjligheten öppen att andra värdefulla tillgångar kan finnas som vid rating kan motivera ett. Men hittills är troligaste bedömningen ett. Möjligheterna till ett markeras med fyrkant. På kommunens hemsida finns ofta årsredovisningen varur information om tillgångar kan fås, dock ej marknadsvärden i en krissituation.

hälsa Är förmågan att betala skulder stark och uthållig? Nyckeltalen 1-5 svarar på frågan Speciellt nyckeltal 2, Kassaflödet eller Sparandet är viktigt. et är ur detta överskott som kapitalbildning sker. Kapital bildas bl a då skulder amorteras. Nyckeltal 2 viktigt örja med nyckeltal 2 enligt regeln ra=, OK=, Svag= och ålig=. för ett vid peridens inledning. Men det framgår också av utvecklingen att kommunen bygger skulder med detta låga Kassaflödet varför en nedjustering till skulle vara en försiktigare värdering för den finansiella hälsan vid perioden slut, dvs för närvarande. Västervik kommun: Tre historiska profiler och den senast aktuella för år 2001. v kommunkoncernens verksamhet var 13,9 % av omsättningen organiserad i företagsform under år 2001 (S) Nyckeltalsbetygen nedan avser de kommunala förvaltningarna. Läget bokslut 1998 Kvalitetsgranskad Kvalitetsgranskad Under granskning Mätperiod 1994-1998 Mätperiod 1995-1999 Mätperiod 1996-2000 Mätperiod 1997-2001 ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig NYKELTL Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga ra ra ra ra nalysnyckeltal nalysnyckeltal nalysnyckeltal nalysnyckeltal 2 Kassaflöde Svag - ålig ålig ålig 3 Skuldflödesgrad ra ra ra ra 4 Skuldbalansgrad ra - OK OK OK Tendensnyckeltal Tendensnyckeltal Tendensnyckeltal Tendensnyckeltal 5 Rörelsekapital OK OK OK - Svag et skulle innebära ett i betygsmatrisen om läget avsåg bokslutsår 1998 och ett för åren därefter. Vi drar slutsatsen att ett mycket för lågt Kassaflöde minskar ännu mer under dessa år. Och du kan se att det är så i diagrammet här på sidan 10 (och på sidan 15, Kommuniagnos). elbetyget för finansiell hälsa? Observera fyrkanten i betygsmatrisen nedan för kommunskuld. Vi är överens om att en rating, där tillgångarna inventeras och värderas, kan resultera i delbetyget. et markeras på detta sätt. Hur är tendensen? Nyckeltal 5 Rörelsekapital mäter den kortsiktiga förmågan att betala (likviditeten) och den försämras också. et kan tolkas som att kassaflödet inte förmår fylla på likviditeten i tillräcklig omfattning och att korta lån måste börja omsättas i långa. etta indikerar nyckeltal 4 Skuldbalansgrad. Hur kan skuldbetalningsförmågan vara ra? et är motsägelsefullt att nyckeltal 1, Skuldbetalningsförmågan är ra. et betyder att Kassaflödet, även om det är lågt och till och med mycket lågt, ändå är tillräckligt stort för att leverera medel för amorteringar av lån. et kan bara betyda att kommunen har mycket låga skulder vid periodens inledning. et innebär att den finansiella hälsan möjligtvis bör bedömas bättre än Svag=. Vi bör här vara öppna Sidan 6 hälsa etygsmatris Kommunskuld* a a risker möjligheter På motsvarande sätt markerar vi ett kryss i för delbetyget hälsa med en rektangel omslutande både nivån som. En analys av nyckeltalen över flera år måste avgöra den rättvisande nivån. Och detta diagram finns här överst på sidan 10 (och 15 i en Kommuniagnos) och verifierar delbetyget. Observera att det finns mycket skuldtyngda kommuner där nyckeltal 2, Kassaflöde är bättre än nyckeltalen 1, 3 och 4. I det fallet drar de senare nyckeltalen ner delbetyget, dvs omvänt förhållandet ovan.

a krisutlösande risker Finns svagheter som kan utlösa förtroendekriser? Nyckeltalen -17 svarar på frågan Leta även här reda på några liknande ratade kommuner och slå upp sidorna 31-37 (Kommuniagnos). Externt indikerbara finansiella risker Tre typer av externa risker, nämligen investeringsrisk, skattebasrisk och förpliktelserisk, kan indikeras av nyckeltalen -17. NT NT 13 NT 14 NT 15 NT 16 NT 17 Investeringsrisk Skattebasrisk - skattekraft Skattebasrisk - befolkning Skattebasrisk - sysselsättning Förpliktelserisk - tomma lägenheter Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Hur bedömma? Försök finna ett samband mellan olika risknyckeltal och bedöm därefter allvaret i den funna företeelsen. I detta fall tömmer en sviktande befolkning de allmännyttiga bostadsföretagen (bostadsöverskott) och läget måste bedömas som allvarligt då både nyckeltal 14 och 16 har betygen ålig. etta motiverar ett kryss i delbetyget för finansiella risker. Nästa nyckeltal med ett utsatt betyg är nyckeltal 17, orgen. u minns att förpliktelseloppet är något högt i denna kommun samtidigt som analysen av finansiell hälsa antydde låga lån i förvaltningsdelen. et innebär att den höga borgen indikerar stora skuldåtaganden i de kommunala företagen. Här finns ännu en krisutlösande risk som motiverar ett kryss i nivå för delbetyget. Med dubbla indikationer för ett finns inget utrymme för en rektangel. hälsa etygsmatris Kommunskuld* a a risker möjligheter Eljest? ntag att de ovan nämnda nyckeltalen 14, 16 och 17 hade varit ra. Vad hade delbetyget då blivit? Nyckeltal antyder att kommunen har lite för hög investeringsnivå. Kanske försöker man investera sig ur krisen? Inte heller sysselsättningen har högsta värde, vilket kan antyda en mindre svikt i näringslivet. etta hade motiverat delbetyget. För ett krävs genomgående ra för nyckeltalen - 17 och sådana kommuner finns. Västervik kommun: Tre historiska profiler och den senast aktuella för år 2001. v kommunkoncernens verksamhet var 13,9 % av omsättningen organiserad i företagsform under år 2001 (S) Nyckeltalsbetygen nedan avser de kommunala förvaltningarna. Läget bokslut 1998 Kvalitetsgranskad Kvalitetsgranskad Under granskning Mätperiod 1994-1998 Mätperiod 1995-1999 Mätperiod 1996-2000 Mätperiod 1997-2001 ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig NYKELTL Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga ra ra ra ra ra = Investeringar på eller under optimal nivå ra = Kommunal beskattningsbar medelinkomst utvecklas bättre än rikets ra = efolkningen växer och ålderssammansättningen är som i riket ra = Sysselsättningen utvecklas trendmässigt bättre än rikets Investeringsrisk Investeringsrisk Investeringsrisk Investeringsrisk Investeringsnivå ra ra - OK OK Skattebasrisk Skattebasrisk Skattebasrisk Skattebasrisk 13 Skattekraft ra ra ra ra 14 efolkning Svag Svag Svag - ålig 15 Sysselsättning OK OK OK OK Förpliktelserisk Förpliktelserisk Förpliktelserisk Förpliktelserisk 16 ostadsöverskott Svag Svag - ålig ålig 17 orgen Svag - ålig + Svag Svag ra = et finns ingen större volym tomma lägenheter i de kommunägda allmännyttiga bostadsföretagen ra = Kommunen har en låg volym borgen och (förmedlade) lån till utomstående och egna företag, dessutom viss egen finansiell styrka att hantera utfallande borgen Sidan 7

a möjligheter Är de finansiella möjligheterna tillräckliga? Nyckeltalen 6-8 svarar på frågan Leta även här reda på några liknande ratade kommuner och slå där upp sidorna 21-25. Läs igenom sidan 20 så du förstår hur ench-marking fungerar. Ta därefter del av M-diagrammet här på sidan 10. räcka för att förbättra delbetyget för finnansiell hälsa till ett. Eftersom nyckeltal 7 här är ra så är avgiftshöj- Västervik kommun: Tre historiska profiler och den senast aktuella för år 2001. v kommunkoncernens verksamhet var 13,9 % av omsättningen organiserad i företagsform under år 2001 (S) Nyckeltalsbetygen nedan avser de kommunala förvaltningarna. Läget bokslut 1998 Kvalitetsgranskad Kvalitetsgranskad Under granskning Mätperiod 1994-1998 Mätperiod 1995-1999 Mätperiod 1996-2000 Mätperiod 1997-2001 ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig NYKELTL Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga ra ra ra ra ra = Ingen kommungranne har lägre skatt. En skattehöjning motsvarande skillnaden till lägsta granne räcker för högsta betyg för finansiell hälsa. ra = et finns kommuner med så höga avgifter, så att hade denna kommun samma höga avgifter, skulle det räcka för högsta betyg för finansiell hälsa. Potentialnyckeltal Potentialnyckeltal Potentialnyckeltal Potentialnyckeltal 6 Utdebiteringsnivå ålig ålig ålig ålig 7 vgiftsnivåer ra ra ra ra 8 Kostnadsnivåer ra ra ra ra ra = et finns kommuner med så låga kostnader, så att hade denna kommun samma låga kostnader, skulle det räcka för högsta betyg för finansiell hälsa. Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen 6-8. NT 6 Utdebiteringspotential (nivå) NT 7 vgiftspotentialer (nivåer) NT 8 esparingspotentialer eller kostnadsnivåer Utdebiteringspotential Är kommunens skattenivå lägre än alla grannkommuners indikeras en potential att kunna höja skatten. enna potential bedöms ra, OK resp Svag beroende på hur mycket en skattehöjning ger i bidrag till förbättring av den finansiella hälsan. Ett ra innebär således att en skattehöjning räcker för att åstadkomma ett för detta delbetyg. Eftersom nyckeltal 6 här är ålig så är skattehöjningar tekniskt sett ingen effektiv åtgärd jämfört avgiftshöjningar och nedpressning av kostnader. Effektrelationen mellan skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress om alla indikeras som ra är erfarenhetsmässigt ungefär 10, 30 resp 60 %. ningar tekniskt sett effektiva åtgärder. Men då avgiftsmakten centraliserats från kommunerna och till staten (maxtaxor) så är stora avgiftshöjningar inte längre möjliga att genomföra. esparingspotentialer Ett ra för nyckeltal 8, Kostnadsnivåer indikerar att kommunen har jämfört andra kommuner höga kostnader i verksamheterna. Skulle kommunen ha samma låga kostnader, som dessa jämförkommuner, så skulle kostnadssänkningen räcka för att förbättra delbetyget för finnansiell hälsa till ett. esparingspotentialerna motiverar således ett kryss på nivån för delbetyget a möjligheter. Men då åtgärder för att hantera kommunens alla finansiella risker inte ingår i systemet här så får en rektangel täcka in nivå. En rating kostnadsberäknar dessa risker och väger dem mot potentialerna. vgiftspotentialer På motsvarande sätt indikerar ett ra för nyckeltal 7, vgiftsnivåer att kommunen har jämfört andra kommuner låga intäkter från avgiftsfinansierad verksamhet. Skulle kommunen ha samma höga avgifter, som dessa jämförkommuner, så skulle intäktstillskottet hälsa etygsmatris Kommunskuld* a a risker möjligheter Sidan 8

Från delbetyg till slutbetyg Styrkor och svagheter Om slutbetyget? Sammanvägt blir det finansiella betyget för kommunen enligt principen för lägsta markerade kryss i betygsmatrisen. enna spanande rating leder fram till slutsatsen att med mycket stor sannolikhet skulle en riktig rating också ge betyget med en liten möjlighet för betyget. Ett betyg över är inte möjligt. tt generalisera från denna princip går i de flesta fall. Om delbetygen? elbetygen indikerar styrkor och svagheter och vad kommunens ledning borde fokusera och låta vara. Försök formulera slutsatser för delbetygen i dessa termer. hälsa etygsmatris Kommunskuld* a a risker möjligheter Hur snabbt? å goda potentialer finns, så som här är fallet, kan erfarenhetsmässigt ett för delbetyget hälsa nås efter ca 5 år. tt få ner Kommunskuld och hantera a risker tar normalt längre tid. Sannolikt kan nivån för dessa delbetyg, i detta fall, nås först om 10 á 15 år. Hur lång tid det tar att nå bättre ratingbetyg beror mycket på ledningsförmågan och viljan att ta sig an denna uppgift. Indikationen kriskommun? Har delbetygen hälsa och risker låga värden (/) samtidigt som a möjligheter också har det (/) bär kommunen krisstämpeln. En avgjord svaghet är här de finansiella riskerna som kräver ledningens omedelbara uppmärksamhet och ågärder (bl a för att snabbast få en bättre rating). et är vanligtvis viktigare än att återvinna finansiell hälsa och söka minska kommunskulden. e goda finansiella möjligheterna är en styrka och speciellt potentialen att pressa ner kostnaderna och därigenom skapa ett tillräckligt stort kassaflöde. När så sker förbättras omedelbart den a hälsan och skuldtrycket minskar om investeringarna samtidigt stryps till lägre nivå. Om ledningsförmåga? Vid rating bedöms också ledningsförmåga. Skulle ett delbetyg, som ligger lägst i betygsmatrisen och därmed bestämmer slutbetyget, ligga på gränsen mellan två nivåer avgör inte sällan ledningförmågan om en justering upp eller ner är lämplig. Observera att nyckeltalen för ledningsrisk 9-11 är mycket indikativa. Var försiktig med slutsatser här och överväg om du över huvud behöver ta ställning i denna fråga. Västervik kommun: Tre historiska profiler och den senast aktuella för år 2001. v kommunkoncernens verksamhet var 13,9 % av omsättningen organiserad i företagsform under år 2001 (S) Nyckeltalsbetygen nedan avser de kommunala förvaltningarna. Läget bokslut 1998 Kvalitetsgranskad Kvalitetsgranskad Under granskning Mätperiod 1994-1998 Mätperiod 1995-1999 Mätperiod 1996-2000 Mätperiod 1997-2001 ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig ra OK Svag ålig NYKELTL Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal Huvudnyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga ra ra ra ra en politiska beslutsförmågan indikeras OK = när minst tre av följande fyra villkor är uppfyllda: 1. Stabilt majoritetsblock sista fyra mandatperioderna. 2 etta minskar ej i betydelse. 3 Vågmästarpartier har vuxit långsammare än 10 % under sista fyra mandatperioderna. 4 Inget vågmästarläge för närvarande. et är alltid OK när ett parti har dominerat över de sista fyra mandatperioderna. Ledningsrisk Ledningsrisk Ledningsrisk Ledningsrisk 9 Majoriteter OK OK OK OK 10 Handlingskraft Svag Svag Svag Svag 11 vgiftspolitik OK OK OK OK Tjänstemännens handlingskraft indikeras ra = om kommunen inte har alltför många invånare, om antalet anställda per arbetsledare inte är alltför stort, om antalet partier inte är alltför stort och om organisationsspannet inte är alltför stort. Sidan 9 ra = ndelan avgifter av totalfinansieringen växer sista fem åren. et indikerar att politikerna har förmåga att fatta beslut om (alltid impopulära) avgifthöjningar och tjänstemännen har handlingskraften att fakturera och driva in avgifterna.

Exempel på nyckeltalsdiagram med mätstandard för analys av utvecklingen över flera år. Nyckeltal 2: Kassaflöde eller Sparnivå för Västervik kommun Styrnyckeltal Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativ Förvaltningarna 8% 7% 6% 5% 4% 3% Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 ra OK Svag Krav: Över kritiska nivåer 2% 1% ålig 0% 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Västervik kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå "Reinvesteringar" Kritisk nivå "vtalspensioner" Trendmedelvärden Trend för Västervik kommun alanskravet med ing.nivån 6 % = 2,6 % fattas år 2001 för att Kassaflödet skall nå konsoliderad nivå. Exempel på nyckeltalsdiagram med mätstandard för ench-marking av möjligheter. Nyckeltal 8: esparingspotentialer år 2001 för Västervik kommun Potentialnyckeltal 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Förskola Funk. hindrade Äldreomsorg esparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Ind. Fam. oms. Grund skola Gym- nasie skola Infra. Skydd mm Funk. hindrade Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Fritid Kultur Politik Mkr 140 0 100 80 60 40 20 0 Förskola Äldreomsorg esparingspotentialer i Mkr Ind. Fam. oms. Grund skola Gym- nasie skola Sidan 10 Infra. Skydd mm Fritid Kultur Politik e 2,6 %, som fattas för att Kassaflödet skall nå konsoliderad nivå kan sparas in i flertalet verksamheter. en beräknade summerade potentialen för alla verksamheter är över 15 %.

Vidare i analyssystemet Är kommuner finansiellt farliga? Om svaret är ja, för vem är i så fall kommuner farliga? e flesta svarar idag att läget i kommunsektorn är lugnt och att kommuner inte är farliga för någon. Vårt svar är spekulativt eftersom det gäller händelser i framtiden om vilket ingen kan veta något säkert. Så länge vi har en handlingskraftig regering och statsfinanserna är under kontroll torde ingen kommun vara finansiellt farlig. Staten ingriper. Om en kommun fallerar (så som Haninge) och inte kan få hjälp så är det kortsiktigt bl a leverantörer till kommunen, anställda, samt ägare av fast egendom som antagligen lider värdeförluster av olika svårighetsgrad. et kan vara en fördel att positionera sig så att man snabbt kan flytta från en kriskommun. Vad får du här? Kommunförbundet, S, m fl myndigheter presenterar statistik och finansiella nyckeltal i skrifter och på sina hemsidor. Vad får du här som inte erbjuds annorstädes? * Mätstandarder för nyckeltalen som sätter betygen: ra, OK, Svag och ålig. * etyg som gör nyckeltalen begripliga. * Normativa mätskalor som inte bara rangordnar kommuner utan indikerar om finanserna faktiskt förbättras eller försämras. * System för analysen som sätter olika nyckeltal i en begriplig relation till varandra så att en helhetsbild av det finansiella läget växer fram. u upptäcker en kommuns finansiella svagheter och styrkor. * Ett perspektiv uppifrån och ner som ger dig värdefull information redan efter ca 4 minuters analys (redan efter en kort tids träning). * Operativ tillgänglighet eftersom FörtroendeProfilerna på hemsidan hela tiden dateras upp efterhand som ny statistik blir tillgänglig. Sidan 11

För den lärande organisationen Studiemöjlighet i kommunal ekonomi Läs SNS-boken Styr in kommun - eller hoppa av! I denna debatt- och lärobok finns bl a enkäter som hjälper ig avgöra om u har en framtid som ledande politiker eller tjänsteman i en kommun i dagens Sverige. oken finns att köpa på SNS-Förlag www.sns.se u kan hämta ner aktuella betygsdokument och analyser av ratade kommuner som pdf-filer från arkiven på hemsidan. www.kommunrating.se SVENSK KOMMUNRTING Smedsgränd 2a, 2tr 753 20 UPPSL Telefonnr 018-14 60 30 Telefaxnr 018-14 60 34 www.kommunrating.se Sidan