Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet



Relevanta dokument
1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning

Överenskommelsen Värmland

FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.

Värderingar Vision Etiska principer

Strategi för medborgardialog

Samverkan i Laxå kommun

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun

Digitaliseringsstrategi 11 KS

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Världens bästa medborgarorganisationsverksamhet. STEAs strategi

Politisk inriktning för Region Gävleborg

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Strategi för digitalisering

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Informationspolicy Höganäs kommun

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår verksamhetsidé. Att arbeta i Eksjö kommun ska vara. utmanande och inspirerande.

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Kyrkslätts bildningsväsendes informations- och kommunikationsteknikstrategi

egna erfarenheter av samverkansprojekt

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Introduktion för chefer i Orsa kommun

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

Om undersökningen. Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

Program för social hållbarhet

E-dialog.

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Expertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:

INFORMATIONPOLICY FÖR POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN I DALS-EDS KOMMUN

Kommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR

biblioteksprogram för botkyrka Biblioteksprogram för Botkyrka kommun

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

CENTRUM FÖR SKOLLEDARUTVECKLING, UMEÅ UNIVERSITET

Riktlinjer för verksamheten under perioden Ordförande Tuomo Holopainen,

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen,

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål och inriktningsdokument för budget 2018

Utarbetad av ICA (Internationella arkivrådet) Antagen på CITTRA-mötet den 2 september 2010 Även antagen av UNESCO:s Kommission för Kommunikation och

Framtidens kompetenser

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Digitalisering i förskolans läroplan

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Se människan Ersta diakonis värdegrund

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

ÖVERGRIPANDE MÅL

Översiktsplan - förankring för acceptans och igenkännande. Lars Olson, planeringschef

Borgås samarbetsbok för turism

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

Albins folkhögskola,

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

Plan för Social hållbarhet

Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Transkript:

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Finland är exceptionellt bra på att skapa möjligheter och vara en föregångare när det gäller digital förvaltning. Förvaltningen och det civila samhället stöder varandra. Medborgarna deltar i serviceproduktionen och förvaltningen drar nytta av medborgarnas observationsförmåga. Förvaltningen stöder och hjälper medborgarna och företagen. Onödiga bestämmelser, överlappningar och förvaltning för förvaltningens skull har slopats. Offentliga tjänster är lättillgängliga för alla. All information finns i elektronisk form och var och en får förvalta och använda sig av sina egna uppgifter. IKT gör förvaltningen lättare och med hjälp av denna genomförs reformer som förbättrar människans vardag. Finland förnyas smidigt med hjälp av en kontinuerlig försöksverksamhet. En förvaltning som bygger på öppenhet har utvecklats till en framgångsrik exportprodukt. Välfärdssamhällets kärnvärden har bevarats och dessa värnas i all verksamhet och i alla reformer. Tjänstemannen blir en facilitator Tjänstemännen blir facilitatorer som möjliggör människans välfärd, och som tillsammans med medborgarna och företagarna löser deras välfärdsproblem. För detta behövs både faciliteringsförmåga och strukturer som möjliggör delaktighet, eftersom inte ens självorganisering sker av sig själv. Förvaltningen kan stärka medborgarnas observationsförmåga och dra nytta av denna förmåga.

Tjänstemannen måste känna till sitt område. Detta förutsätter växelverkan med människor. Exempelvis kan en tjänsteman vid utbildningsverket tillbringa en viss tid ute i skolorna för att bekanta sig med den vardagliga verksamheten och en tjänsteman vid byggnadskontoret styra sina steg till en byggarbetsplats. Även av medborgarna krävs kunskap. Medborgarna kan inte bara ställa krav, utan det behövs även en vilja att agera och ta itu med problem. Det finns fog för att fråga sig vem som utmanar folket när folket utmanar förvaltningen. Samtidigt kan medborgarnas och företagens alla välfärdproblem inte nödvändigtvis lösas gemensamt. En del av de besvärligaste problemen kan kvarstå och kräva en administrativ eller politisk lösning. Aktiva invånare i välfärdsstaten Förvaltningen har särskilt viktiga skyldigheter: den ska möjliggöra en likvärdig behandling av medborgarna. Förvaltningen bör även i framtiden basera sin verksamhet på en viss typ av långsiktigt tänkande eller förutsägbarhet. Man måste komma ihåg att det finländska välfärdssamhället står sig bra i en jämförelse och att det till och med är något man avundas oss ute i världen. Trots att det talas om självorganisering att göra saker med egna krafter och på eget initiativ bör man ändå inte skrota det som den nordiska välfärdsstaten åstadkommit. Det väsentliga är hur förvaltningen kopplas samman med de nya formerna för medborgarnas eget agerande och deras delaktighet. Den civila olydnaden blir en resurs. Den kan ge upphov till evenemang och gärningar som främjar trivseln och samhörighetskänslan bland medborgarna. Restaurangdagen är ett

utmärkt exempel på civil olydnad i en positiv bemärkelse. I framtiden kan förvaltningen dock även fungera som en motkraft till medborgarnas entusiasm och delvisa naivitet. Förvaltningen blir även i framtiden tvungen att fatta svåra beslut och lösa otrevliga problem. Förvaltningen måste också kunna agera tillmötesgående och empatiskt och inte vara allvetande. De politiska beslutsfattarnas empatiska förmåga utmanas på ett nytt sätt. Politiken behövs för att definiera välfärdsproblemen och för att välja ut fokusområden. Välfärd möjliggjord av IKT Med hjälp av IKT kan man utveckla förvaltningen men även genomföra betydande projekt som förbättrar människornas vardag. Om vi dessutom inkluderar talkoarbete kan vi exempelvis skapa en vision om att återinföra byskolorna. Med hjälp av IKT är det också möjligt att underlätta och förlänga den tid som äldre människor kan bo kvar hemma. Medborgarna kan hjälpa och utveckla förvaltningen genom att använda de möjligheter som IKT erbjuder. Med Open 311 protokollet kan man rapportera brister i den fysiska omgivningen, exempelvis en grop i gatan, genom att med hjälp av sin mobiltelefon sända en anmälan med gps uppgifterna till myndigheterna. I framtiden måste vi också ta i bruk utvecklings och tillämpningsplattformar för digital förvaltning. IKT lösningarna fungerar när de har utvecklats i samråd med användarna.

Förvaltningsmässiga exportprodukter Vi kan utveckla vår förvaltning som bygger på öppenhet till en exportprodukt. Exempelvis Estland exporterar redan nätdemokrati till utvecklingsländer. Finland måste dock agera snabbt, annars utnyttjar någon annan möjligheterna. Finland kan också bygga vidare på redan existerande initiativ, såsom Open Knowledge Festival, och exportera dessa initiativ vidare. Detta ger både anseende och kompetens. Nya affärsverksamheter som möjliggörs av öppna data har en möjlighet att bli framgångsrika på den globala marknaden. Kompetens och förutsättningar För att uppnå framtidsvisionen är det viktigt att medborgarnas attityder och förhållningssätt förändras. I stället för att framföra krav förskjuts tyngdpunkten mot en förmåga att agera och finna lösningar. Detta är inget man åstadkommer med hjälp av utbildning. Exempelvis ökar medborgarnas möjlighet till delaktighet genom en digitalisering av den rikstäckande tillståndsförvaltningen, där kunden kan följa med hur ärendet framskrider på samma sätt som man i dagsläget kan följa med ett postpaket. Även inom förvaltningen krävs flexibilitet och man måste försöka banta ner den. Författningarna bör vara sådana att de tryggar men inte hämmar processerna.

Rapportering som bara överbelastar förvaltningen och all förvaltning för förvaltningens skull måste slopas. Förvaltningens uppgift är att tjäna medborgarna och företagen. Utgångspunkten för all förvaltning borde vara medborgarnas välfärd och att lösa problem i anslutning till den. Man måste kunna utmana den nuvarande förvaltningen och dryfta hur den kunde förbättras. Ett effektivt sätt är försöksverksamhet. Försök förutsätter tolerans för osäkerhet och halvfärdighet och acceptans av misslyckanden. Ibland måste man även låta processerna vara halvfärdiga för att medborgarna ska ha möjlighet att komma med och finslipa servicen. Det viktiga är att kunna identifiera idéer och våga ta risker. I framtiden förutsätts det att förvaltningen förstår och kan utnyttja öppna data. Det måste finnas tillräckligt med IKT kunskap bland tjänstemännen och medborgarna. Medborgarna bör bilda en sakkunniggrupp i samhället där alla stöder varandra. I undervisningen måste man se till att tillräckliga IKT färdigheter ges på alla utbildningsnivåer. På så sätt kommer det att finnas fler kunniga inom IKT, vilket leder till att särskilda sakkunniggrupper blir alltmer onödiga. I framtiden behövs speciellt sakkunniga inom IKT, men alla finländare behöver också ha tillräckligt starka baskunskaper inom området.

Styrkor Framtidsvisionen existerar inte separat från sådana reformprojekt som genomförts på annat håll, utan stöder och påskyndar redan inledda försök och utvecklingstrender Medborgaren år 2030 är initiativrik och gemenskapsfokuserad och ser sig själv som en resurs Svagheter Förvaltningens och politikens oklara roller En självständig och initiativkraftig medborgare kan ifrågasätta t.o.m. nödvändigheten av att betala skatt Finland förändras till ett välgörenhetssamhälle Välfärdssamhällets kärnvärden försvinner Möjligheter IKT bantar ner förvaltningen och förskjuter den i riktning mot medborgarna I och med IKT utvecklingen blir det lätt för medborgarna att påverka förvaltningen IKT möjliggör skräddarsydda lösningar och att man effektivt svarar mot kundernas behov

Hot Bitcoins inverkan på utfallet av beskattningen Teknikens, exempelvis robotikens, inverkan på arbetet Den traditionella politiken och dess processer stöder inte en kontinuerlig demokrati Förvaltningen reformeras inte, det aktiva medborgarskapet och driftigheten passar inte ihop med den gamla förvaltningen Vad är politikens och den representativa demokratins roll i en demokrati präglad av aktivitet? Dåligt fungerande processer och tröga system som IKT gett upphov till Förvaltningen får mycket jobb med att svara för säkerheten Förvaltningen fokuserar på problemlösning, inte på preventivt arbete