Mappnr: 1 1. Monosackarider förenas till större polysackarider med hjälp av glykosidbindningar. Förklara skillnaden mellan α- och β-glykosidbindning. Varför är denna skillnad biologiskt relevant? (2p) Svar: Vid ringslutning av en reducerande sockermolekyl (sker i vattenlösning) bildas ett nytt asymmetriskt kol. För att indikera konfigurationen (OH-gruppens orientering på detta kol) på detta s.k anomera kol använder man sig av beteckningarna alfa resp. beta där beta i Haworthprojektion indikerar att OH-gruppen pekar uppåt om det är ett D-socker [tvärtom för ett L-socker]. Den biologiska relevansen hänger samman med att enzymerna i kroppen är specifika för konfigurationen i glykosidbindningen. 2. Beskriv AMPs principiella uppbyggnad (Rita!) samt ge två olika exempel på principiellt olika molekyler i vilka denna struktur (med undantag av något väte) kan återfinnas. (2p) Svar: Basen adenin (heterocyklisk sexring och femring) bunden till ribos genom en N- glykosidbindning till C1, samt i C5 modifierad med en fosfatrest. AMP förekommer som byggsten i RNA, i coenzymerna NAD/NADH, FAD/FADH 2 med flera.
Mappnr: 2 3. Beskriv den principiella uppbyggnaden av fosfatidylinositol (FI), och ange vilken ytterligare funktion (förutom att vara membrankomponent) FI kan ha om a) den sitter på utsidan av ett cellmembran respektive b) om den sitter på insidan av ett cellmembran. (2p) Svar: För struktur se Baynes & Dominiczak sid 376. På utsidan kan FI fungera som GPI-ankare och binda/förankra olika proteiner till cellmembranet (se B&D fig 26.9). På insidan kan FI i fosforylerad form (inositolringen) fungera som utgångssubstans för två signalmolekyler: IP 3 samt arakidonsyra. 4. Givet hexapeptiden Leu-Asp-Ser-Arg-Asn-Phe. Hur skulle du beskriva de fysikalisk-kemiska egenskaperna för de ingående aminosyrorna vid fysiologiskt ph (7.4)? Använd termerna sur, basisk, hydrofil, hydrofob, laddad respektive oladdad. (2p) Svar: Leu, hydrofob (oladdad); Asp, hydrofil, sur och negativt laddad; Ser, hydrofil och oladdad; Arg, hydrofil, basisk och positivt laddad; Asn, hydrofil och oladdad; Phe, hydrofob (oladdad).
Mappnr: 3 5. Proteiner klassificeras på olika sätt med hänsyn till struktur och funktion: a) Vad menas med fibrösa proteiner? Ge ett exempel! b) Vad kallas gruppen proteiner till vilken de flesta enzymer hör? Ge ett exempel (behöver ej vara ett enzym)! c) Vad kallas en molekyl som är bunden till proteinet men som inte är av proteinnatur och som normalt behövs för funktionen? Ge ett exempel! (3 p) Svar: a) Strukturproteiner, ex vis kollagen. b) Globulära proteiner, ex vis hemoglobin. c) Prostetisk grupp, ex vis pyridoxalfosfat hos transaminaser. 6. Namnge och beskriv de två huvudtyperna av sekundärstruktur för proteiner (beskriv deras principiella utseende med en enkel skiss). Namnge bindningen som stabiliserar dessa strukturelement och tala om mellan vilka atomer den utbildas. (2 p) Svar: Alfa-helix och beta-pleated sheet. Utseende, se B&D sid 15. Stabiliseras av vätebindningar, utbildas mellan väte- och syre- eller kväve-atomer som ingår i peptidbindningarna.
Mappnr: 4 7. Vilka slags födoämnen är viktigast ur energisynpunkt? Vilket av dessa ger mest energi vid fullständig förbränning till koldioxid och vatten? Motivera mycket kortfattat. (2 p) Svar: Kolhydrater och lipider viktigast ur energisynpunkt. Lipider ger mest energi då det vanligen vid nedbrytning av fettsyror C6 bildas många flera molekyler acetyl CoA jämfört med bara de två som bildas vid fullständig nedbrytning av glukos 8. Enzymer är biokatalysatorer och deras aktivitet är en funktion av bland annat substratkoncentrationen. Visa med en graf hur reaktionshastigheten varierar med substratkoncentrationen för ett enzym (t.ex. elastas, som är ett serinproteas) som följer Michaelis-Menten kinetik. Proteinet alfa 1 -antitrypsin (en så kallad serpin) ger irreversibel hämning av elastas, som frisatts i lungan för att bryta ned bakterier. Hur påverkar alfa 1 -antitrypsin den maximala reaktionshastigheten för elastas, samt dess affinitet (K m ) till substratet? Motivera och illustrera i samma graf som ovan. Till sist, berätta/visa hur temperatur och ph påverkar hastigheten hos en enzymkatalyserad reaktion. (3 p) Svar: Grafen finns på sid 56 (Fig 5.5 A) i Baynes & Dominiczak. Grafen baseras på Michaelis-Mentens ekvation: v = (V max [S]) / K m + [S] v = initiala reaktionshastigheten V max = maximala produktbildningshastigheten (enzymet mättat med sitt substrat) [S] = substratkoncentrationen K m = Michaelis konstant, anger den substratkoncentration som ger halva den maximala reaktionshastigheten. K m är ett mått på affiniteten mellan enzym och substrat. Vid närvaro av alfa 1 -antitrypsin kommer V max att minska och K m vara oförändrat. Kurvan kommer att bli höger-förskjuten jämfört med grafen då hämmare ej finns närvarande. Vid brist på hämmare eller då den oxiderats t.ex. p.g.a. rökning uppkommer lungemfysem, vid denna sjukdom förstörs lungvävnaden. Påverkan av temperatur och ph, se Med Biochem sid 52.
Mappnr: 5 9. Metabola vägar styrs ofta genom att aktiviteten för nyckelenzymer regleras. De två vanligaste principerna är kovalent modifiering och alloster reglering. Förklara vad dessa principer innebär. Ge exempel på intracellulära enzym som regleras genom respektive princip (ett för vardera principen). (2p) Svar: Fosfofruktokinas 1 är ett multimert enzym som regleras allostert, d.v.s. att små molekyler kan binda till E på andra ställen än det aktiva centrat och därmed positivt (ADP, AMP) eller negativt (ATP, citrat) kan påverka aktiviteten hos enzymet. Enzymaktiviteten kan också påverkas genom att en kovalent bindning skapas eller klyvs. Vanligen sker detta genom fosforylering eller defosforylering och som svar på att t.ex. ett hormon binder till en receptor på cellens yta. Glykogensyntas defosforyleras genom att insulin aktiverar en signaltransduktionsväg som leder fram till aktivering av ett fosfatas, detta ger aktivt glykogensyntas. Glukagon "stänger av" enzymet genom en kaskad som leder till fosforylering av målenzymet, antingen direkt via proteinkinas A (PKA) eller indirekt via kinaser som påverkas av PKA. 10. Namnge två endokrina hormoner som frisätts från duodenum (tolvfingertarmen) då föda kommer ner i duodenum. Ange för var hormon vilken effekt de har som är av betydelse för matsmältningen (digestionen). (2p) Svar: Sekretin, peptidhormon, stimulerar frisättning av HCO 3 - från exokrina delen av pankreas. HCO 3 - behövs för att buffra det sura maginnehållet som kommer ner i duodenum. CCK (cholecystokinin), peptidhormon, stimulerar frisättning av proteaser, lipaser och amylas från exokrina delen av pankreas.
Mappnr: 6 11. Katjonen Ca 2+ i extracellulärvätskan påverkar muskel- samt nervfunktion. Vilka tre hormoner styr koncentrationen av Ca 2+ i ECV? För respektive hormon, ange var det bildas, samt målorgan och effekt på Ca 2+ koncentrationen. (2p) Svar: Tre hormoner reglerar Ca 2+ i extracellulärvätskan: Parathormon (PTH), peptidhormon som bildas i parathyroidea körtlarna, stimulerar osteoklast aktivitet i ben, Ca 2+ mobileras från skelettet, ECV-Ca 2+ ökar. Verkar även i njuren, upptag av Ca 2+ ökas samtidigt som upptag av fosfatjoner minskas. Även aktivering av enzymet som bildar aktivt vitamin D 3 i njuren. VitaminD 3, steroidliknande hormon som bildas genom omvandlingar av 7- dehydrokolesterol, först i huden (UV-ljus), följt av hydroxylering i levern, sist en hydroxylering i njuren. Ger slutligen den aktiva substansen 1,25-diOH-vitamin D 3. Verkar på tarmen, upptaget av Ca 2+ från födan stimuleras. ECV-Ca 2+ ökar. Kalcitonin, peptidhormon som bildas i thyroidea, verkar på ben, osteoklasternas aktivitet i skelettet, ECV-Ca 2+ sänks.
Mappnr: 7 12. I glykolysens sista reaktion omvandlas fosfoenolpyruvat till pyruvat. Denna reaktion katalyseras av pyruvatkinas. Hur regleras denna reaktion? (2p) Svar: Pyruvatkinas stimuleras av insulin och fruktos-1,6-bisfosfat, vilket är en s.k feedforward stimulering. Enzymet hämmas av ATP, alanin och glukagon. 13. I elektrontransportkedjan ingår ett antal redox-reaktioner som genererar energi. Hur används denna frisatta energi? Vilket samband har detta med oxidativ fosforylering? (2p) Svar: Energin används till att bygga upp en protongradient över det inre mitokondriemembranet (hög protonkoncentration på utsidan om detta membran). När protoner strömmar in genom ATP-syntas öppnas utjämnas den elektrokemiska gradienten (protongradienten) och ATP bildas i mitokondriens matrix.
Mappnr: 8 14. Beskriv uppbyggnaden för en micell? (1p) Svar: Se schema i bok eller kompendium, t.ex. Människokroppens kemi (fig. 2.52) samt B&D sid 121. Sfäriska aggregat av partiellt spjälkat fett med polära delar i ytskiktet och opolära delar centralt. Innehåller även fettlösliga vitaminer (A, D, E, K). Måste innehålla viss halt av gallsalter för att bli stabila. 15. Vad menas med transaminering, och varför är denna typ av reaktion viktig i intermedärmetabolismen? Ge ett exempel på transaminering (substrat, produkter, enzym). (2 p) Svar: Överföring av alfa-aminogrupp från aminosyra till en alfa-ketosyra, som då blir aminosyra medan den ursprungliga aminosyran blir alfa-ketosyra. På detta sätt kan överflöd av aminosyror slussas in i citronsyracykeln, för produktion av ATP. Transaminaser eller aminotransferaser.
Mappnr: 9 16. Vilket är det vanligaste plasmaproteinet och hur stor är dess andel av plasmans totala proteininnehåll? Ange minst två viktiga funktioner för detta protein. (2p) Svar: Albumin. 50-60% av plasmaproteiner. Transportprotein för ex vis fria fettsyror, bilirubin. Viktigaste plasmaprotein för bibehållande av kolloidosmotiska trycket. 17. Flera av koagulationsfaktorerna behöver modifieras posttranslatoriskt genom så kallad gamma-karboxylering. Var sker detta? Vad innebär modifieringen kemiskt? Varför är den viktig? Vilket vitamin krävs för att denna modifiering skall ske? (2p) Svar: Levern. En extra karboxylgrupp addreas till gammakolet i Glu. Behövs för att kunna komplexbinda kalciumjoner, som fungerar som en brygga till skadade cellmembraner och exponerade fosfatidylserin (finns vanligen på insidan av cellmembraner). Detta ger lokalisering till skadestället och därmed effektivisering av koagulationsprocessen. K-vitamin behövs för att denna posttranslatoriska modifiering skall ske.
Mappnr: 10 18. Stärkelse och sukros utgör ca 90% den totala mängden av kolhydrater som vi får i oss via kosten/dieten. Beskriv uppbyggnaden för dessa kolhydrater, samt samtliga processer och förändringar som dessa kolhydrater behöver genomgå innan man kan återfinna dem som monosackarider inuti exempelvis en levercell. I din beskrivning skall ingå enzymnamn (inklusive specificitet och anatomisk/histologisk lokalisation för dessa), bildade produkter samt hur dessa absorberas. Vidare hur dessa produkter transporteras från tarmen och tas upp i levercellen. (5p) Svar: Stärkelse består av homoglykanerna amylos [A] och amylopektin [AP]) vilka är uppbyggda av D-glukos enheter sammanfogade med alfa 1-4 [A] resp. alfa-1-4 och 1-6-bindingar (1/25 enhet) [AP]. Sukros består av D-glukos samt D-fruktos sammanfogade med alfa 1 -beta 2 -bindning. I munhålan utsöndras salivamylas som påbörjar nedbrytningen av alfa-1-4 bindningarna i stärkelse. I duodenum verkar ett från pankreas utsöndrat enzym (pankreasamylas) med samma specificitet, som fortsätter nedbrytningen av stärkelse till maltos, maltotrios och alfa-limit-dextrin. I tarmmukosan finns ett enzym (maltas) som sedan bryter ned alfa-1-4 bindingar i maltos, maltotrios och a-limitdextrin till D-glukos och isomaltos. Sukras bryts ned till D-glukos och D-fruktos av sukrasdomänen i enzymkomplexet sukras-isomaltaskomplexet (sukrasdomänen kan också bryta ner 1-4 bindingar i maltos, maltotrios och a-limit-dextrin). Den andra domänen i detta komplex bryter ned isomaltos till D-glukos. Fruktos absorberas genom faciliterad diffusion och proteinet GLUT5 medan D- glukos absorberas genom aktiv transport och symportproteinet SGLT1. SGLT1 transporterar Na + joner nedför en koncentrationsgradient varvid glukos passivt följer med trots att det går mot en koncentrationsgradient. Ett i basalmembranet lokaliserat Na + /K + -ATPas upprätthåller gradienten för Na + genom att det pumpar ut Na + samtidigt som det pumpas in K +. D-glukos och D-fruktos transporteras genom faciliterad diffusion m.h.a. proteinet GLUT2 från cellen nedför en koncentrationsgradient till blodbanan (v. porta). I levern upptages sedan D-glukos och D-fruktos genom motsvarande GLUTar och intracellulärt fosforyleras de sedan för instängning i cellen ("trapping").
Mappnr: 11 19. Vid kraftigt muskelarbete uppkommer ofta syrebrist. Hur klarar muskulaturen sin energiförsörjning i en sådan situation? Beskriv från glukos hur den nedbrytningsprodukt bildas som ansamlas i muskeln, och hur kroppen tar hand om den för att generera ny energi till muskeln (formler och enzymnamn behöver ej anges). Hur många ATP bildas vid anaerob respektive aerob glykolys i muskeln (motivera!)? (5p) Svar: Glukos bryts ned till laktat när andningskedjan och citronsyracykeln ej fungerar på grund av syrebrist. Detta sker via glukos-6-fosfat, fruktos-6-fosfat, fruktos-1,6- bisfosfat, glyceraldehyd-3-fosfat, 1,3-bisfosfoglycerat, 3-fosfoglycerat, 2- fosfoglycerat, fosfoenolpyruvat, pyruvat och laktat. I det sista steget när pyruvat reduceras till laktat, sker det en återoxidering av NADH till NAD +, som kan användas vid redoxsteget, när glyceraldehyd-3-fosfat oxideras till 1,3-bisfosfoglycerat. På detta sätt kan glykolysen fortlöpa under anaeroba förhållanden. Eftersom NADH vid anaeroba förhållanden (syrgasbrist) ej återoxideras via andningskedjan bildas bara 2 ATP. Man förlorar de ATP som skulle kunnat bildas via andningskedjan, om syre fanns att tillgå. Aerob glykolys (till pyruvat) ger 8 ATP / glukos. Vidare metabolism i citronsyracykel samt oxidativ fosforylering ger ytterligare 2 x 15 = 30 ATP. Alltså totalt 38 ATP vid fullständig aerob metabolism av en glukos. Laktatet som bildas i muskeln tas upp av blodet och transporteras till levern, där laktat är substrat för nysyntes av glukos via glukoneogenesen. Glukoneogenes är i stort sätt en omvänd glykolys. Samma enzymer som i glykolysen användes, förutom vid de tre irreversibla stegen (glukos till glukos-6- fosfat, fruktos-6-fosfat till fruktos-1,6-bisfosfat och fosfoenolpyruvat till pyruvat). I glukoneogenesen bildar pyruvat fosfoenolpyruvat genom att pyruvat går in i mitokondrien och bildar oxaloacetat och sedan malat som går ut i cytosolen och återbildar oxaloacetat som sedan kan bilda fosfoenolpyruvat via en dekarboxylering och fosforyleringsreaktion. Fruktos-1.6-bisfosfat bildar fruktos-6- fosfat och glukos-6-fosfat bildar fritt glukos genom defosforyleringsreaktioner. På detta sätt kan fritt glukos som bildas i levern gå ut i blodbanan, transporteras till muskeln, tas upp och bli substrat för glykolysen igen. Denna process kallas Coricykeln.
Mappnr: 12 20. Vid hårt långvarigt arbete, som till exempel när man cyklar Vätternrundan eller springer ett Maratonlopp, behöver muskulaturen efter ca 2-3 timmar få energi från något annat än bara glukos. Hur får muskler energi under denna del av loppet? Redogör för vad som händer i kroppens största energidepå, samt ange kortfattat hur detta signaleras hormonellt (signaltransduktionsmekanism ska anges, men ej beskrivas). Redogör också för transporten till musklerna, samt i detalj (substrat och produkt med strukturformler samt coenzym) för de olika steg som är nödvändiga för nedbrytning av de upptagna föreningarna till en intermediär som kan vara ett substrat för citronsyracykeln. (5p) Svar: Huvudsteg: lipolys, transport av FFA med albumin passivt upptag, aktivering till acyl-coa, karnitinskytteln, β-oxidation. Kroppens största energidepå är fettväven, där lipolysen har aktiverats. Detta sker med hjälp av hormonerna glukagon och adrenalin eller signalsubstansen noradrenalin, som aktiverar camp-pka-systemet. Detta leder till fosforylering och aktivering av triacylglycerollipas (hormonkänsligt lipas). Enzymet spjälkar tracylglyceroler (TAG) till DAG + FFA. DAG hydrolyseras vidare till glycerol och ytterligare fettsyror m.h.a. andra ospecifika lipaser. Fettsyrorna frisätts och transporteras i blodet bundna till albumin [max 10 FFA/molekyl albumin]. Inne i muskelcellerna aktiveras FFA till acyl-coa. Detta är en energikrävande process där ATP omvandlas till AMP + PP i. Intrasport till mitokondrien sker sedan med hjälp av karnintinskytteln (se Baynes & Dominiczak fig 14.2, sid 191). Därefter β-oxidation till acetyl-coa, som kan gå in i citronsyracykeln (se Baynes & Dominiczak fig 14.4). Under β-oxidationen bildas också FADH 2 och NADH som vid återoxidation i elektrontransportkedjan ger upphov till bildning av ATP.
Mappnr: 13 21. En röd blodkropp kommer farande med arteriellt blod, till metabolt aktiv muskulatur som behöver syrgas. Beskriv i detalj hur syrgas lämnas, samt hur koldioxid tas om hand, samt hur dessa processer samverkar. I svaret skall ingå en översiktlig beskrivning av strukturen för hemoglobin, vilka är dess tre funktioner? På vilka tre sätt transporteras koldioxid från perifer vävnad till lungan? (5p) Svar: Hemoglobin (Hb) innehåller hem (järn komplexbundet till protoporfyrinskelett), tetramert protein med en hem i varje subenhet, två α- och två ß-subenheter, 4 x 16 kda. Hb kan binda (och transportera) syrgas samt koldioxid. Kan även fungera som buffert, alltså binda protoner. Koldioxid transporteras mest som vätekarbonatjon, som karbaminohemoglobin (bundet till Hb), samt fritt löst. Syremättnadskurvan (jfr föreläsning) och särskilt dess högerförskjutning beskriver hur ph samt pco 2 påverkar syrebindningsförmågan. Så att O 2 lämnas i metabolt aktiv vävnad, där det är surt och koldioxid bildas i citronsyracykeln. Den sammanlagda effekten av försurning samt ökat pco 2 kallas Bohr-effekten. Även hög temperatur (som i arbetande muskulatur) påverkar Hb-strukturen så att O 2 blir lösare bundet. Dessa tre faktorer (surare, mer CO 2, varmare) underlättar alltså leveransen av O 2 just till metabolt aktiv vävnad, t.ex. benmuskulaturen då man springer.
Mappnr: 14 22. Berätta om sialin, dess struktur och funktion i saliven? (2p) Svar: Sialin är en basisk tetrapeptid med strukturen: Gly-Gly-Lys-Arg. Sialin är mycket aktivt som ph-höjande faktor redan i små koncentrationer. Så låga koncentrationer som 40 µmol/l kan höja ph-värdet i placket. Mekanismen bakom sialinets phhöjande effekt tros hänga ihop med aminosyran arginins nedbrytning till citrullin och ammoniak: arginin + H 2 O citrullin + NH 3 Man har försökt framställa analoger till sialin för att använda i munvårdspreparat. 23. Vad menas med att saliven är tixotrop? (1p) Svar: Viskositeten minskar vid bearbetning. 24. Beskriv hur laktoferrin fungerar antibakteriellt i saliven? (1p) Svar: Laktoferrinets antibakteriella effekt beror på dess starka järnbindande förmåga (2 atomer/molekyl). Härigenom undandras järn från munnens mikroorganismer, som behöver minst 0,4 µmol/l järn för att växa.
Mappnr: 15 25. Lysozym har flera verkningsmekanismer? Beskriv dessa. (2p) Svar: Lysozym har förmågan att klyva β-1-4-bindningen mellan N-acetylmuraminsyra (NAM) och N-acetylglykosmin (NAG). Dessa ämnen bygger upp många bakteriers cellväggar och när bindningen bryts kollapsar bakterien (går i lys). Om enzymet inte kan komma åt sitt substrat är bakterien resistent mot lysozym. Lysozym aktiverar också bakteriers autolytiska system, autolysiner. Lysozym klumpar ihop (agglutinerar) bakterier till viss grad. Denna mekanism torde vara av mindre betydelse. Lysozym kan också adhereras till (fastna på) tandytor. Härigenom tycks adhesion av bakterier till tandytan minska eller förhindras. Dessa mekanismer sammantagna gör att lysozym har en god bakteriedödande effekt, detta även på mutansstreptokocker, vilka är de viktigaste syraproducerande bakterierna. 26. Redogör för den mekanism med vilken fluor hämmar enzymet enolas. (1p) Svar: I glykolysen ingår ett enzym, enolas, som katalyserar hydrolysen av 2- fosfoglycerat till fosfoenolpyrovat. Enolas är beroende av magnesium som cofaktor. Om det finns höga halter av fluor i bakterien, t.ex. efter en munsköljning med fluorlösning, komplexbinder fluor magnesium till MgF +. Då undanhålls enolaset magnesium, vilket gör att det inte fungerar optimalt. Om fluor finns i placket i tillräckligt höga koncentrationer påverkas ph-fallet efter en sockerexposition i hög grad.
Mappnr: 16 27. Redogör för salivmucoiden (byggnad, funktion etc). (4p) Svar: Mucoiden (mukoiden) är komplex av protein och kolhydrat. Kolhydratdelen byggs upp av galaktos, fukos och mannos varvat med N-acetylglukosamin. Längst ut på kedjan sitter sialinsyra. Kedjan är ofta grenad och avslutas då med L-glukos (6-deoxygalaktos). Kedjornas sammansättning är dock mycket varierande och ibland sulfaterade genom en esterbindning med aminosocker, vilket bidrar till molekylens negativa laddning vid neutralt ph. På proteinkedjan omväxlar områden med ett stort antal kolhydratkedjor med nakna partier. Kolhydratkedjorna med sialinsyran ytterst är vid normalt saliv-ph negativt laddade. Då spänns proteinkedjan ut, samtidigt som två närliggande molekyler repellerar varandra. Detta brukar anges som orsak till salivens egenskap att vara hal, en egenskap som bidrar till mucoidens skydd av slemhinnorna. Då sidokedjorna är hydrofila binder mucin mycket vatten. Detta minskar vattnets rörlighet och alltså ökar salivens viskositet. På så sätt bildas en hydratiserad film som förhindrar slemhinneepitelets uttorkning samt fungerar som smörjmedel vid tuggning, sväljning och tal. Mucinskiktets kvalitet har troligen betydelse kliniskt vid muntorrhet. Huvuddelen av mucinerna utgörs av två olika molekyler kallade MG1 och MG2. MG1 (MUC5B) tycks vara den mest effektiva och långlivade som skyddsprotein och den produceras av vissa bestämda acini i submandibularis och vissa småkörtlar fr a i gommen. MG1:s molekyl är också betydligt större (molekylvikt > 1000 kda med en längd ofta >1 µm) än MG2 (omkring 200-250 kda). MG1 kan interagera specifikt med streptokocker, vilket ger upphov till agglutination av bakterierna.
Mappnr: 17 28. Vissa makromolekyler hämmar kalciumfosfaternas utfällning. Beskriv dessa ämnen och deras verkningsmekanismer. (4p) Svar: Staterin är en fosfaterad polypeptid med MW 5,380 D och består av 43 aminosyror, varav glutamin utgör 25 %. Dess isoelektriska punkt är 4,2 och dess koncentration i saliv är omkring 6 µmol/l. Staterin adsorberas till tidigt utfälld kalciumfosfat och därigenom hindras fosfatjoner och kalciumjoner att komma fram till kristallytan, vilket hämmar ytterligare kristalltillväxt. På så sätt kan saliven hållas övermättad med avseende på kalciumfosfat, vilket är nödvändigt för tandsubstansens stabilitet i munvätskorna. Prolinrika proteiner, PRP, kan antingen vara basiska eller sura. De har två bindningsställen för kalcium nära den N-terminala ändan. PRP reglerar koncentrationen av joniserat kalcium i förhållande till totalkalcium. De förhindrar patologiska mineralisering, som t.ex. tandsten (mineraliseringar på tandytan, salivsten) och spottsten (sialolithiasis, mineraliseringar i spottkörteln och dess gångar). I pellikeln är deras funktion att förhindra utfällning av kalciumfosfat på tandytan.
Mappnr: 18 29. Du äter en citronskiva. Skriv en kort essä om vad som kan tänkas hända i munnen under första minuten. (5p)