Miljöteknisk markundersökning på del av tidigare I12, Eksjö kommun Uppdragsgivare: Eksjö kommun Projektnummer: 8114076 2014-12-19 1 (26)
NIRAS Sweden AB Fleminggatan 14 Box 703 75 107 24 Stockholm Reg.nr. 556541-2532 Ebba Rocklind 08-5038 44 07 ebba.rocklind@niras.se Upplaga: Version 2 Datum: 2014-12-19 Kvalitetskontroll: Mia Wärjerstam Projekt nr: 8114076 Framsida: Fotografi av Ebba Rocklind, NIRAS Sweden AB. Från fältarbete genomfört 10-11 november 2014. 2 (26)
SAMMANFATTNING Inför planerat bostadsbyggande på del av fastigheterna Svinhusaberget 1 och Kasernen 9 har NIRAS Sweden AB fått i uppdrag att genomföra en miljöteknisk markundersökning motsvarande en MIFO 2. Syftet med undersökningen är att utreda om föroreningar föreligger. Tidigare kända föroreningar på området består av petroleumkomponenter från en tidigare drivmedelsanläggning, där en sanering genomfördes år 2004 (Johan Helldén AB 2004). Därutöver finns inga kända föroreningar eller historik av förorenande verksamheter. Det är dock möjligt med historisk förekomst av okända verksamheter då området är en del av en tidigare militär anläggning. I samband med den miljötekniska undersökningen har även en mindre geoteknisk undersökning utförts med syfte att fastställa om betongfyllnadsmassor förekommer i det saneringsschakt som resulterade vid sanering och nedmontering av den tidigare drivmedelsanläggningen på Svinhusaberget 1. Genomförd undersökning har omfattat skruvborrprovtagning med uttag av jordprover, av vilka ett urval analyserats på laboratorium. I samband med provuttag har jordart, syn- och luktintryck noterats. Mätning av VOC och metaller på uttagna prover har gjorts med PID- respektive XRF-instrument. Analysresultaten från laboratorieanalyser har jämförts mot Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM), framtaget för områden med känslig markanvändningsom bostäder, förskolor och liknande områden där risken för att människor blir exponerade för förekommande föroreningar är hög. Samt mot Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM), vilket är motsvarande riktvärde för områden med mindre känslig markanvändning som industrier, naturmarker och liknande områden där människors exponering vid föroreningsförekomst är begränsad (Naturvårdsverket 2009). Av de analyserade proverna har föroreningar över KM påvisats i två punkter. I ytterligare en punkt påvisades tunga alifater i halter överskridande MKM. Förekomst av tunga alifater, PAH-H samt bly har påvisats. Iakttagelser vid provuttag tyder på att de tre punkterna med föroreningsförekomst inte är sammankopplade, utan att de har skilda föroreningskällor. Föroreningsutbredningen är begränsad då flertalet analyser påvisar halter under KM och under rapporteringsgränserna. Vid skruvborrning på fastigheten Svinhusaberget 1 påträffades ytligt grundvatten på nivåer mellan 1,7-3,0 meter under markytan i 7 av 14 undersökta punkter. I övriga punkter och på fastigheten Kasernen 9 påträffades inget grundvatten vid skruvborrning till 3 meters djup. I det tidigare saneringsområdet förekommer betong i den lösa jorden inom det tidigare saneringsområdet. I en av punkterna, punkt 23, påträffades ett block, eventuellt bestående av betong, på ca 1,5-2 meters djup. Enligt vad ansvarig entreprenör nu minns från saneringen 2004 så återfylldes schaktgroparna med krossad betong från de fundament som då revs. Vid kommande schaktarbeten rekommenderas att en extern miljökontrollant bistår med experthjälp på plats under pågående schaktning på vissa delar av undersökningsområde 1 och 2. Vid schaktning på de delar av undersökningsområde 1 och 2 där förorening inte bedöms föreligga rekommenderas inga andra åtgärder än beredskap för omhändertagande av eventuellt förekommande ytligt grundvatten. 3 (26)
Förkortningar KM Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (Naturvårdsverket 2009). MKM Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (Naturvårdsverket 2009). Mumy Meter under markytan. Anger i föreliggande rapport nivåer relativt markytan på aktuell plats. PAH-H Tunga polycykliska aromatiska kolväten, dvs. PAH med hög molekylvikt. Från engelskans Polycyclic Aromatic Hydrocarbons med tillägget H som står för Heavy. PID Fotojonisationsdetektor. Från engelskans Photo ionization detector. Ett fältinstrument som används för att påvisa förekomst av VOC i luft. I detta fall använt för analys av förångade VOC i headspacefas, dvs. i den luft som ligger ovanpå det uttagna jordprovet i en diffusionstät påse. TS Torrsubstans. Anger i föreliggande rapport att aktuella prover torkats inför genomförandet av aktuell analys. VOC Flyktiga organiska kolväten. Från engelskans Volatile organic compounds. XRF Röntgenflourescensanalysator. Från engelskans X-ray flourescent analyzer. Ett fältinstrument som används för att påvisa förekomst av metaller. I detta fall använt för mätning av metallhalten i jord uttaget i diffusionstät påse. 4 (26)
SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 6 1.1 Bakgrund och Syfte... 6 1.2 Områdesbeskrivning... 6 1.3 Administrativa uppgifter... 9 2. KVALITETSSÄKRING OCH ARBETSMILJÖ... 10 3. GENOMFÖRANDE... 10 3.1 Provpunkternas placering... 10 3.2 Provuttag... 12 3.3 Genomförda analyser... 12 3.4 Geoteknisk undersökning... 12 4. RESULTAT... 13 4.1 PID-mätningar... 13 4.2 XRF-mätningar... 13 4.3 Laboratorieanalyser... 14 4.4 Föroreningsutbredning... 16 4.5 Geoteknisk undersökning... 20 5. RISKBEDÖMNING... 21 5.1 Exponering... 21 5.2 Spridningsvägar och recipienter... 22 5.3 Samlad riskbedömning... 22 6. SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 23 6.1 Påvisade föroreningar... 23 6.2 Rekommendationer... 24 6.3 Sammanfattande åtgärdsbehov... 25 7. REFERENSER... 26 Bilagor: Bilaga 1 Koordinatlista och karta för provpunkter Bilaga 2 Mätresultat och fältnoteringar Bilaga 3 Analysprotokoll Bilaga 4 Geoteknisk redovisning 5 (26)
1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE NIRAS Sweden AB har anlitats av Eksjö kommun för framtagande av provtagningsplan motsvarande en MIFO 2 och genomförande av miljöteknisk markundersökning i enlighet med denna. I föreliggande rapport beskrivs genomförd provtagning och provtagningsresultaten redovisas. Behov av undersökningen uppkom då bostadsbyggnation planeras på de aktuella undersökningsområdena inom tidigare I12 i Eksjö kommun. Undersökningsområdena består dels av större delen av fastigheten Svinhusaberget 1 (Undersökningsområde 1) och dels av den nordöstra delen av fastigheten Kasernen 9 (Undersökningsområde 2). Inom en del av undersökningsområde 1 genomfördes även en geoteknisk undersökning för lokalisering av betongfyllnadsmassor som använts för återfyllnad i samband med sanering av en tidigare drivmedelsanläggning (Johan Helldén 2004). På undersökningsområdena finns ingen känd historik av förorenande verksamheter utöver den tidigare drivmedelsanläggningen som varit lokaliserad på Svinhusaberget 1. Det är dock möjligt att annan verksamhet som gett upphov till föroreningar förekommit då områdena är en del av en tidigare militär anläggning. Den miljötekniska markundersökningen syftar till att fastställa om förorenad jord förekommer på undersökningsområdena, och om så är fallet fastställa föroreningens typ och omfattning. Därutöver syftar undersökningen till att fastställa hur omfattande utfyllnaden med betong är. 1.2 OMRÅDESBESKRIVNING 1.2.1 LOKALISERING Undersökningsområdena är lokaliserade inom det tidigare I12-området i Eksjö kommun. Se Figur 1. Figur 1 Kartbild över norra delen av centrala Eksjö med röd markering för lokalisering av undersökningsområdena. Underlagskarta: Google Maps. Bearbetning: Ebba Rocklind, NIRAS. 2014 Google 6 (26)
Undersökningsområde 1 består av större delen av fastigheten Svinhusaberget 1 och undersökningsområde 2 är lokaliserat på nordöstra delen av fastigheten Kasernen 9. Se Utredningsområde 1 respektive 2 i Figur 2 nedan. Figur 2 Detaljerad lokalisering av utredningsområdena ingående i undersökningen. I föreliggande rapport betecknas Utredningsområde 1 i ovanstående kartbild Undersökningsområde 1, och motsvarande för nummer 2. källa: Eksjö kommun. 1.2.2 GEOLOGI OCH HYDROLOGI Bergarten på de undersökta områdena består enligt SGU:s bergartskarta av en sur intrusivbergart som exempelvis granit. Nordost om undersökningsområdena löper en spröd deformationszon, en förkastning, spricka eller sprickzon. Figur 3 Berggrundskarta över Eksjö med aktuella undersökningsområden markerade. Källa: Sveriges geologiska undersökning (SGU 2014). Bearbetning: Ebba Rocklind, NIRAS. 7 (26)
Jordarterna på båda undersökningsområdena är enligt SGU:s jordartskarta ställvis sandig morän och ställvis isälvssediment samt berg i dagen vid läget för Svinhusaberget. Se Figur 4 nedan. Figur 4 Jordartskarta över centrala delen av Eksjö med lokalisering för aktuella undersökningsområden utmarkerade. Källa: Sveriges geologiska undersöknings karttjänst (SGU 2014). Bearbetning: Ebba Rocklind, NIRAS. Enligt SGU:s jorddjupskarta är jorddjupet ca 3-10 meter på undersökningsområdena. På den del av fastigheten Svinhusaberget 1 som inte ingår i undersökningen ligger Svinhusaberget, en mindre bergknalle. Se Figur 5 nedan. Figur 5 Bild från provtagningstillfället 10-11 november 2014. Punkt B8 syns markerad på asfalten och en del av Svinhusaberget syns till höger i bild bakom staketet. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS. 8 (26)
Öster om undersökningsområdena finns sjön Hunsnäsen från vilken Eksjöån löper i västlig riktning söder om undersökningsområdena. På de aktuella undersökningsområdena bedöms ytvatten kunna infiltrera till ytligt grundvatten med huvudsakligen sydlig transportriktning. Mot Eksjöån i söder och Eksjöåns utflöde i sydväst, samt mot Hunsnäsen i sydöst. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns ett flertal energibrunnar i närheten samt två brunnar med okänd användning, en mindre än 100 m norr om undersökningsområde 1 och en ca 100 m nordväst om undersökningsområde 2 (SGU 2014). I SGU:s grundvattenkarta redovisas ett område ca 2 km väster om undersökningsområdena med uttagsmöjligheter för grundvatten med en kapacitet på 5-25 l/s. Vid genomförd undersökning påvisades förekomst av ytligt grundvatten i 7 av de totalt 18 skruvborrpunkterna för jordprovtagning. Grundvattenytan påträffades som grundast vid 1,7 mumy och som djupast vid 3,0 mumy. Närheten till det högt belägna Svinhusaberget medför att undersökningsområdena kan fungera som inflödesområden för ytligt grundvatten för vidaretransport nedströms. Det hålls för troligt att grundvattenytenivån på området varierar med säsong och nederbörd. 1.2.3 TIDIGARE SANERING År 2004 genomfördes en schaktsanering på fastigheten Svinhusaberget 1. Ansvarig entreprenör var Håkans entreprenad AB och miljökontrollen vid saneringen sköttes av Johan Helldén AB (Johan Helldén AB 2004). Syftet med saneringen var att schakta bort petroleumförorenad jord från området där det tidigare funnits en drivmedelsanläggning med markförlagda cisterner. Under saneringsarbetet togs prover för laboratorieanalys med avseende på petroleumparametrar ut på de massor som lämnades kvar i schakten av ansvarig miljökontrollant. Resultaten gav generellt halter under rapporteringsgränsen, och påvisade i ett fåtal av genomförda analyser halter av alifater understigande nuvarande riktvärde för KM. Utifrån vad som kunnat utläsas ur rapporteringen från saneringstillfället föreligger alltså inte i nuläget någon vetskap om kvarstående föroreningar i anslutning till det tidigare saneringsområdet. 1.3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Beställare: Eksjö kommun Kontaktperson, beställare: Mikael Klaesson Fastighetsbeteckningar, undersökningsområden: Svinhusaberget 1 och Kasernen 9 1.3.1 NIRAS PROJEKTORGANISATION Uppdragsansvarig: Handläggare/Fältingenjör: Expert, GIS: Kvalitetsgranskare: Monica Ouacha, Teamchef Ebba Rocklind Sofie Ekström Mia Wärjerstam 9 (26)
2. KVALITETSSÄKRING OCH ARBETSMILJÖ Undersökningsarbetet genomförs i enlighet med de råd och riktlinjer som redovisas i Svenska Geotekniska Föreningens Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden, SGF rapport 2:2013 (SGF, 2013). Samtliga analyser har genomförts av ALS Scandinavia, vilket är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. NIRAS Sweden AB:s verksamhet bedrivs enligt ett ledningssystem som är uppbyggt enligt principerna i kvalitetssystemet SS-EN ISO 9001:2008 och miljösystemet SS-EN ISO 14001:2004. Plattformen för ledningssystemet är verksamhetssystemet EKA (Engagera, Kvalitet och Ansvar) som innehåller instruktioner, rutiner och mallar som effektiviserar, systematiserar samt kvalitets- och miljösäkrar det dagliga arbetet. Revisioner av systemet sker genom interna granskningar av uppdrag för att säkerställa att systemet uppfyller behoven för att kvalitén i arbetssätt och på leveranser motsvarar kundens ställda krav. 3. GENOMFÖRANDE Jordprovtagning genomfördes i totalt 19 punkter 10-11 november med borrbandvagn med skruvborr. Anlitad borrentreprenör var Magnus Kippel från WSP Sverige AB. Skruvborrning gjordes ned till ett djup om ca 3 mumy eller till bergytan, i de fall aktuell jordart medförde svårigheter till provuttag flyttades punkten alternativt så avbröts borrningen på ett mindre djup. Geoteknisk undersökning med skruvborrning och sondering vid den tidigare drivmedelsanläggningen gjordes med borrbandvagn med syfte att se eventuell förekomst och omfattning av betongfyllnad. Under löpande skruvborrning och sondering har provpunkternas läge i plan- och höjdled mätts ut med totalstation. Resultaten i form av koordinatlista redovisas i Bilaga 1. Markytan har återställts i skruvborrnings- och sonderingspunkterna så att gropar inte kvarstår, och i de fall ytan varit cementerad har lagning med kallasfalt gjorts. 3.1 PROVPUNKTERNAS PLACERING Provpunkterna har placerats utifrån en kombination av slumpmässighet och systematik. Undersökningsområdena delades in i ett lämpligt antal områden (12 st för område 1 och 4 st för område 2) med liknande form och ytstorlek, se Offert med provtagningsplan (NIRAS 2014), vartefter 1-2 punkter per område slumpats ut med hjälp av slumpgeneratorn i använt GIS-program. Av de genererade punkterna utgick de som hamnat väldigt nära en annan punkt samt de som låg på en byggnad. De kvarvarande punkterna (15 st för område 1 och 4 st för område 2) ingick i provtagningsplanen. Under provtagningen uppkom behov av att flytta några av punkterna på grund av berg i dagen, trånga passager och osäkert läge för högspänningsledning. Flytt av provpunkter har i dessa fall gjorts på ett sådant sätt att de hamnar så nära ursprungspunkten som möjligt. Flyttade provpunkter har namngetts enligt ursprungspunkten med ett tillägg med en avslutande 1:a. För punkt B2 och B13 kunde inte lämplig flytt göras, dessa punkter utgick vid provtagningen. Vid punkt 14 gjordes en extra provpunkt då jordens hårdhet i den ursprungliga punkten medförde att provuttag inte kunde göras. 10 (26)
Figur 6 Foto på platsen för provpunkt B2. Den smala passagen mellan Svinhusaberget till höger och staket och byggnad till vänster i bild förhindrade skruvborrning i punkten. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, 2014-11-11. Se Figur 7 nedan för lokalisering av provtagningspunkterna, samt även Bilaga 1 där koordinatlista och kartbild i större format redovisas. Figur 7 Provtagningspunkternas placering och namngivning. Underlagskarta: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community. Bearbetning: Sofie Ekström, NIRAS. 11 (26)
3.2 PROVUTTAG Uttag av prover har gjorts som blandprover för varje halvmeter i de fall detta varit möjligt. Då tydliga skiktningar av jordarter funnits har dessa åtskilts och djupnivåintervall för provuttag har anpassats. I de fall genererad provmängd varit otillräcklig har blandprov för större djupintervall tagits ut, alternativt har prov för eventuell laboratorieanalys prioriterats framför prov för XRF- och PID-mätning. Där det varit möjligt har prov tagits ut dels i diffusionstät påse för mätning avseende VOC och metaller med PID- respektive XRF-instrument och dels i glasburk för laboratorieanalys. Jordarter och jordlagerföljder, liksom syn- och luktintryck har noterats i fältprotokoll. Fältnoteringar redovisas tillsammans med resultat för PID- och XRF-mätningar i Bilaga 2. 3.3 GENOMFÖRDA ANALYSER 3.3.1 PID- OCH XRF-MÄTNINGAR Efter provuttag har PID- och XRF-mätningar genomförts, där halten VOC mätts med PID-instrument och halten bly, koppar och zink med XRF-instrument. Utifrån resultaten från dessa och utifrån synoch luktintryck genererade vid provuttag valdes prov ut för efterkommande laboratorieanalys. Halten VOC mättes med PID-instrument genom anslutning av instrumentet till provpåsens headspacefas, dvs. i luftrummet ovan jordprovet där VOC förekommer i gasfas. Halten bly, koppar och zink i jordproverna mättes genom provpåsarna med XRF-instrument. XRF-mätningarna har omfattat 3x20 sekunders mättid på alla uttagna prover, och den medelhalt som genererats för varje prov har använts för utvärdering. Prover som tagits ut i glasburk har förvarats kylda men inte frysta efter provuttaget, under transport till laboratorium. 3.3.2 LABORATORIEANALYSER Av de uttagna jordproverna har totalt 11 stycken (9 prover från undersökningsområde 1 och 2 prover från undersökningsområde 2) analyserats med avseende på petroleumrelaterade parametrar och metaller av ALS Scandinavia, vilket är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analyserna har omfattat ALS Scandinavias analyspaket OJ-21a, anpassat för analys av petroleumrelaterade föroreningar (alifater, aromater, BTEX, PAH) vid SPIMFABs miljötekniska markundersökningar vid nedlagda bensinstationer. Samt ALS Scandinavias analyspaket M-KM1, anpassat för analys av metaller med rapporteringsnivåer underskridande Naturvårdsverkets riktvärden för KM. 3.4 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Den geotekniska undersökningen på området för den tidigare drivmedelsanläggningen genomfördes genom skruvborrning ned till generellt 3 mumy och slagsondering ned till mellan 3 och 7 mumy i 8 punkter. Placeringen av sonderingspunkterna gjordes utifrån bedömning av området vid fältarbetet. Påvisade jordarter vid skruvborrningen samt aktuell hårdhet hos jorden vid slagsonderingen har dokumenterats och ligger till grund för bedömning av förekomst av betong och storlek på betongfragmenten. Sonderingspunkterna har namngivits S20, S21, osv. Punkternas lokalisering redovisas i Figur 7 och Bilaga 1. 12 (26)
Som komplettering av undersökningen har Håkan Ström på Håkans entreprenad AB tillfrågats om hur han gick till väga med betong från rivning av smörjgropar och drivmedelsanläggning vid saneringen som han genomförde 2004. 4. RESULTAT 4.1 PID-MÄTNINGAR Vid mätning av VOC på headspacefas med PID-instrument påvisades som mest 10 ppm. Erfarenhetsmässigt innebär de uppmätta halterna inte några föroreningsindikationer avseende flyktiga organiska kolväten. Men det kan ändå betyda att tyngre organiska föroreningar förekommer där de något högre VOC-halterna påvisats. Resultaten från genomförda PID-mätningar redovisas i Bilaga 2. 4.2 XRF-MÄTNINGAR XRF-mätningar på uttagna jordprover i diffusionstät påse ger resultat i enheten ppm, part per million. Denna enhet tar inte hänsyn till provets fukthalt, och då proven inte torkats inför mätning med XRFinstrument så varierar fuktahalten mellan proverna. XRF-mätresultaten bedöms kunna jämföras med Naturvårdsverkets riktvärde för KM som anges i mg/kg TS då provens fukthalt inte bedöms ha en betydande påverkan på totalvikten. Dock bör nämnas att XRF-mätningens tillförlitlighet i föreliggande undersökning kan antas ha påverkats negativt av provernas fuktinnehåll och av att proverna inte siktats och heller inte homogeniserats i samma grad som vid laboratorieanalys. Överensstämmelsen mellan mätresultaten och genomförda laboratorieanalyser har utvärdets genom sammanställning i korrelationsdiagram i Figur 8 till Figur 11 nedan. Överensstämmelsen bedöms god för bly, acceptabel för zink och mycket bristfällig för koppar. Detta innebär att XRF-mätresultat för bly och zink även för de prover som inte analyserats på laboratorium betraktas som tillförlitliga medan inga slutsatser dras utifrån mätresultat för koppar. Resultat för ytterligare metaller som genereras vid XRF-mätning har inte studerats då erfarenhet av XRF-mätning på fuktig, icke-homogeniserad jord ger vetskapen om att överensstämmelsen för andra metaller är mycket bristfällig. Figur 8 Korrelation mellan laboratorieresultat och XRFmätresultat för bly. Figur 9 Korrelation mellan laboratorieresultat och XRFmätresultat för bly efter att ett mätresultat exkluderats. 13 (26)
Figur 10 Korrelation mellan laboratorieresultat och XRF-mätresultat för koppar. Figur 11 Korrelation mellan laboratorieresultat och XRF-mätresultat för zink. Genomförda XRF-mätningar har inte påvisat några halter för bly, koppar eller zink över KM. Resultaten från genomförda XRF-mätningar redovisas i Bilaga 2. 4.3 LABORATORIEANALYSER I Tabell 1 och Tabell 2 nedan redovisas resultatet från laboratorieanalyser för de totalt 11 uttagna proverna med jämförelse mot Naturvårdsverkets riktvärden för KM respektive MKM. Analysprotokoll redovisas i Bilaga 3. I provpunkt B1, B6 har alifater C16-C35 påvisats i halter över KM. I punkt B6 överskred även halten alifater C16-C35 riktvärdet för MKM. Halten PAH-H överstiger riktvärden för KM i prov B16.För övriga parametrar har halterna legat under rapporteringsgränsen. 14 (26)
Tabell 1 Analysresultat för petroleumrelaterade parametrar i jord. Genomförd analys enligt ALS Scandinavias paket OJ- 21a. Provpunkt: Nivå (mumy): TS_105 C Alifater >C5-C8 B1 B51 B6 B6 B91 B10 B10 B11 B141 B16 B191 2,0-2,5 0,0-0,7 1,0-1,5 1,5-2,0 2,5-3,0 0,5-1,0 2,0-2,5 1,5-2,0 0,6-1,0 1,0-1,5 0,3-1,0 Naturvårdsverkets generella riktvärden*: % 78,8 90,4 44,2 64,1 88 86,8 83 87,6 93,7 90 91,7 MKM KM mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 80 12 Alifater >C8-C10 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 120 20 Alifater >C10-C12 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 500 100 Alifater >C12-C16 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 500 100 Alifater >C5-C16 mg/kg TS <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 500 100 Alifater >C16-C35 mg/kg TS 150 25 1100 <20 36 23 30 <20 <20 53 <20 1000 100 Aromater >C8-C10 mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 50 10 Aromater >C10-C16 mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 15 3 Metylpyrener/ metylfluorantener mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Metylkrysener/ metylbens(a)-antracener mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Aromater >C16-C35 mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 30 10 Bensen Toluen Etylbensen Xylener, summa PAH, summa 16 PAH, summa cancerogena PAH, summa övriga PAH, summa L PAH, summa M PAH, summa H mg/kg TS <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,04 0,012 mg/kg TS <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 40 10 mg/kg TS <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 50 10 mg/kg TS <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 50 10 mg/kg TS 1,7 <1,3 <1,3 <1,3 <1,3 <1,3 <1,3 <1,3 <1,3 3,9 <1,3 mg/kg TS 0,5 <0,3 0,38 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 2 <0,3 mg/kg TS 1,2 <0,5 0,27 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 2 <0,5 mg/kg TS <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 15 3 mg/kg TS 1,2 <0,25 0,27 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 1,8 <0,25 20 3 mg/kg TS 0,5 <0,3 0,38 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 2,2 <0,3 10 1 *Naturvårdsverkets generella riktvärden avser de riktvärden som redovisas i Tabell över generella riktvärden för förorenad mark, publicerad 24 oktober 2008 (Naturvårdsverket 2009) 15 (26)
Tabell 2 Analysresultat för metaller i jord. Genomförd analys enligt ALS Scandinavias paket M-KM1. Provpunkt: Nivå (mumy): TS_105 C As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn Mo Sb Sn Ag B1 B51 B6 B6 B91 B10 B10 B11 B141 B16 B191 2,0-2,5 0,0-0,7 1,0-1,5 1,5-2,0 2,5-3,0 0,5-1,0 2,0-2,5 1,5-2,0 0,6-1,0 1,0-1,5 0,3-1,0 Naturvårdsverkets generella riktvärden*: % 81 89 57,7 67,5 87,2 85,5 82 86,4 94,9 89,4 89,2 MKM KM mg/kg TS 1,68 3,63 2,95 <0,5 6,18 3,03 3,47 <0,5 9,07 1,54 3,16 25 10 mg/kg TS 42,2 47,8 144 15,1 68,2 86,9 64,9 19,3 29,2 19,2 38,2 300 200 mg/kg TS 0,116 0,157 0,315 <0,1 0,205 0,246 0,209 <0,1 0,156 <0,1 0,104 15 0,5 mg/kg TS 4,14 5,68 3,22 1,11 8,12 5,33 6,55 1,27 3,9 2,93 4,02 35 15 mg/kg TS 8,33 9,46 8,82 4,32 10,2 7,28 8,59 8,98 10 7,09 10,6 150 80 mg/kg TS 13,9 13,1 25,3 2,84 18 8,73 11 4,91 13 6,6 9,75 200 80 mg/kg TS <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 2,5 0,25 mg/kg TS 11,5 10,2 8,24 3,13 20,5 8,55 10,8 3,71 7,68 6,06 7,68 120 40 mg/kg TS 10,3 14,6 76,7 5,79 8,58 26,3 15,1 4,41 19 10,8 14,7 400 50 mg/kg TS 15,3 16 11,4 5,14 18,9 14,3 17,5 5,96 9,05 9,63 11,3 200 100 mg/kg TS 35,4 58,9 118 13,4 56,7 55 52,6 13,2 67,4 27,7 43,9 500 250 mg/kg TS 1,17 1,77 1,51 0,328 2,96 1,64 1,95 1,44 1,84 0,743 1,1 100 40 mg/kg TS 0,388 0,541 1,12 0,136 0,463 0,39 0,413 0,14 0,65 0,243 1,26 30 12 mg/kg TS 1,68 1,52 7,92 1,05 1,24 1,26 1,3 0,915 1,6 1,16 1,57 mg/kg TS 0,0701 0,0528 0,216 <0,05 0,104 0,106 0,0861 <0,05 0,0664 <0,05 0,0621 *Naturvårdsverkets generella riktvärden avser de riktvärden som redovisas i Tabell över generella riktvärden för förorenad mark, publicerad 24 oktober 2008 (Naturvårdsverket 2009). Resultaten från laboratorieanalys med avseende på metaller har endast påvisat halter över KM i ett av proverna. Det gäller bly, med god marginal underskridande MKM, i nivån 1,0-1,5 mumy i punkt B6. 4.4 FÖRORENINGSUTBREDNING De provpunkter där föroreningshalter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM respektive MKM påträffats är lokaliserade på skilda delar av undersökningsområdet, vilket tyder på skilda föroreningskällor. Se Bilaga 1 samt Figur 12 nedan för lokalisering av påvisade föroreningar. 16 (26)
Figur 12 Provtagningspunkterna med röd och orange markering för analysresultat över KM, grön markering för analysresultat under KM, blå markering för övriga undersökningspunkter och svart markering i punkter för geoteknisk undersökning. Underlagskarta: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community. Bearbetning: Sofie Ekström, NIRAS. 4.4.1 PUNKT B1 Figur 13 Lokalisering för provpunkt 1. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, 2014-11-11. 17 (26)
I punkt B1 på norra delen av undersökningsområdet har laboratorieanalyser påvisat 150 mg/kg TS av alifatfraktion C16-C35 i blandprovsnivån 2,0-2,5 mumy. Analysresultatet överstiger nivån för KM som är 100 mg/kg TS och understiger nivån för MKM som är 1000 mg/kg TS. Om detta är representativt för ett större område invid punkt B1 kan inte avgöras i föreliggande undersökning. Utifrån iakttagelser vid provuttaget kan dock slutsatsen att det skikt där den påvisade alifatföroreningen förekommer begränsas till att maximalt omfatta djupintervallet 1,3-2,5 mumy. Vid skruvborrning i punkten påträffas vad som bedöms vara naturlig morän samt grundvatten på djupet 2,3 mumy. Figur 14 Svart mullhaltig jord i provpunkt B1 där tunga alifater över KM påvisats. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, 2014-11-10. 4.4.2 PUNKT B6 På mellersta delen av undersökningsområdet har bly överskridande KM och alitfraktion C16-C35 överskridande MKM påvisats i punkt B6 på blandprovsnivån 1,0-1,5 mumy. Det förorenade skiktet bestod av svart mullig sand med svag petroleumlukt. Skiktet avgränsas i djupled till ett maximalt djup om 1,5 mumy då laboratorieanalys på blandprovsnivån 1,5-2,0 inte påvisat några föroreningshalter över nivån för KM. 18 (26)
Figur 15 Foto på skruvborrprofil från punkt B6. I bilden syns övergången från svart mulljord där tunga alifater påvisats över MKM till den ljusa finsand där analysresultat visat halter under KM för alla analyserade parametrar. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, 2014-11-10. Alifatföroreningen är en trolig rest från saneringen av den tidigare drivmedelsanläggningen då provpunkten är belägen nära detta område. Den förhöjda blyhalten bedöms bero på att orena fyllnadsmassor använts vid någon tidpunkt och utbredningen bedöms inte vara av betydelse då förhöjda blyhalter inte påvisats i någon annan punkt. Alifatföroreningens ytutbredning begränsas i östlig riktning av genomförd analys av prov uttaget i punkt B51 på blandprovsnivån 0-0,7 mumy, ett prov som omfattar hela jordmäktigheten i punkten då berg påträffades på 0,7 mumy, vilket påvisat halter av alifater underskridande nivån för KM. I nordlig riktning begränsas föroreningen av punkt B4 där jorddjupet var 1,8 mumy och där ingen petroleumlukt eller andra föroreningsindikationer noterades. Söder om punkt B6 ligger punkt B121. I denna punkt noterades ingen petroleumlukt eller andra föroreningsindikationer, men däremot organisk jordart liknande den som påvisats förorenad i punkt B6 på djupet 1,4-1,8 mumy. Väster om punkt B6 ligger punkt B71 där samma typ av föroreningsindikationer i form av svag petroleumlukt och förekomst av mullhaltig jord noterats på djupintervallet 1,6-2,0 mumy. Dock skilde sig jordarten i punkt B71 från den i B6, troligtvis för att B71 bedöms ligga inom det tidigare sanerade området medan B6 troligen ligger strax utanför detta område. 19 (26)
Troligtvis kan alifatföroreningen i punkt B6 anses avgränsad i alla riktningar utifrån ovanstående, men med större osäkerhet i västlig och sydlig riktning. 4.4.3 PUNKT B16 Vid laboratorieanalys av blandprov uttaget på djupintervallet 1,0-1,5 påvisades halter av PAH-H överskridande KM. Vid provuttaget noterades asfalt i jorden på denna nivå, så även på djupet 1,4 mumy i punkt B18. Se Figur 16 nedan för foto på ytlig jord utan föroreningsindikationer i punkt B16 samt Figur 17 för närbild på den asfalt på djupintervallet 1,4-1,5 mumy i B16. Provuttaget från blandprovsnivån 1,0-1,5 i punkt B16 innehöll en stor andel asfalt. Upphovet till påvisad PAH-förorening bedöms vara denna asfaltfyllning som möjligtvis breder ut sig på östra delen av undersökningsområde 2. Troligtvis sträcker sig föroreningen till fastighetsgränsen i öster men avgränsas av punkt B17 i västlig riktning. Figur 16 Foto på ytlig jord utan föroreningsindikationer i punkt B16. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, 2014-11-11. Figur 17 Foto på asfalt påträffad vid skruvborrning på nivån 1,4-1,5 mumy i punkt B16. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, 2014-11-11. 4.5 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Resultaten av den geotekniska undersökningen redovisas i Bilaga 4 och karta med markering av sonderingspunkterna återfinns i Figur 7 och i Bilaga 1 där dessa punkter namnges S20, S21, osv. till S27. 20 (26)
Vid skruvborrning påvisades betong i punkt S23 och S24 ned till det ungefärliga djupet 2 mumy, i punkt S26 ned till ca 0,5 mumy och i punkt S27 ned till ca 1 mumy. I övriga punkter påvisades ingen betong. Tolkningen görs att det schakt som var resultatet av den tidigare schaktsaneringen återfylldes med bland annat betong, men att detta skedde framförallt längs den norra och östra schaktsidan. Vid skruvborrprovtagning i punkt B71 och B6 påträffades ingen betong. Slagsonderingen visade på lösa jordarter i alla åtta sonderingspunkter. Detta innebär att förekommande betong till största del består av mindre fragment. Endast i punkt S23 har slagsonderingen påvisat jord av en sådan hårdhet att ett betongblock kan ha påträffats. Det påträffade blocket låg på ca 2 mumy, där skruvborrningen avbröts. Över och under 2 mumy är jorden i punkt S23 lös. Figur 18 Foto på undersökningsområdet för den geotekniska undersökningen inför sondering och skruvborrning. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, 2014-11-11. Enligt vad Håkan Ström, Håkans entreprenad AB, nu minns från saneringen 2004 så krossades betongfundamenten från både smörjgroparna och drivmedelsanläggningen ned till den ungefärliga dimensionen mindre block, vartefter betongmassorna användes för återfyllnad av schaktgroparna. 5. RISKBEDÖMNING Följande riskobjekt har identifierats vid fastigheten: - Förorenad jord i haltnivåer överstigande riktvärdet för KM och MKM. Följande skyddsobjekt har identifierats vid fastigheten: - Människor som kommer att bo på platsen. - Grundvatten (infiltration av grundvatten bedöms ske på platsen, och kan öka om andelen hårdgjord markyta minskar). 5.1 EXPONERING I nuvarande byggnader bedrivs verksamheter som industrier, bussgarage och utomhusbaserad daglig verksamhet. Planer på bostadsbyggnation finns på fastigheten. NIRAS klassificerar planerad markan- 21 (26)
vändning som Känslig Markanvändning och rekommenderar att Naturvårdsverkets riktvärden för KM bör vara vägledande. Markytan där förorening påvisats på undersökningsområde 1 är asfalterad, och på undersökningsområde 2 påvisades förorening på en gräsbevuxen plätt mellan trottoar och parkering. Om föroreningen på undersökningsområde 2 har betydande utbredning så omfattas framförallt asfalterade parkeringsytor. Risken för att människor som rör sig på undersökningsområdena exponeras bedöms vara liten då föroreningsämnen påvisats på djup om minst 1 mumy. Risken för exponering av föroreningar genom ångor i byggnader bedöms vara liten då inga flyktiga föroreningsämnen påvisats på området. Grävningsarbeten på området innebär en ökad risk för exponering. 5.2 SPRIDNINGSVÄGAR OCH RECIPIENTER Grundvattnets strömningsriktning bedöms lokalt vara riktad från Svinhusaberget i alla riktningar, vilket för aktuella delar av undersökningsområdena innebär en sydlig till västlig strömningsriktning. Närmaste ytvatten utgörs av Hunsnäsen, en sjö lokaliserad ca 300 meter öster om undersökningsområde 1. Söder om undersökningsområdena löper Eksjöån som avvattnar Hunsnäsen med ett västligt vattenflöde. Markområdet på fastigheten består framförallt av sandiga fyllnadsmassor och möjliggör således transport av föroreningsämnen. Då de föroreningar som påvisats på undersökningsområdena kunnat knytas till mullhaltig jord samt till asfaltfyllning bedöms föroreningen vara stilla. Risken för föroreningsspridning från fastigheten anses vara liten. 5.3 SAMLAD RISKBEDÖMNING Jorden på norra delen av undersökningsområde 1 har vid analys av prov från provpunkt B1 på djupet 2,3-3,0 mumy visats innehålla tunga alifatiska kolväten överstigande Naturvårdsverkets riktvärde för KM. Ytan som omfattas av föroreningen kan inte uppskattas då undersökning endast gjorts i en punkt på den norra delen av undersökningsområde 1. Utifrån fältnoteringar bedöms föroreningsförekomsten i punkt B1 maximalt omfatta djupintervallet 1,3-3,0 mumy. Jorden i närheten av den tidigare drivmedelsanläggningen på undersökningsområde 1 har visats innehålla bly i halter över Naturvårdsverkets riktvärde för KM och tunga alifatiska kolväten i halter över MKM. Ytan på det område där föroreningsrisk kan föreligga bedöms utifrån iakttagelser vid provuttag och analysresultat från andra provpunkter vara grovt avgränsad. Utifrån jordlagerföljder och iakttagelser vid provuttag, samt utifrån den ytterligare analys som genomförts på jord i punkt B6, bedöms föroreningen i punkten omfatta djupintervallet 1,2-1,6 mumy. På undersökningsområde 2 har jorden i punkt B16 visats förorenad med avseende på PAH-H överskridande Naturvårdsverkets riktvärde för KM i ett skikt innehållande asfalt. Utifrån analysresultat på prov från ytterligare en punkt på undersökningsområde 2, samt utifrån iakttagelser vid provuttag på undersökningsområdet bedöms utbredning av asfaltfyllnad kunna omfatta en stor del av östra sidan 22 (26)
av undersökningsområde 2. Asfaltfyllnad är trolig källa till föroreningsförekomsten och asfalt kunde endast identifieras i ett 10 cm tjockt skikt på djupintervallet 1,4-1,5 mumy. I punkt B18 kunde asfalt identifieras i ett mer otydligt skikt med en maximal mäktighet på ca 2 cm. 6. SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Urvalet av prover för laboratorieanalys har gjorts utifrån var sannolikheten för föroreningsförekomst bedömts vara som störst. Resultaten antas därför gälla för den mest förorenade jorden på undersökningsområdet. Vid genomförd provtagning har analyser och mätningar med avseende på metaller, VOC och petroleumrelaterade parametrar gjorts i jord. Vissa petroleumrelaterade föroreningsämnen förekommer ofta vattenfas och dessa kan vara svåra att detektera vid analys av jord. Då området inte bedöms lämpligt för installation av grundvattenrör är det en diskussion som inte förts mellan NIRAS och Eksjö kommun. Om installation av grundvattrör ändå önskas rekommenderas att dessa placeras nedströms undersökningsområdena för att på så sätt säkerställa en tillräcklig tillgång på grundvatten för efterkommande provtagning. 6.1 PÅVISADE FÖRORENINGAR 6.1.1 PUNKT B1 På norra delen av undersökningsområdet kan petroleumförorening påträffas från djupet 1,3 mumy vid schaktning. Denna förorening kan i så fall identifieras genom förekomst av svart mullhaltig sand med grus som luktar svagt av petroleum. Om denna jordtyp påträffas vid schakt bör den omhändertas utifrån antagandet att den är förorenad över nivån för KM, alternativt bör ytterligare prover tas för analys på materialet för att konstatera den generella föroreningsgraden hos materialet. 6.1.2 PUNKT B6 På mellersta delen av undersökningsområdet har alifatförorening överskridande MKM och blyförorening överskridande KM påvisats vid laboratorieanalys. Denna förorening bedöms kunna avgränsas i nordlig, sydlig och östlig riktning och troligtvis även i västlig riktning. Trolig orsak till föroreningsförekomsten är att det är en restförorening från den tidigare drivmedelsanläggning där sanering genomförts (Johan Helldén AB 2004). Om så är fallet är det inte troligt att ytterligare föroreningar kommer att påvisas vid utökade undersökningar eller schaktarbeten. Vid schaktning i närheten av punkt B6 bör uppmärksamhet riktas mot förekomst av svagt petroleumluktande svart mullhaltig sand. Om sådan påträffas bör den omhändertas utifrån en föroreningsgrad överskridande MKM alternativt så bör ytterligare provtagning och analyser genomföras på aktuell jordtyp. 6.1.3 PUNKT B16 Vid skruvborrprovtagning på undersökningsområde 2 har PAH-förorening påvisats vid en av de genomförda laboratorieanalyserna. Det analyserade provet innehåller asfalt, vilket även påträffats vid skruvborrning i punkt B18. Genomförd analys på prov uttaget i punkt B191 visar dock att de före- 23 (26)
kommande fyllnadsmassorna på detta undersökningsområde inte innehåller förhöjda PAH-halter, vilket tydligare verifierar att föroreningen är sammankopplad med asfaltfyllningen. Vid schaktning på denna del av undersökningsområdet bör uppmärksamhet riktas mot eventuell förekomst av asfaltfyllning och om sådan påträffas bör den hanteras utifrån att den består av PAHhaltig tjärasfalt alternativt bör ytterligare provtagning med analys på aktuell jordtyp innehållande asfalt genomföras. 6.2 REKOMMENDATIONER Inför planerad exploatering av områdena rekommenderar NIRAS att Eksjö kommun anlitar en extern miljökontrollant för kontroll vid genomförandet av schaktarbete på nordvästra delen av fastigheten Svinhusaberget 1, inklusive platsen för den tidigare drivmedelsanläggningen, samt på fastigheten Kasernen 9. Föroreningsavgränsning bör i första hand göras med hjälp av syn- och luktintryck, då fältinstrument inte visats ge tydliga indikationer på förekommande föroreningar. Jordtyper med föroreningsindikationer som i föreliggande undersökning visats förorenade bör hanteras utifrån en föroreningsgrad överstigande KM och potentiellt överstigande MKM. Två samlingsprover per schaktområde bör även tas på massor som lämnas kvar för laboratorieanalys med avseende på alifater och PAH. Laboratorieanalys bör även genomföras på ett samlingsprov per område varifrån förorenade massor schaktas bort för klassning av föroreningsgrad och lämplig hantering vid deponering. Utöver detta rekommenderas inga andra miljöskyddsåtgärder vid kommande exploateringsarbeten än att beredskap för omhändertagande av eventuellt förekommande ytligt grundvatten vid schaktning på 1,5 mumy och djupare. Detta då grundvatten påträffats i sju av de undersökta punkterna på djupen 1,7-3,0 mumy. 6.2.1 FÖRORENINGSFÖREKOMST NIRAS rekommenderar inga ytterligare undersökningar utan bedömer att kunskapsläget avseende föroreningsförekomst på området är tillräckligt. Ytterligare kunskap om områdets föroreningsläge kan eventuellt genereras genom installation av grundvattenrör inom de områden där föroreningar påvisats eller nedströms undersökningsområdena. Det senare ökar möjligheterna för tillfredsställande vattentillgång vid provuttag. Installation av grundvattenrör riskerar dock att vara förgäves då det inte är troligt att den högt belägna marken utan grundvattentillflöde bortsett från infiltrerande ytvatten endast ger mycket begränsad vattentillgång, vilket innebär ett stort hinder vid provuttag. 6.2.2 BETONGFÖREKOMST Den genomförda geotekniska undersökningen påvisade betong i fyra av de åtta skruvborrpunkterna ned till ett maximalt djup om ca 2 mumy. Dimensionen på betongen var i de undersökta punkterna små, generellt max ca 10 cm. Undantaget punkt S23 där ett block påträffades på ca 1,5-2 mumy. Om blocket består av betong är inte klarlagt men bedöms mycket möjligt då ovanliggande jord visades innehålla små betongfragment. 24 (26)
Utifrån vad som framkommit vid undersökning sammantaget med vad Håkan Ström minns från det saneringsarbetet så bedöms det sannolikt att en större mängd mindre betongblock förekommer i fyllnadsmassorna inom det tidigare saneringsområdet på Svinhusaberget 1. Beredskap för schaktning av dessa bör därför finnas, däremot bedöms det inte troligt att större betongblock kommer att påträffas. 6.3 SAMMANFATTANDE ÅTGÄRDSBEHOV NIRAS bedömer att det inte föreligger något åtgärdsbehov vid nuvarande markanvändning. Om grävarbeten ska utföras på undersökningsområdena och om markanvändningen enligt plan ändras från mindre känslig till känslig bör bortschaktade massor klassificeras och vid behov tas omhand. NIRAS Sweden AB Ebba Rocklind Mia Wärjerstam 25 (26)
7. REFERENSER Johan Helldén AB 2004. Avveckling av drivmedelsanläggning vid I12 Avslutningsrapport. Rapport 03/051. Johan Helldén AB på uppdrag av Fortifikationsverket. 2004-05-28. Naturvårdsverket 2009. Riktvärden för förorenad mark riktvärden och modellbeskrivning. Naturvårdsverkets rapport 5976. september 2009. SGF 2013. Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden. SGF rapport 2:2013. Svenska geotekniska föreningen. 2013. NIRAS 2014. Offert med provtagningsplan. Miljöteknisk markundersökning på del av tidigare I12, Eksjö kommun. NIRAS Sweden AB. 2014-10-21. SGU 2014. Sveriges geologiska undersöknings karttjänster. www.sgu.se. 2014-12-10. 26 (26)