Regionmagasinet en tidning från Västra Götalandsregionen www. vgregion. se nr 2. 2011 Hur Semestra klimatsmart i en biosfär Sid 20 mår du? 16 sidor om depression och om att våga fråga Vandra med guide i naturreservat Sid 24 Alla är vinnare i World Transplant Games Sid 27
Så fungerar vården Om du blir sjuk När du blir sjuk eller behöver råd om vård ringer du antingen sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 eller till din vårdcentral. Har du redan kontakt med vården? Ring till den mottagning som sköter din behandling. Är mottagningen stängd? Ring 1177. Sjukvårdsrådgivningen når du dygnet runt alla dagar på telefonnummer 1177. Speciellt utbildade sjuksköterskor ger råd direkt i telefon eller vägleder till annan vård om det behövs. Ring ambulansen på telefonnummer 112 om någon är allvarligt sjuk eller om det har hänt en olycka. Mer information om vårdcentraler, jourcentraler och övriga mottagningar i Västra Götaland finns på www.1177.se/vastra-gotaland. Detta är din vårdgaranti Om du blir sjuk ska du få prata med vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen (1177) samma dag. Om du behöver besöka en läkare på vårdcentralen ska du, efter medicinskt beslut, få tid för besök inom 7 dagar. Om du efter beslut om remiss/vårdbegäran får en remiss till den specialiserade vården ska du få en tid för besök inom 90 dagar. Om du själv ringer till en specialistläkare räknas de 90 dagarna från den dagen specialistläkaren beslutar att du behöver vård. Om en specialistläkare beslutar att du behöver behandling ska du få en tid inom 90 dagar. Efter beslut om neuropsykiatrisk utredning ska du erbjudas en tid för detta inom 90 dagar. Om vårdcentralen eller sjukhuset inte kan ge dig vård inom garantitiden ska de aktivt hjälpa dig med att ordna en tid hos en annan vårdgivare. Barn- och ungdomspsykiatri Om du får en remiss till barn- och ungdomspsykiatrin ska du erbjudas tid för besök inom 30 dagar, efter beslut om remiss. Om du får en remiss för en fördjupad utredning/behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin ska du erbjudas en tid inom 60 dagar, efter beslut om remiss. Vårdgaranti vid cancersjukdom Vid stark misstanke om cancersjukdom ska du få en tid för besök hos en specialistläkare inom två veckor efter det att specialistläkaren har fått remissen. Barn ska inte behöva vänta mer än två dagar. Du kan få pengarna tillbaka Om du har en tid för besök på en vårdcentral eller mottagning och får vänta mer än en halvtimme har du rätt att få tillbaka avgiften du betalade. Men du ska ändå få det besök du beställt. För att få tillbaka avgiften måste du säga till direkt. På akutmottagningen eller jourmottagningen kan du inte få tillbaka avgiften. Betala om du inte kommer på läkarbesök Om du har en tid för besök, till exempel hos läkare, och inte kan komma dit måste du tala om det innan. Annars måste du ändå betala avgiften. Om besöket inte skulle ha kostat något får du ändå betala 100 kronor. Du får också betala en avgift för räkningen. Sammanhållen journalföring Under 2011 kommer vårdpersonal i Västra Götaland börja använda sammanhållen journalföring. Det innebär att den du söker vård hos har möjlighet att få tillgång till uppgifter i journaler du har hos andra vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare. Du har rätt att stå utanför sammanhållen journalföring och rätt att spärra dina uppgifter. På webbplatsen www.1177.se kan du läsa mer om regler och rättigheter kring sammanhållen journalföring. Har du några frågor om samman hållen journalföring, kontakta vår telefonservice, tel 0774-44 10 10. Valfrihet i vården Du kan söka planerad vård hos alla offentliga vårdgivare i hela landet. Vill du söka planerad vård hos offentlig vårdgivare utanför Västra Götaland och ska göra en operation eller behandling som kostar mer än 20 000 kr måste den godkännas i förväg av Västra Götalandsregionen. Du kan också söka planerad vård hos de flesta privata vårdgivare som Västra Götalandsregionen har kontrakt med. Västra Götalandsregionen har främst kontrakt med privata vårdgivare inom Västra Götaland. Vill du söka planerad vård hos privat vårdgivare utanför Västra Götalandsregionen krävs en remiss/betalningsförbindelse oberoende av vad vården kostar. Betalning/ersättning kan inte ges i efterhand. Högspecialiserad vård omfattas inte av möjligheten till att söka valfrihet i vården. För att få en remiss/betalningsförbindelse ringer du 020-44 55 55. För mer information: www.1177.se/vastra-gotaland/valfrihet-vgr Välj eller byt vårdcentral Alla över 16 år i Västra Götaland kan välja vårdcentral. För barn under 16 år väljer vårdnadshavaren. Du kan när som helst byta vårdcentral. Vårdcentralen kan inte neka ditt val. Med ditt val följer en vårdpeng som vårdcentralen får av Västra Götalands regionen. Patientavgiften är lägre på den vårdcentral du har valt än på andra vårdcentraler. Kontakta den vårdcentral du vill välja så hjälper de dig med ditt val. Om du har e-legitimation kan du göra ditt val på webben på www.1177.se/ vastra-gotaland. Alla vårdcentraler som du kan välja mellan finns på www.1177.se/vastra-gotaland eller ring 0521-27 57 00 och fråga efter VG-primärvårdskontoret. Du har rätt att läsa din journal När du söker hjälp hos läkare skriver läkaren en journal om dig och din sjukdom. Du har rätt att få läsa journalen utom i särskilda fall, som läkaren kan bestämma. Sjukresor Västra Götalandsregionen betalar dina resor till och från sjukvården inom Västra Götaland och Halland eller till läkare som har avtal med Västra Götalandsregionen eller Landstinget Halland. Du betalar en liten kostnad själv. Ring sjukresekontoret om du har frågor. Telefonnummer hittar du på de blå sidorna i telefonkatalogen. Rätt till tolk Du som inte förstår svenska, är döv, har hörselskada eller talsvårigheter har rätt till tolk när du besöker sjukvården. Du eller ditt ombud ska säga till före besöket om du vill ha hjälp av tolk. Tolkservicen är gratis. Om du vill klaga på vården Om du inte är nöjd med den vård du har fått ska du först prata med din läkare eller annan personal där du fick vård. Om du ändå inte är nöjd efter det kan du ringa till patientnämnden. Patientnämnden ska ge dig stöd i att prata med eller klaga på sjukvården eller tandvården. Telefonnummer till patientnämnder finns på sidan 31. Du har rätt att få information Det är viktigt att du berättar för läkaren vad du själv vet om din sjukdom och om du till exempel äter mediciner. Då är det lättare för läkaren att ge dig rätt vård. Läkaren måste berätta för dig om din sjukdom, om vilka undersökningar som måste göras och om vilken vård som du kan få. Du bestämmer själv om din hälsa och du har rätt att tacka nej till vård som du inte vill ha. Du kan inte kräva att få en viss vård eller undersökning om inte läkaren bedömer att det behövs. Tandvård Information om regler och rättigheter i tandvården hittar du på www.1177.se/vastra-gotaland under regler och rättigheter eller www.vgregion.se/folktandvarden Mer information finns på: www.1177.se/vastra-gotaland (klicka på regler och rättigheter) 2 REGIONMAGASINET 2. 2011
Hur mår du, egentligen? Hur mår du, egentligen? Den enkla frågan kan vara skillnaden mellan liv och död för någon som mår dåligt i själen. Ibland kan vi ana eller faktiskt tydligt märka att någon mår dåligt. Ibland märks det inte alls. Men att ställa frågan hur mår du och sedan lyssna på svaret är bland det bästa du kan göra som medmänniska. Det säger Sonny Wåhlstedt som noga planerade sitt slut men sköt upp det i många år. Det säger Angel som for illa och mobbades under hela sin uppväxt och upplevde att ingen ville lyssna. Och det säger de läkare som intervjuats här i tidningen, både de som möter ungdomar, gamla och människor mitt i livet. Det verkar finnas en enorm brist på förmåga att ta sig tiden att prata och lyssna i vårt samhälle idag. En god vän till mig som arbetar inom äldrepsykiatrin bekräftar den bilden. På avdelningen där hon arbetar skulle säkert flera av patienterna inte behöva bli inlagda, om de bara haft någon i sin närhet att prata och umgås med. Ensamheten skrämmer. Temat för det här numret är depression, ett samlingsnamn för en rad symtom som kan bero på olika saker hos olika individer. Orsaken går att finna i både kroppen och psyket. Men all deppighet är inte depression. Annika Borg som är teologie doktor och präst tycker det är viktigt att lära sig skillnaden mellan verklig depression och vanlig nedstämdhet. Hon hävdar att svackor är en del av livet. Men att vi idag förväntar oss att livet ska vara friktionsfritt och därför klassar mörka tankar och svåra känslor som fel eller avvikande. Vi tror att livet är en jämn väg, men regeln är att vi åker på en krokig skogsväg och ibland kör vi i diket. Oftast är det då inte en expert vi behöver utan förståelse och tröst, något så enkelt som en kopp te och en god vän som lyssnar. Självklart finns det svårare situationer och då ska man absolut söka professionell hjälp. Men jag vill ändå säga till dig som funderar på hur du ska hinna med alla måsten under semestern: dra ner lite på tempot, se någon i ögonen och fråga, hur mår du? I bästa fall kan det rädda liv. 4 16 10 Självmord kan förebyggas med rätt kunskap Jan Beskow innehåll nr 2.11 Sonny vill ge det han själv inte fick 4 Hjärnkoll sticker hål på fördomar 6 Inre rum samlar kunskap om psykisk ohälsa 7 Samspel mellan kropp och psyke 8 Många unga mår allt sämre 10 Den krokiga vägen tillbaka 12 Depression livsfarligt för gamla 13 Självmord kan förebyggas med rätt kunskaper 16 Hjälp finns på vårdcentralerna 18 Behaglig ekoturism i Kinnekulles biosfär 20 Vandra i naturreservat i sommar 24 Tävla om bästa utsiktsplatsen 26 World Transplant Games i Göteborg 27 Erbjudanden från Västra Götalandsregionen 28 I korthet 29 Korsord 30 Med önskan om givande läsning Bettina Axelsson, chefredaktör 18 LYSSNA PÅ Regionmagasinet VIA INTERNET www.vgregion.se/regionmagasinet Vill du ha RM som taltidning ring 031-33 35 189 Ansvarig utgivare: Kerstin Einarsson Chefredaktör: Bettina Axelsson Redaktionskommitté: Bettina Axelsson, Lena Alexanderson, Peter Birgerstam, Bo Carlsson, Susanne Hillberger, Jan Kallenberg, Maud Pihlblad, Åsa Sundell Layout: Peter Birgerstam/Cohn & Wolfe Tryck: Color Print AB Upplaga: 740 000 ex Kostnad/tidning: ca 2 kronor Regionmagasinet: Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 58 19 E-post: regionmagasinet@vgregion.se Webbplats: www.vgregion.se/regionmagasinet Omslagsbild: Anna Rehnberg ISSN: 1651-644 REGIONMAGASINET 2. 2011 3
Jag trodde jag var ensam om det här och att det aldrig skulle ta slut. Plötsligt satt jag med andra och såg denna förändring och jag insåg hur lätt det är att skrämma eller deprimera sig själv. Kontakten med Ångestsyndromsällskapet blev början till ett nytt liv för Sonny Wåhlstedt. Där fanns andra som lyssnade och som kände likadant. Där fanns också verktygen att börja förändra tankar och beteenden. Stämmer det jag tänker? Kan jag tänka på ett annat sätt? 4 REGIONMAGASINET 2. 2011
Tema depression: När Sonny Wåhlstedt mådde som sämst slöt han ett avtal med sig själv. Han skulle överleva sin mamma för att bespara henne sorgen. Och hans dotter skulle hinna bli vuxen. I femton år höll han sitt löfte tills han mötte en medmänniska som vågade ställa en enkel fråga: hur mår du, Sonny, berätta hur din vardag ser ut. Först då började han tala om det som varit så tabubelagt. Nu vill Sonny ge det han själv inte fick Personer som har en genetisk läggning eller sårbarhet för depression drabbas ofta tidigt i livet. Men Sonny Wåhlstedt är ett undantag. Han kände länge att han levde ett bra och aktivt liv. Jag blev politiskt intresserad när jag var sexton och engagemanget växte snabbt. När jag var nitton höll jag mitt första offentliga framträdande. Jag reste mycket och var i Iran under omvandlingen efter shahen och kom till Afghanistan efter den ryska invasionen. Jag fick se de ryska stridsvagnarna rulla ner från bergen norr om Herat, berättar han. Hemma i Sverige fortsatte engagemanget. Sonny höll föredrag och skrev om sina resor. Han var med när Svenska Afghanistankommittén bildades. Mellan resorna jobbade Sonny för att få ihop pengar till nya resor. På en av dessa arbetsplatser fanns sedan länge en stark konflikt i arbetslaget. Stämningen var ibland hatisk. Jag hamnade helt utanför båda gruppernas sociala gemenskap, men jag tyckte om jobbet. Andra valde att lämna, de stod inte ut, men jag stannade kvar. Ångestattacker Sakta började Sonnys självkänsla att urholkas. Han drabbades av starka ångestattacker, även i sömnen och vaknade på nätterna, alldeles blöt av svett. Sonny fick ett nytt arbete, men nu hade rädslan fått fäste och triggat igång hans ångest. Att vara tillsammans med människor i sociala situationer signalerade livsfara. Då började marken gunga. Det blev början på en lång resa. Sonny lärde sig snart hur han kunde undvika människor. Han handlade mat fem minuter innan affären stängde, han såg till att vara först på Posten när räkningar skulle betalas för att undvika kö. Samtidigt deltog han i flera styrelsemöten och arbetsutskott varje vecka. Till slut gick det inte längre. Han började ljuga sig ur vänskapskretsarna och föreningarna, sa att han inte var intresserad längre. Det här var i mitten av 80-talet, en tid då man inte talade högt om att må dåligt i själen. Människor frös till när jag försökte berätta. De läkare jag träffade i primärvården blev tysta när jag började prata om det svåra i min livssituation. Ingen läkare nämnde ord som diagnos, psykolog eller terapisamtal. Den enda vägen till information var biblioteket, men jag kunde inte gå in där och låna böcker. I samma stund som jag lade fram boken på disken skulle jag avslöja mig. Så jag visste egentligen ingenting om vad som hände inom mig och jag var rädd att det skulle synas utanpå. Undvek kontakt med andra När det var som värst slöt Sonny avtalet med sig själv, att kunna avsluta livet om det inte skulle gå att bli frisk. Han planerade sin utväg och när det var klart kände han sig lugn. Nu visste han hur han skulle göra. Men under tiden då? Vad fanns det för möjlighet att försörja sig utan att behöva träffa människor? Först provade han att vara busschaufför, men förväntningarna på att fika tillsammans med andra chaufförer vid ändhållplatsen fick honom att sluta. Då var taxi bättre. Passagerarna satt oftast ensamma i baksätet och när han hörde i komradion var kollegorna skulle fika så åkte han åt andra hållet. På det viset höll han sig flytande i femton år. Men så öppnade sig dammluckorna igen. En nära vän dog hastigt. Sorgen slog över i depression. Allt jobb han gjort, alla små steg han lyckats ta i vardagen bara rasade och han skulle inte orka göra det en gång till. Dottern var nu vuxen. Sonnys mamma levde visserligen, men han kunde inte vara hemma och klättra på väggarna medan han väntade ut henne. Samtidigt ville Sonny ge sig själv en sista chans. Han slog upp telefonkatalogen och började leta på P (psykolog) och T (terapisamtal). Plötsligt hamnade han på Å och fick se en annons från Ångestsyndromsällskapet i Göteborg. Det var på vinst och förlust, men jag lyfte luren och ringde och en trevlig kvinna svarade. Hon bjöd in mig på ett samtal och redan nästa dag kom jag dit. Då sa hon de magiska orden som ingen sagt i vården, Sonny, berätta om din vardag, hur har du det? Fobin fick ett namn Sonny fick veta att han hade social fobi. Han läste en broschyr och kände genast igen sig själv. Det var oerhört förlösande. Han fick delta i en självhjälpsgrupp med andra i hans situation och med hjälp av KBT-metoder, som fokuserar på att ändra tankar, vanor och beteenden, gick förändringen på ett år. Från att ha känt stark ångest för att berätta vad han hette, säga sin favoritfärg och vart han ville åka på semester kunde han återigen stå upp inför en grupp och hålla ett föredrag. Jag trodde jag var ensam om det här och att det aldrig skulle ta slut. Plötsligt satt jag med andra och såg denna förändring och jag insåg hur lätt det är att skrämma eller deprimera sig själv. Vi ifrågasätter så lätt vad andra säger, men alldeles för sällan våra egna tankar, vår egen inre dialog. Stämmer det jag tänker? Kan jag tänka på ett annat sätt? Steg för steg släckte han ut beteenden och ändrade tankarna som hade hindrat honom så länge. Tacksamheten hos Sonny visste inga gränser. Han hade fått tillbaka sitt liv och ville ge något till dem som hjälpt honom. Han tog själv hand om flera självhjälpsgrupper och började arbeta som förbundsordförande för Ångestsyndromsällskapet. Många drabbas tidigt, men jag hade hunnit med en del innan jag blev sjuk, både lärt mig hur man förhandlar och bygger en organisation, och jag kände att jag kunde göra det igen. Idag är det också mindre skam och tabu över att må dåligt. Nu går det bättre att prata om det, det finns kunskaper på internet och patientföreningar med erfarenheter och kontakter så att man inte behöver vara så ensam som jag var. text: Hans P.A. Karlsson BILD: ANNA REHNBERG REGIONMAGASINET 2. 2011 5
När det blir lika självklart att man kan bryta benet i själen som att bryta benet i Sälen, då är vi i hamn med hjärnkollskampanjen, säger Sonny Wåhlstedt (till höger). Här tillsammans med Tim Holmberg under en manifestation i Göteborg. Hjärnkoll sticker hål på fördomar Tema depression: Tre av tio invånare i Västra Götaland vill varken jobba med eller bo nära någon som har en psykisk sjukdom. Fyra av tio tror inte att människor med psykisk sjukdom kan återhämta sig. Drygt sju av tio anser att människor med psykiska sjukdomar inte får vård i psykiatrin. Samtidigt söker en av fyra någon gång vård för psykisk ohälsa. I januari 2010 inleddes Hjärnkoll, en tvåårig kampanj som ska förändra attityder till människor som drabbats av psykisk sjukdom. Tre kampanjlän utsågs: Uppsala, Västerbotten och Västra Götaland. På hemsidan berättar många kända och okända ansikten om sina egna erfarenheter. Vi håller föreläsningar, berättar våra historier och söker aktivt upp platser där vi syns. Det finns ett stort intresse för det här generellt, säger Sonny Wåhlstedt, kampanjsamordnare i Västra Götaland. För att fånga upp människor tidigare och minska rädslan för psykisk ohälsa, ser Sonny skolan som en viktig länk. Vi får kunskaper om matematik och kemi, men vi lär oss inget om hur vi ser ut på insidan, om den psykiska sårbarheten. Därför blir vi lätt rädda om vi börjar må dåligt, drabbas lätt av panik, tänk om det inte går över. Det är motorn i självmordstankarna. Jag måste kunna ta mig ur om det fastnar och blir för plågsamt. Du vet inte vad som händer eller om det finns någon hjälp att få. Men Hjärnkoll vill att det ska vara lika självklart att man kan bryta benet i själen som att bryta benet i Sälen, säger Sonny. Kampanjen handlar mycket om att bära med sig ett hopp. Att det inte är slutet om man drabbas av psykisk ohälsa. Men då gäller det att vi som mår bättre vågar vara medmänniskor nog att fråga, hur mår du och hur kan jag hjälpa dig, säger Sonny. Vårdcentralerna är också en viktig mottagare av informationen i Hjärnkolls kampanj. Ett av målen är att personalen i primärvården ska se patient organisationer som en länk i vårdkedjan. text & bild: Hans P.A. Karlsson FAKTA HJÄRNKOLL Kampanjen Hjärnkoll drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Satsningen pågår under 2010 och 2011 och är ett regeringsuppdrag. Huvudsyftet med kampanjen är att få arbetsplatser och organisationer att hyra in en själverfaren ambassadör för att förmedla kunskaper om: 1) olika former av psykisk ohälsa, 2) hur man kan hantera den, 3) hur ökad kunskap i organisationen har en förebyggande verkan. Det kan göra att personalen vågar prata om hur de mår och att arbetskamrater vågar fråga, om de ser tecken på att någon mår dåligt. Det leder i sin tur till snabbare hälso- och stödinsatser och mindre allvarlig utveckling av den psykiska ohälsan. Webbplats: www.hjarnkoll.se Kampanjsamordnare i Västra Götaland: Sonny Wåhlstedt, epost: sonny@angest.se mobil: 0704-599115. 6 REGIONMAGASINET 2. 2011
Inre rum samlar kunskap om psykisk ohälsa Sedan några år finns Inre rum, ett kunskaps centrum i Göteborg om psykisk sjukdom och ohälsa. När kampanjen Hjärnkoll startade hade Inre rum redan varit igång ett par år med att försöka förändra attityder i Göteborg. Inre rum gör utställningar och håller föreläsningar. Personer med egen erfarenhet av psykiska funktionsnedsättningar går aktivt ut i samhället och berättar sin historia, deltar i debatter och håller föredrag. Ambitionen är att kunna prata om allt som varit tabu. Efterfrågan har ökat snabbt och idag finns ett stort nätverk av människor med inifrånperspektiv. Man kan komma till oss på Inre rum när man känner att man vill och kan bidra på något sätt i det vi gör. Man kommer med de förutsättningar man har och gör det man är bra på, säger projektledare Annica Engström. Vandringsutställning Inre rum drivs av Stiftelsen Gyllenkroken som vänder sig till människor med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Nyligen gav Sveriges kommuner och landsting ( SKL) i uppdrag åt Inre rum att bygga en vandringsutställning om tvångsvård. Inre rum har sedan tidigare skapat en utställning om psykets historia som visas just nu. Det speciella med utställningen är att deltagarna gör jobbet själva med stöd från handledare, från den första hyvlade plankan och första tänket. Hur berättar vi om psykets historia under 4 000 år? De har forskat, byggt och samarbetat med museer och universitet, berättar Annica Engström. Flera deltagare guidar nu i utställningen som visar att de mänskliga tillstånden som det idag finns över 400 psykiatriska diagnoser på alltid har funnits. De samtalar om samhällets bemötande i olika tider och visar glimtar ur historien som knyts till en liknande personlig historia i vår egen tid. Tusentals besökare Vi hade tusentals besökare när ut ställ ningen stod på Naturhistoriska museet i Göteborg och har fått beröm för att den är snygg och proffsig. Man kan känna, lyssna och läsa och se föremål från Västarvets medicinhistoriska samling, exempelvis ett kopparbadkar som används till långbad för behandling av oroliga patienter. Man kan komma till oss på Inre rum när man känner att man vill och kan bidra på något sätt i det vi gör. Man kommer med de förutsättningar man har och gör det man är bra på, säger projektledare Annica Engström. Badkaret på bilden finns med i utställningen om psykets historia. Utställningen visas på Västergötlands museum i Skara till 18 september. Därefter åker den till Trelleborg och sedan till Uddevalla. Läs mer på www.inrerum.se www.gyllenkroken.se text & bild: Hans P.A. Karlsson REGIONMAGASINET 2. 2011 7
Tema depression: Depression kan vara en svår sjukdom, medan deppighet hör livet till. En neuropsykiater och en teolog ger sina bilder av var gränsen går, och vad lidandet kan bero på. Depression är ett samlingsnamn för en rad symtom som kan bero på olika saker hos olika individer. Rent kroppsliga faktorer samspelar med upplevelser och vårt sätt att tänka. Mikael Landén är professor i psykiatri. Han konstaterar att det är enkelt att beskriva symtomen på en depression, men att forskarna ännu inte har någon fullständig bild av orsakerna. Roten till lidandet går att finna i både kroppen och psyket. Man har en genetisk läggning eller sårbarhet, och sen så finns det utlösande faktorer, förklarar Mikael Landén, som till vardags arbetar som överläkare vid affektiva enheten på Mölndals sjukhus. Klart är att en depression alltid har en biologisk dimension. Forskare visade nyligen att beroende på vilken variant man har av den gen som styr serotoninfunktionen i hjärnan (se faktaruta tecken på depression Depression är en rubbning av både mentala och rent kroppsliga funktioner. För att bli klassad som deprimerad ska en person visa minst fem av följande nio tecken (de första två måste alltid finnas med): nedstämdhet, minskat intresse för aktiviteter, aptitförändring, sömnproblem, brist på energi, förändrat kroppsspråk, starka värdelöshets- eller skuldkänslor, minskad koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet, återkommande tankar på döden. Symtomen ska hålla i sig i minst två veckor och orsaka allvarligt lidande. Samspel mellan kropp och psyke nästa sida) så är risken olika stor att drabbas. Man vet också att yttre händelser spelar roll. Trauman i livet, till exempel ett barns förlust av en nära anhörig, kan påverka psyket på ett sådant sätt att det ökar risken att bli deprimerad som vuxen. Tidiga erfarenheter kan påverka Även djupt rotade beteendemönster påverkar sannolikheten att drabbas. Den som till exempel under barndomen lärt sig dra sig undan närmare relationer för att skydda sig från negativa upplevelser, kan som vuxen bli ensam och därmed mer sårbar för en depression. I varje enskild människas liv vävs biologiska, psykologiska och sociala faktorer samman till en helhet som påverkar risken att bli deprimerad. Mikael Landén menar att skillnader i våra arvsanlag står för omkring 40 procent av förklaringarna till en depression, och att resterande 60 procent beror på andra saker som till exempel inlärt beteende och yttre orsaker. Eftersom samma symtom kan ha olika orsaker varierar botemedlet. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan bryta negativa tankemönster, men funkar bara för en del av alla som är deprimerade. Medicin i sin tur hjälper omkring hälften av de som provar. Elbehandling kan enligt Mikael Landén rädda liv vid svåra depressioner. Han råder den som känner sig nedstämd att börja med att prata med anhöriga och med vänner. Tänka över sitt liv, läsa böcker, motionera eller göra annat som man vet att man mår bra av. Då bör man söka hjälp Om det inte går över, eller om man får svårt att fungera i vardagen, bör man söka hjälp. I första hand på en vårdcentral. Det är deras uppgift att sortera, allvarliga fall skickar de till psykiatrin och mindre allvarliga fall hanterar de själva. Standardbehandlingar för medelsvåra depressioner är SSRI-mediciner, som påverkar serotoninfunktionen i hjärnan, och kognitiv beteendeterapi. Om behandlingen inte hjälper måste den omprövas. Det finns folk som hållit på och pratat med psykologen i ett halvår och som säger att jag Annika Borg, teologie doktor och präst, menar att svackor är en del av livet. Nedstämdhet hör livet till Vi lever i en tid då man ska vara lyckad, och gärna också lycklig. Mörka känslor tror vi betyder att det är något fel på oss. Därför döljer vi dem helst för andra, och söker experthjälp för att bli av med otyget. Men mellan verklig depression och lycka finns hela gråskalan som hör livet till. Enligt världshälsoorganisationen WHO drabbas varannan kvinna och var fjärde man någon gång i livet av en depression. Men det tror inte Annika Borg på. Hon är teologie doktor och präst, och menar att svackor är en del av livet. Men att vi de senaste tio eller tjugo åren börjat förvänta oss att livet ska vara friktionsfritt och därför klassar mörka tankar och svåra känslor som fel eller avvikande. Det har skett en förskjutning i vad man menar är ett normalt mänskligt känsloläge. Vi förväntas, och förväntar oss, att vara lyckade och lyckliga mest hela tiden. Annika Borg ser det som en trend vi är mitt inne i, en människosyn som skapats av komplexa processer. Framgång har alltid varit attraktivt, men vi matas av fler budskap nu än någonsin förr. Vi jämför oss med summan av vad personer som lyfts fram i media åstadkommer. Vi lär oss att om vi bara tänker 8 REGIONMAGASINET 2. 2011
Charles Darwin som i mitten av 1800-talet lade grunden till den moderna evolutionsläran delade in våra känslor i sex olika tillstånd: glädje, vrede, sorg, förvåning, rädsla och äckel. Att i vissa perioder känna sig nedstämd är normalt. Men vi tror att oro, ångest och ledsamhet är fel och ska bort. Serotonin och DNA Serotonin är en av de cirka 50 signalsubstanser som behövs för att olika delar av hjärnan ska kunna kommunicera med varandra. Det minskar risken för glappkontakt mellan de nervceller som behöver kommunicera med varandra för att vi ska må bra. SSRI står för Selective Serotonin Reuptake Inhibitor. DNA: I början av 2011 redogjorde forskare vid University of Michigan i USA för en genomgång av en rad studier med sammanlagt 40 000 personer där resultaten talar för att det finns en gen som påverkar risken att drabbas av en depression. Den gen det gäller styr serotoninfunktionen i hjärnan. De som har en kortare variant av genen i fråga löper större risk att bli deprimerade när de drabbas av motgångar i livet eller svåra känslomässiga upplevelser. Mikael Landén och hans kollegor forskar kring orsakerna till affektiva sjukdomar där depressioner ingår. De kartlägger symptom hos patienter, analyserar deras gener och undersöker kemin i blodet. kanske har lärt mig ett och annat om mig själv, men jag mår ju inte bättre. Och likadant står många på samma läkemedel under lång tid trots att man inte kan se någon positiv effekt. Varken medicin eller psykologisk behandling har önskad effekt på alla. Men är guld värt för dem som det faktiskt hjälper. Mikael Landén önskar att vi kunde få bukt med ytterligheterna. Få dem som söker sjukvård utan att lida av en verklig depression att istället prata med sina vänner men framförallt: att vi kunde fånga upp de människor som är på väg att ta sina liv utan att ha sökt hjälp. TEXT: Katarina Andersch foto: anna rehnberg rätt tankar så är allt möjligt. Men livet är ju en komplicerad historia för de flesta av oss. Vi tror att allt som snurrar till det för oss är undantag. Vi tror att regeln är att vi åker på en jämn väg, men regeln är att vi åker på en krokig skogsväg och att vi ibland kör i diket. Naturliga reaktioner Sorg efter en kärleksrelation som spruckit är naturligt. Funderingar över alltings mening hör människan till. Att i vissa perioder känna sig nedstämd är normalt. Men vi tror att oro, ångest och ledsamhet är fel och ska bort. Annika Borg menar att vi istället behöver lära oss hantera det svåra i livet. Oftast är det inte en expert vi behöver. Vi behöver mötas av förståelse och tröst. Vi behöver en kopp te och en god vän, inte terapi och medicin. Det är inte alltid så lätt att släppa människor in på livet. Att avslöja ledsna och mörka tankar, när idealet säger att man ska vara positiv och konstruktiv. Det är väldigt många människor idag som går omkring och känner sig avvikande, helt i onödan. Många unga, och deras föräldrar, blir rädda när de känner sig nedstämda. Annika Borg tror att det gör saken värre när vi blåser upp tonåringars grubblerier till skrämmande problem. Istället skulle vi behöva lära oss hantera vår egen rädsla, lyssna på ungdomarna och förklara att så här kan man känna som människa, det är inget farligt. Livet gör ont ibland, det är jobbigt men det går över. Jag tror att varje människa är utrustad med redskap för att hantera det här, men vi behöver lite uppmuntran. Kräver sunt förnuft Det finns såklart de som verkligen är deprimerade. Och som vi i vårt problematiserande av normal ångest paradoxalt nog missar. Annika Borg tror att med sunt förnuft kan vi vara uppmärksamma på när livet, för oss själva eller någon närstående, går in i en nedåtgående spiral som bara fortsätter. Och då ska vi absolut söka hjälp. TEXT: Katarina Andersch REGIONMAGASINET 2. 2011 9
Tema depression: Folkhälsan i Sverige blomstrar på många områden och vi lever allt längre. Samtidigt mår unga allt sämre. Fler skolbarn lider av stress, huvudvärk och magont. Unga människor vårdas oftare för depressioner, ångest och självmordsförsök. Jag är rädd att vi har skapat ett samhälle som inte är särskilt bra för barnen, säger Björn Magnér, specialist i barn- och ungdomspsykiatri. Många unga mår allt sämre Ta alltid ett barns signaler på allvar. Pratar hon eller han om att inte vilja leva längre så sök hjälp omedelbart. Depression kan vara ett livshotande tillstånd, betonar Björn Magnér, överläkare på BUP i Gamlestan, Göteborg. HÄR FINNS HJÄLPEN Om ett barn under 18 år mår psykiskt dåligt kan man vända sig till en Barn- och Ungdomspsykiatrisk mottagning, BUP, för att få hjälp. Där arbetar personal med olika kompetenser, exempelvis läkare, psykologer, sjuksköterskor och socionomer, för att kunna möta barns olika behov. Det behövs ingen remiss för att få komma till BUP:s öppenvårdsmottagningar. Besöken är kostnadsfria. Barn, ungdomar eller en förälder kan ringa och boka tid. Vissa mottagningar har telefonrådgivning. Mer information om BUP och kontaktuppgifter dit kan du få på www.1177.se/vastra-gotaland Telefonnummer hittar du på Blå sidorna i telefonkatalogen eller ring ditt närmaste sjukhus växel och be att få tala med BUP. Unga mellan 13 och 24 år som mår dåligt kan också söka hjälp på ungdomsmottagningarna. Läs mer på www.umo.se Till Nationella hjälplinjen kan den som befinner sig i en psykiskt påfrestande situation eller kris ringa för att prata eller få råd. Även närstående kan ringa: 020-22 00 60 Barn som behöver någon vuxen att prata med kan ringa BRIS på telefon: 116 111 De har också en telefonlinje för vuxna: 077-150 50 50 Rädda barnens föräldratelefon: 020-786 786 Föreningen Psykisk hälsas föräldratelefon: 020-85 20 00 I en akut situation som du inte kan hantera ring 112 Omkring 140 unga människor i Sverige tar sitt liv varje år. Ett trettiotal av dem är barn under 17 år. Fler än 1 300 barn vårdas i sluten vård efter att med flit ha skadat sig själva. Bakom varje alarmerande siffra finns en ung människa som har slutat skratta, slutat längta och, i värsta fall, slutat vilja leva. Problemen har blivit svårare och kryper längre ner i åldrarna. Jag träffar åttaåringar som säger att de inte vill leva längre, berättar överläkare Björn Magnér på Barn och Ungdomspsykiatrin, BUP, i Gamlestan i Göteborg. Han menar att vårt moderna samhälle inneburit stora försämringar för våra unga. Idag är ekonomin så avgörande för hur vi formar våra liv och det kan lätt bli på barnens bekostnad. Stress är en inbyggd del av systemet och att stress och depression hänger ihop, det vet vi. I en tid då allt bara snurrar fortare och kraven på barnen växer, både i skolan och på fritiden, så är de vuxna kring barnen viktigare än någonsin. Närheten till en vuxen fungerar som ett skyddsnät mot stress. Men det skyddet har försvagats. Både genom allt större barngrupper i förskola och skola men också i familjen, säger Björn Magnér och konstaterar att tiden vi spenderar med våra barn sjunkit påtagligt bara sedan 90-talet. Hungrar efter vuxenkontakt Att redan som liten få budskapet ingen har tid med mig kan skapa en grogrund för depressioner. Bland de unga som kommer till oss så finns det en tydlig hunger efter vuxenkontakt. Och barnen som ringer till BRIS uppger att det de saknar mest är en vuxen att prata med, förklarar Björn Magnér. Han berättar att en av de enklaste och mest effektiva behandlingsåtgärderna i lindriga fall, kan vara att skriva ett intyg för vård av barn. Då får föräldern möjlighet att spendera mer tid tillsammans med sitt barn som mår dåligt. Det kan göra underverk på bara några veckor. Björn Magnér skulle önska att föräldrar gavs större möjligheter att jobba deltid. Han tror också att en lugnare skolmiljö med mindre prestationshets och mer estetiska ämnen på schemat skulle göra skillnad. Att barn rör sig mindre och är mer inomhus 10 REGIONMAGASINET 2. 2011
Björn Magnér, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, upplever att den psykiska ohälsan hos barn och unga ökat under de 30 år han varit verksam. Problemen blir svårare och kryper allt längre ner i åldrarna. idag, kan också bidra till den psykiska ohälsan. Forskning visar att både fysisk aktivitet och ljus kan förebygga depressioner. n Vem drabbas av psykisk ohälsa? Vem som helst kan drabbas. Givetvis spelar det roll vem man är och vad man har med sig i bagaget. Vi är alla olika sårbara för psykisk ohälsa vid olika tidpunkter i livet. Genetiska förutsättningar, livsupplevelser och relationer samverkar. I vissa fall kan rent fysiska orsaker, som störningar i sköldkörtelns hormonproduktion eller brist på D-vitamin, ligga bakom en depression. En del unga blir deprimerade för att livet farit hårt fram med dem. Eller så har ingenting hänt, åtminstone ingen tydlig, yttre omständighet. Det pågår en biologisk revolution i en tonårings kropp. Den påverkar humöret och kan vara nog så svår att hantera. Puberteten är också en sårbar fas då tidigare, obearbetade känslor kan komma upp till ytan, förklarar Björn Magnér. Han återkommer till problematiken kring alla de krav som dagens unga upplever. En tonåring befinner sig i brytpunkten mellan vuxenlivet och sin barndom. Den som tvingats vara vuxen för tidigt klara sig själv efter skolan, fixa sin mat och sina läxor kanske inte känner sig färdig med att vara barn. Då kan tonåren leda till en sorg istället för att vara en kick inför det spännande vuxenlivet. Men en depression måste inte vara av ondo. Många ungdomar driver sig så hårt att de riskerar förlora kontakten med sitt inre Det kan också vara kroppens sätt att säga stopp, ett försök till självläkning. Många ungdomar driver sig så hårt att de riskerar att förlora kontakten med sitt inre. De är ambitiösa och duktiga och tränar, pluggar och umgås i en väldig fart. Men så tar orken bara slut. Då kan det vara nödvändigt med en timeout för att bli hel och kunna gå vidare. n Var går gränsen mellan vanlig tonårsdeppighet och depression? Känslostormar, deppighet och svarta tankar är något som många unga upplever och det är svårt att säga exakt var gränsen för depression går. Normala humörsvängningar pågår i regel under ganska korta perioder. Håller de i sig vecka in och vecka ut så kan det vara dags att söka hjälp. Om svängningarna spänner mellan djupa deppighetsdalar och euforiska lyckotoppar så finns det mindre anledning till oro, än om det bara lutar åt det mörka hållet. Den som är deprimerad har ofta svårt att få vardagen att fungera. Ett annat tecken kan vara när en tonåring drar sig undan sociala kontakter under en längre tid. Struntar i att gå till träningen, vill inte träffa kompisar och låser mest in sig på sitt rum. Björn Magnér ser också att allt fler, framförallt killar, hamnar i riskzonen när de stänger in sig med sin dator och spelar nästan oavbrutet. När de vänder på dygnet och inte vill träffa sina vänner i verkliga livet har det gått för långt. Det är vanligt att deprimerade barn och ungdomar klagar på kroppsliga symptom, som till exempel huvudvärk eller magont, istället för att tala om psykiska besvvär. Text: Jeanette Bergenstav Foto: Patrik Bergenstav Fotnot: De statistiska uppgifterna är baserade på barn som kommit i kontakt med sjukvården. Vad beträffar självmordsförsök och självskadebeteende finns det alltså ett mörkertal. Hur kan man hjälpa? En förälder, anhörig eller kompis som bryr sig kan spela en avgörande roll i en nedstämd, ung människas liv. Mest handlar det om att finnas där. Att lyssna utan att döma. Det är viktigt att hon eller han får prata ut, gråta, vara arg eller förtvivlad för att kunna ta nästa steg i sin utveckling. Mänskliga relationer är läkande. Den som tillåts dra sig undan fastnar lättare i sitt tillstånd. Om tjejen eller killen stänger in sig på sitt rum så gäller det att vara envis och visa att man bryr sig, råder Björn Magnér. Vid lindriga tillstånd kan man vända sig till skolhälsovården för att få hjälp. För unga mellan 13 och 24 år är ungdomsmottagningarna ett bra alternativ. Om nedstämdheten drar ut på tiden eller om barnet börjar få tankar på att skada sig själv eller uttrycker livsleda så ska man direkt söka hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Depression kan vara ett livshotande tillstånd! Barn som säger att de inte vill leva längre ska alltid tas på allvar. Då är det mycket viktigt att söka hjälp direkt, betonar Björn Magnér. Mer om var du kan söka hjälp se sid 17-19. REGIONMAGASINET 2. 2011 11
Peter Angel Fix- Mattsson, 27 år, har tackat nej till mycket i livet när han mått psykiskt dåligt. Idag är han tacksam att han lever och vill ta för sig av livet. Men han säger att han kommer att avstå ifrån att skaffa barn: Jag tycker inte om barn, jag vet ju hur onda de kan vara. Men jag älskar mina hundar Harry och Cassy. De är mitt livs största kärlekar. De är med mig överallt och de får mig att må bra. Den krokiga vägen tillbaka När skolavslutningen i nian närmade sig valde Peter FixMattson att gå hem och lägga sig på sängen i sitt rum och svälja en hel ask med tabletter som han tagit ur skolans medicinskåp. Jag bara blundade och väntade på att livet snart skulle vara över. Det enda jag kände var en stor lättnad. Jag ville bli fri från allt som gjorde så ont. lika ont i själen, försöker han förklara. Han är kluven till att berätta eftersom han menar att självskadebeteende är smittsamt. Men han tror heller inte på att tiga ihjäl det faktum att alltfler unga mår psykiskt dåligt idag. Varför ska det vara så himla mycket stress och krav hela tiden?! Man ska passa in, vara snygg, ha bra betyg och prestera, prestera, prestera Men Peter vaknade av sig själv efter fyra timmar och kräktes våldsamt. Besvikelsen över att han fortfarande levde och att han inte ens klarat att ta livet av sig var enorm. Idag är Peter, eller Angel som han helst vill bli kallad, 27 år. Under sin uppväxt var han alltid ett ensamt barn. En som redan på dagis kände att han inte passade in. Jag var en pojke som inte lekte med bilar och jag hamnade utanför direkt. Som liten hade jag ofta ögoninflammationer och de andra dagisbarnen kallade mig för bajsöga. Jag lärde mig tidigt att hålla mig ur vägen, berättar Peter som växte upp med sin mamma och sina två systrar på olika platser i Trollhättan. Alltid en klump i magen Under hela sin skolgång var han mobbad. Utfrysning, glåpord, fasthållningar och slag var en del av hans vardag precis som en nästan kronisk klump i magen. Lärarna valde att inte se. Det var väl enklast så, tror Peter. In i det längsta försökte han hålla skenet uppe inför sin mamma. Jag skämdes. Varför kunde inte jag vara som alla andra och bara passa in, liksom?! Med tiden blev Peter en bångstyrig kille som ofta fick raseriutbrott, smällde i dörrar och skrek. Jag hade en outsinlig pool av ilska att ösa ur. De andra barnen lärde sig att trigga mig. De tyckte att det var kul att se vad som hände när jag blev så där arg. Perioder av depressioner och ångest avlöste varandra. Och medan klasskamraterna gick på sommarlov lärde sig Peter att skära sig av en medpatient på akutpsyk, där han var intagen efter sitt misslyckade självmordsförsök. Jag skar mig för att få ett litet pyshål i all min ångest. När det gör ont i kroppen gör det inte Svar utan betänktetid På frågan om vad som hade kunnat hjälpa honom behöver han ingen betänketid: Att ha en vuxen att prata med! Någon som verkligen lyssnade, helst någon professionell. Men jag upplevde att ingen tog mig riktigt på allvar. Att de bara tyckte att jag var en trotsig tonåring som sökte uppmärksamhet. Idag är Peter glad att han lever och han ser fram emot att ta igen en del av allt han missat. Till hösten ska han förhoppningsvis gå djurvårdarlinjen på Komvux. Jag mår inte jättebra hela tiden men när jag vaknar så är inte min första tanke längre varför lever jag?. Jag kan värdesätta en promenad med hundarna eller dagens första kopp kaffe. Sånt som jag mådde för dåligt för att uppskatta förut. Text: Jeanette Bergenstav Foto: Patrik Bergenstav 1 2 REGIONMAGASINET 2. 2011
Depression livsfarligt för växande grupp gamla Tema depression: Samtidigt som vi lever allt längre, så upplever många äldre livet som värdelöst. En fjärdedel av de som tar sitt liv är över 65 år. En del tänker att det inte är konstigt att en gammal människa, som är ensam och sjuk och kanske sitter i rullstol, inte vill leva längre. Men det är inte så att man per automatik tappar livslusten bara för att man är gammal, säger Stefan Wiktorsson (bilden), psykolog och doktorand vid Sahlgrenska akademin. Vänd! REGIONMAGASINET 2. 2011 13
Depression livsfarligt för växande grupp gamla... forts från förra sidan När forskare vid Sahlgrenska akademin intervjuade äldre Västra Götalandsbor som gjort självmordsförsök, visade det sig att i samtliga fall låg en mer eller mindre allvarlig depression bakom önskan att dö. Eftersom en så stor andel av dem som tar sitt liv är äldre, och eftersom andelen äldre blir allt större, är självmord snart en av de tio vanligaste dödsorsakerna i världen. Samtidigt är depression vanligt bland gamla. Ändå ses inte alltid sambandet mellan äldres depressioner och självmord som självklart. Stefan Wiktorsson, psykolog och doktorand vid Sahlgrenska akademin, sektionen för psykiatri och neurokemi, är knuten till en större studie som, genom att undersöka självmord bland äldre Västra Götalandsbor, visat att beslutet att ta sitt liv sällan är rationellt grundat på något slags idé om att bildligt talat kasta sig utför ättestupan. Nästan undantagslöst är det depression som är orsaken till att gamla inte vill leva längre. Även om ålderdomen innebär förluster av hälsa, livspartner, livsroller och vänner, är det ovanligt att psykiskt friska personer helt mister lusten att leva, och det gäller även om man är gammal. Ställde frågan varför? Stefan Wiktorsson ville följa upp resultatet med att ta reda på mer om den situation de äldre som vill dö lever i. Han intervjuade drygt hundra personer i Västra Götaland i åldrarna 70 till 91 år som försökt ta sitt liv. Han träffade personerna Det är viktigt att omgivningen vågar fråga gamla om hur de upplever tillvaron, om den känns meningsfull, och om vad de behöver och saknar i livet kort efter, samt ytterligare en gång ett år senare. Svaren på frågan varför? varierade. Gemensamt för alla var en stark känsla av hopplöshet. De flesta uppfyllde kriterierna för en depression av svårare grad, men intervjusvaren visar också att även äldre personer som bara är lätt deprimerade kan vara självmordsbenägna. Stefan Wiktorsson arbetar nu med att analysera svaren. Några personer svarade att de ville komma bort, att de tyckte att de hade levt färdigt, hade inget att leva för och att de inte ville vara andra till last. De kände att barnen har sitt och ville inte vara till besvär. Några hade kroppsliga sjukdomar och smärtor, sömnsvårigheter och panikattacker. Många upplevde känslor av värdelöshet, vilket är typiskt för deprimerade. Några skötte en demenssjuk make eller maka och kände att de inte orkade längre. En del varken klarade eller ville längre bo ensamma. Ett självmordsförsök innebär helt naturligt att omgivningen på olika sätt mobiliserar för att hitta lösningar, och ett år senare mådde merparten av de intervjuade mycket bättre, säger Stefan Wiktorsson. Hjälp finns om man berättar I flera fall var det konkreta lösningar i form av ökat stöd och ändrat boende som gjorde att personerna mådde bättre. Många hade också fått bra hjälp av antidepressiv medicin, samtalsterapi och ett förstärkt socialt nätverk. Det finns bra hjälp att få inom äldrepsykiatrin. Men eftersom många äldre har svårt att tillstå att de är deprimerade och känner livsleda, kan särskilt primärvården ha svårt att upptäcka om de mår psykiskt dåligt. Depression och självmord är fortfarande tabu och förbundet med skamkänslor, säger Stefan Wiktorsson. Därför är det viktigt att leta efter riskfaktorer för depression och självmord. En sådan är psykisk sjukdom och självmordsförsök tidigare i livet, vilket stämde in på cirka en tredjedel av dem Stefan Wiktorsson intervjuade. Alkoholmissbruk stor riskfaktor Ännu en stor riskfaktor för depression och självmord är alkoholmissbruk. Jag tror att missbruket i sig skapar ett tunnelseende som försämrar förmågan att lösa problem. 14 REGIONMAGASINET 2. 2011
Stefan Wiktorsson har intervjuat äldre personer i Västra Götaland om varför de försökt ta sina liv. Gemensamt för alla var en stark känsla av hopplöshet. Självmordsbenägna personer har generellt svårare att se alternativ till den situation de befinner sig i. En stark känsla av att sakna sammanhang och tillhörighet går igen. Ofta handlar det om att man lever ensam, inte har så mycket kontakt med sina barn eller barnbarn som man vill ha, inte har så många vänner eller att man lever i konflikt med sina närmaste. Män har svårare att be om hjälp Bland gruppen över 85 år finns en dramatisk könsskillnad. Där tar självmordsstatistiken ett rejält skutt upp bland männen. Jag tror att det beror på att män är sämre på att hantera förluster än kvinnor. De har svårare att be om hjälp, prata om känslor, har ett tunnare socialt nätverk och färre relationer än kvinnor i allmänhet har. Det handlar inte bara om förlust av nära och kära utan om funktionsnedsättningar och fysisk sjukdom, som man om inte förr drabbas av när man är över 80. Män har svårare att acceptera att de inte är lika rörliga, och kanske inte kan köra bil och klara sig själva RISKFAKTORER ensamhet alkoholproblem fysisk sjukdom självmordsförsök och psykisk ohälsa tidigare i livet stressande livshändelser, som att förlora en nära anhörig familjekonflikter längre. Han poängterar att orsakssambanden är komplexa. Ensamhet eller sjukdom leder inte automatiskt till depression, till exempel. Man ska komma ihåg att de allra flesta gamla människor inte är deprimerade och inte ens kommer i närheten av tanken att ta sitt liv. Men det är viktigt att omgivningen vågar fråga gamla om hur de upplever tillvaron, om den känns meningsfull, och om vad de behöver och saknar i livet. TEXT: ANNE-CHARLOTTE HORGBY FOTO: ANNA REHNBERG Tecken på depression nedsatt stämningsläge bristande intresse nedsatt aptit, viktförlust sömnproblem koncentrationssvårigheter bristande energi initiativlöshet pessimistiska tankar självmordstankar REGIONMAGASINET 2. 2011 15
Självmord kan förebyggas med Tema depression: Att ta sitt liv är en av de allra vanligaste dödsorsakerna för personer mellan 15 och 44 år. Ändå anses det ofta vara tabu att prata om det. Det här är ett hälsoproblem av stort mått. Det behövs mer kunskap och resurser, men nu börjar det äntligen hända saker, säger Jan Beskow, en av världens främsta suicidforskare. Under mer än halva sitt liv har han forskat och spridit kunskap om hur man förhindrar självmord. 16 REGIONMAGASINET 2. 2011
rätt kunskaper Historiskt sett har självmord varit något skamligt, förbjudet och väldigt tabu belagt. Än i dag finns det en undvikande attityd i samhället men den håller långsamt på att förändras. Att anhöriga till kändisar som har begått självmord som exempelvis brottaren Mikael Ljungberg har berättat öppet om sin sorg har bidragit till en större öppenhet och förståelse. Jan Beskow är specialist i psykiatri och socialmedicin. Under 45 år har han forskat om och spridit kunskap kring hur man förhindrar självmord. Nyss fyllda 80 år går det inte att ta miste på energin och engagemanget. Han är en av drivkrafterna i Suicidprevention i Väst, en förening som bland annat arbetar för att öka kunskapen om hur man kan förebygga självmord och självmordsförsök. Stor kunskapsbrist Enligt Jan Beskow råder det stor brist på kunskap i samhället om hur man bemöter en person som visar självmordsbenägenhet. Därför krävs det både en slags folkbildning bland allmänheten och riktade utbildningar till vårdpersonal och andra yrkesgrupper som möter människor som mår psykiskt dåligt. Framför allt har psykiatrikerna en oerhört viktig uppgift: Att så tidigt som möjligt och med hjälp av rätt verktyg bryta det mönster som en självmordsbenägen person ofta uppvisar, säger han. Tidigare har självmord nästan uteslutande betraktats som en konsekvens av en sjukdom, ofta djup depression, och behandlats därefter. Jan Beskow betonar i stället att det är en kognitiv, medveten handling och att ångest är en utlösande faktor. Verktyg och strategier Om man hamnar i ett ältande gäller det att terapeuten ger verktyg och strategier för hur man ska ta sig ur dessa negativa tankar. Han är övertygad om att det går att förebygga självmord eller självmordsförsök om personen lär känna sitt beteende och vad som triggar ångesten. Han ger ett exempel: För vissa handlar det kanske om att dessa tankar alltid kommer i samband med alkohol. Då går det att minska risken för suicid radikalt genom att undvika att dricka sig berusad. Man måste inse att man inte är ett offer utan en aktör. Text: Malin Husár Foto: Anna Rehnberg Fotnot: Kognitiv betyder tankemässig. Kognitiv beteendeterapi KBT är en psykoterapiform som koncentrerar sig på att belysa hur en patients mer eller mindre omedvetna tankemönster påverkar dennes tankar och känslor. fakta SJÄLVMORd Varje år tar cirka 1 500 personer sitt liv i Sverige. Det motsvarar ett självmord var sjätte timma. Det kan jämföras med antalet dödsfall i trafiken som är runt 300 per år. Självmordstalen i Sverige har minskat med cirka 40 procent sedan 70-talet, men minskningen har inte varit lika kraftig bland gruppen unga och äldre som i gruppen unga vuxna och medelålders. De flesta av oss har någon gång tänkt tanken att begå självmord. Det är normalt, och ett sätt att öka vår livsvilja. Det är först när vi mår så dåligt att vi inte ser någon annan utväg som det börjar bli en livsfarlig tanke, säger Jan Beskow som i mer än halva sitt liv har forskat om hur man förhindrar självmord. Första hjälpen i psykisk hälsa Regeringen har föreslagit en nollvision och vill att svenska folket ska utbildas i psykisk hälsa för att bland annat förebygga självmord. Som en direkt följd av regeringens förslag pågår just nu ett pilotprojekt i Västra Götaland som innebär att totalt 1 000 personer ska lära sig första hjälpen i psykisk hälsa. Konkret handlar det om en tvådagarsutbildning i grundläggande psykiatri, där metoder för att förebygga och förhindra självmord ingår. Utbildningen, som kallas MHFA (Mental Health First Aid) samordnas av Suicidprevention i Väst (www.suicidprev.com). Den riktar sig främst till yrkesgrupper som ofta kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa och allvarliga självmordstankar, som till exempel inom äldrevården, socialtjänsten, polisen, brandkåren och skolan. I början av nästa år ska pilotprojektet utvärderas. Resultatet ska sedan ligga till grund för en femårig nationell utbildningsinsats för att förebygga självmord en satsning på 370 miljoner kronor. Det här kan du själv göra Många av oss har någon i vår närhet som har tagit, eller planerar att ta sitt liv. Här är några råd för hur du kan förbereda dig inför en situation där en människa är i kris: Bryt tabut. Träna på att prata om död och självmord. På så vis blir du inte rädd när någon annan pratar om det. Lär dig känna igen de olika symtom som är typiska för olika former av psykisk sjukdom och psykiska kriser. Hjälp den drabbade att söka professionell behandling i tid. Vänta inte för länge. I ett akut läge: Lyssna och stanna kvar. Ha ögonkontakt och prata med lugn röst. Gör en bedömning. Kan vi lösa detta tillsammans eller ska en expert tillkallas? Om det snabbt krävs professionell hjälp, ring 112. Hit kan du vända dig i en krissituation, eller om du behöver stöd som anhörig eller närstående: Ring 112: SOS Alarm. Om läget är väldigt akut, om någon till exempel är på väg att ta sitt liv. Ring 1177: Sjukvårdsrådgivningen. Ger dig råd och kan hänvisa dig vidare till rätt vårdmottagning i ditt närområde. www.1177.se/vastra-gotaland Nationella Hjälplinjen: Anonym, professionell och kostnadsfri psykologisk hjälp. Tel 020-22 00 60. www.nationellahjalplinjen.se Någon att tala med: Telefonjour med utbildade volontärer. Tel 031-711 24 00 eller 031-711 24 22. www.natm.se SPES: För närstående till människor som tagit sitt liv. Tel 08-34 58 73. www.spes.nu Vägar till psykisk hälsa: Webbplats med kontaktuppgifter till olika slags verksamheter inom offentlig, ideell och privat regi. www.phir.se Läs mer om Suicidprevention i Väst på www.suicidprev.com REGIONMAGASINET 2. 2011 17
Givande få möta det allra Tema depression: Psykologen och psykoterapeuten Helena Björkman arbetar på Vara vårdcentral. I sitt arbete möter hon människor som av väldigt olika anledningar mår psykiskt dåligt. Helena Björkman brinner verkligen för sitt arbete och hon vill gärna berätta om det, och hur mötet med människor berikar henne. Hon utbildade sig i Tyskland där hon också arbetade i många år med främst missbruksproblematik och psykiatri. Sedan fyra år tillbaka är basen i Vara, en kommun med cirka 16 000 invånare varav hälften bor i tätorten och hälften på landsbygden. Bland de patienter som Helena möter dominerar olika former av trauman. Det kan handla om ett dödsfall inom den närmaste kretsen, en separation eller någon annan smärtsam händelse i livet som påverkar patientens hälsa och förmåga att fungera normalt. Jag försöker alltid att träffa patienten så snabbt som möjligt. Då formuleras ett slags arbetskontrakt mellan oss, där vi tillsammans kommer överens om hur vi ska gå vidare. Sedan kan det ofta dröja lite längre till nästa besök beroende på hur akut jag bedömer att situationen är, förklarar Helena Björkman. Varje möte brukar vara upp till 50 minuter. Mycket mer orkar man inte koncentrera sig. Antalet behandlingar ligger på runt tio ofta blir det lite färre, ibland något fler. Under den tiden ska det förhoppningsvis ha uppstått positiva resultat, med ökat välbefinnande och bättre hälsa hos patienten. Om det behövs en längre kontakt, vid exempelvis lite tyngre diagnoser, försöker man så snabbt som möjligt slussa vidare patienten till specialistvård. Samarbete med grannkommunerna Just när det gäller psykisk ohälsa samarbetar Vara vårdcentral med två grannkommuner: Lidköping och Essunga. Det innebär bland annat att Helena även arbetar på Nossebro vårdcentral ett par dagar varje vecka. I hennes team finns 14 personer fördelade på kuratorer, psykiatrisköterskor och psykologer. Vi träffas regelbundet och går igenom alla remisser och alla egenremisser där patienterna själva har ringt direkt till oss. Tillsammans bedömer vi om ett fall till exempel är ett kuratorärende eller om det faller inom psykiatrin, berättar Helena Björkman. Den bearbetande behandlingen hamnar ofta hos oss psykologer. Kuratorn tar ofta krissituationer, sådana som måste tas om hand här och nu. Helena Björkman har även viss kontakt med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det gäller att göra bedömningar och insatser som har med rehabilitering och arbetsförmåga att göra. För mig är det här ett fantastiskt arbete. Det är väldigt givande att både få möta det allra innersta i en människa, och ha kontakt med omvärlden, säger hon. Text: Malin Husár Foto: Peter Wahlström 1 8 REGIONMAGASINET 2. 2011
innersta i en människa Grundläggande begrepp Inom vården för psykisk ohälsa används i dag främst två övergripande teorier och synsätt: psykoanalys och kognitiv beteendeterapi (KBT). Inom dessa områden finns det en mängd olika inriktningar och behandlingsmetoder, och vissa psykologer eller psykoterapeuter använder delar av båda i sin yrkesutövning. Kortfattat kan de båda begreppen beskrivas så här: Psykoanalys syftar till att patienten ska uppnå en ökad förståelse för sig själv och ta ansvar för sitt eget liv. Ofta läggs stor vikt vid barndomen och hur den lägger grunden till beteenden och psykisk hälsa senare i livet. Psykoanalysen skapades av den österrikiske läkaren Sigmund Freud och har länge dominerat som behandlingsmetod inom svensk sjukvård när det gäller psykisk ohälsa. Kognitiv beteendeterapi (KBT) fokuserar på att förändra tankar, vanor och beteenden för att hjälpa människor att leva ett bättre liv. Terapin har under de senaste åren blivit allt vanligare i Sverige. Behandlingsmetoden anses så framgångsrik att den numera rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Västra Götalandsregionen har därför infört krav på att alla vårdcentraler ska kunna erbjuda KBT. Inom KBT hämtas ibland influenser från österländska filosofier. Så är exempelvis fallet med mindfulness, eller medveten närvaro, som handlar om att vara mer närvarande i nuet, och se saker och ting som de är något som bland annat uppnås med hjälp av meditationsövningar och enkla kroppsrörelser. Vissa vårdcentraler i Västra Götaland erbjuder numera mindfulness eller andra liknande metoder som en del av behandlingen. Psykisk ohälsa /primärvården Jag försöker alltid att träffa patienten så snabbt som möjligt. Då formuleras ett slags arbetskontrakt mellan oss, där vi tillsammans kommer överens om hur vi ska gå vidare, säger psykologen och psykoterapeuten Helena Björkman som jobbar på Vara vårdcentral. Psykisk ohälsa finns hos 30 40 procent av de patienter som uppsöker primärvården. Hos vissa människor yttrar den sig som ångest eller oro, andra drabbas av utmattningsdepression eller en krisreaktion efter exempelvis en svår separation eller ett dödsfall i ens nära omgivning. Källa: Rapporten Psykologin och det goda livet Psykologers arbete i Västra Götalandsregionen från 2009. Behöver du hjälp? Vänd dig då i första hand till vårdcentralen När livet gör ont är det i första hand vårdcentralen du ska vända dig till. Här finns en läkare, psykolog, psykoterapeut, kurator eller psykiatrisköterska som har särskild kompetens inom psykisk ohälsa. Någon eller några av dessa yrkesgrupper måste finnas på varje vårdcentral som har godkänts av Västra Götalands regionen. Gemensamt för alla vårdcentraler är att de arbetar med tidiga och korta behandlingsinsatser. Här kan man alltså inte räkna med att få gå och samtala med en psykolog under flera månader eller år. Målsättningen är att man efter några behandlingar själv ska kunna hantera sin livssituation på ett bättre sätt. Om det behövs mer djupgående behandling har vårdcentralerna ansvar för att kunna bedöma detta och i så fall vägleda eller remittera patienten vidare till rätt instans, förklarar Rose-Marie Nyborg som bland annat jobbar med de krav och riktlinjer som har tagits fram för primärvården inom Västra Götalandsregionen. Patienten ska kunna vända sig till vårdcentralen och känna sig trygg med att få vård och behandling där, säger hon. Vissa vårdcentraler erbjuder enbart klassisk samtalsterapi och medicinering, medan andra även använder modernare behandlingsformer som mindfulness (se faktarutan här ovan). Variationen är ganska stor och beror ofta på vilken kompetens och erfarenhet personalen har, hur verksamheten fungerar, eller hur traditioner och befolkningsprofiler ser ut i området. REGIONMAGASINET 2. 2011 19
Ställ bilen och ta tåget till biosfärområdet. Kinnekulletåget trafikerar sträckan Göteborg-Örebro. Bördigt landskap. Från tågfönstret ser vi Kinnekulle närma sig. Behaglig ekoturism i Kinnekulles biosfär en klimatsmart semsterdag i Kinnekulles biosfär Med tåg, hyrda cyklar och till fots gav sig Regionmagasinets reporter och fotograf ut i det nyutnämnda biosfärområdet kring Kinnekulle. Det blev en klimatsmart semesterdag som gav mersmak. Och lugn i själen. Tidigt på morgonen stiger vi på Kinnekulletåget i Mariestad för att åka till Hällekis som ligger vid Kinnekullebergets fot. Genom tågfönstret närmar sig kullens blå siluett bakom grantopparna. Efter tjugo minuters färd stiger vi av vid det lilla stationshuset i den gamla bruksorten Hällekis. Vi ska turista i det av Unesco nyligen utsedda biosfärområdet vid Vänern, där ekologiska värden ska skyddas och varor och tjänster från trakten tillvaratas. De förbokade hyrcyklarna hämtar vi ett stenkast bort från stationen, på Falkängens Vandrarhem. Malin Pettersson som arbetar på vandrarhemmet berättar att vi tillhör den första lilla skaran av biosfärturister som kommit dit. När vi får igång marknadsföringen tror jag att det kommer att locka hit många turister. Vi märker att det finns en stor efterfrågan på kulturoch naturupplevelser och att människor vill värna om miljön även på semestern. Innan vi trampar i väg, tipsar Malin oss om den vackra cykelleden utmed strandlinjen på västra sidan av Kinnekulle. Gör en avstickare från leden upp till stenbrottet! Det som förut var ett fult sår i naturen efter stenbrytningen har blivit vårt Grand Canyon, berättar Malin entusiastiskt. Hasse Carlbom är geopedagog från Ulricehamn och besöker gärna stenbrottet. Han visar upp en kalksten som innehåller en fossil av en fyrarmad sjöstjärna. Det lutar uppför och blåser motvind. När stigningen är som brantast undrar jag om ekoturism kanske bara är till för extremt vältränade friluftsmänniskor. Men några sekunder senare, när Vänerns glittrande vattenspegel syns som en hägring långt under oss då har jag glömt den dåliga konditionen. Vi stannar upp och njuter! På den högra sidan breder det mäktiga stenbrottet ut sig. Med lager av rödaktig, grå och grönskimrande kalksten och med 400 miljoner år gamla fossiler insprängda i stenlagren. Enligt sägnen bor jättarna där Vi åker nedför berget. Det doftar ramslök. Vi ställer cyklarna vid Munkängarna och prome- 20 REGIONMAGASINET 2. 2011