Kultur- och fritidsnämnden 070 799 10 53 Box 17 631 02 Eskilstuna

Eskilstuna 2012-03-15 Samarbetsorganisation för funktionshindersfrågor Eskilstuna kommun Ingvar Edin Kultur- och fritidsnämnden 070 799 10 53 Box 17 631 02 Eskilstuna Synpunkter på översynen av föreningsstödet Funktionshindersrörelsens föreningar i Eskilstuna har vid olika tillfällen tagit del av översynen till föreningsstöd. Vi har bl.a. haft två ordförandemöten för att diskutera de förslag som redovisas i översynen. Till ett av dessa möten har vi bjudit in funktionshindersföreningar som inte är medlemmar i samarbetsorganisationen. Vi lämnar här ett gemensamt yttrande. Eventuellt kan någon eller några föreningar lämna egna yttranden. Allmänna synpunkter Ekonomisk modell Översynen redovisar ett regelsystem utan att presentera någon ekonomisk modell. Vi vet vad vi har för ekonomi med nuvarande regelsystem, men inte vad vi får med de nya reglerna. För att kunna bedöma om vi vinner eller förlorar på det nya regelsystemet måste vi få veta vad vi kan förvänta oss i kronor enligt det nya systemet. Vi anser därför att översynen, innan beslut fattas i Kultur- och fritidsnämnden, kompletteras med en ekonomisk modell så

2 (9) att föreningarna själva ska kunna bilda sig en uppfattning om hur regelsystemet påverkar deras ekonomi. Tydlighet Vi välkomnar att det görs en översyn beträffande kommunens stöd till föreningslivet och att reglerna för bidrag blir tydliga för alla föreningar. Det är också viktigt att reglerna är så tydliga att föreningar som ansöker om bidrag ska känna att deras ansökan blir demokratiskt och rättvist behandlad. En förening ska utifrån regelsystemet kunna göra en realistisk ekonomisk beräkning på förväntat bidrag för de verksamheter den söker bidrag för. För att säkerställa offentlig insyn och demokrati bör översynen därför kompletteras med uppgifter om hur rutinerna för handläggning och beslut av ansökningarna ska tillämpas inom Kultur- och fritidsförvaltningen. Hemsida På kommunens hemsida har bidragsreglerna funnits publicerade. Vi kan inte hitta de nuvarande reglerna längre. I stället finns bara information om de nya reglerna. Det hade varit på sin plats att ha reglerna kvar på hemsidan så att vi kunnat jämföra förslagen i översynen med nuvarande regelsystem. Att ta bort de nuvarande reglerna och bara informera om det nya förslaget kan vi inte tolka på annat sätt än att remissynpunkterna inte tillmäts något värde, utan att allt är klappat och klart. Vi anser att Kultur- och fritidsförvaltningen som ansvarar för denna del av kommunens hemsida, gått händelserna i förväg genom att inte invänta remissynpunkter och formell politisk behandling. Behov av riktat stöd I presentationsmaterialet som visats vid de olika informationsträffarna står Regler för bidrag ska vara begripliga, transparenta och framtagna i samverkan med föreningarna. (Idrottspolitisk handlingsplan) Vi anser att kommunens nuvarande bidragsregler till funktionshindersrörelsens föreningar är tydliga, enkla, begripliga och med enkelt ansökningsförfarande. Vi bedömer att de också är lätta att administrera för kommunen. Med det förslag som nu föreligger om ändrade regler för föreningsstöd ser vi framför oss en ansökningsbyråkrati som vi helst skulle vilja slippa. Det kommer att ta mycket

3 (9) tid och kraft för föreningarna att hålla på med administration för att söka medel till verksamheten i stället för att ägna sig åt att driva och utveckla föreningens verksamhet. Vi anser att det är viktigt att kommunens syfte med ekonomiskt stöd till funktionshindersrörelsen tydliggörs i förhållande till övrigt föreningsliv. Syftet bör vara att stödja funktionshindersrörelsen i sitt arbete för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Vi anser att kommunen även fortsättningsvis bör ha ett särskilt riktat stöd till funktionshindersrörelsen. Detta stöd bör vara ett grundbidrag. Därutöver ska funktionshindersrörelsens föreningar kunna söka tillämpliga bidrag för olika verksamheter. Nuvarande verksamhetsbidrag på 35 kronor per medlem måste höjas. Bidraget har varit oförändrat under många år. Kommunens policydokument Vi ställer oss avvisande till att stödet till funktionshinderrörelsens föreningar ska utgå från den idrottspolitiska planen. Vi efterlyser kommunens plan för stöd till funktionshinderrörelsen. Viss vägledning till detta kan läsas i kommunens handikappolitiska program. Även om detta program nu har några år på nacken, så borde det ha prövats huruvida programmet haft betydelse för översynen på samma sätt som den idrottspolitiska planen. Vi är således mycket kritiska till att man i översynen för föreningsstödet ensidigt utgått ifrån endast ett av kommunens olika policyprogram. FN-konventioner För föreningar med barn- och ungdomsverksamhet gäller bl.a. att verksamheten ska vara förenlig med FN:s konvention om barns rättigheter. Detta tycker vi är bra. Men vi saknar i översynen koppling till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Denna konvention är antagen av Sveriges Riksdag och kommunens förvaltningar/nämnder bör i sina verksamhetsplaner redovisa hur man tillgodoser eller inte tillgodoser konventionen. Ett kommunalt stöd till externa verksamheter som bl.a. föreningslivet är, bör stödet till all verksamhet villkoras med krav på att verksamheten ska vara förenlig med de FN-konventioner som Sverige antagit.

4 (9) Krav på tillgänglighet Det borde år 2012 vara ett självklart krav på att kommunalt stöd till all verksamhet ska villkoras med krav på att verksamheten ska vara tillgänglig för alla. Annars riskerar vi fortsatt utanförskap och ett samhälle som diskriminerar. Med tillgänglig menar vi den definition som beskrivs i regeringens proposition Från patient till medborgare (Prop. 1999/2000:79). Det är högst angeläget att kommunala medel som ska vara stöd till föreningslivet inte används till att utestänga människor från att delta i verksamhet. Kultur- och fritidsförvaltningen som har till uppgift att tillhandahålla lokaler eller att ge bidrag till lokaler, måste se till att dessa lokaler uppfyller kraven på tillgänglighet. Förvaltningen bör ta fram en plan för hur föreningslivet ska kunna erhålla fullt tillgängliga lokaler. Planen bör ange inom vilken tidsperiod samtliga lokaler ska vara tillgängliga alternativt att förvaltningen erbjuder andra lokaler än de otillgängliga som en förening använt sig av på grund att det tidigare inte funnits tillgång till tillgänglig lokal. Föreningars särart En ambition för översynen har varit att i bidragshänseende jämställa alla föreningar med utgångspunkt från en idrottspolitisk plan och ett förslag till kulturpolitisk handlingsplan. Denna ambition kan tyckas lovvärd men bottnar enligt vår uppfattning i okunskap om föreningslivets olika verksamheter, dess syfte och organisation. Vi menar att det inte går att jämföra funktionshindersrörelsen med idrottsrörelsen och kulturföreningar. Våra verksamheter skiljer sig åt både mellan våra föreningar och gentemot övrigt föreningsliv. Funktionshindersrörelsen främsta uppgift är att bedriva ett kraftfullt intressepolitiskt arbete i enlighet med föreningarnas olika ändamål. För att uppnå detta har föreningarna behov av en stark och demokratiskt väl fungerande organisation. Föreningarna har bl.a. kamratstödjande aktiviteter för sina medlemmar, sprider informationsmaterial till medlemmar, olika handläggare och beslutsfattare samt är samtalspartner till kommunen och samhället i övrigt i olika situationer. Dessa och liknande former av verksamhet utgör en naturlig och nödvändig grund för föreningarnas intressepolitiska arbete.

5 (9) Vi avstår från att ytterligare beskriva funktionshinderrörelsens olika föreningar, dess verksamhet och organisationsuppbyggnad för att peka på skillnaderna gentemot exempelvis idrottsrörelsen. En sådan redogörelse skulle bli omfattande och ta alltför stort utrymme i detta yttrande. Stöd till Eskilstuna Samarbetsorganisation för funktionshindersfrågor Vi har i översynsmaterialet inte funnit någon information om huruvida det ekonomiska stödet till samorganisationen kommer att finnas kvar eller inte. Det borda för kommunen vara av största vikt att uppmuntra samarbete inom funktionshindersrörelsen. Kommunen borde ha ett egenintresse av att se till att ett organiserat samarbete finns. Kommunen har vid många olika tillfällen behov av att kommunicera med funktionshinderrörelsen. En sådan kommunikation är naturligtvis enklare och smidigare om den kan ske via ett samarbetsorgan istället för med ett stort antal enskilda föreningar. Det kan upplevas som alltför komplicerat att hålla kontakt med många olika funktionshindersföreningar. Det kan finnas risk att handläggare, beslutsfattare och andra avstår från kommunikation med funktionshindersrörelsen. Det vore till nackdel för alla parter. Utan bidrag till ett samarbetsorgan finns dessutom risk för att det enbart är de större föreningarna med större resurser som har en möjlighet att göra sin röst hörd. Ett bidrag till samarbete gynnar alla. Vi anser därför att kommunen bör stödja samarbetet mellan funktionshindersföreningarna och även i fortsättningen ge riktat ekonomiskt stöd till samarbetsorganisationen. Stöd till Husföreningen E 18 I samband med samlokaliseringen av funktionshindersföreningarna till Eleonoragatan 18 bildades Husföreningen E 18. Föreningens uppgift är att administrativt och ekonomiskt handha gemensamma verksamheter i de lokaler som handikapporganisationerna och närliggande organisationer disponerar på Eleonoragatan 18 samt att vara talesman för de handikapporganisationer och närliggande organisationer som har lokaler i E18 i förhållande till Eskilstuna Kommun, fastighetsägaren för E18 samt andra parter som föreningen har anledning att teckna överenskommelser med. Sedan något år har Husföreningen E 18 erhållit riktat ekonomiskt stöd från kommunen. Vi förutsätter att detta riktade stöd kommer att vara kvar.

6 (9) Kriterier för stödberättigade föreningar Särskild samhällsnytta I översynen finns en skrivning om att Föreningen ska ha till huvudsakligt syfte att främja allmännyttiga ändamål. Det hänvisas till Skatteverkets definition om vad som menas med allmännyttig. I översynen finns också uttrycket Bidrag till särskild samhällsnytta. I Skatteverkets definition kan vi inte hitta särskild samhällsnytta. Vi ställer därför frågan, vad är det för skillnad på allmän samhällsnytta och särskild samhällsnytta? Funktionshindersrörelsens verksamhet betraktas i huvudsak som allmännyttig enligt skatteverkets definition. I översynen står Bidraget ska användas för att täcka kostnader som uppstår till följd av verksamheten, exempelvis hyra, material eller lön till anställd personal. Eftersom den verksamhet som funktionshinderrörelsens föreningar bedriver, av skatteverket betraktas som allmännyttig, så välkomnar vi översynens förslag om bidrag till verksamhet med särskild samhällsnytta. I översynen står; Samhällsnyttan bedöms utifrån verksamhetens syfte, målgrupp och omfattning. Funktionshindersrörelsen bedriver intressepolitisk verksamhet i syfte att förbättra samhället. Ett samhälle för alla är ett samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar är delaktiga på lika villkor och möts med respekt, oavsett funktionsförmåga. Ett samhälle som tar tillvara människors olikheter är ett rikt samhälle. Ett vanligt inslag i det intressepolitiska arbetet är att skapa opinion och att påverka beslutfattare. Vi ser en fara i att de enskilda intressepolitiska aktiviteterna ska genomgå en tjänstemanna- eller politisk prövning. Det kan få mycket negativa konsekvenser för verksamheten. Krav på medlemsavgift I översynen anges att för att vara bidragsberättigad ska föreningen ta ut en medlemsavgift som ska vara lägst 50 kronor per person och år eller 120 kronor för en familj. Vi anser att denna bestämmelse är otydlig. Avses en avgift som föreningen i Eskilstuna själva beslutar om eller avses den medlemsavgift som

7 (9) medlemmen betalar till sitt riksförbund? Inom funktionshindersrörelsen förekommer mycket olika sätt att hantera medlemsavgifter. Inom många förbund saknar den lokala föreningen beslutanderätt om medlemsavgift eftersom den fastställs av det högsta beslutande organet inom förbundet. (Kongress) I en del förbund är medlemsavgiften lokalt 0 kronor. Här efterlyser vi ett förtydligande. Enligt uppgift har Socialstyrelsen, som administrerar statsbidraget till funktionshindersrörelsen, slopat kravet på att förbunden måste ta ut en medlemsavgift. Säte i Eskilstuna kommun Verksamheten måste bedrivas inom Eskilstuna kommun och föreningen ska i normalfallet ha sitt säte i Eskilstuna. Några av funktionshinderrörelsens föreningar har en organisationsstruktur som inte följer kommunindelningen. Det finns föreningar som har en eller flera kommuner inom sitt verksamhetsområde alternativt fungerar som en länsförening. Detta kan innebära att föreningen har sitt säte i annan kommun. Vi utgår ifrån att översynen tagit hänsyn till att det finns en sådan organisationsstruktur och att sådan förening är bidragsberättigad. Antal medlemmar Vi konstaterar att det i översynen inte finns några uppgifter om krav på minsta antal medlemmar för att vara stödberättigad. Detta är bra. Inom funktionshinderrörelsen finns föreningar som på grund av litet antal personer med den specifika funktionsnedsättningen som föreningen företräder, inte kan uppfylla ett krav på minsta antal medlemmar för att kunna få bidrag. Aktivitetsmedlemsbidrag Aktivitetsmedlemsbidraget har för verksamhet vuxna med funktionsnedsättning en åldersgräns vid 64 år. Medelåldern bland funktionshindersrörelsen medlemmar är hög. Har här ingen aktuell statistik att redovisa, men det är allmänt känt att så är fallet. Många verksamheter inom funktionshindersrörelsen som det skulle kunna sökas aktivitetsmedlemsbidrag för har ingen åldersgräns uppåt. Exempelvis på sådan verksamhet är vattengympa, promenader med eller utan stav, samtalsgrupper, med flera

8 (9) aktiviteter där personer deltar för att verksamheten har habiliterande effekt för den specifika funktionsnedsättningen som polio, postpolio, reumatism, ms, hjärt- och lungsjukdom mm. Föreningens kostnader för verksamheten är desamma oavsett ålder. Åldersgränsen uppåt bör således slopas när det gäller verksamhet som bedrivs av funktionshinderrörelsens föreningar. Lokalsubventioner Vi utgår ifrån att förslaget till nya bestämmelser för bidrag till lokaler inte förändras för funktionshindersrörelsens föreningar. Den samlokalisering som vi tillsammans med Kultur- och Fritidsnämnden gjort till Eleonoragatan 18 är mycket betydelsefull både för oss och för kommunen. Det talas i översynen om subvention men det står inget om hur stor denna subvention ska vara. I samband med att vi samlokaliserade oss till Eleonoragatan 18, gjordes bidragsreglerna om så att det skulle bli fria lokaler men att verksamhetsbidraget skulle få vara kvar i oförändrad form. Om bidragssystemet för lokaler innebär att vi i framtiden inte får lokalerna subventionerade på samma sätt som i dag, kan vi inte nu överblicka konsekvenserna. Stimulansbidrag för idrott och kultur I översynen står att Stimulansbidrag kan ges för särskilda satsningar i syfte att uppfylla kommunens mål för idrotts- och kulturpolitik. Varför bara idrotts och kulturpolitik? Är inte andra verksamheter lika mycket värda att stimulera, till exempel kommunens mål för funktionshinderpolitiken? Vi anser att även satsningar i syfte att uppfylla kommunens funktionshinderpolitik skall ge möjligheter till att söka stimulansbidrag. Utbildningsbidrag för ledare och personer med förtroendeuppdrag Vi vet inte om denna bidragsform är ny eller om den har funnits tidigare för idrottsrörelsen. Vi förutsätter att bidragsformen ska gälla även för funktionshinderrörelsen. Med denna bidragsmöjlighet får även de små föreningarna med litet medlemsantal och svag ekonomi, möjlighet att skicka sina ledare och funktionärer på utbildning. I översynen står När det gäller utbildningsbidrag för ledare ska utbildning för ledare inom barn- och ungdomsverksamhet prioriteras.