Handlingsplan för kvalitetssäkring av elevers läs- och skrivutveckling

140811 Barn- och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för kvalitetssäkring av elevers läs- och skrivutveckling Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se www.falkenberg.se

Innehållsförteckning 140811 1. Inledning s. 3 2. Läs- och skrivutveckling s. 4 2.1 Inkluderande undervisning 2.2 Text- och läsförståelse 2.3 Flerspråkighet s. 4 s. 4 s. 5 2.4 Kartläggning och analys 2.5 Övergång och samverkan s. 6 s. 6 3. 2.6 Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen Arbetsgång för kvalitetssäkring s. 6 s. 7 4. Kartläggning/screening 4.1 Förskoleklass s. 8 s. 9 4.2 Åk 1 4.3 Åk 2 s. 9 s. 10 5. 4.4 Åk 4 Arbetsgång vid pedagogisk kartläggning s. 11 s. 12 6. Samarbete och stöd 6.1 Resurs- och stödenhet Rodret s. 13 s. 13 6.2 Skoldatatek 6.3 Utvecklarna inom IT och lärande s. 13 s. 13 6.4 Modersmålsundervisning och studiehandledning 6.5 Bibliotek s. 13 s. 14 7. 6.6 Inläsningstjänst Förslag på kartläggningsmaterial s. 14 s. 15 8. Litteratur/forskning s. 17 9. Referenser s. 19 10. Bilagor s. 20

1. Inledning Skolans uppdrag Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga (Lgr11, s 9). Handlingsplan för kvalitetssäkring av elevers läs- och skrivutveckling utformades av en grupp bestående av specialpedagoger och speciallärare från kommunens skolor samt representanter från den centrala stöd- och resursenheten Rodret (specialpedagog med inriktning tal/språk/kommunikation, specialpedagog och skolpsykolog). Gruppen träffades regelbundet under hösten 2011 och våren 2012. Planen antogs av Barn- och utbildningsförvaltningen och började gälla i Falkenbergs kommun från hösten 2012. Handlingsplan för kvalitetssäkring av elevers läs- och skrivutveckling tar sin utgångspunkt i skollag, Läroplan för grundskolan Lgr11, aktuell forskning/litteratur samt beprövad erfarenhet. Om det framkommer att en elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst krävs eller av andra anledningar bedöms vara i behov av särskilt stöd ska rektor, enligt 8, kapitel 3 i skollagen (2010:800), i samråd med elevhälsan se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Utredningen ska leda till att eleven får det stöd som behövs. En likvärdig utbildning Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Lgr11, s 8). Handlingsplanen ska medverka till att alla elever erbjuds en optimal läs- och skrivutveckling oavsett vilken skola de går på. Handlingsplanen är ett dokument som beskriver hur man tidigt kan upptäcka, sätta in åtgärder samt följa upp elever som behöver stöd i sin läs- och skrivutveckling. I handlingsplanen beskrivs också inriktningen på det specialpedagogiska samarbetet mellan skolorna, stöd- och resursenheten Rodret samt övrigt stöd. Syftet med handlingsplanen är att verka för att: - skapa kommungemensamma rutiner för att uppmärksamma, följa och utmana elevers läs- och skrivutveckling på ett strukturerat sätt. - säkerställa att alla elever erbjuds en gynnsam läs- och skrivutveckling för att öka likvärdighet och måluppfyllelse i kommunen. - tidigt upptäcka och tidigt sätta in intensiva pedagogiska insatser för elever som behöver stöd för att utveckla sin läs- och skrivförmåga. - synliggöra hur samarbetet kan se ut mellan de enskilda skolorna, Rodret och övrigt stöd. kring elevers läs- och skrivutveckling. 3

2. Läs- och skrivutveckling Läs- och skrivförmågan byggs enligt en känd modell upp av tre komponenter: avkodning, förståelse och motivation. Osäker avkodning är i sig ett hinder för läsförståelsen och inverkar negativt på ordförrådets tillväxt. Ett svagt ordförråd sätter i sin tur gränser för läsförståelse och läshastighet, som i sin tur leder till en begränsad läserfarenhet, vilket leder till fortsatt svag ordförrådstillväxt (Myrberg, 2008). Forskning visar också att barn som är fonologiskt medvetna har en god prognos för att lära sig hur skrivtecken används i läsande och skrivande (Liberg, 2008). En god läsutveckling vilar (Lundberg, 2007) på fyra pelare: språklig medvetenhet (särskilt fonologisk medvetenhet), bokstavskunskap, ett gott ordförråd och motivation. Lundberg beskriver även den tidiga läsutvecklingens fem dimensioner; fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse samt läsintresse (Lundberg, 2005). Flera av kartläggningsmaterialen i denna handlingsplan är kopplade just till dessa fem dimensioner. 2.1 Inkluderande undervisning Det viktigaste arbetet kring elevers läs- och skrivutveckling är det pedagogiska arbete som sker dagligen, inom klassens ram. En inkluderande undervisning kan verka för att stärka elevers självkänsla och öka motivationen till skolarbetet. Det specialpedagogiska arbetet, sett utifrån ett relationellt perspektiv, sker i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet i skolan (Persson, 2007). Persson menar att förändringar i elevens omgivning kan påverka hans/hennes möjlighet att uppfylla uppställda krav/mål och att det specialpedagogiska arbetet bör ske inkluderande och ses på lång sikt. En stor del av det pedagogiska arbetet med elevers läs- och skrivutveckling kan läggas upp och organiseras så att alla elever kan delta och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Att exempelvis under lärares ledning samtala kring gemensamt lästa texter, såväl skönlitterära som faktatexter, utgör en viktig del av det pedagogiska arbetet när det gäller att stödja alla elevers läs- och skrivutveckling. Forskning visar dessutom att lärarens kompetens är den enskilda faktor, som har mest betydelse för hur framgångsrika studierna blir för eleverna. Det är därför oerhört viktigt att lärarens kompetens kring hur man kan skapa och utveckla en inkluderande lärmiljö för alla elever ständigt utvecklas. 2.2 Text- och läsförståelse I dagens komplexa kunskapssamhälle är en god läsförståelse/läsförmåga nästan en förutsättning för att klara sig. De många teoretiska ämnena i skolan ställer höga krav på elevernas läsförståelse. Därför är det oerhört viktigt att eleverna genom arbetet med olika typer av texter i skolan tidigt ges möjlighet till att utveckla sin läsförståelse. Såväl läsförståelse som ordförråd kan utvecklas genom att låta eleverna samtala om texter som läses gemensamt i klassen. Eleverna ges genom strukturerade textsamtal möjlighet att utveckla textförståelse från yta till djup samt förmågan att koppla textens innehåll till egna erfarenheter. Att arbeta med textsamtal kan dessutom medverka till att öka elevernas motivation och läslust. 4

Betydelsen av läsförståelse och förmåga att tillgodogöra sig skriftlig information kan knappast överskattas. Läsförståelse ingår som en viktig komponent i språklig förmåga generellt. Språklig förmåga är grundläggande för att uttrycka sig själv och förstå andras tankar, att reflektera, förstå samband, dra slutsatser och argumentera. För att utveckla en mer avancerad läsförståelse krävs även ett läsande av texter som är mer komplicerade än korta inlägg i forum på nätet. Det krävs även en förmåga till koncentrerad läsning av längre sammanhängande texter, dessa kan vara av både litterär och resonerande art. Det viktiga i sammanhanget är en förmåga att ta till sig och förhålla sig reflekterande till text av en viss komplexitetsgrad. Läsförståelse är kopplat till teoretiskt tänkande och en förutsättning för framgång i de allra flesta skolämnen. Därför är det också avgörande att denna kompetens tidigt utvecklas. (SOU 2012:65 Läsandets kultur s.30) Syftet med dessa lärarledda textsamtal är bland annat att utveckla elevernas fantasi och föreställningsförmåga. Med lärarens hjälp reflekterar man gemensamt över innehållet i de lästa texterna. Målet med denna aktiva läsundervisning är att utveckla elevernas ordförråd, läsförståelse samt förmågan att göra inferenser (läsa mellan raderna) och kritiskt kunna värdera innehållet i olika typer av texter. Elevernas språk, läs- och skrivförmåga utvecklas kontinuerligt genom att få samtala om, fördjupa sig i och dramatisera texter utifrån olika perspektiv. Pedagogisk forskning visar att lärarens kompetens är av större vikt än vilken metod de väljeratt använda i sin undervisning. Det är alltså det medvetna pedagogiska arbetet i klassrummet med att få eleverna att bli aktiva i sin läsning som främst utvecklar elevernas läsförståelse. Många elever är dessutom i behov av undervisning i olika lässtrategier för att utveckla sin läsförståelse (Keene & Zimmerman 2011). Även elevens egen motivation för läsning och läslust är en avgörande faktor för utvecklingen av läsförståelse. Projektet En läsande klass är en femårig satsning för att öka svenska barn och ungdomars läsförståelse som startade i april 2014. Målet är att projektet ger mätbar effekt år 2018 då nästa stora internationella undersökning vad gäller barn och ungas förmåga till läsförståelse görs, se bilaga 6. Gå in på länken för att läsa mer: http://www.enlasandeklass.se/ 2.3 Flerspråkighet Majoriteten av jordens barn är flerspråkiga. Att vara flerspråkig handlar inte om en dubbel språklighet utan om en annan typ av språklig förmåga än den enspråkiga. Generellt har flerspråkiga barn en tidigare utvecklad fonologisk förmåga/fonologisk medvetenhet än enspråkiga barn. Genom tillgång till två eller flera olika språkliga system kan det tvåspråkiga barnet ofta tidigare skilja på språkets innehåll och form, d.v.s. fokusera på vilka språkljud som ingår i ett ord och inte bara på ordets betydelse. Detta är en viktig förmåga vid läsinlärning. Ordförrådet hos ett flerspråkigt barn är inte likadant på de olika språken, eftersom orden används i olika sammanhang, exempelvis i hemmet och i skolan. Det är viktigt att skolan, i 5

samarbete med en modersmålslärare och vårdnadshavare, vid behov kartlägger flerspråkiga elevers språkliga utveckling på samtliga språk (Salameh 2012). Under hösten 2013 ger Specialpedagogiska skolmyndigheten ut en svensk översättning av ett flerspråkigt kartläggningsmaterial gällande avkodning och läsning som är framtaget i Norge. Materialet kompletteras med en svensk inledning och en exempelsamling som berättar om hur lärare, speciallärare, specialpedagoger och modersmålslärare har använt kartläggningsmaterialet i några svenska kommuner, se bilaga 6. 2.4 Kartläggning och analys En kvantitativ kartläggning av elevers läs- och skrivförmåga är tänkt som ett redskap för att kunna göra en mer likvärdig bedömning av elevers olika förmågor. Den kan b.la. ge vägledning om någon elev behöver fångas upp snabbt. Screeningarna på gruppnivå som ingår i handlingsplanen för skolår 2 och 4 är exempel på kvantitativa bedömningsinstrument. Det är dock viktigt att komplettera screeningar på gruppnivå med en kvalitativ kartläggning av elevers läs- och skrivförmåga. Det är den kvalitativa analysen av de kvantitativa resultaten som säkerställer att elever som får låga resultat på screeningarna erbjuds rätt specialpedagogiskt stöd utifrån vilka färdigheter och förmågor eleverna behöver utveckla. Observation i klassrummet i olika undervisningssituationer samt användandet av kvalitativt observationsmaterial som t.ex. läsutvecklingsscheman bör vara en naturlig del av en kvalitativ kartläggning. Om läraren och specialläraren/specialpedagogen tillsammans gör en analys av kvantitativa och kvalitativa kartläggningsresultat och diskuterar hur lärmiljön kan utvecklas skapas förutsättningar för en ökad måluppfyllelse och nya arbetssätt och arbetsformer kan utvecklas. 2.5 Övergång och samverkan 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Riktlinjer Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. (Lgr11, s 16) En pedagogisk överlämning med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling har stor betydelse för det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna. Vid överlämning mellan lärare, olika stadier och skolor är det viktigt elevers starka sidor och utvecklingsmöjligheter lyfts fram. 2.6 Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen Innehållet i och arbetet med handlingsplanen bör följas upp och utvärderas i slutet av varje läsår på den enskilda skolan och vid behov på en träff med verksamhetschef för grundskolan, rektorer, specialpedagoger/speciallärare samt representanter från Rodret. 6

3. Arbetsgång för kvalitetssäkring av barn/elevers språk-, läs- och skrivutveckling i Falkenbergs kommun Gy Nationella prov: svenska, svenska som andra språk Åk 6-9 Nationella prov: åk 6, åk 9 svenska, svenska som andra språk (Vt) Åk 5 Åk 4 Avkodningsförmåga: Läskedjor - tecken-, ord- och meningskedjor (Ht) Läshastighet: Läshastighet, DSL för skolår 4 (Ht) Stavning: Rättstavning 1 eller 2, DLS för skolår 4 (Ht) Åk 3 och Nationella prov: svenska, svenska som andraspråk Åk 2 Åk 1 Avkodningsförmåga: Läskedjor - bokstavs- och ordkedjor (Ht) Fonemidentifiering: DLS för skolår 2(Vt) Läsförståelse: Vilken bild är rätt?(ht) Läslust, läsförståelse och skrivning DLS bas (Vt) Förskoleklass Språklig observation: OAS (Ht) Fonologisk medvetenhet: Hur låter orden (Vt) Förskola 1-6 år Språkplan med stödmaterial Språket i fokus 7

Bild 1 Arbetsgång för kvalitetssäkring av elevers läs- och skrivutveckling SKOLAN RODRET Screening i år F, 1, 2, 4 Intensiva stödinsatser, beslut om åtgärdsprogram Uppföljning/utvärdering Grundläggande kartläggning Åtgärder/stödinsatser Stöd kring tolkning av testresultat samt förslag till åtgärder kan ges utan ansökan. Uppföljning/utvärdering Ansökan om förstärkt stöd av Rodret Förstärkt stöd kan ges efter ansökan. 4. Kartläggning/screening I handlingsplanen beskrivs ett antal kartläggningar och screeningar som görs av samtliga elever vid en viss ålder. Dessa kartläggningar och screeningar följs upp av pedagogiska insatser för att säkra att eleverna får rätt stöd i rätt tid. Syftet med kartläggning/screening är att tidigt identifiera, fånga upp och erbjuda särskilda stödinsatser till elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter. I förskoleklass görs en kartläggning individuellt och en i grupp. Screeningmaterialet för årskurs 1, 2 och 4 är normerat och standardiserat och genomförs i grupp. Kriterierna för urval av kartläggnings- och screeningsmaterial har varit att materialet ska mäta relevanta förmågor hos eleven, som är viktiga indikatorer på hur långt eleven har hunnit i sin läs- och skrivutveckling vid en viss ålder i jämförelse med andra elever i samma ålder. Materialet ska dessutom vara lätt och smidigt att arbeta med och administrera. Kartläggning/screening ska kunna utföras av klassens lärare i hela elevgruppen samtidigt, så tidsåtgången blir begränsad. Till en del av materialet finns kopieringsunderlag vilket gör att kostnaderna för kartläggning/screening hålls på en rimlig nivå. 8

4.1 Förskoleklass Språklig observation Observation Av Språk i förskoleklassen, OAS, Astrid Frylmark Fonologisk medvetenhet Hur låter orden? Ingrid Häggström Arbetsgång Lärare i förskoleklass genomför den språkliga kartläggningen OAS enskilt med samtliga elever, med stöd av specialpedagog/speciallärare. Detta görs med fördel i början av höstterminen i förskoleklassen. Resultatet kan bli ett underlag för pedagogiska diskussioner på gruppnivå och ge en indikation på hur man kan lägga upp undervisningen utifrån barngruppens behov. Skolan har möjlighet att bjuda in specialpedagog med inriktning tal/språk/kommunikation från Rodret till dessa diskussioner om så önskas. Lärare i förskoleklass genomför även den fonologiska kartläggningen Hur låter orden? med samtliga elever med stöd av specialpedagog/speciallärare. Detta görs i början av vårterminen i förskoleklass. Observera att utprovningen är gjord på hösten i förskoleklass. Specialpedagog/speciallärare på skolan ser till att elever som får låga resultat vid dessa kartläggningar skyndsamt, utifrån tolkning och analys av resultaten, erbjuds adekvata insatser på såväl grupp- som individnivå, för att utveckla elevernas språkliga förmåga. När det gäller flerspråkiga elever bör samarbete med modersmålslärare inledas/utvecklas. Stöd kan även ges av skoldatateket. Ett åtgärdsprogram upprättas vid behov, där dessa insatser skrivs in. De elever som får låga resultat på OAS bör följas upp i början på vårterminen. De elever som får låga resultat på Hur låter orden? bör följas upp senast i början av höstterminen i årskurs 1. Specialpedagog/speciallärare dokumenterar och arkiverar resultatet av kartläggningarna. 4.2 Åk 1 Centralt innehåll, årskurs 1 3 Läsa och skriva Sambandet mellan ljud och bokstav. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. (Lgr11, s 223) Läslust, läsförståelse och skrivning DLS bas för skolår 1 och 2, Birgitta Järpsten Arbetsgång Lärare för årskurs 1 genomför screening av samtliga elever i mitten av vårterminen med stöd av specialpedagog/speciallärare. Specialpedagog/speciallärare ser till att elever som får låga resultat vid dessa kartläggningar skyndsamt, utifrån tolkning och analys av resultaten, erbjuds adekvata insatser för att utveckla deras läs- och skrivförmåga på såväl grupp- som individnivå. När det gäller flerspråkiga elever bör samarbete med modersmålslärare 9

inledas/utvecklas. De elever som får låga resultat på kartläggningen bör följas upp senast i början av höstterminen i åk 2. Stöd kan även ges av Skoldatateket. Ett åtgärdsprogram upprättas vid behov, där dessa insatser skrivs in. Specialpedagog/speciallärare dokumenterar och arkiverar resultatet av kartläggningarna. Specialpedagog/speciallärare ansvarar tillsammans med arbetslagen, för att elever som behöver kompensatoriska verktyg får tillgång till dessa och lär sig att använda dem och att Skoldatateket kontaktas vid behov för demonstration och utprovning av specifika kompensatoriska verktyg. 4.3 Åk 2 Avkodningsförmåga Läskedjor för skolår 2 (bokstavs- och ordkedjor), Christer Jacobsson Fonemidentifiering DLS för skolår 2, Samma ljud, skolår 2. Läsförståelse Vilken bild är rätt?, Ingvar Lundberg Arbetsgång Lärare för årskurs 2 genomför "Läskedjor" och "Vilken bild är rätt?" under höstterminen och "Samma ljud" i början av vårterminen med samtliga elever med stöd av specialpedagog/speciallärare. Vårterminen i årskurs 2 används till specialpedagogiska stödinsatser för elever som är i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. När det gäller flerspråkiga elever bör samarbete med modersmålslärare inledas/utvecklas. Specialpedagog/speciallärare ser till att elever som får staninepoäng 1 och 2 på screeningarna erbjuds intensiv, lärarledd lästräning minst 3ggr/vecka i ca 20 minuter per gång under en 5-10 veckors period under vårterminen. Syftet med den intensiva, individuella lästräningen är att öka elevens fonologiska medvetenhet och avkodningsförmåga/läshastighet. För information om metoder som utvecklar elevens läshastighet se länkar under punkt 7. För elever som behöver utveckla sin ordförståelse och läsförståelse rekommenderas lärarledda textsamtal i helklass eller mindre grupp, se bilaga 4 och 5. Generellt är det viktigt att eleverna ges möjlighet att träna sina olika läsförmågor på ett allsidigt sätt. Lärarledd lästräning med strukturerade samtal om lästa texter, repeterad läsning, helordsläsning med och utan bildstöd, parläsning samt växelläsning är några exempel på användbara moment i den intensiva lästräningen. Specialpedagog/speciallärare dokumenterar och arkiverar resultatet av kartläggningarna. I slutet av vårterminen genomförs en förnyad screening, av de elever som fått stödinsatser, med samma kartläggningsmaterial, för att se om den intensiva lästräningen har resulterat i en positiv läsutveckling. För den elevgrupp där den intensiva lästräningen inte har haft önskad effekt, gör specialpedagog/speciallärare en grundläggande kartläggning av elevens läs- och skrivutveckling, se punkt 5, och ett nytt åtgärdsprogram upprättas. 10

Specialpedagog/speciallärare ansvarar tillsammans med arbetslagen, för att elever som behöver kompensatoriska verktyg får tillgång till dessa och lär sig att använda dem och att Skoldatateket kontaktas vid behov för demonstration och utprovning av specifika kompensatoriska verktyg. 4.4 Åk 4 Centralt innehåll, årskurs 4 6 Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallell handling och tillbakablickar, miljö och personbeskrivningar samt dialoger. (Lgr11, s 224) Avkodningsförmåga Läskedjor skolår 4. (Tecken-, ord- och meningskedjor) Christer Jacobson Läshastighet Läshastighet, DLS för skolår 4, Järpsten, B & Taube, K. Stavning Rättstavning 1 eller 2, DLS för skolår 4, Järpsten, B & Taube, K. Arbetsgång Lärare för årskurs 4 genomför screening av samtliga elever i mitten av höstterminen, med stöd av specialpedagog/speciallärare. Vårterminen i årskurs 4 används till specialpedagogiska stödinsatser för elever som är i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. Specialpedagog/speciallärare ser till att de elever som får staninepoäng 1 och 2 på screeningarna erbjuds adekvata insatser som kan medverka till att utveckla deras läs- och skrivförmåga. När det gäller flerspråkiga barn bör samarbete med modersmålslärare inledas/utvecklas. Dessa insatser skrivs in i elevens åtgärdsprogram. I slutet av vårterminen genomförs förnyad screening, av de elever som fått stödinsatser, för att se om den dessa insatser har haft önskad effekt för elevernas läs- och skrivutveckling. Om man vid uppföljning av aktuellt åtgärdsprogram upptäcker att eleven, trots individuella, riktade pedagogiska insatser, inte gör tillräckliga framsteg i sin läs- och skrivutveckling kan ett förstärkt stöd bli aktuellt. Tillvägagångssättet för ett förstärkt stöd beskrivs under punkt 6. Specialpedagog/speciallärare dokumenterar och arkiverar resultatet av kartläggningarna. Specialpedagog/speciallärare ansvarar, tillsammans med arbetslagen, för att elever som behöver kompensatoriska verktyg får tillgång till dessa och lär sig att använda dem och att Skoldatateket kontaktas vid behov för demonstration och utprovning av specifika kompensatoriska verktyg. 11

5. Arbetsgång vid pedagogisk kartläggning av läs- och skrivutveckling Eventuella misstankar om läs- och skrivsvårigheter bör leda till att specialpedagog/speciallärare på skolan, i samarbete med berörda lärare, genomför en grundläggande kartläggning av elevens läsoch skrivutveckling. Den bör innehålla en kartläggning av: fonologisk medvetenhet läshastighet läsförståelse ordförståelse stavningsförmåga skriftlig uttrycksförmåga Användning av individuella kartläggningsmaterial, som t.ex. God läsutveckling, God skrivutveckling, Nya Lus-boken eller Nya språket lyfter kan vara ett stöd i det pedagogiska arbetet. Fler förslag på kartläggningsmaterial finns under punkt 7. Utifrån resultatet av kartläggningen planeras för relevanta insatser för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga och vid behov upprättas åtgärdsprogram. När det gäller flerspråkiga barn bör samarbete med modersmålslärare inledas/utvecklas. Även kompensatoriska åtgärder kan komma ifråga. Uppföljning och utvärdering av åtgärdernas effekt och därmed den enskilda elevens resultat ska ske kontinuerligt så länge svårigheter kvarstår. När det kommer nyinflyttade elever till kommunen ska deras läs- och skrivförmåga kartläggas så snart det anses lämpligt. 12

6. Samarbete och stöd Som ett stöd för skolorna i arbetet med elevers läs- och skrivutveckling finns olika samarbetspartners i Falkenbergs kommun. 6.1 Stöd- och resursenhet, Rodret Vid behov kan specialpedagog/speciallärare kontakta specialpedagog, specialpedagog tal/språk/hörsel, eller psykolog på Rodret för att diskutera och tillsammans tolka och analyser resultat som framkommit i samband med gjorda läs- och skrivkartläggningar. Utöver tolkningen av resultaten kan man diskutera relevanta åtgärdsförslag som sedan återges till berörda lärare i arbetslagen. Konsultation, diskussion och tolkning av grundläggande läs- och skrivutredning kan göras utan skriftlig ansökan till Rodret. Förstärkt stöd från Rodret Om en elev trots intensiva insatser inte har gjort tillräckliga framsteg i sin utveckling och en grundläggande läs- och skrivutredning har genomförts, kan ett förstärkt stöd bli aktuellt. En ansökan kan skickas till Rodret, Stöd- och resursenhet, på blankett Ansökan om samarbete med Rodret som finns på Rodrets hemsida. Kontaktuppgifter finns på: http://www.edu.falkenberg.se/elevhalsa-falkenberg/elevhalsa-falkenberg/rodret.html Tillsammans med ansökan bifogas det senaste åtgärdsprogrammet. Rodret gör, utifrån den enskilda ansökan, en bedömning av hur det förstärkta stödet kan utformas. 6.2 Skoldatatek Skoldatateket har som uppgift att ge teknisk och pedagogisk support på digitala verktyg och andra hjälpmedel, som kan göra skillnad för det enskilda barnet i behov av särskilt stöd. På Skoldatateket kan elever som går i grundskolan få prova hjälpmedel som gör det möjligt att klara skolarbetet trots svårigheter med att läsa eller med koncentrationen. Även kommunens förskolor kan få stöd i form av konsultation, råd och fördjupade kunskaper om IT-baserade verktyg. Kontaktuppgifter finns på: http://www.edu.falkenberg.se/utvecklarna-it-och-larande/skoldatateket.html 6.3 Utvecklarna inom IT och lärande Utvecklarna inom IT och lärande har som uppgift att vara ett stöd till pedagoger i förskola/skola i arbetet med moderna pedagogiska IT-baserade verktyg. Kontaktuppgifter finns på: http://www.edu.falkenberg.se/utvecklarna-it-och-larande/utvecklarna-it-och-larande.html 6.4 Modersmålsundervisning och studiehandledning Barn och elever som har ett annat modersmål än svenska kan få modersmålsundervisning. När det gäller flerspråkiga elever är det viktigt att ett samarbete mellan modersmålslärare och skolans pedagoger inleds/utvecklas. Eleven får undervisning en gång per vecka i sitt modersmål. Betyg ges i modersmål vid samma tillfälle som andra ämnen. De barn och elever som flyttar till Falkenberg från ett annat land, nyanlända elever, får stöd genomen särskild samordnare som bland annat kan ordna med studiehandledning och undervisning i svenska. 13

Studiehandledning är handledning på modersmålet som ges till elever som inte når målen i undervisningen på grund av otillräckliga kunskaper i svenska. Rektor ansvarar för att eleven får studiehandledning om behovet finns. Detta ska vara dokumenterat i ett årgärdsprogram. Kontaktuppgifter finns på: http://www.falkenberg.se/1/skola--barnomsorg/grundskola/modersmal-och-nyanlanda.html 6.5 Bibliotek Samarbetet med bibliotekets personal och tillgång till litteratur på såväl svenska som på andra språk är viktigt i förskola/skola. Bibliotekens verksamhet regleras i en särskild lag, Bibliotekslagen. I den står att folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Elever som har någon form av lässvårighet kan dessutom med hjälp av bibliotekets personal få tillgång till över 100 000 nedladdningsbara skönlitterära böcker via Myndigheten för tillgängliga medier. Äppelhyllan Äppelhyllan är bibliotekets avdelning med medier speciellt anpassade för barn och unga med funktionsnedsättning. I Äppelhyllan finns medier med teckenspråk, bliss, punktskrift och pictogram. Här finns också taktilt material, talböcker, Bok & DAISY, skönlitteratur och ren information om olika funktionshinder. Malous inspirationsväskor På Falkenbergs huvudbibliotek finns 87 inspirationsväskor med fackböcker som har sammanställts inom projektet Malous inspirationsväskor. En väska kan innehålla 5-10 böcker för vuxna och barn och ibland annat material för barnen. Det finns idag 72 väskor som riktar sig till personal som arbetar med barn och 15 väskor som riktar sig till föräldrar. För att se vilka inspirationsväskor som finns kan man söka i bibliotekskatalogen http://bibliotek.falkenberg.se/web/arena med hjälp av ordet bokväska. 6.6 Inläsningstjänst Från hösten 2014 kommer tjänsten Inläsningstjänst att vara tillgänglig för alla elever och lärare i Falkenbergs kommun. Tjänsten innebär att i princip all grundskole- och gymnasielitteratur kommer att finnas tillgängligt som inlästa läromedel. Elever hämtar själva läroböcker i en strömmande tjänst, med en app eller på datorn. Alla elever kan använda tjänsten. www.inlasningstjanst.se 14

7. Förslag på kartläggningsmaterial Nedan följer förslag på material som kan användas vid en grundläggande kartläggning av elevers läs- och skrivutveckling: Bornholmsmodellen vägen till läsning, språklekar i förskoleklass, Ingvar Lundberg BRAVKOD: metod för intensiv lästräning DLS BAS för skolår 1 och 2. Birgitta Järpsten DLS för skolår 2 och 3. Birgitta Järpsten & Karin Taube DLS för skolår 4-6. Ny handledning samt nytt material för läsförståelse och läshastighet, Ny normering, Järpsten, B & Taube, K God läsutveckling. Kartläggningar och övningar. Ingvar Lundberg Individuell kartläggning av fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse. Boken innehåller dessutom en mängd övningar. God skrivutveckling. Kartläggningar och övningar, Ingvar Lundberg Individuell kartläggning av stavning, meningsbyggnad och textform, funktionell skrivning, skapande skrivning samt motivation för skrivning. H 4, diagnostisering av elever med läs- och skrivsvårigheter skolår 4-6. Lena Franzen. Hur låter orden? Ingrid Häggström ITPA, Illinois Test of Psycholinguistic Abilities. ITPA mäter 13 olika språkförmågor hos barn i åldrarna 6-13 år Lilla Duvan, Dyslexiscreening för skolår 3, 5 och 7, Ulrika Wolff. Innehåller självskattning, arbetsminne, fonologisk- och ortografisk avkodning. Logos, Datorbaserat diagnostiskt test av dyslexi och andra lässvårigheter. Torleiv Hoien. Läskedjor skolår 2 - Gy. Bokstavs, tecken, ord och meningskedjor, Christer Jacobson Nya Lusboken, en bok om läsutveckling, Birgitta Allard, Margret Rudqvist & Bo Sundblad. Individuell kartläggning av elevers läsutveckling med hjälp av ett läsutvecklingsschema Nya språket lyfter. Skolverkets diagnostiska material i svenska och svenska som andraspråk Provia, (datorprogram) testverktyg för Lexia 15

Rydaholmsmetoden: www.rydaholmsmetoden.se (metod för intensiv lästräning) Stavning för skolår 2. Maj-Gun Johansson/Sonja Rockberg Testbatteriet, språk- och minnesprov, Dalgård, Krogshöj, Lund och Otzen Materialet innehåller: Minnesprov, språkliga prov, fonologiska prov samt ordigenkänning Vilken bild är rätt? Enkel klassdiagnos av läsförståelse, Ingvar Lundberg Vilket är rätt? Ortografisk ordavkodning, Åke Olofsson Vilket låter rätt? Fonologisk ordavkodning, Åke Olofsson Skolår 7-9 och gymnasieskolan BRAVKOD: metod för intensiv lästräning DLS för skolår 7-9 och år 1 i gymnasiet. Birgitta Järpsten Duvan, Dyslexiscreening för ungdomar och vuxna, Ingvar Lundberg & Ulrika Wolff. Kan användas för skolår 9 samt gymnasiet. Innehåller: självrapport, arbetsminne, vokabulär, omvänd spoonerism samt fonologisk- och ortografisk avkodning Lilla Duvan, Dyslexiscreening för skolår 3, 5 och 7. Ulrika Wolff Innehåller självskattning, arbetsminne, fonologisk- och ortografisk avkodning LS-klassdiagnoser i läsning och skrivning, Maj-Gun Johansson, skolår 7-år 1 på gymnasiet Läskedjor skolår 2 Gy. Bokstavs, tecken, ord och meningskedjor, Christer Jacobson Rydaholmsmetoden: www.rydaholmsmetoden.se (metod för intensiv lästräning) Vilket är rätt? Ortografisk ordavkodning. Åke Olofsson Vilket låter rätt? Fonologisk ordavkodning. Åke Olofsson 16

8. Litteratur och forskning Forskning visar att ett medvetet pedagogiskt arbete med att utveckla elevers olika språkförmågor samt tidiga upptäckter och tidiga pedagogiska insatser är viktiga framgångsfaktorer i förebyggandet av läs- och skrivsvårigheter. Barbro Bruce (2010) beskriver hur språk och lek utvecklas i ett ömsesidigt förhållande. Barn upptäcker och utvecklar språket i leken samtidigt som språket gör att leken förändras och berikas. Resultatet i Barbro Bruces doktorsavhandling (Studie 1, 2007), bilaga 2, visar att språkförståelse och förmåga att symbolleka vid 18 månaders ålder kan förutsäga den kommande språkutvecklingen. Slutsatserna hon drar utifrån resultatet är att inte lägga alltför stor vikt vid antalet ord barnet kan producera i tidig ålder, utan snarare på hur barnet förstår och kan använda språket i sin lek. Ulrika Wolff (2011) leder just nu ett forskningsprojekt kring tidig fonologisk träning av barn mellan 4-6 år, RIDDLE, se bilaga 3. Syftet med projektet är att pröva ut metoder för att underlätta för alla barn att lära sig läsa. Grundtanken är att barn som tidigt får stöd att utveckla sin språkliga och fonologiska medvetenhet får ett bättre utgångsläge inför mötet med skriftspråket. Träningsstudien har pågått sedan hösten 2008 och preliminära resultat kommer att redovisas under hösten 2011. Ingvar Lundberg (2007) menar att en god läsutveckling vilar på fyra pelare: språklig medvetenhet (särskilt fonologisk medvetenhet), bokstavskunskap, ett gott ordförråd och motivation. Han beskriver även att den tidiga läsutvecklingens fem dimensioner är; fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse samt läsintresse (Lundberg, 2005). Ulrika Wolff (2010) har i sin forskningsstudie RAFT, bilaga 1, bland annat kommit fram till att intensiv daglig strukturerad lästräning under ca en 12 veckors period ger bättre resultat än traditionell specialundervisning. De barn som deltog i träningsprogrammet klarade sig signifikant bättre än de barn som fick den traditionella specialundervisning som skolan erbjöd. De gjorde framsteg på samtliga områden det vill säga, ordavkodning, stavning, läshastighet och läsförståelse. Ulrika Wolff menar vidare att läs- och skrivsvårigheter ofta leder till låg självuppfattning och dåligt självförtroende vilket ytterligare kan försvåra barnens läsinlärning. Det är viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt göra kraftfulla insatser för att bryta den onda cirkeln. Ellen O Keene och Susan Zimmermann (2003), Tankens mosaik Om mötet mellan text och läsare. Keene och Zimmerman beskriver i boken språket sett ur ett helhetsperspektiv och hur man Kan arbeta med olika strategier för läsinlärning och läsförståelse. Det centrala i läsundervisning är att lära barn vilka tankestrategier som goda och som erfarna läsare använder vid läsning och förståelse av texter, bilaga 5. Fokus läggs främst på skönlitterära texter. 17

Monica Reichenberg (2008) anser att elever behöver direkt undervisning om hur man förstår en text, bilaga 4. Genom välstrukturerade textsamtal får elever möjlighet att reflektera över vad de läst, och, med varandras och lärarens hjälp, höja sin läsförståelse. Hon lägger främst fokus på fakta- och lärobokstexter. Petri Partanen (2009) Från Vygotskij till lärande samtal Vygotskij, rysk psykolog och forskare, verkade i början av 1900-talet (1896-1934) och har haft stor betydelse för modern utvecklingspsykologi och pedagogik. Vygotskij forskade inom den pedagogiska psykologin i direkt anslutning till de pedagogiska miljöer som barn och unga befann sig i, på barnhem, daghem och i skolor. Vygotskij menar att tänkandet, språket, samtalet och reflekterandet utgör ett redskap, ett verktyg för oss människor. Med hjälp av språket och tänkandet kan vi analysera situationen, lära oss något om hur vi reagerar i en viss given situation, lära oss andra strategier för hur vi kan reagera, vänja oss gradvis och därmed pröva och erövra ny färdighet. Verktygen är med andra ord möjliggörare. Vygotskij menar att barn vid varje tidpunkt har en förmåga att lösa uppgifter, av en viss svårighet, självständigt (den självständiga kompetensen). Det självständiga arbetet sker främst med stöd av ett inre språkligt tänkande. Han upptäckte att barn vid varje tidpunkt även hade ett område ovanför den självständiga kompetensen, den proximala utvecklingszonen, där barnet med visst stöd från kamrat eller vuxen klarar en uppgift av högre svårighetsgrad. Det är alltså en färdighet som är på gång, nästa steg i utvecklingen. Om barnet enbart får arbeta inom det område som han/hon redan behärskar sker ingen direkt utveckling det blir repetition och till slut tråkigt. Om barnet får arbeta ovanför sin självständiga kompetens och ovanför sitt utvecklingsområde så utsätts barnet för överkrav. Vygotskij menar att det därför är oerhört viktigt att barnet får utmaningar som ligger inom barnets utvecklingsområde. 18

9. Referenser Bruce, Barbro. (2007). Problems of language and communication in children. Identification and intervention. Doktorsavhandling, Lunds universitet. http://www.lu.se/lup/publication/548021 Keene, Ellen O & Zimmermann, Susan (2011). Tankens mosaik Om mötet mellan text och läsare. Bokförlaget Daidalos. Liberg, Caroline. (2008) Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet. Myndighet för skolutveckling. Lundberg, Ingvar. (2005). Bornholmsmodellen vägen till läsning språklekar i förskoleklass. Natur och Kultur. Lundberg, Ingvar. (2007). God läsutveckling kartläggningar och övningar. Natur och Kultur. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11, (2011). Skolverket. Myrberg, Mats. (2008) Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet. Myndighet för skolutveckling. Partanen, Petri. (2008). Från Vygotskij till lärande samtal. Sanoma utbildning. Persson, Bengt. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Liber. Persson, Sven & Riddersporre, Bim. (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan (Bruce, Barbro). Natur och Kultur. Reichenberg, Monica. (2008). Vägar till läsförståelse - texten, läsaren och samtalet. Natur & Kultur. Wolff, Ulrika. (2010). RAFT, Reading and Fluency Training Based on Phonemic Awareness. Forskningsprojekt, Göteborgs universitet. www.ips.gu.se/forskning/forskningsprojekt/raft/ Widmark, Martin. Projekt: En läsande klass. (2014). http://www.enlasandeklass.se/ http://www.svt.se/agenda/att-lasa-eller-inte-lasa-en-klassfraga Wolff, Ulrika. (2011) RIDDLE, Reading Acquisition: Individual Differences, Development, and Enhancement. Forskningsprojekt, Göteborgs universitet. www.ips.gu.se/forskning/forskningsprojekt/riddle/ 19

10. Bilagor Bilaga 1 Lunds universitets publikationer (Studie 1 av 4) Titel: Problems of language and communication in children; Identification and intervention Författare: Barbro Bruce Avdelning/ar: Logopedics, Phoniatrics and Audiology Disputationsdatum: 2007-02-23 Opponent: Professor Bente Eriksen Hagtvet Publikation/Serie: Lunds University, Faculty of Medicine Doktoral Dissertation Series, no 14 Publiceringsdatum: 2007 Dokumenttyp: Doktorsavhandling Språk: Engelska Förlag: Departement of Logopedics, Phoniatrics and Audiology, Clinikal Sciences, Lund University Avhandlingen handlar om språk- och kommunikationsproblem hos barn. Den består av fyra studier, varav de två första behandlar frågan om hur och när sådana svårigheter kan identifieras och de två följande om hur man kan stödja och stimulera barn med språkstörning inom ramen för dels naturliga, och dels professionella samtalskontexter. Syftet i studie I var att undersöka om det är möjligt att identifiera framtida språkliga problem genom att bedöma barns kommunikationsförmåga vid 18 månaders ålder. Metoden var att låta både föräldrar och professionella (logopedstudenter, som fullgjort både teoretiska och praktiska kurser i barnspråk och barnspråksstörningar) göra en bedömning av olika kommunikationsfärdigheter med hjälp av ett för studien framtaget observationsprotokoll. Bedömningen gällde icke-språklig och språklig uttrycksförmåga, situations- och språkförståelse, samspelsförmåga och lekutveckling. Resultaten i studie I visade att språkförståelse och symbollek samvarierar signifikant med resultaten på språkliga test tre år senare (vid 54 månaders ålder). Följaktligen tycks språkförståelse och förmåga att symbolleka vid 18 månaders ålder kunna predicera den kommande språkutvecklingen. Det var endast bedömningen som utfördes av professionella, dvs. logopedstudenter, som hade en statistiskt säkerställd korrelation med resultaten på språktesten tre år senare. En möjlig tolkning av den uteblivna korrelationen mellan föräldrarnas bedömning och resultaten på språktesten är att föräldrar kan ha svårt att bedöma sina barns språkförståelse och lekförmåga; språkförståelsen pga. att den är svår att renodla från situationsförståelse och lekförmågan pga. att den är svårbedömd för föräldrar, eftersom de ofta själva är involverade i leken med sitt barn och kanske kompenserar för de eventuella svårigheter barnet har. Kliniska implikationer utifrån resultaten av studie I är att inte lägga alltför stor vikt vid antalet ord barnet kan producera i tidig ålder, utan snarare hur barnet förstår och kan använda språket i sin lek. Hämtat 140610 från: http://www.lu.se/lup/publication/548021 20

Bilaga 2 Intensiv träning bra för barn med läs- och skrivsvårigheter (Pressmeddelande från Göteborgs universitet, 2010-09-29) Intensiv daglig träning under en begränsad period ger bättre resultat för barn med läsoch skrivsvårigheter än traditionell specialundervisning. Det visar ny forskning vid Göteborgs universitet. Cirka fem procent av Sveriges skolbarn har svårt att komma igång med läs- och skrivinlärning beroende på brister i ordavkodningen. - De flesta forskare är överens om att den underliggande problematiken är en sviktande fonologisk förmåga, det vill säga en låg medvetenhet om det talade ordets ljudmässiga uppbyggnad, säger Ulrika Wolff, universitetslektor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och den som genomfört en för svenska förhållanden unik studie. I studien fick drygt 50 nioåringar med läs- och skrivsvårigheter under tolv veckor daglig träning under 45 minuter av pedagoger som för uppdraget utbildats vid Göteborgs universitet. Dessa jämfördes sedan med en lika stor grupp som fick skolans traditionella specialundervisning. Träningen innehöll intensiva och strukturerade övningar i att förstå den alfabetiska koden. Barnen tränade kopplingen av fonem-grafem (ljud-bokstav) och den fonemiska medvetenheten, vägledd högläsning genomfördes liksom lästräning som stärkte lässäkerhet och läshastighet. Det strikta och forskningsbaserade programmet gav dock samtidigt utrymme för kreativitet, lek och nyfikenhet. Individuell undervisning Resultaten visar att de barn som deltog i träningsprogrammet klarade sig signifikant bättre än de barn som fick den traditionella specialundervisning som skolan erbjöd. De gjorde det enligt alla mått som prövades ordavkodning, stavning, läshastighet och läsförståelse. - Strukturerad och individuell undervisning gav signifikanta framsteg för de här barnen. Läsoch skrivsvårigheter leder ofta till låg självuppfattning och dåligt självförtroende vilket ytterligare kan försvåra barnens läsinlärning. Det är viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt göra kraftfulla insatser för att bryta den onda cirkeln, säger Ulrika Wolff. Fakta/RAFT: Studien RAFT (Reading and Fluency Training Based on Phonemic Awareness) är den första i sitt slag i Sverige. Studiens resultat ligger i stort i linje med resultat från tidigare forskning med engelskspråkiga barn, bland annat i USA. Under det treåriga forskningsprojektet har 2200 nioåringar screenats, drygt 100 av dem har testats individuellt varav hälften av den senare gruppen även har tränats individuellt. Den andra hälften har utgjort en kontrollgrupp som deltog i den undervisning skolan erbjöd, till exempel specialundervisning. RAFT är finansierad av Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond, Utskrift från www.forskning.se 21

RIDDLE Bilaga 3 Reading Acquisition: Individual Differences, Development, and Enhancement Ett forskningsprojekt om tidig fonologisk träning av förskolebarn mellan 4 och 6 år RIDDLE är ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet i samarbete med Karolinska Institutet i Stockholm. Syftet med projektet är att pröva ut metoder för att underlätta för alla barn att lära sig att läsa. Grundtanken är att barn som tidigt får stöd att utveckla sin språkliga och fonologiska medvetenhet får ett bättre utgångsläge inför mötet med skriftspråket. Projektet är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Vetenskapsrådet inom programmet Learning and Memory in Children and Young People". Tidigare forskning har visat att man kan underlätta läsinlärning och förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn genom att redan i förskolan börja med strukturerade och lustfyllda språklekar. Dessa språklekar stimulerar och utvecklar barnens språkliga och fonologiska medvetenhet. Språklig medvetenhet betyder att man kan uppmärksamma sitt eget språk, hur det låter och hur det är uppbyggt av ord och meningar. Fonologisk medvetenhet innebär medvetenhet om språkets ljudmässiga uppbyggnad. Denna medvetenhet är av stor betydelse för den tidiga läsinlärningen och den nödvändiga kopplingen mellan bokstäver och ljud. De tidigare forskningsstudierna med fonologisk träning har gjorts med barn från 6 års ålder. I den här studien vill vi pröva om det går att träna även yngre barn och om denna träning kommer att visa sig framgångsrik och gynna tidig läsinlärning. Träningsstudien Studien omfattar 200 barn som är fyra år gamla. Barnen i studien kommer att få daglig träning tillsammans med en träningsledare. Träningen kommer att ges i grupp under 25 minuter per dag i 6 veckor. Övningarna kommer att vara lekfullt och roligt uppbyggda. Genom lottning kommer barnen att fördelas i två grupper. En del barn kommer gruppvis att delta i särskild fonologisk träning. De övriga barnen i studien kommer att utgöra en jämförelsegrupp. Barnens utveckling av den språkliga medvetenheten och den fonologiska förmågan kommer att noggrant följas upp genom individuell testning under projektets gång. Träningsstudien kommer att genomföras under tre år med start hösten 2008. Projektet är etiskt granskat och godkänt. Kontakt: Projektledare: Ulrika Wolff, Telefon: 031 7862219, E-post: ulrika.wolff@ped.gu.se. Biträdande forskare: Barbro Nicander, Telefon: 031 7862419, E-post: barbro.nicander@ped.gu.se 22

Samtal om texten ger goda läsare Bilaga 4 Elevernas läsförståelse måste utvecklas hela tiden. Det är allas vårt ansvar, säger Monica Reichenberg, professor och läsforskare vid Göteborgs universitet. Ett sätt är att arbeta med strukturerade textsamtal, där eleverna lär sig att ifrågasätta författarens auktoritet. Illustration: Ida Björs Monica Reichenberg har jobbat som lärare i svenska, svenska som andraspråk och SO i nästan 30 år. När hon upptäckte att hennes elever hade svårt att ta till sig språket i SOböckerna började hon att fundera. Visst många av eleverna hade ett annat modersmål än svenska. Men det räckte inte som förklaring. - Varför hade eleverna så svårt att förstå språket? Jag kunde inte sätta fingret på det, säger hon. I boken ABC i stilistik hittade hon ett avsnitt om vad som utmärker kanslispråk. Hon upptäckte att det stämde ganska bra överens med språket i läroböckerna: mycket satsförkortningar, långa sammansatta ord, passiva former, inskjutna bisatser och fast sammansatta partikelverb (som indela i stället för att dela in ). Dessutom var texterna informationstäta. Författarna vill få med så mycket som möjligt på minsta möjliga plats. Det gör att mycket av informationen blir implicit. Dessutom saknas det ofta murbruk i texterna, alltså ord som binder samman meningarna med varandra och underlättar för eleven att se de logiska sambanden, säger Monica Reichenberg. I sin doktorsavhandling bearbetade Monica Reichenberg texter med de språkliga variablerna kausalitet och röst. Kausalitet handlar om att få fram tydliga orsakskedjor i texten, att utreda orsak och verkan. Idén med att göra författarrösten tydligare är att få läsaren att bli engagerad och läsa mer aktivt att skapa en närhet mellan författaren och läsaren. Man måste väcka elevernas läslust. Om man har en berättarröst drar man in eleven i texten. Om texter är för avskalade blir de så klart också tråkiga att läsa. Läroböckerna skulle må bra av ett mer berättande språk, menar Monica Reichenberg. En berättelse ska ha kött och blod, den ska ha smaker, man ska kunna se det hela framför sig. Annars blir det torrt, inget liv, ingen dramaturgi. 23

Monica Reichenberg lät 833 elever från 12 skolor läsa de ursprungliga lärobokstexterna, en version som hade fått en författarröst, en version med tydligare kausalitet och en version där texten var bearbetad med både röst och kausalitet. Undersökningen visade att elevernas läsförståelse ökade när de läste de bearbetade texterna. Men Monica Reichenberg nöjde sig inte med att konstatera att texter blir mer lättlästa med röst och kausalitet för man kan ju inte bearbeta alla läromedel. Därför började hon leta efter strategier för att öka läsarens förståelse av texten. Ingen text står på egna ben. Författaren skriver hälften, resten skriver läsaren. Men det kräver aktiva läsare som själva fyller i luckorna i texten med hjälp av sina förkunskaper, säger Monica Reichenberg. Hon menar att eleverna kan ha massor av förkunskaper men att de inte är medvetna om att de ska använda dem när de läser. De läser texterna passivt. Om man ställer en fråga som kräver att de läser mellan raderna kan svaret bli: Jag vet inte, det står inte i texten De vet inte att de själva måste vara medskapare. Frågan är hur vi lär eleverna det? Ett sätt att arbeta strukturerat med texter är att ifrågasätta textens och författarens auktoritet Questioning the author, som metoden heter på engelska. Det kan man göra genom att ställa frågor, till exempel Så skriver författaren hur skulle du själv vilja uttrycka det? Vad behöver vi lägga till för att förstå texten?. Läraren leder samtalen och ställer frågor som kräver att eleverna läser mellan raderna för att hitta svaren. På så sätt får eleverna träning i att ställa egna frågor till författaren och att komma med förslag till ändringar om texten är otydlig. Lärarens sätt att ställa frågor blir en modell för eleverna. Om läraren bara ställer faktafrågor som När dog Karl XII?, frågor där svaret går att utläsa direkt ur texten, då är risken överhängande att eleven också bara ställer sådana frågor. Men om läraren i stället ställer varför -frågor och undrar vad saker beror på då börjar eleverna också ställa sådana frågor, säger Monica Reichenberg. Hon har gjort flera studier av hur strukturerade textsamtal kan påverka elevernas läsförståelse. Bland annat har hon följt en grupp elever från fyran till slutet av sexan för att se vilken effekt textsamtalen får på längre sikt. En slutsats är att lärarens insats är central för hur lyckade samtalen ska bli. Vi får inte goda läsare om eleverna får sitta och läsa en bänkbok för sig själva. Läsa i bänkbok är bra för att eleverna ska få en bra avkodningsförmåga. Men det räcker inte eleverna måste också förstå vad de läser och här har läraren en viktig roll. Läraren får inte abdikera och bli bara handledare, säger Monica Reichenberg. Hon tycker att läsförståelse är något som alla lärare ska arbeta med inte bara svensklärarna. Alla lärare på skolan måste involveras för att resultatet ska bli bra. Förskolan lägger en enormt bra grund när de sitter och läser med barnen och samtalar kring texterna. Men efter ett tag tenderar elevernas nyfikenhet att försvinna. Då måste ju skolan göra något fel. Vi måste bygga vidare på den där goda grunden från förskolan, säger Monica Reichenberg. 24