HÅLLBARHETS- OCH GESTALTNINGSPROGRAM

HÅLLBARHETS- OCH GESTALTNINGSPROGRAM Del av planhandlingarna för detaljplan Mörby del 5 Stockholm syd/mörby 5:1 m fl Nykvarns kommun

MEDVERKANDE Hållbarhetsprogrammet har tagits fram av Ekologigruppen AB och Ramböll Sverige på uppdrag av Nykvarns kommun Stockholm, 12 maj 2015 Beställare Nykvarns kommun Daniel Ängmo, Planarkitekt Förslagställare Ramböll Sverige, Landskap och Plan Stockholm Svante Guterstam, Planarkitekt Tiina Henning, Landskapsarkitekt Anna Valman, Landskapsarkitekt Christian Bjäråker, visualisering Ekologigruppen AB Lena Brunsell, Landskapsarkitekt Hillevi Eklund, Samhällsplanerare Åsa Eriksson, Ekolog Sunna Pfeiffer, Landskapsarkitekt 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1 SYFTE 5 1.2 OMFATTNING 5 4.5 GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION 14 4.6 GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER 16 4.7 BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER 18 1.3 LÄSANVISNING 5 2. FÖRSLAG TILL VISION 2.2 VISION STOCKHOLM SYD - UNG, VILD, VACKER 6 3. BAKGRUND OCH FRAMTID 3.1 NYKVARN 7 3.2 DETALJPLANER FÖR MÖRBY 5:1 OCH SKÄLBYVÄGEN 7 5. GESTALTNINGSPRINCIPER 5.1 GESTALTNINGSPRINCIPER 20 5.2 KORT OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 20 5.3 PLANSKISS GATOR OCH SLÄNTER 21 5.4 PRINCIPSEKTIONER GATOR 22 5.5 PRINCIPSEKTIONER SLÄNTER 26 5.6 PRINCIPILLUSTRATION INDELNING KVARTERSMARK 29 5.7 PRINCIPSEKTION STORT SVACKDIKE 30 3.3 UTMANINGAR 7 3.5 VIDARE UTREDNINGSBEHOV 7 4. HÅLLBARHETSANALYS MED STÖD AV VÄRDEROSEN 4.1 VÄRDEROSEN 8 4.2 IDENTITET 8 4.3 MÖTEN, TRYGGHET, LOKALT ENGAGEMANG 10 4.4 TRANSPORTENERGI 12 Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 3

4

INLEDNING 1. INLEDNING 1.1 SYFTE Hållbarhetsprogrammet syftar till att syftar till att ge vägledning vid utbyggnad av Stockholm syds verksamhetsområde enligt detaljplanerna för Mörby och Skälbyvägen. Det riktar sig såväl till privata aktörer som ska etablera sig i området som till kommunen som ansvarar för iordningställande och drift av allmän plats. Gestaltningsprinciperna syftar även till att förtydliga detaljplanernas intentioner och till att vägleda kommunens handläggare i bygglovsprocessen. Gestaltningsprinciperna baseras på ekosystemtjänster och har utformats för att bevara och skapa nya ekosystemtjänster när området exploateras. Gestaltningsprinciperna har illustrerats för att bli tillgängliga och lättbegripliga. De återfinns i planbeskrivningarna och utgör på så sätt underlag för regleringen av de två detaljplanerna. 1.2 OMFATTNING Hållbarhetsprogrammet har tagits fram för Stockholm syds logistikområde, på uppdrag av Nykvarns kommun. Det omfattar detaljplanerna för Mörby 5:1 mfl och Skälbyvägen som tillsammans omfattar norra delan av Mörby industriområde och sträcker sig mellan E20 och Sveadalsbanan fram till kommungränsen mot Södertälje och fastighetsgränserna mot Tveta-Valsta 4:1 och Ånsta 1:1 2:1. 1.3 LÄSANVISNING Programmet är uppbyggt i tre delar: Del ett består av en Hållbarhetsanalys enligt Ekologigruppens Värderos, ett verktyg för hållbarhetsvärdering som beskrivs närmre under kapitel 4. Hållbarhetsanalysen är uppdelad under olika rubriker med en sammanhängande textdel och en därtill tillhörande tabell. Hållbarhetsanalysen hänvisar i kolumnen Gestaltningsprinciper till programmets andra del. Ortofoto över planområdet Mörby 5 Del två redovisar uppritade principer för området framtagna med utgångspunkt i platsens ekosystemtjänster (se sidan 18). Här listas även de växter som rekommenderas för framtida gestaltning. Del tre består av de tabeller med ekosystemtjänster för allmän platsmark och kvartersmark som ligger till grund för gestaltningsprinciperna i del två. Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 5

2. FÖRSLAG TILL VISION 2.1 VISION STOCKHOLM SYD UNG, VILD, VACKER Stockholm Syd bidrar till Nykvarns kommuns devis Ung, Vild och vacker!. UNG Stockholm Syd är i struktur, utformning och innehåll en förebild för hållbar urbanisering inom EU/Europa/Sverige(?). Det strategiska läget i regionen och till järnväg och motorväg används för att skapa ett attraktivt logistik- och verksamhetsområde med effektiva och hållbara kommunikationer både för godstransporter och verksamma inom området. I området finns en diversitet av verksamheter rikt på mötesplatser där samarbeten och innovation kan uppstå. Området planeras och byggs med effektiv energisamordning och är utformat så att det finns ekonomiska incitament som gynnar användandet av miljövänlig teknik och att bygga in flexibilitet och adaptabilitet över tid. VILD Naturen i Stockholms Syd, och de ekosystemtjänster denna erbjuder, är en tillgång för anställda och besökare. Markens och vegetationens möjlighet till flödesreglering, rening av vatten och luft samt till att skapa ett bra mikroklimat används. Nya landskapsplanteringar tar avstamp i befintliga karaktärer och naturvärden. De bidrar, tillsammans med befintlig natur, till en rik biologisk mångfald, till pollinering och till fortsatta spridningsmöjligheter för djur och växter. Användandet av naturens ekosystemtjänster ligger till grund för gestaltningen och utgör en tydlig del av områdets profil och attraktivitet. VACKER Stockholm Syd är ett verksamhetsområde där byggnader och byggnadselement, gaturum och en varierad natur-och kulturmiljö bildar en helhet, vilket återspeglar kommunens riktlinjer för hållbarhet som områdets gestaltning baseras på. En gestaltning som bidrar till ökad folkhälsa, då det stimulerar till rekreation, friluftsliv och sociala möten. 6

BAKGRUND OCH FRAMTID 3. BAKGRUND OCH FRAMTID 3.1 NYKVARN Gällande översiktsplan (antagen den 18 juni 2014) omnämner Stockholm Syd/Mörby som verksamhetsområde för icke störande industri och järnvägsanslutna logistikföretag norr om Svealandsbanan. Området ska utvecklas i ett sammanhang med sammankopplade huvudgator och naturstråk samt lämpliga användningar av kvartersmarken. Särskilt beskrivs behovet att möjliggöra en blandning av funktioner samt vikten av att hantera naturvärden så att inte en barriär skapas för djur och människor. Dagvattnet från området ska vara rent och kunna kontrolleras. Naturstråk genom området och gaturum med grön förgårdsmark som hanterar dagvattnet ska vara en utgångpunkt för gestaltningskaraktären av området. Gestaltningen av områdets ansikte mot E20 och väg 509 samt de gemensamma huvudgator beskrivs som en utmaning för hela plan-, tillstånds och byggprocessen. Längs järnvägen ska ett 150 meter brett och 1000 meter långt område reserveras som omlastningsplats. Detaljplanen för Mörby 5:1 omnämns särskilt som en möjlig lokalisering för denna omlastningsplats som på sikt kan utvecklas till en nationell kombiterminal. 3.3 UTMANINGAR Både Nykvarns och Södertälje kommun äger delar av marken i Stockholm Syd, ett område som pekats ut som ett strategiskt viktigt för exploatering med fokus på logistik inom Stockholms regionen inom ramen för RUFS. Det ligger dock inte nödvändigtvis i kommunens intresse att maximera investeringar som gagnar regionen givet budgetära och statsfinansiella hänsyn. Både Nykvarn och Södertälje håller på att ta fram detaljplaner för området, en process som i stora delar sker separat vilket innebär svårigheter att uppnå skalfördelar i t ex upphandling eller en gemensam kravprofil för området Inom Nykvarns kommun finns olika ambitioner med området som är i behov av att klargöras t ex i vilken utsträckning området ska svara på behov från lokala entreprenörer, ha en hållbarhetsprofil osv. 3.4 VIDARE UTREDNINGSBEHOV Gestaltningsprinciperna längre fram i rapporten utgår ifrån ekosystemtjänster, men ekosystemtjänster är inte heltäckande principer för gestaltning då den gröna miljön samverkar med den byggda miljön för att skapa goda livsmiljöer. För att säkerställa att man uppnår de intentioner och höga krav man har med Stockholm Syd avseende utformning, hållbarhet och gestaltning bör även följande program tas fram: - Gestaltningsprogram för Byggnader/ Stängsel/ Skyltar - Program för tillgängliggörande och skötsel av natur- och kulturmiljö - Ekonomisk studie för skapande av attraktiva områden - Program för kretsloppslösningar och hållbara energisystem inom området 3.2 DETALJPLANER FÖR MÖRBY 5:1 OCH SKÄLBYVÄGEN De två detaljplanerna utgör en del av Stockholm Syd som planeras bli Stockholms Läns största verksamhetsområde med cirka 1 000 hektar mark varav 600 hektar ligger i Nykvarns kommun. Stockholm Syd innefattar även Almnäs före detta militärförläggning i Södertälje kommun. Området har strategiskt läge i regionen för logistik med omlastning mellan väg och järnväg. Syftet med detaljplanen för Mörby 5:1 är att genom sitt omfång (270 ha), ta ett helhetsgrepp gällande ett flertal hållbarhetsfrågor såsom dagvattenhantering, natur- och kulturmiljöfrågor, massbalansering och kollektivtrafikförsörjning. Att höja attraktionskraften för att söka etablerade och nya intressenter till Nykvarns kommun är ett viktigt incitament i planarbetet. Samtidigt ska det samhällsekonomiska perspektivet utvecklas för Nykvarns kommuns del jämsides med den regionala och den mellankommunala utvecklingen. Visualisering av planområdet sett från E20 Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 7

4. HÅLLBARHETSANALYS MED STÖD AV VÄRDEROSEN 4.1 VÄRDEROSEN Värderosen är ett verktyg för att på ett översiktligt sätt utvärdera och visualisera hållbarheten i olika utvecklingsförslag. Verktyget underlättar en bedömning av förslagets påverkan som helhet vilket minskar risken för att enskilda faktorer optimeras på andras bekostnad. I denna analys har värderosen använts som verktyg och delfaktorerna redovisas i tabellform. En avgränsning har gjorts till sådana parametrar som konkret påverkar planstruktur och gestaltningsprinciper. Ekonomiska analyser inte gjorts. 4.2 IDENTITET En stark identitet skapar ett sammanhang för dem som arbetar i området och hjälper till att skapa en bild av området utåt. Stockholm Syd kommer att vara visuellt exponerat från både E20 och Svealandsbanan. Området blir därför en viktig del av hela Nykvarns identitet. STORA INGREPP I BEFINTLIG MILJÖ Utbyggnaden innebär stora ingrepp i den natur- och kulturmiljö som utgör huvuddelen av platsens identitet idag. Stora delar av det historiska jordbrukslandskapet tas i anspråk, antingen rent fysiskt eller visuellt. Det kuperade skogslandskapet kommer att plansprängas på många håll för att möjliggöra utbyggnaden av stora byggnadsvolymer och infrastruktur. PLATSFÖRANKRING OCH UTVECKLING AV NYA VÄRDEN Identiteten bör vara förankrad både i uttryck av platsens historia och bygga upp något eget. Detta kan göras genom att behålla och lyfta fram så stora delar som möjligt av det ursprungliga landskapet, återskapa strukturer såsom brynzoner och genom att använda lokala växtmaterial vid nyanläggning av grönområden. Samtidigt skapas en ny identitet som ett socialt och ekologiskt hållbart verksamhetsområde. Läsanvisning tabeller Riktlinjer - sammanfattning av de viktigaste riktlinjerna för att säkerställa en hållbar utveckling i området. Plankarta och planbeskrivning - förslag på bestämmelser som kan ingå i detaljplanen. Gestaltningsprinciper - hänvisning till programmets andra del där gestaltningsprinciper redovisas i detalj. Övergripande utredningsbehov - behov av ytterligare utredningar som måste göras för att gå vidare i projektet. Förslag på ytterligare program - möjliga program som ytterligare kan stärka hållbarheten i projektet. 8

HÅLLBARHETSANALYS - Identitet TABELL IDENTITET Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Förslag på ytterligare program m.m. KULTURHISTORISK ANKNYTNING Jordbrukslandskapets karaktär bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Detta görs genom bevarande av åkerholmar, bevarande eller återskapande av brynzoner samt genom att säkerställa att jordbrukslandskapet fortsatt hålls öppet. Byggnader på intilliggande verksamhetsområden utformas så att dessa smälter in i landskapet. Se även avsnitt 4.5 GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER Samlad grönstruktur och biologisk mångfald. Jordbruksmarken och dess åkerholmar regleras som odling och kulturlandskap som ska bevaras öppet i plankartan. Brynzoner mellan verksamhetsområden och jordbruksmark regleras på plankartan genom hänvisning till kapitlet om gestaltningsprinciper i planbeskrivningen. Brynzoners utformning se PRINCIPSEKTION E-F, sid 26 Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av jordbrukslandskapet biotoper beskrivs i skötselplan. Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Byggnaders utformning, samt skyltning, i anslutning till jordbrukslandskapet beskrivs i gestaltningsprogram. Fortsatt bruk av jordbruksmark säkerställs genom avtal Kulturlämningar lyfts fram som en del av den rekreativa miljön. Ett urval av områdets kulturlämningar i form av stensättningar, hällristningar och boplatser inkluderas i rekreativa slingor och lyfts fram genom skyltning och skötsel. Områden med kulturlämningar regleras i plankartan. Stigar förbi intressanta kulturlämningar anges i illustrationsplanen och planbeskrivningen. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av kulturlämningar beskrivs i Skötselplan Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Skyltars utformning beskrivs i gestaltningsprogram ANPASSNING TILL LANDSKAPETS KARAKTÄR I den mån topografin bevaras placeras byggnader så att upplevelsen av denna bevaras. Utformning av bebyggelse ska ske med hänsyn till områdets exponerade läge från E20. Plankartan anger byggnadernas höjd och placering. Planbeskrivningen anger riktlinjer för bebyggelsen i de olika kvarteren. MKB ska beskriva landskapsbild Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Byggnaders placering och utformning i höjdlägen beskrivs i gestaltningsprogram. Vegetation med lokal anknytning utgör utgångspunkt vid nyskapande av grönytor. Planbeskrivningen kapitel 7 Gestaltningsprinciper anger riktlinjer för växtval i de olika områdena. Växtval i anslutning till jordbruksmarken beskrivs till PRINCIPSEKTION E sid 26-27 Växtval i nyanlagda slänter beskrivs till PRINCIPSEKTION F sid 26-27 Växtval i nyanlagda våtmarksområden beskrivs till PRINCIPSEKTION G sid 28 Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av vegetation på allmän platsmark beskrivs i skötselplan. EN TILLSKAPAD EGEN IDENTITET Områdets nya identitet byggs upp kring ekologisk hållbarhet både vad gäller bebyggelse och grön- och blåstruktur. Se även vidare avsnitt 4.5 GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER samt 4.6 BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER. Ambitionsnivå med certifiering av byggnader beskrivs i planhandlingar. Se PRINCIPSEKTION A-I sid 22-30 Certifiering av byggnader uppmuntras vid markanvisningar och dyligt. Områdets nya identitet byggs upp kring social hållbarhet. Se vidare avsnitt 4.3 MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG. Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 9

4.3 MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG En utformning av Stockholm Syd som uppmuntrar till möten, trygghet och lokalt engagemang är viktig för verksamhetsområdets attraktivitet vad gäller etablering av mer personal- och kunskapsintensiva verksamheter. UTMANING: TRYGGA PLATSER I STORSKALIGT VERKSAMHETSOMRÅDE Stora delar av Stockholm Syd kan komma att präglas av storskaliga personalextensiva logistikverksamheter. Inriktningen mot logisitik innbär att området blir trafikerat med många tunga transporter. Samtidigt blir antalet människor i rörelse litet i förhållande till områdets storlek. Dessa förutsättningar, tillsammans med stora höjdskillnader och storskaliga bergssprängningar och släntningar, innebär utmaningar vad gäller att göra Stockholm Syd till en trygg och attraktiv plats att vistas och arbeta på. SKAPA TYDLIGA STRÅK OCH OMSORGSFULLT GESTALTADE MILJÖER Dessa utmaningar kan tacklas genom en planering av verksamheter och gång- och cykelstråk som innebär att mötesplatser och flödet av människor koncentreras till några utvalda områden. Därtill är en genomtänkt utformning av bebyggelse, bergssprängningar, släntningar och vägrum, särskilt i anslutning till de mer intensivt använda områdena, av stor vikt. Det är också viktigt med skötsel och underhåll av offentliga miljöer och kvartersmark eftersom nedgångna och illa skötta omgivningar kan bidra till upplevd otrygghet. 10

HÅLLBARHETSANALYS - Möten, trygghet och lokalt engagemang TABELL MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Förslag på ytterligare program m.m. BLANDAD STAD Inom verksamhetsområdet ska det finnas möjlighet till etablering av både småskaliga verksamheter och större logistikverksamheter. Service riktad mot verksamma i området såsom restaurang, kiosk och övernattningsplatser för långtradare ska tillhandahållas. TILLGÅNG TILL MÖTESPLATSER MED KVALITET OCH FUNKTION Mötesplatser, i form av ex restaurang, kiosk, m.m, möjliggörs i strategiska lägen. Se vidare avsnitt 4.3 MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - Blandad stad. Plankartan - yta avsätts med användningen centrum verksamhet för området som möjliggör service. Plankartans reglering möjliggör etablering av verksamheter av olika skala. Planbeskrivningen beskriver vilken typ av servicebehov som kan komma att behövas. Översiktliga riktlinjer för verksamhetsområdens anordnande anges i PRINCIPILLUSTRATION H, sid 27. Kommunen verkar för en god service, anpassad till den aktuella utbyggnadsgraden, genom att arrendera ut mark för ändamålet inom området. Utredning om potentiellt servicebehov inom området. Tillgång till gröna rekreativa mötesplatser är god både på kvartersmark och allmän platsmark. Mötesplatser finns både i form av större samlande parker/sociala stråk och mindre lokalparker. Se vidare svsnitt 4.5 GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION - Variation av rekreativa kvaliteter. Viktiga funktioner för möten såsom service och gröna mötesplatser är sammankopplade och samlas till strategiska platser längs huvudstråken. Gångoch cykelstråk kopplar samman dessa mötesplatser och kollektivtrafikhållplatser ligger i anslutning till dessa. Se även avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - god tillgänglighet för gående och cyklister. Plankartan anger plats för centrumverksamhet för området. I planbeskrivningen anges funktioner och karaktärer för dessa platser. Gestaltning av det gröna dagvattenstråket anges i PRINCIPSEKTION G, sid 28. TRYGGA GATURUM OCH MILJÖER Gator byggs/görs? trafiksäkra. Se vidare avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - god tillgänglighet för gående och cyklister. Se PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid 22-25 Gator gestaltas så att de upplevs trygga både genom gaturummets utformning, placering av byggnader på anslutande verksamhetsområden och utformning av omgivande slänter och bergsskärningar. Riktlinjer för gaturummens utformning, byggnaders placering samt utformning av slänter och bergsskärningar införs i planhandlingarna. Entréernas placering regleras med planbestämmelse samt i planbeskrivningens gestaltningsprinciper. Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D. för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid 22-25. Slänters utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION E-G, sid 26-28. Gång- och cykeltrafik, kollektivtrafikhållplatser, rekreativa mötesplatser och service samlas till huvudstråk för att skapa befolkade gaturum. Se vidare avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - effektivt och orienterbart gatunät. Verksamhetområdena ser ordnade och städade ut i anslutning till huvudgator, publika utrymmen och E20. Tillgodoses planbeskrivningens gestaltningsprinciper Översiktliga riktlinjer för verksamhetsområdenas anordnande anges i PRINCIPILLUSTRATION H, sid 29. MÄNSKLIG SKALA OCH ORIENTERBARHET Bebyggelsens skala varierar inom området med mindre skala i anslutning till huvudstråk och större skala i de östra delarna. Bebyggelse och markområden i anslutning till områdets vägrum ges en hög detaljeringsgrad anpassad till en mänsklig skala. Plankartan anger föreslagna fastighetsgränser. Verksamheternas utfmorning och bebyggelsens utformning mot gata behandlas i planbeskrivningens gestaltningsprinciper Översiktliga riktlinjer för verksamhetsområdens anordnande anges i PRINCIPILLUSTRATION H, sid 29. Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Byggnaders placering och utformning i anslutning till huvudgator beskrivs i gestataltnings-program. Slänter, och eventuella bergsskärningar, utformas för att signalera en mänsklig skala. Riktlinjer för slänters och bergsskärningars utformning införs i planhandlingarna. Slänters utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION E-G, sid 26-28. Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 11

4.4 TRANSPORTENERGI Detta avsnitt fokuserar på hur persontransporterna inom området kan ske hållbart genom att skapa en attraktiv gång-, cykel- och kollektivtrafik. Transportenergi kopplat till godstransporter inom området hanteras inte i hållbarhetsprogrammet. UNDERLÄTTA FÖR GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Det ska vara möjligt och attraktivt att ta sig fram till fots, cykel och kollektivt i Stockholm syd. Genom att underlätta för denna typ av transporter skapas ett flöde av människor inom området som bidrar till ökad trygghet och möjliggör möten mellan verksamma i området. Vidare ger möjligheten att gå, cykla eller resa kollektivt värdefull vardagsmotion samtidigt som resandet blir mer jämställt då området blir tillgängligt även för personer utan egen bil. Denna typ av transporter ger dessutom inga, eller små, utsläpp av växthusgaser och andra skadliga ämnen. EFFEKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Verksamhetsområdets läge i regionen samt dess skala innebära både att många som är verksamma inom området kommer ha relativt lång resväg till sin arbetsplats och att avstånden att transportera sig inom området är relativt långa. Vidare kommer en del verksamma förmodligen arbeta i skift vilket gör att transporter till och från arbetet kommer att ske utspritt under dygnet. För att uppnå hållbara transporter i området är det viktigt att det både från Nykvarn och Södertälje ska gå att ta sig till och från området med effektiv kollektivtrafik. Busshållplatserna ska vara väl upplysta och väderskyddade och placeras strategiskt intill områdets mötesplatser och viktiga funktioner för att öka attraktiviteten i det kollektiva resandet. RIKTA RÖRELSER TILL UTVALDA STRÅK Vidare är möjligheten att cykla från Södertälje och Nykvarn av stor vikt liksom att gång- och cykelbanor inom området upplevs effektiva, säkra och trygga. Viktiga faktorer i detta är att rörelser fokuseras till utvalda stråk längs vilka även lokala målpunkter lokaliseras för att öka närvaron av andra människor och därmed den upplevda tryggheten. Säkra vägkorsningar som prioriterar cyklister och forgängare är ytterligare en faktor liksom en väl utformad vägmiljö med god belysning. GRUNDLÄGGANDE SERVICE INOM OMRÅDET För att behovet av transporter till och från området ska kunna minimeras är det viktigt med grundläggande service inom området som kan serva de verksamheter som etableras. Ju mer komplett stadsdelen blir utfrån sin funktion som logistikcentrrum kan onödiga transporter undvikas. Exempel på sådana funktioner och service är restaurang och möjlighet till övernattning för de som arbetar med logistikverksamheterna. 12

HÅLLBARHETSANALYS - Transportenergi TABELL TRANSPORTENERGI Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Förslag på ytterligare program m.m. NÄRA TILL MYCKET Verksamheter och verksamma i området ska ha god tillgång till service. Se vidare avsnitt 4.3 MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - Blandad stad. Översiktliga riktlinjer för verksamhetsområdenas anordnande anges i PRINCIPILLUSTRATION H, sid 27. GOD TILLGÄNGLIGHET FÖR GÅENDE OCH CYKLISTER Huvudgator är trafiksäkra med separata gång- och cykelbanor och god belysning. Övergångsställen och passager är i plan och förses med trafikljus. Plankartan anger strukturen för gång- och cykelvägar. Planbeskrivningen anger gatornas disposition och utformning. Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid 22-25 Trafiksäkra gång- och cykelvägar ska finnas ända fram till de olika arbetsplatserna inom kvarteren. Gatornas sektion regleras i detaljplanen. Kommunens trafikkontor ansvarar för trafiksäker utformning vid korsningar. Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid 22-25 Riktlinjer för gång- och cykelvägar inom verksamhetsområdena anges i genomförandeavtal. Det ska finnas gena gång- och cykelvägar som gör det möjligt att snabbt ta sig till hållplatser, servicepunkter och rekreativa stråk/ mötesplatser från verksamhetsområdena. Detta gäller även när verksamhetsområde och målpunkter separeras av släntningar eller naturmark Alla kommunala gator förses med gång- och cykelbanor Förslag tilll placering av busshållplatser finns i planbeskrivningen Riktlinjer för gång- och cykelkopplingar från verksamhetsområdena anges i genomförandeavtal. Det regionala cykelnätet kopplar på ett tydligt sätt till den lokala transportstrukturen. Attraktiva och trygga gång- och cykelpassager ska finnas under E20 och järnvägen. Plankartan anger hur gång- och cykelvägar kopplar till det regionala cykelstråket samt till passager under E20 och järnvägen. Cykelparkering med väderskydd och låsmöjligheter ska ordnas vid viktiga målpunkter och i anslutning till arbetsplatser. Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Cykelparkeringars utformning beskrivs i gestaltningsprogram. NÄRHET OCH GOD TILLGÄNGLIGHET TILL ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Busshållplatser ska vara tillgängliga och strategiskt placerade vid viktiga målpunkter. Det ska finnas gena kopplingar till hållplatslägen både inom kvartersmark och allmän platsmark. Planbeskrivningen anger riktlinjer för hållplatslägen samt för gena kopplingar till dessa. Effektiv kollektivtrafik beskrivs i trafikutredning Busshållplatserna ska vara trygga, upplysta och väderskyddade. Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Busshållplatsers utformning beskrivs i gestaltningsprogram. EFFEKTIVT OCH ORIENTERBART GATUNÄT Gång- och cykeltrafik, kollektivtrafikshållplatser, rekreativa mötesplatser och service samlas till huvudstråk för att skapa befolkade gaturum. Planbeskrivningen anger riktlinjer för placering av kollektivtrafikhållplatser, rekreativa mötesplatser, service och gång- och cykeltrafik. Tydliga gaturum och gestaltning signalerar stråkens hierarki. Planbeskrivningen anger gatornas disposition och utformning. Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid 22-25 Om verksamhetskvarteren delas upp med många små verksamheter ska kvarteret förses med en orinterbar gatustruktur. Planbeskrivningen anger riktlinjer för gatustruktur inom kvartersmark. Riktlinjer för gatustruktur inom verksamhetsområdena anges i genomförandeavtal. Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 13

4.5 GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION Tillgången till en väl fungerande grönstruktur för rekreation inom Stockholm Syd utgör en viktig del i områdets attraktivitet. Inom grönstrukturen ska finnas plats för spontana möten mellan verksamma, för att organisera mer formaliserade teambuildningaktiviteter och för avkoppling och motion för den enskilda. Den rekreativa grönstrukturen ska också bidra till att lyfta fram områdets identitet och knyta an till områdets historia och naturvärden. DE MEST INTRESSANTA VÄRDENA BEVARAS Samtidigt som utbyggnaden av Stockholm Syd tar stora rekreativa områden i anspråk sparas flera av de mest intressanta naturområdena och kulturlämningarna. Särskilt i planens västra delar finns flera rekreativt intressanta strukturer bevarade med jordbrukslandskapet, hällmarkstallskogar, våtmarker och tydligt framträdande fornlämningar. I de östra delarna innebär markbearbetningarna större ingrepp. Här försvinner de flesta befintliga rekreativa värdena, som är knutna till skogen som kommer att försvinna. MÖJLIGHET ATT SKAPA NYA REKREATIVA VÄRDEN Utbyggnaden av Stockholm Syd ger möjlighet till att lyfta fram befintliga rekreationsvärden samtidigt som nya kan tillskapas. I skogs- och jordbruksmarken kan befintliga värden lyftas fram genom rekreativa slingor som passerar naturvärdesområden och kulturlämningar. Där mark nyanläggs kan en tydlig gestaltning och nya platsbildningar både inom allmänna ytor och i verksamhetsområdena skapa nya rekreativa möjligheter och upplevelser. 14

HÅLLBARHETSANALYS - Grönstruktur för rekreation TABELL GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Förslag på ytterligare program m.m. TILLGÅNG TILL TÄTORTSNÄRA GRÖNOMRÅDE Områden med intressanta kultur- och naturvärden inom Stockholm Syd ska vara rekreativt tillgängliga för allmänheten och verksamma i området med tydliga entréer, stigar och skyltning. Miljöerna ska vara rekreativt tilltalande, upplevas trygga och ge möjlighet till avkoppling. De områden som är aktuella är: - anlagda parkmiljöer i anslutning till det centrala våtmarksstråket - skogslandskap med våtmark, äldre skog och fornlämningar i områdets västra del - jordbrukslandskapet med brynzoner, åkerholmar och salamandermiljöer Plankartan anger grönområden som natur/parkmark. Planhandlingen anger riktlinjer för skötsel, skyltning, entréer, stigar och avgränsning mellan verksamhetsområde och natur/ parkmark. Gestaltning av det gröna dagvattenstråket anges i PRINCIPSEKTION G, sid 28. Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Avgränsning, via stängsling, mellan verksamhetsområden och natur/parkmark samt skyltning beskrivs i gestaltningsprogram. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av natur- och parkområden beskrivs i skötselplan. SAMMANHÄNGANDE GRÖNSTRUKTUR Rekreativa stråk ska binda samman befintliga och nyanlaggda park- och naturmiljöer i området. Plankartan anger gatustruktur för större gång- och cykelvägar. Planhandling och illustationsplan anger läge för mindre stigar. Program för tillgängliggörande och skötsel av natur- och kulturmiljö. Utformning av vägmiljön leder till att denna utgör en del av områdets sammanhängande rekreativa grönstruktur. Se vidare avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - god tillgänglighet för gående och cyklister. Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid 22-25. Gång- och cykelstråk kopplar samman Stockholm Syd med omgivande grönområden. Se vidare avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - god tillgänglighet för gående och cyklister VARIATION AV REKREATIVA KVALITETER Park- eller naturområde med sittplatser och bord lämpliga för mat- och fikaraster ska finnas inom 200 meter från varje arbetsplats, antingen på kvartersmark eller inom allmän platsmark. Rastplatserna ska ha en detaljeringsgrad och skötselnivå som gör att de upplevs tilltalande och trygga att vistas i. Planhandling anger riktlinjer för rastplatser inom kvartersmark och allmän platsmark. Gestaltningsprogram för hållplatser/mötesplatser: Mötesplatsers utformning beskrivs i gestaltningsprogram. Tillgång till gröna rekreativa platser på kvartersmark säkerställs i markanvisningsavtal. Tillgång till gröna rekreativa mötesplatser och aktivitetsplatser (t.ex. utegym) är god både på kvartersmark och allmän platsmark. Mötesplatser finns både i form av större samlande parker/sociala stråk och mindre lokalparker. Tillgång till större gröna rekreativa platser på allmän platsmarks regleras i plankarta samt beskrivs i illustationsplan samt planbeskrivning. Riktlinjer för tillgång till gröna rekreativa platser på kvartersmark beskrivs i planhandling. Gestaltning av det gröna dagvattenstråket anges i PRINCIPSEKTION G, sid 28. Förr infiltrationsytor i /på kvartersmark se PRINCIPSEKTION I, sid 30. Gestaltningsprogram för hållplatser/mötesplatser: Mötesplatsers utformning beskrivs i gestaltningsprogram. Tillgång till gröna rekreativa platser på kvartersmark säkerställs i markanvisningsavtal. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av gröna mötesplatser beskrivs i skötselplan. Områdets olika naturkaraktärer används för att skapa en variation av rekreativa kvalitéer. De karaktärer som lyfts fram är: - anlagda parkmiljöer i anslutning till det centrala våtmarksstråket - skogslandskap med våtmark, äldre skog och fornlämningar i områdets västra del - jordbrukslandskapet med brynzoner, åkerholmar och salamandermiljöer Se även vidare avsnitt 4.6 GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER - samlad grönstruktur och biologisk mångfald samt avsnitt 4.7 BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER - sammanhängande blåstruktur och värdefulla vattenbiotoper. Se vidare ovan: Tillgång till tätortsnära grönområde Gestaltning av slänter och ängar mot det gröna dagvattenstråket visas i PRINCIPSEKTION E-G, sid 26-28. För infiltrationsytor i på kvartersmark se PRINCIPSEKTION I, sid 30. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av natur- coh parkområden beskrivs i skötselplan. Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 15

4.4 GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER En fungerande grönstruktur för ekosystemtjänster inom och genom Stockholm Syd har många fördelar. Luftföroreningar och buller från områdets verksamheter och transporter kan reduceras genom vegetation. Vegetation inom och kring verksamhetsområdena förbättrar lokalklimatet genom att minska risken för att de öppna hårdgjorda ytorna blir för varma under värmeböljor, den minskar vindhastigheten under blåsiga dagar samtidigt som träd kan ge skugga under varma dagar. För verksamma i området ger möjligheten att vistas i, och se, grönområden hälsovinster både genom fysisk aktivitet och genom att naturen har en stressdämpande effekt. För att växter och djur ska kunna finnas kvar i området, och för att Stockholms Syd inte ska utgöra en barriär, är en sammanlänkad grönstruktur och ett lokalt växtval av stor vikt. BEFINTLIG NATURMARK TAS I ANSPRÅK Utbyggnaden av Stockholm Syd innebär att stora delar av befintlig natur- och jordbruksmark tas i anspråk och att befintliga ekosystemtjänster inom området till viss del försvinner eller minskar. De tjänster som minskar är främst knutna till jord- och skogsbruk samt biologisk mångfald med pollinering och skadedjursreglering men området används också för kulturella tjänster såsom jakt och annan typ av rekreation. ÅTERSKAPA BEFINTLIGA TJÄNSTER OCH TILLSKAPA NYA Områdets geografiska förutsättningar ger vissa möjligheter att återskapa befintliga tjänster och tillskapa nya ekosystemtjänster inom området. Den bördiga jorden som idag används för jordbruk kommer till del fortsätta att brukas som jordbruksmark. De skogsområden som bevaras kommer att fungera för luftrening och klimatutjämning i stadsdelen samtidigt som de kan ha en bullerdämpande funktion och användas för rekreation. Här kan även finnas arter som reglerar skadedjur och samtidigt kan skogens fåglar kan bidra med fröspridning. Stadsdelens grönstruktur väntas kunna ge visst utrymme för den biologiska mångfalden. Tjänster knutna till rekreation, pollinering och skadedjursreglering kan öka i området genom införande av blommande växter och gestaltnig av utemiljön. TABELL GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Förslag på ytterligare program m.m. SAMLAD GRÖNSTRUKTUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Stockholm Syds barriäreffekt för spridningssamband för barrskogslevande arter begränsas i så stor utsträckning som möjligt genom bevarande och skötsel av värdefulla barrskogsbiotoper och genom att tillföra strukturer som gynnar barrskogslevande arter vid nyanläggning av park- och naturmark. Stockholm Syds påverkan på naturvärden knutna till jordbrukslandskapet begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Detta görs genom bevarande av åkerholmar, bevarande eller återskapande av brynzoner, genom att tillföra strukturer som gynnar arter knutna till jordbrukslandskapet samt att säkerställa att jordbrukslandskapet fortsatt hålls öppet. Möjliggör däggdjurs rörelse genom området genom sammanhängande grönstråk samt faunapassage vid motorvägsundergången. Viktiga barrskogsbiotoper sparas som Natur/Parkmark i plankarta. Riktlinjer för skötsel av barrskogsbiotoperna anges i planbeskrivningen. Riktlinjer för hur barrskogssambanden kan gynnas inom verksamhetsområdena anges i planbeskrivningen. Jordbruksmarken och dess åkerholmar regleras som jordbruksmark i plankartan. Brynzoner mellan verksamhetsområden och jordbruksmark regleras i plankartan. Riktlinjer för skötsel av åkerholmar och brynzoner anges i planbeskrivningen. Riktlinjer för hur arter knutna till jordbrukslandskapet kan gynnas inom verksamhetsområdena anges i planbeskrivningen Sammanhängande grönstråk regleras i plankartan. Läge för landskapsbro/faunapassage regleras i plankarta. Användandet av barrskogsträd som gatuträd visas i PRINCIPSEKTION A-B, D, sid 22-25. Brynzoners utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION E-G, sid 26-28. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av barrskogsbiotoper beskrivs i skötselplan. Spridningsanalys av barrskogslevande arters spridningsmöjligheter om planen genomförs. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av barrskogsbiotoper beskrivs i skötselplan. Konsekvenser för däggdjurs rörelser och påverkan på trafiksäkerhet i samband med utbyggnad av verksamhetsområden mellan Nykvarn och Södertälje bör utredas. Möjligheten att omvandla passage under E20 till faunapassage bör utredas. 16

HÅLLBARHETSANALYS - Grönstruktur för ekosystemtjänster TABELL GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Förslag på ytterligare program m.m. Planen ska kunna genomföras utan att någon lokal population av de artskyddsförordningsarter som redovisas i landskapsanalysens Bilaga 2. Områden som påverkas av artskyddsförordningen förloras. POLLINERING, FRÖSPRIDNING OCH SKADEDJURSREGLERING Områden som rymmer knärot och/eller grön sköldmossa sparas som Natur/Parkmark i plankarta. Hydrologi i sumpskog som rymmer grön sköldmossa bevaras intakt, se vidare Blåstruktur för ekosystemtjänster. Se vidare Blåstruktur för ekosystemtjänster - sammanhängande blåstruktur och värdefulla vattenbiotoper för större och mindre vattensalamander. Jordbruksmarkens strukturer med brynzoner, åkerholmar och öppna vatten som gynnar sånglärka, vaktel och trana regleras i plankarta och planbestämmelser. Växtval inom nyanlagd park- och naturmark ska gynna pollinerande arter. Riktlinjer för växtval anges i planbeskrivningen. Översiktliga riktlinjer för växtval som gynnar pollinerare anges i PRINCIPSEKTION A - G, sid 22-28. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av områden artskyddsförordningsarter beskrivs i skötselplan. Risken för negativ påverkan på hydrologin i sumpskogen som rymmer grön sköldmossa behöver utredas. Stockholm Syds påverkan på pollinerares livsmiljöer i anslutning till jordbrukslandskapet begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Detta görs genom bevarande av åkerholmar, bevarande eller återskapande av brynzoner, genom att tillföra strukturer som gynnar arter knutna till jordbrukslandskapet samt at säkerställa att jordbrukslandskapet fortsatt hålls öppet. Se vidare under Grönstruktur för ekosystemtjänster - Samlad grönstruktur och biologisk mångfald Se PRINCIPSEKTION F - Bryn i slänt, sid 27 Se även GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER - Samlad grönstruktur och biologisk mångfald En variation av olika naturtyper ska bevaras och nyanläggas, för att ge livsmiljöer för en variation av skadedjursreglerare. Viktiga biotoper regleras som Natur/Parkmark i plankarta. Gestaltningsprinciperna skapar tillsammans förutsättningar för olika livsmiljöer i nyanlagd park/naturmark. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av de olika biotoperna beskrivs i skötselplan. Nya boplatser ska anläggas för att gynna fåglar och insekter. Riktlinjer för anläggande av boplatser anges i planbeskrivningen. Gestaltningsprinciperna skapar tillsammans förutsättningar för olika livsmiljöer i nyanlagd park/naturmark. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av boplatserna beskrivs i skötselplan. KLIMATREGLERING, LUFTRENING OCH BULLERDÄMPNING Trädalléer anläggs längs samtliga större gator, både på kvartersmark och allmän platsmark. Trädval görs för att gynna rening av luft. Trädrader och buskage anläggs som lä- och skuggplanteriingar i vind och/ eller värmeutsatta områden. Hänsyn till klimatförhållande tas vid lokalisering av rörelsestråk och rekreationsområden. I plankartan ges utrymme för trädplanteringar i vägområdet. I planbeskrivningen anges riktlinjer för trädplantering både på kvartersmark och allmän platsmark. I planbeskrivningen anges riktlinjer för läplanteringar både på kvartersmark och allmän platsmark. Trädplantering längs gata beskrivs i PRINCIPSEKTION A-E, sid 22-25. Gestaltningsprinciperna skapar tillsammans förutsättningar för klimatreglering och luftrening på naturmark och kvartersmark. Riktlinjer för utformning av gatumiljöer på kvartersmark anges i genomförandeavtal. Riktlinjer för läplanteringar inom kvartersmark anges i genomförandeavtal. Vegetationens möjlighet till bullerdämpning utnyttjas både genom anläggande av trädplanteringar och naturmark intill bullerkällor och genom gröna väggar och tak på byggnader. I planbeskrivningen anges riktlinjer för bullerdämpande vegetation på, och i anslutning till, bebyggelse. Trädplantering längs gata beskrivs i PRINCIPSEKTION A-E, sid 22-25. Riktlinjer för bullerdämpande vegetation på, och i anslutning till, bebyggelse anges i genomförandeavtal. Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 17

4.6 BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER En fungerande blåstruktur för ekosystemtjänster i Stockholm Syd, där våtmarker, dammar och översvämningsytor kan rena föroreningar och hantera höga flöden, gör området motståndskraftigt mot översvämningar samtidigt som behovet av dyra artificilla lösningar minskar. Vattenytor utgör också ett värdefullt rekreativt inslag och är ofta områden för en rik biologisk mångfald. BEFINTLIGA VÅTMARKER PÅVERKAS AV EXLOATERINGEN Utbyggnad av Stockholm Syd innebär att stora ytor kommer att hårdgöras och den naturliga infiltrationen minskar. Området rymmer idag våtmarker som även fungerar som lekvatten för den hotade större vattensalamandern. Dessa områden kommer att påverkas av exploateringen. SATSNING PÅ LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAG- VATTEN Det planerade våtmarksstråket i öster tillför ekosystemtjänsterna vattenrening och vattenreglering. En hög andel grönska på tak och kvartersmark samt rätt markbeläggning är en viktig del av det lokala omhändertagandet av dagvatten och ekosystemtjänsten flödesreglering. En separering av olika grader av förorenat vatten bör ske och dagvatten från tak kan med fördel användas till bilspolplats eller bevattning. 18

HÅLLBARHETSANALYS - Blåstruktur för ekosystemtjänster TABELL BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Övriga planer SAMMANHÄNGANDE BLÅSTRUKTUR OCH VÄRDEFULLA VATTENBIOPER Den äldre senvuxna sumpskogen i planområdets västra del (nr. 29 i landskapsanalys) får ej påverkas negativt genom förändrad hydrologi. Nya dammar och livsmiljöer anläggs för att säkerställa att livsmiljöer för större vattensalamanders finns i samma, eller större, utsträckning än innan exploatering. VATTEN SOM RESURS Infiltration av dagvatten ska så långt som möjligt ske inom planområdet för att grundvattennivåer inta ska påverkas. Sumpskogen, samt dess påverkansområde, regleras som park/naturmark i plankarta. Område för salamanderdammar och livsmiljöer för större vattensalamander regleras som naturmark i plankarta och beskrivs i illustationsplan samt planbeskrivning. Plankartan anger ytor för dagvattenhantering och infiltration inom allmän platsmark. Planbeskrivningen anger krav på hantering av dagvatten och infiltration inom kvartersmark. Våtmarksstråk utformas i enlighet med PRINCIPSEKTION G, sid 28. Dagvattenhantering på kvartersmark utformas i enighet med PRINCIPSEKTION I, sid 30. Dagvattenhantering i gaturum utformas i enighet med PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark, sid 22-25. Utredningsbehov Risken för negativ påverkan på sumpskogens hydrologi behöver utredas. Vid planering och projektering av närområdet behöver kunskapen vara tillräcklig för att säkerställa att negativ påverkan inte sker. Skötselplan för större vattensalamander: Dammar och livsmiljöer för större vattensalamander anläggs och sköts i enighet med framtagen skötselplan. Uppföljningsprogram för större vattensalamander behöver tas fram. Infiltration av dagvatten studeras i dagvattenutredning. Förslag på ytterligare program m.m. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av äldre sumpskog beskrivs i skötselplan. Hushållning med vattenresurser inom verksamhetsområdet uppmuntras. Planbeskrivningen anger riktlinjer för verksamheters hushållning med vattenresurser. Vid markanvisning m.m. främjas bebyggelse som hushåller med vattenresurser t.ex. genom vattensnåla installationer och återbruk av dagvatten. VATTENRENING OCH FLÖDESREGLERING Dagvatten som uppstår inom kvartersmark ska i så stor utsträckning som möjligt hanteras inom kvartersmark. Planbeskrivningen anger riktlinjer för hantering av dagvatten inom kvartersmark. Dagvattenhantering på kvartersmark utformas i enighet med PRINCIPSEKTION G, sid 28, samt övergripande princip för kvartersmark PRINCIPILLUSTRATION H, sid 29. Dagvattenhantering studeras i dagvattenutredning. Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten inom kvartersmark anges i genomförandeavtal. Dagvatten som inte kan hanteras inom kvartersmark samlas i våtmarker, dammar och öppna diken på allmän platsmark för rening innan det lämnar verksamhetsområdet. Plankartan anger ytor för dagvattenhantering på allmän platsmark. Planbeskrivningen anger riktlinjer för hantering av dagvatten på allmän platsmark. Våtmarksstråk utformas i enlighet med PRINCIPSEKTION G, sid 26. Dagvattenhantering i gaturum utformas i enighet med PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark, sid 22-25. Våtmarksstråk och övriga dagvattendammar dimensioneras i enlighet med dagvattenutredning. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av våtmarksstråket, och övriga dagvattendammar i ytläge, beskrivs i skötselplan. Avrinnande vatten från planområdet ska hålla samma, eller högre kvalitet, efter utbyggnad av verksamhetsområdet än före. Turingeåns goda ekologiska och kemiska status ska inte påverkas negativt. Planbeskrivningen anger krav på hantering av dagvatten. Våtmarksstråk utformas i enlighet med PRINCIPSEKTION G, sid 26. Dagvattenhantering i gaturum utformas i enighet med PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark, sid 22-25. Reningsmöjligheter inom verksamhetområdet studeras i dagvattenutredning. Översvämningsytor ska vara dimensionerade för att klara ett 100-årsregn. De ska även vara säkrade för framtida klimatförändringar så att de klarar förväntade havsnivåhöjningar. Plankartan anger ytor för flödesreglering inom almän platsmark. Planbeskrivningen anger krav på flödesreglering inom kvartersmark. Våtmarksstråk utformas i enlighet med PRINCIPSEKTION G, sid 26. Flödesreglering på kvartersmark utformas i enighet med gestaltningsprincip H-I, sid 29-30. Flödesreglering i gaturum utformas i enighet med PRINCIPSEKTION A-D, sid 22-25. Flödesreglering inom verksamhetområdet studeras i dagvattenutredning. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av våtmarksstråket, och övriga dagvattendammar i ytläge, beskrivs i skötselplan. Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 19

5. GESTALTNINGSPRINCIPER 5.1 GESTALTNINGSPRINCIPER Gestaltningsprinciperna infogas planbeskrivningen och kopplas där det är möjligt till de juridiskt bindande bestämmelserna i detaljplanen. Gestaltningsprinciperna bygger på detaljplanens begrepp och förutsättningar. Huvudindelningen allmän platsmark och kvartersmark får, se tabell x, underkategorier som leder till gestaltningsprinciper i form av principdiagram och rekommendationer. Gestaltningsprinciperna utgår ifrån ekosystemtjänster, men ekosystemtjänster är inte heltäckande principer för gestaltning då den gröna miljön samverkar med den byggda miljön för att skapa goda livsmiljöer. Principdiagrammen och principsektionerna är kopplade till en växtlista, då val av korrekt växtmaterial är en förutsättning för en fungerande återuppbyggnad av platsens ekologi, som initialt i stort går förlorad. 5.2 KORT OM EKOSYSTEMTJÄNSTER Att göra plats för ett verksamhetsområde, innebär i Nykvarn att man tar värdefull natur och kulturmiljö i anspråk till förmån för allmänintresset. Den sparade befintliga miljön bör därför stärkas och skyddas genom de nya tilläggen. De nya tilläggen bör därför utformas för att bidra till de viktiga stödjande ekosystemtjänsterna biologisk mångfald och habitat, för att kunna utföra bl a den kulturella tjänsten rekreation, för att bidra till bättre folkhälsa och för att vara platser för sinnlig upplevelse. Enligt Sveriges miljömål med tillhörande etappmål för biologisk mångfald, som är beslutade av regeringen, finns det flera mål som rör ekosystemtjänster eller kan kopplas till ekosystemtjänster. Vad gäller ekosystemtjänster och miljökonsekvensbeskrivningar finns särskilt ett etappmål under biologisk mångfald som av vikt för ekosystemtjänster; Den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden; Senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. VAD ÄR EKOSYSTEMTJÄNSTER Ekosystemtjänsterna kan beskrivas som den praktiska eller tekniska nytta som samhället kan erhålla från de naturliga och de kultiverade ekosystemen. De delas ofta in i producerande tjänster, reglerande tjänster och kulturella tjänster samt understödjande tjänster. Understödjande tjänster Till de understödjande tjänsterna räknas bl.a. biologisk mångfald, storskaliga vatten- och näringscykler, jordformation och fotosyntes. Reglerande tjänster Till de reglerande räknas bl.a.: Pollinering genom insekter, fröspridning, omsättning av avfall och avlopp med återföring av närsalter, rening av vatten, flödesutjämning av regn- och smältvatten, luftrening, luftväxling av stadsluft ( stadsbris ). Kulturella tjänster Till de kulturella brukar räknas bl.a. hälsoaspekter från naturrekreation, fritidsupplevelser, estetiska värden, undervisning och kunskap, tysta områden. Producerande tjänster Till de producerande brukar räknas bl.a.: Produktion av livsmedel och medicinalväxter, bioenergi, skogsråvaror som virke, pappersmassa och bioenergi samt produktion av dricksvatten. 20