Sida: 1 (8) Arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt Slutrapport Viviann Pettersson Lisbeth Johansson Katja Andersson Åsa Hägglund- Larsson
Sida: 2 (8) Innehåll 1 Bakgrund...3 1.1 Syfte och mål... 2 Metod...4 3 Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Diskussion... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Sida: 3 (8) 1 Bakgrund Arbete inom äldreomsorg innebär arbete med äldre människor som ofta är sköra och multisjuka. De äldre kan behöva stöd i att klara de dagliga aktiviteterna. I de dagliga aktiviteterna förekommer många moment där personalen använder sin egen kropp som verktyg i arbetet. Arbetet kan bestå av att medverka vid förflyttningar, stödja vid personlig vård eller att bidra till ett gott sittande för vårdtagaren. Många äldre med komplexa problem vårdas i sitt ordinära hem. När äldre flyttar in till särskilt boende är behovet av stöd mycket stort. Detta ställer krav på vårdpersonalens kompetens för att klara det ökade omvårdnadsbehovet samt de konsekvenser detta innebär för arbetsmiljön. De kräver också kunskap om hur den äldres egna resurser kan bevaras och tas tillvara. Utbildningen i arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt har syftat till att bidra till en god arbetsmiljö för vårdpersonalen samt en god och säker omvårdnad och ett rehabiliterande arbetssätt kring de äldre. Mål: - grundläggande kunskap om ergonomi, kroppskännedom samt stress - vara förtrogen med vad ett rehabiliterande arbetssätt innebär - kunna analysera förflyttningssituationer - ha tillgång till ett batteri av förflyttningslösningar - ha kunskap om handhavande av tekniska hjälpmedel - veta när hjälp behöver påkallas
Sida: 4 (8) 2 Metod Utbildningens inriktning togs fram av en sjukgymnast inom socialkontoret i Skellefteå kommun 2004. En arbetsterapeut och en sjukgymnast anställdes som utbildare. De har utformat innehåll och upplägg av utbildningen. Innehållet har reviderats successivt utifrån synpunkter från deltagarna och utifrån utbildarnas erfarenheter. De centrala delarna har varit att med en god arbetsteknik, god egen kroppskännedom samt ett rehabiliterande arbetssätt utföra förflyttningar tillsammans med vårdtagaren. Innehållet har grundats på forskning och beprövad erfarenhet. Utbildningen har genomförts, inom ramen för kompetensstegen 2005-2007, för personal inom hemtjänsten. Satsningen har sedan fortsatt, för personal på särskilda boenden 2007-2009, med stöd av statliga stimulansmedel. Målgrupp har varit vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Förutom dessa har det anordnats grupper för fotvårdspecialister, personliga assistenter, anhörigvårdare, plusjobbare, personal från avlösarservice samt elever från omvårdnadscollege. Utbildningen har hållits i utbildningslokal där det funnits möjlighet att varva teori och praktisk övning. Varje elev har dessutom deltagit vid ett handledningstillfälle hemma hos en vårdtagare. Vid denna handledning har en arbetsterapeut eller en sjukgymnast medverkat. För att ytterligare förstärka och kvalitetssäkra utbildningens krav har deltagarna fått en examinationsuppgift av praktisk karaktär, som de redovisat vid sista utbildningstillfället. Vid examinationen har utbildarna fått kännedom om hur eleverna tagit till sig de grundläggande kunskaperna i utbildningen. Om någon inte klarat sin uppgift har de getts möjlighet till repetition i mindre grupp. Utvärdering Enkät Inom ramen för kompetensstegen fick deltagarna fylla i en enkät efter genomförd utbildning där de fick skatta sin kompetens. Fousgrupper För att fånga upp synpunkter från deltagarna hölls fokusgrupper på några särskilda boenden där representanter från de olika arbetslagen inom en enhet träffades tillsammans med utbildare, sjuksköterskor och verksamhetschef. C-uppsats En C-uppsats gjordes under hösten 2007 av arbetsterapeutstudenter. Syftet var att undersöka om de som deltagit i arbetsteknik utbildningen använt sina nya kunskaper om utbildningen påverkat arbetsmiljön och hur utbildningens utformning upplevdes. Undersökningsgruppen var personalen på ett av kommunens särskilda boenden.
Sida: 5 (8) 3 Resultat Fram till 2009-12-31 har 1750 personer deltagit i utbildningen. Av dessa har 80% fullföljt alla utbildningstillfällen samt ett handledningstillfället runt en vårdtagare. När denna rapport skrivs har ca 300 personer ej fullföljt handledningsmomentet och/ eller någon utbildningsdag. Enkät I ett tidigt skede i utbildningsperioden användes en enkät kring kursupplägg och genomförande. Med stöd av den har utbildningens genomförande i vissa hänseenden justeras. Enkäten har lämnats ut vid sista tillfället och samlats in på plats Frågeställningen om kursdeltagarna under utbildningsprocessen har utvecklat sin förmåga till att tillämpa arbetsteknik och rehabilitering, svarar 26 procent att det har en mycket bra förmåga att tillämpa sina nyvunna kunskaper praktiskt. Räknar man samman svaren från båda svarsalternativen mycket bra och ganska bra uppgår siffran till 72 procent, vilket indikerar att kursdeltagarna upplever sig förtrogna med att tillämpa arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt. Samtidigt uppger 25 procent att utbildningsprocessen varken eller inte har ökat deras förmåga att tillämpa arbetssättet. Sammantaget visar enkätsvaren att både kunskapen och tillämpningen har ökat efter utbildningstillfällena. Figur 3:Kursdeltagarna har under utbildningsprocessen utvecklat sin förmåga att tillämpa i förhållande till kunskaperna Tillämpning och kunskap efter utbildning 70% 60% 50% 40% % 30% 20% 10% 0% Mycket bra Varken/eller Mycket dåligt Svarsalternativ Tillämpn kunskap Tillämpn kunskap Mycket bra 26% 35% Ganska bra 46% 62% Varken/eller 25% 2% Ganska dåligt 2% 1% Mycket dåligt 1% 0% Kommentarer: Sammanfattningsvis går det att utläsa från olika kommentarerna att flertalet av kursdeltagarna ser behovet av samsyn i förhållningssättet gentemot brukarna. Den nya kunskapen och tekniken bidrar till säkerhet i arbetssättet vilket kursdeltagarna ansåg att de hade brister i innan kursen. Kombinationen av teoretisk undervisning och de praktiska övningarna upplever flertalet av de undersökta deltagarna har utgjort en bidragande orsak till att man både lärt sig ett rehabiliterande sätt att arbeta, och dels nya arbetstekniker. Dessa tillsammans ger en större säkerhet i hanteringssättet kring brukaren och med det en ökad trygghet.
Sida: 6 (8) Fokusgrupper De allra flesta ansåg det vara en nyttig utbildning med många bra tips. Många uppgav också att det kändes hur fel man arbetat tidigare samt hur svårt det är att lära om till nya tekniker. En annan vanlig kommentar var att det var mycket information på kort tid och att man hade velat öva ännu mer praktiskt. En fördel som upplevdes var att hela arbetslaget hade gått kursen vilket gör att man kan påminna varandra. En del hade funderingar på att återuppliva rygg-och rehabombudsrollen i sina arbetslag. Många upplevde att det gav en större förståelse för vårdtagarens situation när man fick pröva att själv vara vårdtagare vid de praktiska övningarna. En del hade även börjat titta mer på hur miljön ser ut där man arbetar. I fokusgrupperna samt under utbildningarnas gång framfördes behovet av att få möjlighet till repetition. Detta har tillgodosetts genom att utbildarna har medverkat till att ta fram en repetitionsfilm. Filmen, som visar korta avsnitt av respektive förflyttning, finns tillgänglig på SKELLEFTEÅ kommuns interna web.sida. Varje boende- och hemtjänstchef har även fått filmen på DVD. C-uppsats Undersökningen tyder på att de arbetssätt som ingår i den genomförda arbetsteknikutbildningen tillämpas i det dagliga arbetet på boendet, men inte kontinuerligt av all personal. Anledningen till att arbetsteknikerna från utbildningen används är främst för att undvika arbetsrelaterade problem och för vårdtagarnas trygghet och säkerhet. Flertalet i den undersökta gruppen upplevde kroppslig förbättring som kopplades till genomförd utbildning. Uppsatsen visar att arbetsmiljön efter utbildningen har påverkats till det bättre, men arbetsteknikerna kräver repetitioner för att förankras och användas i vårdarbetet. De flesta i personalgruppen använde arbetsteknikerna från utbildningen regelbundet någon gång varje dag eller någon gång i veckan. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan antal år inom vårdyrket och användandet av arbetsteknikerna, p=0.218, däremot fanns en signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna, då undersköterskorna använde sig mer av teknikerna än vårdbiträdena, p=0.006.
Sida: 7 (8) Diskussion Utbildningen har till största delen upplevts positivt av deltagarna. Några deltagare har sett det som en brist att den praktiska övningen skett på varandra det vill säga yngre, arbetsföra personer istället för vårdtagare med stort hjälpbehov. Kopplingen till problematiken i det direkta vårdarbetet har istället deltagarna fått vid handledningstillfället på sin arbetsplats. Ett flertal verksamhetsansvariga chefer har varit inbjudna att delta i utbildningen tillsammans med sin personalgrupp. Deltagandet har varit större bland hemtjänstcheferna än cheferna för särskilda boenden. Det har upplevts positivt både av vårdpersonalen och av utbildarna när chefer deltagit. En del av vårdpersonalen har upplevt det svårt att omsätta kunskapen i verkligheten. Det kan bero på yttre omständigheter såsom lokalernas utformning, bemanning, inköpsstopp, svårigheter att samordna sig inom arbetslaget mm. Många har uppgett att det är svårt att ändra arbetssätt och att man behöver arbeta mycket med det för att det ska fungera. De har dock uppgett att detta var en mycket angelägen utbildning men att det behövs kontinuerlig träning så att kunskapen inte faller i glömska. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster är ett viktigt stöd i att underhålla kunskaperna. Arbetsledaren har en viktig roll i att motivera vårdpersonalen till att nyttja kunskaperna. Utbildningen har varit en stor satsning där all vårdpersonal ha fått 4 halvdagars utbildning. För att detta inte ska falla i glömska behövs kontinuerlig repetition. Detta kan ske med stöd av den framtagna dvd- filmen exempelvis på arbetsplatsträffar. Det kan vara möjligt att ordna Tema-dagar eller workshops också för repetition. Där kan även ett problembaserat lärande användas. Att ha någon företrädare på sin arbetsplats exempelvis ett Rygg- och rehab.ombud kan vara ett sätt att få mer stöd på arbetsplatsen. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster bör i möjligaste mån försöka ta med baspersonalen i diskussioner kring förflyttningar för att de ska få tillämpa sin kunskap. Nyanställda bör erbjudas att gå grundutbildning. Avslutningsvis vill vi betona vikten av en god arbetsteknik hos vårdpersonal. Den ger en säkrare arbetsmiljö men fram för allt en god omsorg och rehabilitering av de äldre. Den ger kunskap om ett rehabiliterande arbetssätt där de äldres förmågor tas till vara i det dagliga arbetet. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att kunskaperna från denna utbildning tas tillvara och används i arbetet.
Sida: 8 (8) 4 Bilagor Utbildning i arbetsteknik upplägg Träff 1: TEORI: Innehållet i utbildningen. Målet med utbildningen. Verktygen Ergonomi Kroppskännedom PRAKTIK: HÖGRE UPP I SÄNG FÖRFLYTTNING I SIDLED I LIGGANDE TEORI: Presentation av hemuppgift. Träff 2: TEORI: Återkoppling till Verktygen Arbetsteknikska Individuella hjälpmedel Om lyftprotokoll och säkerhetsaspekter gällande personlyftar. Kroppskännedom PRAKTIK: PLACERING AV SELE I RYGGLIGGANDE VÄNDNING I SÄNG samt VILOSTÄLLNINGAR PLACERING AV SELE GENOM VÄNDNING I LIGGANDE UPP TILL SITTANDE FRÅN LIGGANDE Träff 3 TEORI: Funktionellt/anpassat sittande PRAKTIK: I SITTANDE - FRAMÅT MOT SÄNGKANTEN UPP TILL STÅENDE NEDSITTNING ATT GÅ TILLSAMMANS LÄNGRE IN PÅ STOL: toastol, rullstol med drag och björnband. PLACERING AV SELE I STOL LYFT- PLACERING I STOL. TEORI: Rehabiliterande arbetssätt Träff 4 TEORI: Stress REDOVISNING AV TRÄNINGSUPPGIFT PRAKTIK: UPP FRÅN GOLV EFTER FALL PLACERING AV TUNGA BEN I SÄNG STÖDSTRUMPOR Dessutom ska ni under arbetstid erhålla handledning av sjukgymnast och/eller arbetsterapeut hos någon av vårdtagarna, då ni tillsammans försöker lösa en förflyttningssituation.