Utvecklingsprojekt Föräldrastöd i samverkan Uddevalla Fyrbodal 2009-2011, Från politisk vilja till nytta hos brukarna

Uddevalla 2009-12-11 Er ref: HFÅ 2009/225 Vår ref: KS/2009:133 ANSÖKAN OM BIDRAG TILL UTVECKLING AV KOMMUNALA STRATEGIER FÖR FÖRÄLDRASTÖD: Reviderad projektplan Utvecklingsprojekt Föräldrastöd i samverkan Uddevalla Fyrbodal 2009-2011, Från politisk vilja till nytta hos brukarna

BAKGRUNDSINFORMATION 1. SÖKANDE KOMMUN: Uddevalla kommun 1.1 Kontaktperson i kommun Namn: Kristofer Lundqvist Titel: Utvecklare, Kommunledningskontoret, Uddevalla kommun Tel: 0522 69 60 00 E-post: kristofer.lundqvist@uddevalla.se Adress: Uddevalla kommun, Kommunledningskontoret, 451 81 UDDEVALLA 1.2 Övriga kontaktpersoner. Lena Cederberg, Barn och Utbildning Tel: 0522 69 60 00 E-post: lena.cederberg@uddevalla.se Eva Davidsson, beredningssekreterare familjeberedningen Uddevalla kommun Tel: 0522 69 60 00 E-post: eva.davidsson@uddevalla.se Henrik Erlandsson, verksamhetsansvarig Hälsokällan, Fyrb2odals kommunalförbund Tel: 0522 44 08 52E-post: henrik@halsokallanfyrbodal.se 1.3 Invånarantalet i sökande kommun, samt samverkande kommuner KOMMUN Antal invånare per kommun Andel barn av totalt invånereantal Uddevalla kommun 51186 20,91% Bengtsfors 1080 17,24% Dals-Ed 4835 19,19% Färgelanda 6770 20,74% Lilla Edet 12835 21,96% Lysekil 14623 19,03% Mellerud 9553 18,75% Munkedal 10246 20,63% Orust 15373 19,25% Sotenäs 9280 17,20% Strömstad 11607 18,96% Tanum 12253 18,59% Trollhättan 54487 21,44% Vänersborg 36939 21,14% Åmål 12589 19,55% TOTALT 263656 20%

1.4 Andel barn (0-17 år) i sökande kommun och samverkande kommuner. Se ovan. 1.5 Åldersgrupp (0-17 år) på barnen som föräldrastödet kommer att rikta sig till. Samtliga åldersgrupper barn 0-17 år. 2. FORSKNINGSLÄROSÄTE: Uppsala Universitet 2.1 Kontaktperson på forskningslärosäte Namn: Anna Sarkadi Titel: Legitimerad läkare, med. dr. Forskargruppsledare föräldrastöd, Inst. för kvinnors och barns hälsa Barnhälsovården, Uppsala Tel: Tel: 018 611 5965, alt. 0706113691 E-post: anna.sarkadi@kbh.uu.se Adress: Anna Sarkadi, Inst. för kvinnors och barns hälsa, Samariterhemmets sjukhus Box 609, 751 25 UPPSALA Ytterligare kontaktperson: Åsa Aretun (Phd), Associate professor, Department of Thematic Child Studies Linköping University 3. SAMVERKANDE KOMMUNER: 3.1 Kommer utvecklingsarbetet ske i samverkan med annan/andra kommun(er)? Markera med X under JA eller NEJ. JA (X) NEJ 3.2 Andra kommuner som ansökan sker i samverkan medbengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lilla-Edet, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Vänersborg, Åmål 4. ANDRA SAMVERKANDE AKTÖRER: 4.1 Andra aktörer (gäller ej andra kommuner)? JA(X) NEJ 4.2 Andra aktörer förutom kommuner Landsting(X) Idéburna organisationer(x) Andra(X) : Landsting/region: Fyrbodals tre regionala hälso- och sjukvårdsnämnder, Centrala Mödrahälsovården Fyrbodal, Centrala Barnhälsovården Fyrbodal. Idéburna organisationer (studieförbund, föreningar). Andra: Samverkansplattformen Hälsokällan Fyrbodals kommunalförbund (där ingår samtliga samverkande kommuner enlingt ovan, Fyrbodals tre regionala hälso- och sjukvårdsnämnder, samt. Länsstyrelsen Västra Götalands Län, Socialenheten.

PROJEKTPLAN BESKRIVNING AV SAMVERKANDE AKTÖRER - Beskriv med vilka aktörer samverkan kommer att ske. - Beskriv hur samverkan mellan kommuner, landsting, idéburna organisationer och/eller andra aktörer kommer att se ut. Aktörer med vilka samverkan kommer att ske Uddevalla kommuns berörda nämnder (socialtjänst, barn och utbildning, kultur och fritid, kommunledningskontoret). Västra Götalandsregionen: Fyrbodals tre regionala hälso- och sjukvårdsnämnder, Centrala Mödra-, och Barnhälsovården. Idéburna organisationer, föreningar och studieförbund. Samverkansplattformen Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund och dess ingående kommuner och Lilla-Edet) kommuner, Länsstyrelsen Västra Götalands Län, Socialenheten. Hur samverkan kommer att ske Uddevalla ansöker till Statens folkhälsoinstitutt (FHI) om att bli exempelkommun för arbetsformen med ett tvärsektoriellt organiserat generellt föräldrastöd. Projektet syftar till att utveckla samverkan mellan olika kommunala förvaltningar inom Uddevalla kommun, samt utveckla samverkan mellan Uddevalla kommun och närkommuner, Västra Götalandsregionen och idéburna organisationer. Västra Götalandsregionen har samma uppgifter som ett landsting och ansvarar för hälso-och sjukvård. Syftet med samverkan är att uppnå det nationella policymålet om att alla föräldrar skall erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år. I Uddevalla kommun sker samverkan mellan fyra förvaltningar, vad gäller samverkan mellan Uddevalla och närkommuner, region och idéburna sker detta via Hälsokällan. Hälsokällan är en interkommunal samverkansplattform för föräldrastöd. Ansökan innefattar tio delprojekt där olika former av samverkan mellan olika aktörer står i centrum. Dessa koordineras genom en samordningsfunktion som arbetar utifrån ett kommunalt politiskt handlingsprogram för föräldrasstöd som bygger på tvärsektoriell samverkan och vars mål överensstämmer med det nationella policymålet. Samverkan kvalitetssäkras på tre nivåer; politisk förankring, operativ samordning av föräldrastödsaktörer, samt aktivitetsnivå avseende mötesarenor och verktyg. Länsstyrelsen i Västra Götalands län samverkar i arbetet med informations- och kommunikationsspridning. Länsstyrelsen kommer att arrangera delregionala konferenser/seminarier för att sprida erfarenheter från projektet till alla andra kommuner, regionaktörer och idéburna organisationer och andra intressenter i Västra Götaland. Delprojekten är definierade gemensamt av Uddevalla kommun, Fyrbodals övriga kommuner och regionens centrala mödra- och barnhälsovård via samverkansplattformen Hälsokällan Fyrbodal. FRÅN POLITISK VILJA TILL NYTTA HOS BRUKARNA Bakgrund/Inledning Uddevalla är en medelstor kommun (ur ett regionalt pespektiv) som ingår i kommunalförbundet Fyrbodal, en sammanslutning av totalt elva mindre och tre medelstora kommuner. Fyrbodals kommunalförbund är ett av fyra regionala kommunalförbund i Västra Götalands län och är en samarbetsorganisation med uppgift att arbeta för en sammanhållen, enkel och mer rationell hantering av de mellankommunala frågorna. Fyrbodalskommunerna utgörs av både glesbygds och tätortskommuner. I Uddevalla kommun präglas arbetet med föräldrastöd av separata insatser uppdelat efter förvaltning, detta indelade arbetssätt är rådande i alla Fyrbodalskommuner, Inom Fyrbodal präglas på motsvarande sätt det föräldrastödjande arbetet av separata satsningar från de föräldrastödjande aktörerna; kommuner, region och idéburna. Det finns dock en potential för att i samverkan mellan Uddevalla och andra kommuner i Fyrbodal skapa ett gott föräldrastöd där också regiona- och idéburna aktörer ingår. Samverkan syftar i detta sammanhang både på inomkommunal koordinering av insatser likväl som koordinering mellan kommuner, region och idéburna för att skapa utökade gemensamma resurser kring föräldrastöd. År 2003 inleddes projektet, Hälsokällan, är en samverkansplattform för kommmuner, region inom Fyrbodals kommunalförbund. Hälsokällans innebär gemensamma reusrser för samtliga kommuner inom Fyrbodal som syftar till att främja barn och ungdomars hälsa. Verksamheten är idag permanent och drivs av Fyrbodals Kommunalförbund i samarbete med 15 kommuner, Fyrbodals tre regionala hälso- och sjukvårdsnämnder.

Uddevalla kommun har sedan 2007 drivit frågan om ett utvecklat föräldrastöd i kommunen, Uddevalla har som medelstor kommun även en drivande roll i Fyrbodal inom folkhälsoområdet och arbetet med föräldrastödet. En politiskt ledd utredning i Uddevalla kommun 2008-2009 av de föräldrastödjande insatser som bedrivs internt och externt i kommunen visade bl.a. på samverkan som en framgångsfaktor för att nå positiva långsiktiga effekterna i utvecklingsarbetet. Utifrån utredningen har Uddevalla kommuns tagit fram ett politiskt handlingsprogram för föräldrastöd som anger prioriterade utvecklingsområden för berörda nämnder, samt anger en önskad utvecklingsriktning mot ökad systematisk samverkan mellan kommunen och externa aktörer, offentliga och frivilligorganisationer för att uppnå det ovan angivna nationella policymålet (Bilaga 1). Handlingsprogrammet utgör ett underlag för respektive nämnd i det fortsatta arbetet med föräldrastödet. Handlingsprogrammet speglar fokus i den nationella utredningen. Kommunens berörda nämnder har utifrån handlingsprogrammets prioriterade utvecklingsområden tagit fram förslag på handlingsplaner (Bilaga 2) med insatser som bedöms lämpliga att bedriva utifrån respektive förvaltnings verksamhetsområde. Fokus ligger på generellt föräldrastöd stöd i syfte att förebygga eventuell problematik och att kommunen ska kunna erbjuda ett heltäckande stöd till alla föräldrar med barn 0-17 år. Projektets förhållande till tidigare forskning Det finns en del nationell och internationell forskning kring tvärsektoriell samverkan inom offentlig förvaltning och specifikt när det rör stöd och insatser till barn och föräldrar. Forskningen visar på möjligheter, men också betydande svårigheter i genomförandet av samverkanspolicy (1, 2, 3). Det som framförallt har utforskats är specifika åtgärder, avgränsade verksamheter och riktade insatser till olika målgrupper. Det saknas idag forskning som belyser 1) bredare samverkan 2) i förebyggande syfte, 3) där målgruppen är alla föräldrar och 4) där det förebyggande stödet ska erbjudas över lång tid, under hela föräldraskapet. Exemplet Uddevalla är i detta sammanhang intressant att studera eftersom kommunen beslutat om gemensamt tvärsektoriellt styrdokument som lägger tonvikt vid samordningsfunktion, vilket svarar upp mot den övergripande nationella policyn. Det kan förväntas att det helhetsgrepp som tagits på tvärsektoriell samverkan i Uddevalla kommun kan ge ett större genomslag på samverkan samtidigt som det ställer andra krav på koordinering, resurser och implementering än samverkan i mer begränsade former. Det ligger också en särskild svårighet i att bedöma huruvida förebyggande och generellt stöd verkligen når alla i jämförelse med riktade insatser mot specifika målgrupper. Hur samverkan organiseras inom Uddevalla kommun och med övriga samverkansaktörer i relation till målet om tillgänglighet för alla kommer därför att fokuseras särskilt i projektet. Denna fokusering sker också mot bakgrund av tidigare forskning som visar att samverkan tenderar att bli överordnat mål i kommunalt förändringsarbete och där nyttan för brukarna kommer i skymundan. Projektets fokus på tvärsektoriellt systematiskt samarbete utgår från definitionen av samarbete i fyra olika samarbetsformer som beskriver en ökad grad av samspel mellan yrkesgrupper: samråd (konsultation) aktörer utbyter råd, stöd, handledning eller information. Samordning (koordination) ett (foglöst) överlämnande mellan olika aktörers ansvarsområden. Samverkan (kollaboration) där aktörerna utifrån sin specifika kompetens sätter gemensamma och klart uppsatta mål och metoder för verksamheten. Integration är den yttersta formen där verksamheter smälter samman avseende ansvar, organisation och resurser. Problem Handlingsprogrammet har en tvärsektoriell intention medan förvaltningarnas handlingsplaner är sektorsavgränsade. Detta faktum utgör ett hinder för ett tvärsektoriellt samarbete. På samma sätt utgör ansvars och organisationsgränser mellan Uddevalla och andra kommunala, regionala och idéburna föräldrastödsaktörer i Fyrbodal ett hinder för systematisk samverkan. 1. Morrison, T. (1996), Partnership and collaboration: Rhetoric and reality, Child Abuse & Neglect, Vol. 20:2. 2. Sundell, K., & Flodin, B. (1997), Att samverka kring barn i riskzonen: Ett mullvadsarbete som tar tid. Stockholm: Svenska kommunförbundet. 3. Trevillion, S. (2004), Social Work Research and the Partnership Agenda, i Lovelock, R., Lyons, K. & Powell, J. (red.), Reflecting on social work-discipline and profession. Aldershot: Ashgate.

Utifrån den politiska handlingsplanen för utvecklingsmöjligheter av föräldrastödet och från föregående utredning har Uddevalla identifierat hinder, dessa är; - Politisk samsyn om behov av och prioriteringar för föräldrastöd är svag. Behov av fortsatt politiskt samråd, förankringsprocess och samordning mellan nämnder, samt mellan kommuner, samt regionaktörer i Fyrbodal för gemensam utveckling av föräldrastödet. - Svag tvärsektoriell samordning mellan föräldrastödsaktörer. Behov av operativ samordning och samverkan för att systematiskt implementera handlingsprogrammet tvärsektoriellt för ökad effektivitet (kvalitet/kostnad/kundnöjdhet) i föräldrastödsarbetet. - Nuläget är en svag samverkan mellan olika aktörer inom arenor, samt mellan olika arenor och verktyg för föräldrastöd. Behov av att öka samverkan inom arenor och eliminera glapp/övergångar mellan olika arenor, och verktyg. Detta problemresonemang är en del av ett mer omfattande problematik i vårt samhällle där brist på samverkan har särskilda implikationer för mindre och medelstora kommuner (definierade storleksmässigt ur en regional kontext), vilka utgör majoriteten i av kommuner i Sverige. Befoklningsstorlek och den demografiska utvecklingen innebär att mindre och medelstora kommuner har svårt att upprättahålla en god o heltäckande välfärdsservice till kommuninvånare. Därav vikten av att samverka för att öka tillgången till gemensamma resurser. Detta problem adresseras inom tillväxt och sysselsättningspolitiken (regionförstoring) men i mindre utsträckning vad gäller andra utvecklignsområden i välfärdssystemet. Framförallat kan en systematisk samverkan mellan mindre kommuner inom ett geografiskt område inom föräldrastöd ses som en lika angelägen utvecklingsstrategi som när det gäller strategisk samverkan för att utvidga arbmarknadsregioner eller utveckla tillväxtkluster mallan det offentliga och privata partner inom en region. Syfte Projektet syftar till att långsiktigt bygga förutsättningar för en ökad kvalitet i föräldrastödet och bidra till det nationella policymålet om att alla föräldrar skall erbjudas generellt föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år. Målet är att utveckla ett systematiskt samarbete mellan olika kommunala förvaltningar, samt ett systematiskt samarbete mellan kommuner, landsting/region och idéburna aktörer genom samråd, samordning och samverkan över organisations- och ansvarsgränser. Samarbetet kvalitetssäkras på tre nivåer; politiskt samråd och förankring, operativ samordning av föräldrastödsaktörer, samt aktivitetsnivå en samverkan avseende mötesarenor och verktyg. Detta utvecklingsarbete sker i form av totalt 9 stycken delprojekt. STÖDETS UTFORMNING - Beskriv hur bidraget kommer att användas för att långsiktigt utveckla kommunens föräldrastöd. - Beskriv vilka metoder för föräldrastöd som avses att tillämpas. - Beskriv hur det generella stödet kommer att vara utformat. - Beskriv om sammanhållna föräldragrupper kommer att erbjudas under barnens uppväxttid (med sammanhållna föräldragrupper avses att samma föräldrar ingår i grupper under flera år). - Beskriv hur stödet till föräldrar ska ge dem kunskap om barns hälsa och utveckling. - Beskriv hur stödet kommer att hjälpa i parrelationen mellan de vuxna. Övergripande mål är att skapa en samverkande organisering av aktörer, arenor och verktyg för långsiktigt, kvalitetssäkrat generellt föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år. Genom: - Att inom kommunen utveckla former för ökad systematisk samverkan, samordning tvärsektoriellt mellan nämnder, förvaltningar, verksamheter, samt genom politiskt samråd och förankringsprocess mellan berörda nämnder. - Att långsiktigt utveckla former för systematisk samverkan, samordning av Fyrbodalsgemensamma resurser (kompetenspooler, kompetensnätverk, utbildningar, föräldranätverk, föräldrawebb, kvalitetsjämförelser etc.) med externa aktörer i Fyrbodal via samverkansplattformen Hälsokällan. Samt genom politiskt samråd, förankringsprocess via Fyrbodals kommunalförbund, beredningen Hälsa, samt Fyrbodals 3 Hälso-sjukvårdsnämnder, kommunala hälsopolitiska råd, och berörda nämnder. - Att kvalitetssäkra samarbetet, samordning i Uddevalla kommun mellan berörda nämnder förvaltningar för ett föräldrastöd till alla föräldrar med barn 0-17 år, samt inleda en process för

ett kvalitetssäkrad samverkan mellan aktörer inom Fyrbodal på med ett urval av arenor och verktyg (t.ex. webbaserad arena för föräldrastöd Fyrbodal, föräldraföreläsningar, föreningar som föräldrastödjare). Delprojekteten varav delprojekt 1 är av övergripande karaktär, presenteras nedan. Två av delprojekten är utvalda som särskilda forskningsprojekt och presenteras i ytterligare detalj under beskrivning av forskningssamarbetet. Projekten anknyter till de mål som satts upp för projektet: - POLITISKT SAMRÅD OCH FÖRANKRING - OPERATIV SAMORDNING AV FÖRÄLDRASTÖDSAKTÖRER, samt - AKTIVITETSNIVÅ EN SAMVERKAN AVSEENDE MÖTESARENOR OCH VERKTYG. POLITISKT SAMRÅD OCH FÖRANKRING (Delprojekt 1 & 2) Delprojekt 1 - Tvärsektoriell samordning och samverkan. Forskningsprojekt Syftet med delprojektet är att utforska hur samordning och samverkan; mellan olika kommunala förvaltningar kring föräldrastöd, samt samverkan mellan Uddevalla kommun och andra Fyrbodalsaktörer (kommuner, region, landsting, idéburna) kan skapa ökade förutsättningar (tillgänglighet, kvalitet, resursnyttjande) för att bidra till det nationella policymålet om att alla föräldrar skall erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år. Ett antagande är att en högre kvalitet och kapacitet i det föräldrastödjande arbetet nås genom en tvärsektoriell operationalisering av Uddevalla kommuns politiska handlingsprogram för föräldrastöd. På politisk nivå i Uddevalla kommun mellan berörda nämnder, beredningar, råd i planerings- och budgetprocessen, samt på operativ verksamhetsnivå och aktivitetsnivå mellan berörda förvaltningar i arbetet med att verkställa nämnders gemensamma prioriteringar för verksamheten. Samordningsuppdraget kommer på motsvarade sätt även inbegripa en samordning på politisk nivå via Fyrbodals kommunalförbund, beredningen Hälsa, samt Fyrbodals 3 Hälso- och sjukvårdsnämnder, kommunala hälsopolitiska råd, och berörda kommunala nämnder. Samt på verksamhetsnivå och aktivitetsnivå via Hälsokällan Fyrbodal (och anslutna kommuner, regionaktörer, samt berörda idéburna organisationer) utifrån samma antagande. Samordnaren kommer att utgöra projektledare för hela projektet (samtliga delprojekt). Förutsättningar för att delprojektet ska bli framgångsrikt samt för att få en långsiktighet i föräldrastödsarbetet är att samordningsfunktionen får ett tydligt mandat att driva denna utveckling, samt att nya arbetssätt och rutiner kan övergå i ordinarie verksamhet efter utvecklingsfasen. Se ytterligare beskrivning i avsnitt Forskningssamarbete. Delprojekt 2 - Politisk samsyn och förankring Fyrbodal för utvecklad samverkan i föräldrastöd Behovet kring förankring och utbildning är stort. Det är inte alltid helt allmänt känt vem som ansvarar för föräldrastödsarbetet och hur det bör hänga ihop från 0-17 år. För att föräldrastödsarbetet ska kunna utvecklas gemensamt i Fyrbodal (mellan kommuner, region/landsting, idéburna) krävs att fler inom de beslutande församlingarna och i chefsleden har en samsyn om behov och nytta, prioriteringar och planering av verksamheter. Idag finns kännedom i frågorna men kunskapen behöver breddas och fördjupas. Med traditionella konferenser och utbildningar blir risken att endast en liten, speciellt intresserad skara av redan invigda nås. Delprojektet ska genom korta informativa utbildningar till hela nämnder och verksamhetsledning lyfta föräldrastödsfrågorna i hela Fyrbodal. Syftet är att öka kunskapen hos politiker och chefstjänstemän inom Västra Götalandsregionen, Uddevalla kommun och Fyrbodal om behovet och nyttan av ett långsiktigt, sammanhållet och kvalitetssäkrat föräldrastöd till föräldrar under barnets hela uppväxttid (0-17 år). Att påbörja en diskussion bland politiker och tjänstemän inom Fyrbodal om hur gemensam utveckling kring föräldrastöd kan nås, och implementeras i ordinarie verksamhet. Metoden är att erbjuda en ambulerande kortutbildning om föräldrastöd kopplat vetenskaplig forskning etc. Målgruppen är politiker och verksamhetsledning i kommuner, region och idéburna organisationer i Fyrbodal. Arbetet följs upp med en gemensam implementerings- och fortsättningskonferens för politiker och tjänstemän inom Fyrbodal.

OPERATIV SAMORDNING AV FÖRÄLDRASTÖDSAKTÖRER (Delprojekt 7, 8, 9 och 10) Delprojekt 7 Skolan som föräldrastödjare utveckling av föräldramöten och föräldraråd: Föräldrar ses alltmer som en självklar del av skolans arbete ökat inflytande för föräldrar, lokala styrelser, brukarråd och en ökad valfrihet att välja skola, gör att det vi kallar partnerskap har kommit för att stanna. Samarbetet mellan förskola/skola och hem innebär, enligt läroplanerna, att personal så tidigt som möjligt ska skapa ett förtroende- och tillitsfullt samarbete med föräldrar för att stödja elevens kunskapsutveckling, trivsel och allmänna skolsituation. De senaste åren har flera rapporter visat på ökad ohälsa hos barn och unga och vad kan då vara viktigare än att satsa på föräldrarna, som har en central roll i barns utveckling. Skolan har en unik möjlighet att nå alla familjer och kan utvecklas till en arena som är öppen för såväl interna som externa aktörer. Samverkan behöver stärkas och systematiseras över organisations och verksamhetsgränser. Mycket görs redan idag, men det saknas en systematisk struktur för arbetet. Syfte och mål med delprojektet är att systematisera arbetet med föräldrastöd och utveckla samverkan med andra förvaltningar, myndigheter, frivilliga organisationer och studieförbund. Leda till att förskolan/skolan blir en naturlig mötesplats som erbjuder föräldramöten som känns angelägna och stärker sociala nätverk. Projekttidens processinriktade arbete skall resultera i arbetsmetoder för föräldrastöd,som blir gemensamma för kommunala förskolor och skolor. Alla enheter skall ha inrättat föräldraråd och karaktären på föräldramöten skall ha utvecklats till att ha en mer hälsofrämjande inriktning. Intresset för och delaktigheten i Dialogforum, en arena för politiker och föräldrar, skall ha ökat. Fyra enheter ingår i projektet en förskola, en F-6 skola, en grundsärskola och en 7-9 skola. De skall ta fram konkreta modeller för det fortsatta, systematiska arbetet med föräldrastöd inom förvaltningen. Varje enhet utser ansvarig ledare som tillsammans med projektets övergripande samordnare bildar ett nätverk. De skall möjliggöras att avsätta tid för sitt uppdrag. En kompetensutvecklingsplan skall ha tagits fram för personal inom Barn och utbildning som fokuserar på föräldrastöd. Erfarenhetsutbyte och nätverksbygge med andra kommuner inom Fyrbodal skall ha lagt grunden för fortsatt samverkan. Samverkansformer med t.ex. BVC, Ungdomsmottagningen och Hälsokälla skall ingå i handlingsplanen. Samverkan med ideella organisationer och studieförbund skall ha upparbetats. Samverkan med andra förvaltningar och myndigheter skall ha börjat ta form. Föräldrastödet riktas till alla föräldrar inom kommunal förskola och skola. Tema för föräldramöten inriktas på ett hälsofrämjande helhetsperspektiv. Förskolan/skolan skall utvecklas till naturliga mötesplatser för föräldrar, som inspirerar till och stärker sociala nätverk. Föräldrar på de fyra enheterna skall uppleva en positiv förändring och utveckling. Ovanstående resultat skall redovisas vid projektets slut. Delprojektet bygger på ett nära samarbete mellan föräldrar och skolpersonal. Ledarna bildar ett nätverk med övergripande föräldrastödssamordnare och de träffas kontinuerligt. I slutet av varje termin görs en skriftlig utvärdering som grund för slutredovisning efter två år. Slutprodukten blir en kvalitetssäkrad modell för föräldrastödsarbete inom organisationen, som även formuleras i en servicedeklaration. Delprojekt 8 - Föräldraföreläsningnar Fyrbodal Öppna och allmänna föreläsningar till föräldrar finns det ett intresse och behov av och de ska vara av god kvalité. Duktiga föreläsare är kostsamma och de måste ofta resa långt vilket innebär stora kostnader. Som ett led i ökat samarbete mellan kommunerna i Fyrbodal kan de gemensamma föräldraföreläsningarna samordnas och utvecklas som inspirationskälla och mötesplats för föräldrar och föräldrastödjare (offentliga och idéburna). Ett strukturerat samarbete med studieförbund för att följa upp dessa öppna föreläsningar med cirklar ska byggas för att stärka förutsättningar för ökat antal sociala nätverk och kontakter mellan föräldrar etableras. Syftet är att samordna, kvalitetssäkra och utveckla föräldraföreläsningarna som mötesplats och inspirationskälla inom Fyrbodal. Genom att använda olika föräldrastödjande aktörers uppdrag och kompetens och erbjuda nya mötesplatser och forum för föräldrastöd. Målet för delprojektet är att fler mötesplatser för föräldrar till barn mellan 0-17 år skapas, att fler aktörer som samverkar för ett bättre föräldrastöd, samt att ett ökat stöd och kunskap för föräldrar skapas inom Fyrbodal.

Metoden är att koncentrera planeringen av föräldraföreläsningar till Hälsokällan Fyrbodal för att få ett varierat och kvalitetssäkrat utbud. Föreläsningarna ges i Trestad, Norra Bohuslän och Dalsland för att utnyttja annonsering, restid och kostnader för föreläsarna. Mer resurser kan läggas på att utveckla arrangemangen. Kontaktpersonerna i kommunerna fungerar som lokala världar och lägger fokus på för- och efterarbete. Dessa kontaktpersoner kan med fördel vara studieförbunden som har god erfarenhet av att samla människor kring olika teman i form av cirklar. Detta är ett lämpligt forum för att marknadsföra andra former av föräldrastöd. Kommunerna kan påverka och föreslå teman, föreläsare och tider genom kontaktpersonsträffar och styrgruppens representanter. Detta uppdrag permanentas inom ramen för Hälsokällans uppdrag. Förutsättningarna för att delprojektet ska lyckas är att föräldrarna kan tänka sig att åka några mil för att ta del av föreläsningarna. Det krävs också att studieförbunden vill samverka och att de kan tänka sig att erbjuda lokala uppföljningscirklar i Fyrbodals kommuner. En svårighet kan vara att nå alla föräldrar då det ofta krävs att man förflyttar sig en bit. Detta kan förhoppningsvis kompletteras med att även föräldrar som inte varit på föreläsningen kan delta i den efterföljande cirkeln. Förväntat resultat är ett förstärkt samarbete mellan studieförbund, kommuner, regionaktörer, och Hälsokällan, samt att varje föreläsningstillfälle genererar fler mötesplatser för föräldrar genom minst två fortsättningscirklar per föreläsningstillfälle initieras via studieförbunden, samt att ökat deltagande från föräldrar olika föräldragrupper vid föreläsningarna. Delprojekt 9 - Utbilda personal inom förskola, skola samt mödrahälsovård och barnhälsovård i samtals- och gruppdynamik Det kan konstateras inom förskola, skola, mödravårdscentral(mvc) och barnavårdscentral (BVC) finns ett behov av ökad kompetens bland professionen i att leda och utveckla gruppdynamiken i föräldragruppen, samt att denna kompetens byggs gemensamt över yrkesgränser för att främja ökad samverkan. Syftet med delprojektet är att föräldrar ska möta personal inom förskola, skola, MVC och BVC som är utbildade i gruppledarskap och gruppdynamik. Målet är att skapa två utbildningar i gruppledarskap och gruppdynamik för personal på förskola, skola, BVC och MVC för att de ska vara bättre rustade att möta föräldragruppen, samt testa denna på ett urval ur de olika yrkesgrupperna. Metoden är att erbjuda en kortare utbildning 2+1 dagar tas fram och testas för personal på BVC, MVC, skola och förskola om gruppledarskap och gruppdynamik i mötet med föräldrar som ett pilotprojekt. En längre högskoleutbildning i samtals- och gruppdynamik planeras även riktad till nyckelpersoner inom yrkeskategorierna som ska kunna erbjudas via lokala lärcentra på flera platser i Fyrbodal. En behovsanalys görs med ovan nämnda aktörer via webbaserat enkätverktyg och följande djupintervjuer med ett urval av svarsgruppen, utifrån varje yrkesgrupps uppdrag, De olika yrkesgruppernas förutsättningar, problem och behov sammanvigs inom en skräddarsydd utbildning med fokus på gemensamt kompetensbyggande. Efter detta behöver utbildning testas och utvärderas. Utbildningen erbjuds av Högskolecentrum Bohuslän via lokala lärcentra på flera platser i Fyrbodal. Delprojekt 10 - Basutbud evidensbaserade föräldrastödprogram. Under de senaste åren har en mängd olika föräldrastödsprogram utvecklats och/eller importerats till Sverige, t ex Föräldrakraft, COPE, KOMET, ÖPP, Familjeverkstan m fl. I Fyrbodal används ett stort antal program och det är svårnavigerat för föräldrar och profession att avgöra vilken program man ska välja. Ett heltäckande kan uppnås med ett mindre antal program. För att kvalitetssäkra detta behövs ett basutbud av evidensbaserade föräldrastödsprogram identifierade utifrån användarvänlighet, kostnadseffektivt samt evidens. Med basutbud avses en grupp program som täcker hela föräldrastödskedjan (0-17 år) och är generella. I nästa led handlar det om att fler lokala utbildare inom olika föräldrastödsprogram och universella metoder utbildas, därefter att fler ledare utbildas. Detta ger lägre kostnader för regionala, kommunala, idéburna aktörer m fl i Fyrbodalsregionen. Det stärker också tillgången av ledare och minskar därigenom sårbarheteten i Fyrbodals mindre kommuner som har få utbildade ledare i varje program. Syftet med delprojektet är dels att tillsammans med kommunerna och hälso- och sjukvården i Fyrbodal samt idéburna aktörer identifiera och välja ut vilka universella evidensbaserade

föräldrastödsprogram för föräldrar till barn 0-17 år som vi skall bygga en utbildnings- och ledarorganisation för i Fyrbodalsområdet. Syfte är dels finna formerna för ett avropssystem i Fyrbodal som bygger på att kommunala, regionala aktörerna kan tillgå föräldrastödsledare och utbildare ur en gemensam resurspool. Detta innebär även på längre sikt att Fyrbodal kommer att öka självförsörjningen av ledare och utbildare inom olika föräldrastödsprogram. Metod: En regional kartläggning i Västra Götaland av föräldrastödsprogrammen är gjord, en djupare analys och dialog i Fyrbodal behövs dock för att ta fram ett basutbud av program. Delprojektet kommer att skicka ut en kompletterande enkät till kommuner, regionaktörer och idéburna organisationer för att kartlägga: - vilka program som används och varför - hur ser ledartillgången ut - hur många föräldrar deltar i föräldragrupper - vilka program är användarvänliga, kostnadseffektiva och evidensbaserade? Därefter kommer aktörerna att samlas för dialog kring vilka program som ska ingå i ett basutbud. Utifrån ett identifierat basutbud kommer en bedömning att göras över behovet i Fyrbodal av utbildare och ledare inom olika evidensbaserade program som behövs för att nå en bred spridning av programmen till profession och till föräldragrupper. Se ytterligare beskrivning i avsnitt Forskningssamarbete. MÖTESPLATSER FÖR FÖRÄLDRAR OCH ETT JÄMLIKT FÖRÄLDRASTÖD - Beskriv hur stödet kommer att öka antalet arenor/mötesplatser för föräldrar. - Beskriv hur stödet syftar till att stärka föräldrarnas sociala nätverk. - Beskriv hur stödet utformas för att nå båda könen. - Beskriv hur ni beaktat att föräldrastödet ska nå olika sociala grupper. SAMVERKAN AVSEENDE ARENOR OCH VERKTYG (Delprojekt 3, 5, 6) Delprojekt 3 - Föräldrawebb Fyrbodal Syftet med en Föräldrawebb Fyrbodal på nätet för föräldrar till barn 0-17 år är att tillgängliggöra information om det föräldrastödarbete som bedrivs i Fyrbodal, samt stödja dialog föräldrar emellan samt mellan föräldrar och profession. Målsättningen är att verka för ökad samordning av Fyrbodalsgemensamma resurser. Metod: Under projektperioden kommer grunderna för själva sajten att utvecklas samt en organisationslösning definieras mellan olika aktörer för att hålla en regelbunden uppdatering av sidan för att informera om föräldrastödsutbudet hos olika aktörer (regionala, kommunala och idéburna m fl) som finns i Fyrbodal. Hemsidan kommer att vara ett forum för olika professioner att beskriva sina verksamheter (socialtjänst, pedagogisk personal, fritidsledare, syo, närpolis etc.). Hemsidan kommer även att kopplas mot redan befintliga nationella webbfunktioner. Webben planeras svara upp mot funktioner inom andra delprojekt som Uddevalla-Fyrbodal planerar såsom exempelvis vägledande samtal med volontärer, erbjuda föräldrar möjlighet till öppen rådgivning, samt återge material från föräldraföreläsningar. Webben kommer att tillgängliggöra ett kalendarium med nyheter om vad som är på gång inom föräldrastödsarbetet i Fyrbodals kommuner, i barnhälsovården, och mödrahäslovården samt hos idéburna aktörer. Webben byggs ur ett brukarperspektiv där föräldrar, idéburna organisationer, kommun, och regionaktörer gemensamt är med och definierar innehåll och layout. En organisering av aktörerna i Fyrbodal behöver ske för att utveckla och testa sajten och administreringen. Hälsokällan kommer att leda arbetet. Delprojekt 5 - Ideella krafter samproduktion av föräldrastöd för minskat utanförskap. Forskningsprojekt. Föräldranätverk önskas av föräldrar till barn inom alla åldrar då föräldrar inte är en homogen grupp. För att över tid få ett hållbart föräldrastöd som når flertalet föräldragrupper till barn 0-17 år behövs

samarbete mellan kommun (skolverksamhet, socialtjänst, kultur och fritidsverksamhet) och den idéburna sektorn såsom studieförbund, föreningsliv. En metod tas fram mellan kommun, studieförbund och förening för att stödja etablering av föreningslivet som medproducent av föräldrastödsarbetet jämte kommunen. Studieförbund och föreningar har goda möjligheter att nå ut till stora föräldragrupper, föreningsverksamheten knyter dessa grupper samman över en längre tid. Det är viktigt att betona att studieförbund, föreningar genom sitt arbete redan idag utför en stor samhällsgärning i sin socialt fostrande roll vilket stärker barn i deras utveckling till vuxna. Det förekommer även att studieförbund har studiecirklar i föräldrastöd. Det finns dock stora möjligheter att utveckla detta vidare genom tydligare samverkan mellan kommun och idéburna organisationer. Att exempelvis utveckla verksamheter där barn och föräldrar tillsammans deltar ett positiva exempel på annorlunda föräldrastöd. Positiva barn/föräldraaktiviteter stärker föräldraskapet och skapar större samhörighet mellan familjer, vilket leder till mindre utslagning och ensamhet. Föreningslivet har kunskap och erfarenhet och kan nå ut med kompletterande föräldrastödsaktiviteter. Syftet med delprojektet är att stärka förutsättningarna för att ett långsiktigt föräldrastöd med särskilt inriktning på föräldrar i socialt och kulturellt utanförskap genom; att dels nyttja de resurser och kontaktytor till föräldragruppen som föreningslivet har, att dels forma ett samarbete mellan kommun och idéburna som ger föreningar kompetens i att bli medproducenter jämte kommun i föräldrastödsarbetet. Metoden är att skapa och att testa en arbetsmodell tillsammans med totalt 16 föreningar i Fyrbodals tre stora utanförskapsområden (Dalaberg i Uddevalla, Torpa i Vänersborg, samt Kronogården i Trollhättan) och i glesbygd i Bengtsfors. Metoden i delprojektet bygger på tre målgrupper; föreningsaktiva föräldrar i dels i glesbygd, dels i stadsdelar med socialt/kulturellt utanförskap, samt föreningar aktiva i dessa områden med stor andel föräldrar i matrikeln, samt studieförbund. Särskilda satsningar genomförs i stadsdelar med större social utslagning. Föreningar kommer att bjudas in till diskussion om hur idéburna verksamheterna om hur föräldra-barn-aktiviteter kan föras in i olika föreningsverksamheter. Ett koncept prövas tillsammans med intresserade föreningar i två omgångar med mellanliggande utvärdering och metodanpassning. Förväntat resultat är att projektet skapar förutsättning för ett utökat samarbete mellan kommun och idéburna verksamheter. Att föräldrar som deltagit i projektet upplever en större samhörighet med andra föräldrar och berikas av positiva upplevelser tillsammans med det egna barnet. Se ytterligare beskrivning i avsnitt Forskningssamarbete. FÖRÄLDRASTÖDSAKTÖRER - Beskriv hur utvecklingsarbetet inom föräldrastöd kommer att medföra att fler aktörer erbjuder evidensbaserat föräldrastöd i kommunen. Delprojekt 6 - Öppen rådgivning till föräldrar Föräldrars utsatthet och osäkerhet gör att socialkontorens individ och familjeomsorg (IFO) ofta kontaktas av föräldrar för stöd och rådgivning. Behovet kan röra specifika situationer kring barnet/ungdomen t.ex. beteendeavvikelse hos mindre barn eller riskfulla beteenden när det gäller ungdomar. Men det kan också röra föräldrarollen och osäkerhet i vad man skall eller bör göra i olika situationer eller skeden i livet. Föräldrar söker även stöd och hjälp i parrelationen eller inför ev. separation. Inom IFO finns en stor erfarenhet och kompetens kring såväl barn och unga som föräldrar och familjer. Ofta är arbetet riktat och kopplat till myndighetsutövning och familjerätt. Det finns ett intresse av att utveckla den förebyggande generella rådgivningen för att komma in tidigare (primärprevention) och med andra metoder än vad som sker idag. Syftet med delprojektet är att utveckla arbetet med att erbjuda föräldrastöd som service helt frånkopplat myndighetsutövning. Föräldrar skall kunna ringa och få stöd utan att vara ängsliga för att deras begäran skall leda till utredningar och myndighetsbeslut. Stödet ges utan krav på att uppge namn och personnummer och kontakten behöver inte registreras eller dokumenteras i en socialakt. Målet är att föräldrar tidigare får tar kontakt och får stöd och att de kan vara mer öppna i kontakterna med IFO.

Metod: Arbetet planeras utifrån de behov av stöd och råd som framkommer från föräldrar men bland metoder som troligen kommer att bli aktuella finns: Föräldragrupper utifrån evidensbaserad metod, samtal med båda eller en förälder, stöd och råd genom telefonsamtal samt med koppling till webben. Föräldrastödet riktar sig till föräldrar till barn 0-17 år och skall vara kostnadsfritt. En förutsättning för att kunna lotsa föräldrar vidare eller komplettera det stöd man ger behövs tät kontakt med andra föräldrastödjande aktörer och verksamheter för att internt såsom kommunens arbete gentemot barn, ungdomar och föräldrar t.ex. skolan och förskolan, familjerätten, familjerådgivningen, öppna förskolan m.fl. En annan förutsättning är samverkan utanför kommunen t.ex. ungdomsmottagning och mödra- och barnhälsovården men också samverkan med frivilligorganisationer som t.ex. Frivilligcentrum. Det skall finnas förutsättningar att utveckla former för hur föräldrastöd kan ges genom samverkan av flera kommuner i Fyrbodal, t.ex. om en större kommun kan serva flera småkommuner. En viktig del i projektet är att starta upp och vidmakthålla nätverk mellan förvaltningar i kommunen och mellan kommuner i Fyrbodal. Förväntat resultat. Genom att erbjuda och marknadsföra denna service funktion inom IFO skall fler föräldrar än idag kontakta IFO och få stöd i sin föräldraroll och bli tryggare föräldrar. Delprojektet leds av gemensam projektledare men finns organisatoriskt inom socialtjänstens IFO, Sociala avdelningen. Övriga kommuner inom Fyrbodal kommer att kunna använda resultaten som modell för hur man bygger upp en service funktion inom IFO. Man kommer i samarbete med Fyrbodal medverka i att bygga upp och upprätthålla en webbaserad infotjänst riktat mot föräldrar inom hela Fyrbodal. UNIVERSELLA EVIDENSBASERADE FÖRÄLDRASTÖDSPROGRAM OCH FORSKNINGSSAMARBETE - Beskriv hur den vetenskapliga forskning som finns inom området kommer att användas i utformningen av stödet. - Beskriv hur samarbetet mellan kommun och forskningslärosäte kommer att vara utformat. Delprojekt 1 - Tvärsektoriell samordning och samverkan. Forskningsprojekt Uddevalla kommun har tagit fram ett handlingsprogram där berörda nämnder inklusive frivilligorganisationer ska samverka för att uppnå det ovan angivna policymålet. Projektet avser specifikt att utforska hur detta program operationaliseras på kommunal nivå genom den samordningsfunktion som kommunen tillsatt för ändamålet. Projektets målsättning är att hitta former för hur det politiska handlingsprogrammet operationaliseras inom kommunorganisationen och med samverkanspartner Hälsokällan Fyrbodal. Att utifrån kommunens handlingsprogram för föräldrastöd fastställa nya rutiner för tvärsektoriell samarbetet mellan förvaltningar och med andra Fyrbodalsaktörer (kommuner, region/landsting, idéburna) via samverkansplattformen Hälsokällan Fyrbodal. Fokus kommer att ligga på att utarbeta arbetssätt och processer som systematiskt driver arbetet med samverkan för ökad tillgänglighet, kvalitet och resursnyttjande i föräldrastödsarbetet framåt. Detta planeras ske genom att definiera och testa en samordningsfunktion mellan aktuella aktörers verksamheter. Kommunen tillsätter för ändamålet en samordnare med tvärsektoriellt (kommunövergripande, samt mellan kommun och Hälsokällan Fyrbodal) uppdrag. Arbetet leds av en samordnare på heltid 2010-2011 som verkar mot ordinarie organisation (politiken och verksamheterna) och leder arbetet med att ta fram lösningar, rutiner och verksamhetsbeskrivningar för samarbete. Samordningsfunktionen kommer att involvera nyckelpersoner på olika nivåer och i olika sektorer som involveras i arbetet med att realisera handlingsplanen. Vid projektet slut ska lösningarna överföras till uppdrag inom ordinarie organisation. Syfte: Projektet syftar till att utforska hur samverkan mellan olika kommunala förvaltningar kring föräldrastöd kan bidra till det nationella policymålet om att alla föräldrar skall erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år (Socialdepartementet 2009). Frågeställning: Hur fungerar modellen med nämndövergripande styrdokument och samordningsfunktion avseende att uppnå policymålet om att alla föräldrar skall erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt?

Metod: Samordningsfunktionens arbete med handlingsplanen kommer att följas med fokus på olika former av tvärsektoriell samverkan mellan barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen samt frivilligsektorn. Fokus kommer att ligga på att lokalisera arbetssätt och processer som driver arbetet med samverkan för ökad tillgänglighet framåt respektive problem som uppstår på vägen. Projektet inleds med en internutbildning av samordningsfunktionen som innefattar nationell och internationell forskning kring samverkan och implementering av samverkanspolicy. Utbildningen syftar till att förbättra planeringen av samordningsfunktionens uppdrag. Därefter kommer halvårsvis delanalyser av samordningsfunktionens arbete att återkopplas under projektets gång. Projektet har en utvidgad fallstudiedesign; the Extended Case Method (4) Extended case metoden används ofta som alternativ till exempelvis survey metodik för pilotstudier inom industri, näringsliv och offentliga sektor. Metoden är utformad för att upptäcka tidigare okända och komplexa samband mellan olika faktorer inom storskaliga system och deras samspel med faktorer i omvärlden. Det är en säker och kostnadseffektiv metod för att synliggöra mångfaktoriella samband i processer som utspelar sig över tid (ibid.). Datainsamlingen består av intervjuer och kommunala handlingar. Insamlingen kommer att ske strategisk vid olika tidpunkter under projektets gång och omfatta samordningsfunktionen och de nyckelpersoner på olika nivåer och i olika sektorer som involveras i samordningsfunktionens arbete med att realisera handlingsplanen. Arbetet med utforskningen bedrivs av en forskare på 50 % under perioden 2010-2011. Tidsåtgången för datainsamling och databearbetning uppgår till 25 %. Analys, vetenskaplig textproduktion och återkoppling uppgår till 25 %. Datainsamlingen avslutas i juni 2011. Perioden juni till december 2011 upptas av slutanalys och produktion av slutrapport. Källreferens forskning (1,2,3) se avsnitt Projektets förhållande till tidigare forskning 4. Burawoy, M. 1998, The Extended Case Method, Sociological Theory, vol. 16(1). Delprojekt 5 - Ideella krafter samproduktion av föräldrastöd för minskat utanförskap. Forskningsprojekt. När man frågar föräldrar vad de vill ha för stöd i sitt föräldraskap betonar de vikten av att få träffa andra föräldrar och utbyta erfarenheter och tips med dem. Föräldrar menar också att det är viktigt att det forum som står för stödet inte känns stigmatiserande. Studieförbund och föreningar har goda möjligheter att nå ut till stora föräldragrupper och föreningsverksamheten knyter dessa grupper samman över en längre tid. Föräldrastödet kan indelas i professionellt stöd det som förmedlas via hälso- och sjukvården, förskolan, skolan, osv., och icke-professionellt stöd. Den senare typen av socialt stöd kan föräldrarna få av varandra eller frivilligorganisationer av olika slag. Detta kallas peer support i den engelskspråkiga litteraturen och innebär att människor/föräldrar i samma situation hjälper, lär och stödjer varandra. Sådant stöd kännetecknas av ömsesidighet och kräver inga professionella förkunskaper, men väl intresse och engagemang och förekommer i både formella och informella sammanhang. Informellt, icke-professionellt stöd individer emellan kan tänkas uppstå t.ex. när föräldrar träffas vid lekplatser eller vid sportevenemang. Exempel på formellt, icke-professionellt stöd är proffsföräldrar eller föreningsaktiva personer med egna erfarenheter inom ett särskilt område vilka på ett mera systematiskt och organiserat sätt hjälper och stödjer andra föräldrar i vissa särskilda situationer. Hjälpmammor för råd och stöd kring amning finns över nästan hela landet liksom föräldraföreningar kring speciella sjukdomar som t.ex. barndiabetes, hörselskador eller plötslig spädbarnsdöd. Föreningslivet har kunskap och erfarenhet och kan därför bli ett komplement till befintliga föräldrastödsaktiviteter. Ett exempel är verksamheter där barn och föräldrar tillsammans deltar i olika gemensamma aktiviteter i någon förenings regi. Positiva barn/föräldraaktiviteter stärker föräldraskapet och skapar större samhörighet mellan familjer, vilket leder till mindre utslagning och ensamhet. För att över tid få ett hållbart föräldrastöd som når flertalet föräldragrupper till barn 0-17 år behövs samarbete mellan kommun (skolverksamhet, socialtjänst, kultur och fritidsverksamhet) och den idéburna sektorn såsom studieförbund och föreningsliv. Även om samverkan kan låta positivt finns en del systematiska skillnader mellan offentliga myndigheters och ideella organisationers sätt att verka.

När man vill utveckla samverkan mellan dessa två sektorer måste skillnaderna beaktas och sätt att överbrygga dessa utarbetas. En vanlig relation mellan offentlig och icke-offentlig verksamhet är någon form av beställar-utförarförhållande eller upphandlingsförfaringssätt. Detta innebär att den offentliga aktören har monopol på att besluta vad som ska göras och ålägger utförare eller inbjuder intressenter att anta budet. Dessa förfaringssätt är svåra för frivilligsektorns organisationer att passa in i, främst av två skäl, ett praktiskt och ett principiellt (5). Ideella organisationer bygger på frivillighetsprincipen, vilket gör att medlemmar både ansluter och lämnar organisationen efter eget gottfinnande, vilket kan leda till ett visst mått av instabilitet. Det principiella skälet innebär, att medlemmar ansluter frivilligt, utifrån sina egna intressen, behov och kompetenser. Både till sin form och sitt innehåll är därför organisationen autonom och utgår från att man har full insyn, överblick och kontroll över sin verksamhet. En del frivilligorganisationer har fast anställd personal vilket gör personomsättningen i organisationen mindre, men de styrande idealen är desamma som för organisationer inom den idéburna sektorn. Till skillnad från beställar- och upphandlingsmodellerna innebär partnerskap mellan frivilligsektor och offentlig verksamhet att ingen av de ingående parterna har tolkningsföreträde vare sig på målsättningen med arbetet, vad som ska göras eller hur, eftersom alla är jämbördiga och likvärdiga partners, utan detta är något man åstadkommer tillsammans co-production (6). Att samverka från kommunens sida med exempelvis bildningsförbund eller frivilligorganisationer innebär således att både vad som ska definieras som föräldrastödjande aktivitet, hur detta ska uppnås och följas upp är något man måste åstadkomma tillsammans. Syftet med delprojektet är att följa och följa upp processen mellan offentliga och frivilliga organisationer där de senare blir medproducenter i föräldrastödsarbetet. Vidare att föräldrar som deltagit i projektet ska ha tillgång till ett större socialt nätverk och berikas av positiva upplevelser tillsammans med det egna barnet. Metoden är att skapa och att testa en arbetsmodell tilsammans med totalt 16 föreningar i Fyrbodals tre stora utanförskapsområden (Dalaberg i Uddevalla, Torpa i Vänersborg, samt Kronogården i Trollhättan) och i glesbygd i Bengtsfors. Föreningar kommer att bjudas in till diskussion om hur föräldra-barn-aktiviteter kan föras in i olika föreningsverksamheter. Ett koncept prövas tillsammans med intresserade föreningar i två omgångar med mellanliggande utvärdering och metodanpassning. Tillvägagångssättet utgörs av en processuppföljning. Detta innebär att många olika datainsamlingsmetoder används för att kartlägga och följa en process. Det kan innefatta analys av dokumentation kring samverkansarbetet, t ex protokoll, skrivelser, m m., dessutom observation av olika slag, t ex vid möten och sammanträden, liksom intervjuer med intressenter och aktörer. Det metodologiska ramverket är grounded theory som särskilt lämpar sig för att studera skeenden av det här slaget (7). När det gäller föräldrars upplevelse av socialt stöd används Cohens Interpersonal Support Evaluation List (ISEL) eftersom den har god validitet, har anpassats så att sociala förväntningar inte påverkar sättet att svara och har visat god korrelation till andra skalor som mäter depression, fysiska symtom och självkänsla (11). Målgrupp: föräldrar dels i glesbygd, dels i stadsdelar med socialt/kulturellt utanförskap, samt föreningar aktiva i dessa områden med stor andel föräldrar i matrikeln, samt studieförbund. Särskilda satsningar genomförs i stadsdelar med större social utslagning. Förväntat resultat är att projektet skapar förutsättning för ett utökat samarbete mellan kommun och idéburna verksamheter 5. Jonsson, G., Roempke, S., & Zakrisson, I. (2003). Att undvika oligarki i teori och praktik. I A.-M. Sätre- Åhlander (red.), Kooperation, ideellt arbete och lokal ekonomisk utveckling. Kooperativ årsbok 2002 (ss. 43-72). Stockholm/Östersund: Föreningen Kooperativa Studier. 6. Pestoff, V., & Brandsen, T. (Eds.) (2008). Co-production: the third sector and the delivery of public services. London: Routledge. 7. Starrin, B.et al. 1997. Along the Path of Discovery. Qualitative Methods and Grounded Theory. Lund, Studentlitteratur.

11.Cohen, S, Mermelstein, R, Kamarck, T, and Hoberman, H. Measuring the functional components of social support. In: Sarason, I, Sarason, B, eds. Social support: Theory, research and application. The Hague, Holland: Martinus Nijhoff; 1985 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSPRIDNING - Beskriv vilka aktiviteter för informations- och kommunikationsspridning som kommer att genomföras inom projektet. Insatser för information och resultatspridning kommer att ske regelbundet löpande under projektet i syfte att visa på projektets verksamhet och resultat för projektets målgrupper (föräldrastödjande intressenter, alla föräldragrupper till barn 0-18 år, samt särskilt beakta informationsbehovet hos utsatta sociokulturella grupper), intressenter projektets partnerskap och intressenter. Informationsinsatser kommer att omfatta bl.a. informationsmöten, samt trycksaker. Resultatspridning kommer att ske löpande under projektet via en rad kanaler såsom internet, radio, nyhetsbrev, tryckt material, konferenser och semiarium. Projektet genomför även utbildningsinsatser till olika verksamhetsområde i syfte att öka kompetensen hos projektpartnerskapet. Tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götalands Län sker halvtids- samt slutkonferenser (bekostas av Länsstyrelsen utom projektet), samt dialogforum som Statens folkhälsoinstitut tillhandahåller. En kommunikationsplan sätts upp inom tre månader från projektstart som anger metod för informations- och resultatspridning. Denna upprättas projektövergripande av projektägare i samverkan med Uppsala Universitet, Hälsokällan Fyrbodal och Länsstyrelsen Västra Götalands Län. Kommunikationsplanen koordineras delvis med marknadsföringssatsningar inom ordianarie verksamheter. 11.Cohen, S, Mermelstein, R, Kamarck, T, and Hoberman, H. Measuring the functional components of social support. In: Sarason, I, Sarason, B, eds. Social support: Theory, research and application. The Hague, Holland: Martinus Nijhoff; 1985. 12. Fossum, B. Arborelius, E. Bremberg, S. Evaluation of a counseling method for the prevention of child exposure to tobacco smoke: an example of client-centered communication. Prev Med. 2004 Mar;38(3):295-301. 13. Mayring P. Qualitative Content Analysis. Forum: Qualitative Social Research. 2000;1(2).

BUDGET projektperiod 2010-01-01 till 2011-12-31 (belopp i 1000-tal kr) Delprojekt (dprj) 1: samordning, samverkan 2: pol samsyn förankra 3: webb 5: ideella kraft 6: öppen rådgivning 7: f.möt f.råd 8: f.föreläs 9: l.skap g.dymik 10: basutb e.baserad prg Kostnader Uddevalla SUM Eget arbete (projektanställd personal) 920 26 75 130 72 0 565 22 20 86 2564 Exsterna personal/tjänster 0 30 18 10 40 180 90 0 368 Adm/eko 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Omkostnader/förbruknings material 20 10 5 32 20 20 7 0 0 114 Resor 20 10 5 5 20 15 5 5 5 90 Lokal, möten, konferenser 20 0 0 15 0 0 20 10 0 65 Marknadsföring, information, trycksaker 10 10 15 15 0 0 20 10 15 95 Övriga kostnader 10 5 4 5 10 120 4 4 4 166 78 SUMMA 1000 61 134 220 0 760 258 139 110 3462 Kostnader Uppsala Universitet Lärosä tj.grad delproje te (%) kt Forskningsledare UU 40 5, 10 (*) 591 Forskare UU 50 5, 10 576 Forskningsassistent UU 50 5, 10 405 Forskningsassistent UU 25 5, 10 108 UU(ua Lokal forskningsassistent ) 25 1, 5, 10 200 Resor, möten utrustning (datorer, programvara), konsultkostnader statistik, professorsarvoden UU 218 OH -kostnader 35 % av UU tot kostnad UU 664 SUMMA 2762

Kostnader Linköpings Universitet Lärosä te tj.grad (%) delproje kt Forskare, inkl. rese- och material LiU 40 1 700 SUMMA 700 TOTALT 6924 Finansiering Stöd till kommun 6924,00 Stöd till lärosäte 3462,00 TOTAL 6924 Anmärk: (*) forskare tillhandahåller generellt forskningsstöd(metod, utvärdering) till projektet i sin helhet. FORSKNINGSLÄROSÄTE, PUBLIKATIONER OCH MERITFÖRTECKNING - Ange relevanta internationella publikationer samt meritförteckning för alla deltagande forskare (max 1 sida per forskare). Anna Sarkadi, leg. läk, med. dr., forskargruppsledare föräldrastöd Relevanta publikationer Sarkadi A., Bremberg, S. Socially unbiased parenting support on the Internet: A cross-sectional study of users of a large Swedish parenting website. Child: Care, Health and Development 2005; 31(1):43-52 Jiang J, Rosenqvist U, Wang H, Greiner T, Lian G, and A. Sarkadi, Influence of grandparents on eating behaviours of young children in chinese three-generation families. Appetite 2007; 48(3):377-83 Stenhammar C., Sarkadi A., Edlund B. The role of parents educational background in lifestyle attitudes and practices for their 6-year-olds. Public Health Nutrition 2007; 2:1-9 Sarkadi A., Kristiansson R., Oberklaid F., and Bremberg, S. Fathers involvement and children s developmental outcomes. A systematic review of longitudinal studies. Acta Paediatrica Scandinavica 2008; 97(2):153-8. In progress Åhman, A. Runestam, K., Sarkadi, A. Did I really want to know this? Pregnant women s reaction to detection of a soft marker during ultrasound screening. Patient Education & Counseling 2009. Stenhammar C., Wells, M. Edlund, B. Wettergren, B. Sarkadi, A. Children s healthy lifestyles: a qualitative study on parental experiences. J American Dietetic Association 2009. Submitted Wells, M. Engman, J. Sarkadi, A. The importance of environments semiotic visual analysis as a useful tool. Kapitel i bok Sarkadi, A. Från partnerskap till föräldraskap. I: Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Red: Sven Bremberg, Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut, 2004:49 Rapporter

1. Sarkadi A, Breemberg S. Verklig gemenskap i en virtuell värld? Utvärdering av en webbplats för föräldrar. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; 2003:30. 2. Sarkadi A, Kristiansson R, Bremberg S. Fäders betydelse för barns hälsa och utveckling. En systematisk översikt av longitudinella studier. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; 2004:17 3. Sarkadi A (red). Föräldrastöd i Sverige idag: när vad och hur? Underlagsrapport. Statens Folkhälsoinstitut, 2008. Svenska vetenskapliga publikationer Runestam K, Sarkadi, A. Inget informerat samtycke inför rutinmässigt ultraljud heller. Debattinlägg. Läkartidningen 2007; 104(39): 2823 Internationella populärvetenskapliga pubikationer Sarkadi, A. and Kristiansson, R. Dads want to be there for their children Childcare staff can help them get here. Childcare and children's health 2002; 5(3) Relevant forskningserfarenhet 2001 Disputation och läkarexamen 2002- Första uppdraget på FHI, sedan dess forskningspartner 2002-2003 Postdok i Melbourne, Australien 2002-2006 Forskar-AT Akademiska sjukhuset 2006-2008 Läkare Barnhälsovården samt 50% forskning i olika utvecklingsprojekt 2008 Projektledare Föräldrastödsprojektet ett regeringsuppdrag genom Folkhälsoinstitutet 2009 Jan- Projektledare Förskola som arena för föräldrastöd: en randomiserad studie av Triple P i Uppsala 90% samt läkare på Barnhälsovården 10% Åsa Aretun, Ph D, Associate professor, Woman, 19700612-6903 Education 2007, Ph D in Child Studies, Tema Barn, Linköping University. Dissertation date 2007-09-14. 1998, MA in Social Anthropology, Gothenburg University. 1998, Public Administration, Gothenburg University 1998, Minor Field Studies education, SIDA 1996, BA in Humanities with a major in Social Anthropology and Sociology, Stockholm University. Liberal Arts programme Academic positions 2007, Associate professor, Tema Barn, Linköping University 1998-2007, Doctoral studenship, Tema barn, Linköping University (including parental leave) Research projects/grants Children s right to culture: Education as an arena for negotiation on children s cultural identities and belongings Increased mobility for boys and girls within the transport system Increased mobility for boys and girls within the transport system Children s and young people s health in Katrineholm Municipality Co-applicant 2 100 000SEK Applicant and project leader 991 000SEK Applicant and project leader 500 000 SEK Co-applicant 4 000 000 SEK The Swedish National Agency for Education Year 2000 Vinnova, The Swedish Governmental Agency for Innovation Systems. Year 2006 The Swedish Road Administration Year 2007 Swedish National institute of Public Health, Year 2009 Publications (selected) Aretun, Å (1999), På jakt efter somaliska barn i Bilbo: reflektioner kring svårigheter att få barn som informanter.[on the hunt for Somali children in Bilbo: reflections on problems using children as informants.] Antropologiska studier, No. 64-65.

Aretun, Å (2004), En muslimsk familjeflicka, som andra ungdomar : Identitet, social logik och verklighet bland flickor på en arabisk friskola, [A Muslim family girl, as other youths : identity, social logic and reality among girls in an Arabic school], In Svensk Religionshistorisk Årsskrift, Nr. 13. Aretun, Å. (2007), Flickor och populärkultur: en arabisk friskola [ Girls and Popular Culture. An Arabic School], in Berglund, J. & Larsson G. (eds.), Religiösa friskolor i Sverige: historiska och nutida perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Aretun, Å. (2007), Barns växa vilt och vuxnas vilja att forma: formell och informell socialisation i en muslimsk skola. [Children as Social Producers and Adults Wish to Shape Formal and Informal Socialisation in a Muslim school]. Dissertation. Linköping: Tema institutionen, Linköpings universitet. Aretun, Å (2009), Young people, safety and mobility in a social divided neigbourhood. Research report, Vinnova. Forthcoming. Aretun, Å (2009), Young people and urban planning: A toolbox. The Swedish road Administration. Forthcoming. Aretun, Å. Children s Identity Work Politics and Integration: Shiíte children relate to Swedish Society. Conference paper to be published. Aretun, Å. Children s Cultural Rights: a critical examination. Conference paper to be published. Aretun, Å. The child perspective or the children s perspective? A choice with implications for researchers and policy-makers alike. Conference paper to be published.

SAMMANFATTNING Projekttitel: Föräldrastöd i samverkan Uddevalla Fyrbodal 2009-2011, Från politisk vilja till nytta hos brukarna Huvudsökande Kommun: Uddevalla kommun Forskningslärosäte: Uppsala Universitet Samverkande aktörer (kommuner och andra): Kommunerna; Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lilla-Edet, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Vänersborg, Åmål via samverkansplattformen Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund. Västra Götalandsregionen: Centrala Mödrar och Barnhälsovården samt Fyrbodals 3 regionala hälso-och sjukvårdsnämnder. Idéburna sektorn (föreningar och studieförbund) inom Uddevalla samt på Fyrbodalsnivå via Hälsokällan. Länsstyrelsen Västra Götalands Län. Period: 2010-01-01 till 2011-12-31 Sökt belopp: 8 miljoner kronor. Mål: Skapa en organisation av aktörer, arenor och verktyg för långsiktigt, kvalitetssäkrat, integrerat generellt föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år. Att utveckla en tvärsektoriell samordningsfunktion av det redan befintliga generella föräldrastödet i Uddevalla samt via Hälsokällan sprida erfarenheterna till samtliga kommuner i Fyrbodal. Nya former för det föräldrastödjande arbetet skall prövas i flera delprojekt. Projektplanen bygger på tre nivåer; a) politisk genom att skapa en politisk förankring inom Fyrbodal för samsyn i föräldrastödet. b) operativ genom att öka samordningen av föräldrastöd mellan berörda förvaltningar inom Uddevalla kommun och Fyrbodalgemensamma resurser c) aktivitetsnivå genom att utarbeta ett kvalitetssäkrat basutbud av föräldrastöd inom Uddevalla kommun som servicedeklareras mot brukare.