1 Tillsättning av ST-tjänster på SUS Utbildningsbidrag Inom Region Skåne betalar Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ett utbildningsbidrag till ST-utbildningen som i princip motsvarar 50 % av den genomsnittliga lönen för ST-läkare i slutenvård och 75 % i allmänmedicin. Det högre utbildningsbidraget inom allmänmedicin motiveras med att ST-läkare i primärvården till stor del tjänstgör utanför sin vårdcentral. Syftet med utbildningsbidraget är att täcka utbildningskostnader under ST samt kostnader för infrastrukturen för ST. På SUS omfattar infrastrukturkostnaderna löner för övergripande studierektorer och finansiering av SUS utvecklingsprogram. Under 2009 uppgick det regionala utbildningsbidraget till 315000 kr per ST-tjänst och år inom slutenvården, vilket motsvarar 26250 kr per månad (inklusive sociala avgifter). Räknat utan sociala avgifter (drygt 40 %) låg bidragsbeloppet på 18500 kr per månad. ST i Region Skåne I Region Skåne finansierades i början av 2011 sammanlagt 680 ST-tjänster av Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Utöver dessa reguljära ST-tjänster, som får regionalt utbildningsbidrag, redovisar HSN 193 ST -tjänster som förvaltningarna har valt att finansiera själva. Under 2011 har HSN räknat med att det finns budgetutrymme för 160 nya ST-tjänster, vilket motsvarar antalet avslutade tjänster under 2010. Av detta budgetutrymme dras medel för75 tjänster in från förvaltningarna av HSN. Resterande utrymme, som motsvarade utbildningsbidrag för 85 tjänster, ligger kvar och förfogas över av förvaltningarna. På SUS minskar ST-budgeten för 2011 med medel för 29 tjänster. HSN:s beslut om ST-dimensionering och fördelning av budget för ST för 2011 togs i februari 2011. Beslutet baseras på resultatet av den årliga enkät som varje vår skickas till alla verksamhetschefer med frågor om bemanning och planerade pensionsavgångar. Med hjälp av detta planeringsstöd identifierar HSN bristområden, som prioriteras vid tillsättning av de centralt beslutade ST-tjänsterna. Detta medför att alla de 75 centrala tjänsterna är destinerade till prioriterade specialiteter. I efterföljande beslut från Vårdproduktionsutskottet specificeras vilka förvaltningar som skall få de centrala tjänsterna (Tabell 1). För 2012 togs ett motsvarande beslut för 30 centrala ST-tjänster (Tabell 2). ST på SUS Under 2010 var ST på SUS inte fullt integrerat ur lönesynvinkel, och man hade fortfarande olika hantering av finansieringsfrågor i Malmö och Lund. SUS Lund hade under 2010 av HSN fått ett utbildningsbidrag på 38,6 mkr, vilket omräknat i tjänster motsvarar ett uppdrag på 120 ST-tjänster. SUS Malmös uppdrag var 135 tjänster till ett belopp på 43,4 mkr. Till detta skall adderas budgetutrymme för 5 centrala tjänster under 2010, vilket gör att det sammanlagda antalet tjänster var 260. I praktiken fanns på sjukhuset c:a 300 läkare med ST-
2 tjänst. Finansieringen av detta överskott är möjligt på grund av frekventa ledigheter såsom forskningsledighet och föräldraledighet, som inte belastar ST-budgeten. Under 2011 har HSN:s uppdrag till SUS minskat med 29 tjänster till 231 genom att det totala utbildningsbidraget har minskat från 80 mkr till 74,5 mkr. Denna reduktion förklaras av de 29 tjänster som drogs in från SUS som en delfinansiering av de 75 centralt prioriterade tjänsterna enligt ovan. Av de75 centrala tjänsterna har 8 gått till SUS (Tabell 1), som därmed har förlorat 21 tjänster netto från 2010 till 2011. Den totala ST-budgeten för SUS motsvarar därmed sammanlagt 239 tjänster under 2011. Under 2012 tog ett motsvarande beslut om fördelning av 50 centrala tjänster, varav 20 gick till Primärvården (Hälsovalet). Fördelningen av de 30 resterande tjänsterna redovisas i Tabell 2. Praktisk hantering av utbildningsbudgeten för ST på SUS Det årligt definierade ST-utbildningsuppdraget till SUS definieras utifrån utbildningsbidraget till sjukhuset. Genom att dividera detta med det individuella utbildningsbidraget (c:a 322500 kr/år för 2011) erhålls antalet ST-läkare som ryms inom den ekonomiska ramen. Av det totala utbildningsbidraget för 2011 på 74,5 mkr används 72,8 mkr direkt till STläkarnas utbildning medan resten går till infrastrukturkostnader enligt ovan. ST-läkare med en bruttolön (exklusive sociala avgifter) upp till 37000 kr per månad får ett bidrag som motsvarar halva lönen, vilket innebär att det maximala bidraget är 18500 kr per månad. Till detta bidrag har SUS beslutat att addera 1000 kr per månad (exklusive sociala avgifter) som ett extra utbildningsbidrag, som är avsett för kurskostnader. Detta extra bidrag tas från det totala utbildningsbidraget till SUS. I praktiken betyder detta att en ST-läkare med en lön på 37000 kr per månad eller högre får ett utbildningsbidrag på 18500 kr + 1000 kr per månad, exklusive sociala avgifter. En ST-läkare med lägre lön får ett utbildningsbidrag på 50 % av den aktuella lönen + 1000 kr per månad. På SUS delas inte utbildningsbidraget ut till klinikerna utan ligger på ett centralt kostnadsställe (32280), varifrån de månatliga utbetalningarna följer ST-läkaren genom utbildningen under den tid som läkaren är i klinisk tjänst. Denna tid inkluderar semester och jourkompensationsledighet men inte föräldraledighet, forskningsledighet eller annan ledighet utan lön. Enligt Region Skånes riktlinjer för finansiering av ST-utbildningen skall utbildningsbidraget tillfalla den klinik som står för basspecialiteten och som ansvarar för löneutbetalningen under hela ST (2). I praktiken betalas alltså utbildningsbidraget från det centrala kostnadsstället medan den resterande c:a halva lönen betalas av baskliniken. Enligt Region Skånes riktlinjer skall baskliniken under vissa förutsättningar fakturera kliniker som erbjuder grenspecialistutbildning. Inom SUS skickas dock inga fakturor mellan klinikerna, utan den tekniska lösningen är en omfördelning av utbildningsbidraget i lönesystemet PRIMA genom s.k. ombemanning.
3 Tillsättning av ST-tjänster på SUS - dimensionering Med undantag för de centrala ST-tjänsterna sker ingen direkt tilldelning av ST-tjänster från Region Skåne till förvaltningarna. Istället avgörs tjänsteutrymmet per förvaltning av den STbudget som bestäms av HSN varje år. Med ledning av denna budget får varje förvaltning själv beräkna utrymmet för nya tjänster utifrån hur många tjänster som avslutas när en STläkare får ut sin specialistkompetens och utifrån det utrymme som frigörs temporärt när STläkare är tjänstlediga för ledigheter som inte belastar ST-budgeten. Det är därför viktigt att kontinuerligt monitorera hur långt ST-läkarna har hunnit i sin utbildning och när de beräknas bli färdiga. Det är också viktigt att följa ledigheter som frigör medel ur ST-budgeten. Med hjälp av dessa uppgifter är det möjligt att prognostisera utrymme för nya ST-tjänster, som alltså tillkommer inom ramen för den totala, årliga budgeten. STbudgeten löper per kalenderår, och mot årets slut är det viktigt att den inte uppvisar vare sig underskott eller överskott. Ett eventuellt överskott kan inte sparas till nästkommande år. På SUS pågår nu arbete att skapa administrativa rutiner för denna viktiga monitorering av STbudgeten med syfte att så noggrant som möjligt kunna beräkna utrymmet för nya tjänster. Med tanke på svårigheter att i förväg exakt veta när ST-läkare blir färdiga med sin utbildning respektive när de tar ut ledigheter, är det nödvändigt med upprepade avstämningar av budgetutfallet under året. Med hjälp av resultaten är det möjligt att cirka halvårsvis räkna fram hur många nya ST-tjänster som det är rimligt att tillsätta. Dessa beräkningar utförs av AT/ST-kansliet. Detta består av HR-stabens chef Lisbeth Hedenus, ST-ansvarig Lars Stavenow, HR-specialist Åsa Andersson och de övergripande studierektorerna Ulrika Uddenfeldt Wort och Sven Karlander Tillsättning av ST-tjänster på SUS fördelning Förslag till fördelning av nya ST-tjänster på SUS görs också av AT/ST-kansliet. Utgångspunkten för fördelning är huvudsakligen enkätsvaren i planeringsstödet enligt Region Skånes principer, som också tillämpas av HSN för den centrala tilldelningen av tjänster. Faktorer som lågt antal ST-läkare, stora kommande pensionsavgångar och läkarbrist inom en specialitet talar för tilldelning av tjänster. Det finns också faktorer som kan tala emot att en enhet får nya ST-tjänster, t ex att STutbildningens kvalitet är bristfällig eller att SPUR-inspektion inte är genomförd. I dessa fall krävs att den berörda enheten genomför de förbättringsåtgärder som är nödvändiga för att komma i fråga för nya ST-tjänster. Eftersom ST-tjänster ges till enheter som representerar basspecialiteter, är det viktigt att från början klargöra vilken grenspecialitet som är planerad. Som exempel kan nämnas internmedicinområdet, där utbildningsbidraget för en ST-tjänst avsedd för njurmedicin går till Akutcentrum eller Akutkliniken. Vid tjänstens utlysning måste det framgå från AT/STkansliet vilken grenspecialitet som är planerad, så att berörda kliniker och potentiella sökande är informerade. AT/ST-kansliets förslag till fördelning av ST-tjänster tillställs sjukhusets ledningsgrupp för beslut. I praktiken är det divisionerna som får tjänsterna för vidare fördelning till berörda kliniker inom SUS.
4 Tillsättning av ST-tjänster på SUS - sammanfattning Dimensioneringen av antalet ST-tjänster på SUS bestäms av två faktorer, den totala, årliga budgeten för ST och tilldelningen av centrala ST-tjänster. Båda faktorerna beslutas av HSN. Utöver centrala ST-tjänster sker alltså ingen ytterligare tilldelning av tjänster utan nya tjänster finansieras uteslutande inom ramen för den totala budgeten utifrån det utrymme som frigörs när tidigare ST-läkare tar ut sin specialistkompetens eller när aktuella ST-läkare är lediga från sina tjänster. På SUS är det AT/ST-kansliet som ansvarar för monitorering av ST-budgeten, bedömning av utrymmet för nya tjänster och förslag till sjukhusets ledningsgrupp om fördelning av de nya tjänsterna. Fördelningen av tjänster sker enligt Region Skånes regler med hänsyn tagen till kvalitetsaspekter. Malmö 2011-06-15 Sven Karlander Övergripande studierektor Skånes universitetssjukhus Tabell 1 Fördelning av 75 centrala ST-tjänster i Region Skåne under 2011.
Tabell 2 Fördelning av 30 centrala ST-tjänster i Region Skåne 2012. Utöver dessa tjänster gick 20 tjänster till allmänmedicin (Hälsovalet), varför det totala antalet tjänster för 2012 är 50. 5