DRIV ETT MAGASIN FRÅN JTI INSTITUTET FÖR JORDBRUKS- OCH MILJÖTEKNIK #2.2013 KUNSKAP PÅ EXPORT GYNNAR FÖRETAG Kvalster i stället för kemikalier Nya lösningar för het hästbransch nyheter Glass från svensk soja i Säkert Bondförnuft gav färre olyckor i Jordbruksmark blir hus och vägar Olycksdrabbade 4-hjulingar i Brist på fossilbränsle kan orsaka svält i Expert på skördetröskor i Så blir gårds biogas lönsamt drivmedel reportage Tydligt kroppsspråk ger lugnare kor i Spannmålen är Sveriges styrka!
2 VÄLKOMMEN JTI / DRIV #2.2013 KUNSKAP FÖR ÖKAD KONKURRENSKRAFT Som ny vd på JTI är jag imponerad av utgångspunkten för JTI:s arbete: att generera kunskap för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, miljö och energi. Basen för JTI:s verksamhet är jordbrukets verksamheter med växtodling inklusive husdjur, trädgård, skog, teknik och byggnader, vilket gör att vi naturligt även arbetar med energi och miljö. Det är hedersamt att utgå från jordbruket, denna så självklara näring som vi alla kan förhålla oss till, av det enkla skälet att vi alla måste ha mat för vår överlevnad. Men vi måste även arbeta för att säkerställa kommande generationers rätt till överlevnad. På JTI brinner vi för dessa frågor och ser som vårt uppdrag att hjälpa inte bara näringen utan även samhället i stort mot en tillvaro där mat och energi kan produceras på ett hållbart och därmed miljömässigt bra sätt. Vi arbetar efter principen att ny kunskap tillsammans med erfarenhet är vägen mot framsteg. Ofta beskrivs vårt arbetssätt som tillämpad forskning, dvs att våra forskningsresultat kan överföras till praktisk nytta. Genom nära samverkan med våra intressentföretag ska vi definiera utvecklingsområden med stor marknadspotential men också områden som har stort behov av utveckling, som miljö- och klimatfrågor. Utifrån min bakgrund i branscher där affären är drivkraften, är det lätt att se framgång hos kunderna som en kvittens på framgångsrikt arbete. Omvänt är det därmed nödvändigt att ha en bra relation till sina kunder för att kunna erbjuda rätt saker. Därför ser jag fram mot nära kontakt med JTI:s intressenter och kunder. Där finns svaren på den viktiga frågan: på vad ska vi lägga krutet? Anders Hartman, vd JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik
JTI / DRIV #2.2013 INNEHÅLL 3 18 VISIONÄRT VÄXTSKYDD 6 KO-LUGN DJURHANTERING 12 SPANNMÅLSODLING EN FRAMTIDSBRANSCH Responstryck, Borås. 8 EXPERTIS PÅ EXPORT Magasinet DRIV är JTI:s kundmagasin och utkommer 2 gånger per år. REDAKTION JTI Kommunikation. ADRESS JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Box 7033, 750 07 Uppsala, 010-516 69 00. GRAFISK FORM Matador kommunikation. UPPLAGA 1.500 ex. ISSN 2001-4880 ADRESSÄNDRING info@jti.se. EFTERTRYCK Ange källa vid eftertryck av magasinets artiklar. Fler exemplar av magasinet kan beställas kostnadsfritt via info@jti.se. Magasinet kan även läsas onlinepå www.jti.se. OMSLAGSBILD Tomas Reilander, JTI. Foto: Jakob Dahlström. FOTOGRAFER Staffan Claesson, Karlsson Bild & Original, Patrik Österman, Jeanette Hägglund, J Forsberg, Krister Hall och JTI.
4 NYHETER JTI / DRIV #2.2013 BIOPÅSE FÖRENKLAR INSAMLING AV MATAVFALL Rötningsanläggningar, renhållningsföretag och hushåll efterfrågar samma sak: en miljövänlig påse för källsortering av matavfall som är lika lätt att bryta ner som papper och lika hållbar som plast. JTI har tillsammans med NSR, Nårab, IVL och Gaia utvärderat biopåsar, tillverkade av potatisstärkelse, bionedbrytbar olja och kalk. Kalken ger en snabbare nedbrytning, men inte så snabb att påsen blir blöt och faller sönder redan i insamlingsledet. De hushåll som har provat de här påsarna vill gärna behålla dem även framöver. Men våra rötningsförsök visar att egenskaperna för nedbrytning behöver förbättras ytterligare för att säkerställa att inga rester av mikrobioplaster hamnar i rötresten, säger Ulf Nordberg, senior projektledare vid JTI. Projektet har genomförts inom Waste Refinery, ett kunskapscentrum för resursoptimal hantering av avfall. FÖRSTA GLASSEN FRÅN SVENSK SOJA JTI:s sojaodlingsförsök i södra Sverige går vidare. Nu har JTI:s forskare Fredrik Fogelberg tillsammans med JTI:s intressentföretag Ideon Agro Food givit företaget Bofood i uppdrag att göra glass av svenskodlade sojabönor. Det är första gången man har gjort industriproducerad glass av svensk soja men inte sista. En lantbrukare i Skåne har i år odlat ännu mer soja som Ideon Agro Food under hösten 2013 ska låta en tillverkare göra glass, ost eller dryck av på försök. Man behöver ytterligare några år för att trimma den svenska sojan när det gäller skörd och lagring så att man får en bra livsmedelsråvara att utgå från, men Agro Foods vd Lennart Lindahl är övertygad om att svensk soja har en framtid i livsmedelshyllorna. Svensk soja är garanterat GMO-fri och innebär stora klimatmässiga fördelar. Dessutom kommer det inte att bli någon större prisskillnad på livsmedel gjorda på svensk eller importerad soja, säger han. Den första glassen av svensk soja tillverkades i somras av företaget Bofood i Karlshamn, och vd Bo Funeteg är intresserad av en fortsättning. Bofood tillverkar i dag livsmedel av importerad soja. Deras sojaglass säljs allra bäst i Danmark, och lanseras nu även i Finland, England och Tyskland. Vår sojaglass vann i somras första pris på en mässa i England med 4 200 utställare från hela världen. Glasstävlingen var ett blindtest och alla andra tävlande var gräddglassar, berättar Bo Funeteg. PROTOTYP LUFTAR BORT DAMMET På djurgårdar hanteras mycket hö och halm, som kan innehålla stora mängder organiskt damm, bland annat mögelsporer. Dammet kan ge allvarliga allergi- och luftvägsproblem hos både människor och djur. I JTI:s verkstad byggs nu en utrustning som ska minska mängden damm i stråmaterial på aeromekanisk väg. Prototypen består av en roterande trumma där halm- och höbalar löses upp, samtidigt som en luftström transporterar bort de frigjorda dammpartiklarna. SOJAGLASS. JTI har medverkat till den första glassen gjord på svensk soja.
JTI / DRIV #2.2013 NYHETER 5 HANDLEDNING. Säkert Bondförnufts 180 handledare har besökt nästan 3 000 gårdar för att hjälpa lantbrukarna att göra en skyddsrond och informera om vilka säkerhetslösningar som finns. FÄRRE OLYCKOR MED SÄKERT BONDFÖRNUFT För bara några år sedan var jord- och skogsbruket Sveriges mest olycksdrabbade bransch. Varje år omkom 10 20 personer på gårdar runt om i landet, flera av dem barn. För att minska olyckorna inledde LRF, JTI och SLU kampanjen Säkert Bondförnuft. Till årsskiftet 2013 avslutas projektet och olycksstatiken ser ljusare ut. Antalet anmälda allvarliga olyckor och dödsolyckor har minskat med 35 % sedan projektet startade. Även barnolyckorna har minskat de sista åren. Vi är ännu inte riktigt framme vid den halvering av olyckorna som vi har som målsättning, men utvärderingar visar att 8 av 10 som deltagit i en aktivitet med Säkert Bondförnuft genomför förbättringar på den egna gården. Det blir många tusen arbetsmiljöförbättringar som ytterligare kommer att påverka olycksstatistiken i positiv riktning, säger Anders Danielson, projektledare i Säkert Bondförnuft. 45 000 KONTAKTER Projektet har pågått i fem år. 180 handledare, varav många själva är lantbrukare, har utbildats för att hålla kurser, göra gårdsbesök och informera på olika typer av mässor och lantbrukarträffar. Totalt har Säkert Bondförnuft haft kontakt med mer än 45 000 personer genom olika aktiviteter. Vårt mål har varit att få till en attitydförändring på gårdarna. Förut kunde vi ofta höra att det händer inte mig och risker ingår i jobbet. Men när man har ett riskfyllt arbete är det ju tvärtom, man måste arbeta ännu hårdare med säkerhetsrutiner, säger Anders Danielson. Säkert Bondför nuft är en riksomfattande kampanj med målet att genom information och utbildning halvera antalet olyckor i lantbruket till år 2013. Projektet startades på uppdrag av regeringen och är ett samarbetsprojekt mellan LRF, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och JTI Institutet för jordbruks-och miljöteknik. Det finansieras av Jordbruksverket genom Landsbygdsprogrammet.
6 REPORTAGE JTI / DRIV #2.2013 01 02 03 01 Insamling och transport är stressiga situationer 04 i en kohage. Tydligt kroppspråk och konsekventa signaler skapar en lugnare och säkrare arbetesmiljö. 02. Arbetet med djuren ska ske bestämt men respektfullt. Djuren ska inte vara rädda för djurskötaren utan acceptera honom/henne som ledare. Det är speciellt viktigt när det gäller tjurar, säger Sophie Atkinson som utbildar lantbrukare i LSS-metoden. 03. Qiuqing Geng, forskare vid JTI, jämför hur djur och människor interagerar före och efter att djurskötarna utbildats i LSS-metoden.
JTI / DRIV #2.2013 REPORTAGE 7 KO-LUGN DJURHANTERING KAN GE FÄRRE OLYCKOR Kroppspråk istället för skrik, och tydliga signaler istället för rassel med kraftfoderhinken. En lugn och kon sekvent djurhantering minskar stressen i hagen och kan reducera antalet arbetsolyckor. JTI utvärderar ett nytt sätt att hantera djur på tio svenska gårdar. TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: STAFFAN CLAESSON I den soldränkta hagen på Lindholms gård utanför Eskilstuna rör sig en flock på ett trettiotal nötdjur kor, kalvar och en tjur. Tre djurskötare går i zick-zack strax bakom och vid sidan av djuren, och föser dem lugnt men bestämt mot en insamlingsfålla. Tänk er att vi har ett osynligt rep mellan oss. Med det driver vi djuren framåt, ropar Sophie Atkinson, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. Hon har introducerat den så kallade LSS-metoden i Sverige. ÖMSESIDIGT FÖRTROENDE Djurhantering med LSS-metoden (en för kortning för Low Stress Stock Handling) bygger på att djuren ska hanteras lugnt och säkert utan att djurskötaren behöver tvinga, tämja eller locka med mat. Arbetssättet skapar ett förtroende mellan människa och djur, vilket minskar risken för att man triggar djurens flykt- eller kampreflexer. De senaste tre åren har vi haft vi två tre dödsolyckor per år där nötkreatur varit inblandade. Det är inte acceptabelt, säger Qiuqing Geng, forskare på JTI som leder projektet där metoden utvärderas. DJURSKÖTARE UTBILDAS I projektet, som genomförs i samarbete med SLU, följs arbetet på tio gårdar. Forskarna mäter bland annat stressnivån hos djurskötarna, och observerar hur människor och djur agerar och reagerar. Djurskötarna utbildas i LSS-metoden, och får sedan använda metoden på den egna gården. Därefter gör JTI:s forskare en uppföljning. Målet är förstås färre helst inga farliga incidenter. Martina Schagerlund är delägare och arbets ledare på Lindholms gård. Hon konstaterar att metoden bland annat handlar om att vänja djuren vid stressiga situationer som sortering och lastning. Våra ungtjurar hanteras väldigt lite och det kan märkas när vi ska skicka dem till slakt. Det har hänt att vi fått kvalitetsavdrag på köttet för att djuren varit stressade. Om vi konsekvent arbetar så här från det att de är kalvar så kommer troligen alla djur vara mycket lugnare. ARBETET KAN GÅ SNABBARE Utöver en bättre djurvälfärd, säkrare arbetsmiljö och färre olyckor hoppas JTI:s forskare att LSS-metoden också ska göra att arbetet med djuren går snabbare, och att man kan reducera antalet tunga grindar som används för att bygga insamlingsfållor. Det skulle minska både risken för belastningsskador hos djurskötarna och materialkostnaderna. Ranchdrift att hålla djuren ute året runt kan kapa ytterligare kostnader för en nötköttsproducent. Ranchdrift kan spara in kostnader för både byggnader och energi, men då måste man också hitta arbetssätt som passar den typen av djurhållning. LSSmetoden kan vara ett sådant sätt, säger Qiuqing Geng. Kontakt: qiuqing.geng@jti.se Lugn och säker djurhantering LSS (Low Stress Stock Handling, eller boskapshantering med låg stressnivå, på svenska), är en metod som utvecklats av Bud Williams och Jim Lindsay i USA. Hanteringsmetoden baseras på en förståelse av djurens naturliga beteende, och går ut på att arbeta med djuren på ett konsekvent och tydligt sätt. LSS i pr aktiken Undvik rovdjursbeteende Driv aldrig ett djur framåt genom att gå rakt framför eller bakom det. Då känner sig djuret jagat. Grundprincipen i LSS bygger på att djurskötaren går vid sidan av djuret, där djuret alltid kan se personen. Genom att närma sig och backa undan skapar djurskötaren ett tryck som får djuret att gå framåt, stanna eller vända.
8 REPORTAGE JTI / DRIV #2.2013 CHILE/GUATEMALA I båda länderna arbetar JTI med biobäddar, som fångar upp kemiska bekämpningsmedel och förhindrar negativ miljöpåverkan. Forskare samarbetar med lantbrukare, forskningsinstitut och företag och anlägger biobäddar anpassade efter respektive lands behov. I Chile anlägger industrier stora biobäddar, i Guatemala anläggs små biobäddar för enskilda gårdar. BRASILIEN JTI har tillsammans med forskningsinstitutet Innventia fått ett utredningsuppdrag av VINNOVA riktat mot brasiliansk pappersmasseindustri. Uppgiften är att utreda hur processvatten och restprodukter från industrin och omkringliggande samhälle och jordbruk kan användas för att producera biogas och ersätta den naturgas som nu används i industriprocesserna. JTI GOES ABROAD EXPERTIS PÅ EXPORT JTI bildades 1945 efter andra världskrigets slut för att hjälpa det svenska jordbruket på fötter. Fokus låg länge endast på Sverige, men under de senaste 20 åren har utlandsjobben blivit allt fler. Nu är listan lång på länder där man räknar JTI som samarbetspartner, expertkonsult eller utredare. JTI har därmed också fått möjlighet att hjälpa svenska företag inom områdena jordbruk, miljö och energi att göra affärer utomlands. TEXT: CARINA JOHANSSON JTI:s utlandsengagemang
JTI / DRIV #2.2013 REPORTAGE 9 TYSKLAND Sedan flera år tillbaka samarbetar JTI med det statliga biomassforskningsinstitutet DBFZ. Tyskland har flerdubbelt så många biogasanläggningar som Sverige, men i Tyskland använder man huvudsakligen majs som rötningssubstrat och de tyska forskarna vill lära sig göra biogas av svåra substrat som mat- och slakteri avfall och gödsel, något som JTI har expertkunskap om. Johan Laurell har precis återkommit från en affärsresa till Brasilien, där han har träffat kunder i två av landets största städer. Vilka han har träffat och vad affärerna gäller kan han inte berätta. Kunderna kräver sekretess. Som chef för JTI:s miljösektion har han rest över hela världen de senaste åren, tillsammans med JTI:s experter på biogas, avlopp och avfallsfrågor. Johan Laurell har reflekterat över att det ofta är helt olika saker som efterfrågas i olika delar av världen av kunder som vill tillägna sig alternativ miljöoch energiteknik. I Vietnam söker man ofta enkla, robusta lösningar även om det är i stor skala. Där vill man till exempel ha billig el för luftkonditionering i djurstallar hos mjölkproducenter med tiotusentals mjölkkor!* AVFALLSPROBLEM CENTRAL FRÅGA I Sydamerika gäller mer tekniskt avancerade lösningar. Det kan handla om pappersmasseindustrier som vill ersätta naturgas med biogas, och som behöver biogasanläggningar som årligen produce- rar hundratusentals normalkubikmeter biogas.** Men på de flesta ställen i världen där man efterfrågar vår miljö- och energikompetens finns ett avfallsproblem med i bilden. Många vill ha hjälp med att undersöka om och hur de kan göra energi av sitt avfall, säger Johan Laurell. SAMARBETE RUNT ÖSTERSJÖN Miljö och alternativ energi är det som utlandet efterfrågar mest från JTI i dag. Men när utlandsuppdragen började komma, låg tyngdpunkten på jordbruket. Berlinmurens fall blev startpunkten. Då, 1989, var det plötsligt inte bara möjligt utan även politiskt önskvärt att ta itu med Östersjöns vattenkvalitet. Alla länder runt Östersjön kunde nu tillsammans börja arbeta för att minska övergödande utsläpp från jordbruket och för bättre rening av avloppsvatten. För JTI blev detta början på ett samarbete som på olika sätt pågår än i dag med länderna runt Östersjön: Ryssland, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Polen, Tyskland och Danmark. I det arbetet deltar JTI TJECKIEN JTI samarbetar sedan några år med ett utsädes- och foderproducent - före tag i Prag, ZIA Zemedelská Agentura s.r.o, som också är en av JTI:s intressenter. Kunskapsutbyte sker kring odling och rostning av sojabönor, och ZIA har nyligen genom JTI:s kontakter blivit generalagent i Europa för en sydafrikansk bönrostningsmaskin. Intresset för rostning av sojabönor är f n större i Centraleuropa än i Sverige; i Tjeckien odlas soja på 6 500 ha åkermark, i Sverige finns ca 40 ha sojaodlingar. * I Sverige finns totalt cirka 360 000 kor ** 1 normalkubikmeter uppgraderad biogas motsvarar ungefär energiinnehållet i 1 liter bensin
10 REPORTAGE JTI / DRIV #2.2013 ÖSTERSJÖLÄNDERNA Tillsammans med länder kring Östersjön har JTI deltagit i en rad projekt som har haft miljön i och runt Östersjön i fokus. Två av projekten, Baltic Compass och Baltic Manure, har varit stora fleråriga EU-projekt. Arbetet har gällt hantering av stallgödsel på stora gårdar, tekniköverföring och utlakningsproblematik. med expertis inom området djurhållning, gödselhantering, växtnäringsläckage och biogasproduktion från jordbruksavfall och avloppsvatten. FÖRETAG BJUDS IN Ett av samarbetsprojekten är Baltic Manure, ett EU-finansierat projekt som ska förmedla ny och lönsam teknik om hur stora djurgårdar runt Östersjön kan hantera stallgödsel så att den inte blir ett miljöproblem. Projektet har deltagare från åtta länder med en projektbudget på drygt 32 miljoner kronor och pågår t o m 2013. Vi tar del av varandras erfarenheter och ser att man kan lösa problem på olika sätt, säger Lena Rodhe, en av fyra forskare på JTI som nu deltar i projektet Baltic Manure. EU-projekten är ofta mycket stora och sträcker sig över flera år. När det handlar om tekniköverföring, bjuds företag in att delta i projekten, vilket kan leda till att företagen på så sätt kan etablera sig på en ny marknad. De stora EU-projekten är också nyttiga för våra forskare för att de får möjlighet att bygga nätverk och skapa ny kunskap ihop med internationella kollegor som de sedan kan förädla vidare tillsammans med svenska företag, säger Ola Palm, forskningschef på JTI. Drygt 30 % procent av JTI:s anställda är utbildade forskare med doktorsexamen. SPRÅKKUNNIGA MEDARBETARE När biogas började bli hett hade JTI stor nytta av sitt internationella nätverk. Många kände då redan till JTI:s kunskaper om rötning av restprodukter från jordbruket, från avloppsvatten och från mat- och slakteriavfall. Vi har hållit på länge med biogas i Sverige, och JTI var bland de första i Sverige som satsade på biogasforskning, säger Johan Laurell. För att kunna svara mot den ökade efterfrågan har JTI utökat sin biogaskompetens, och särskilt sökt efter språkkunniga biogasforskare. Nu har JTI medarbetare som utöver engelska och tyska även talar ryska, kinesiska, spanska, portugisiska och italienska. Våra språk- och kulturkunniga medarbetare är en förutsättning för att vi ska kunna genomföra vissa projekt, säger Johan Laurell. KONCERN GER KONTAKTER JTI ingår sedan 2009 i SP-koncernen, ett internationellt ledande institut inriktat på bland annat energi, Life Science och samhällsbyggnad som har internationell tillväxt som en del i sin strategi. Även detta är positivt för JTI:s utlandsaffärer. Koncernen ger oss nya kontakter. Dessutom är det en fördel att ha en stor koncern i ryggen när man är ute och säljer kunskap och tjänster. Det innebär att vi kan erbjuda helhetslösningar. Kunderna uppskattar att kunna lösa flera problem genom en enda part, säger Ola Palm. Kontakt: johan.laurell@jti.se, ola.palm@jti.se
JTI / DRIV #2.2013 REPORTAGE 11 JTI:s utlandsengagemang RYSSLAND Svensk kompetens, utbildning, teknik och praktiskt arbete på området biogas det vill ryska energimyndigheten och institutet RIAMA i Moskva ha av JTI. Ett samarbetsavtal om kompetensöverföring har slutits. Det kan bli fråga om att bygga och exportera mobila biogasanläggningar, och möjlighet för svenska teknikföretag att komma in på rysk marknad. VIETNAM Forskare från JTI ingår i en grupp energi experter som ska överföra svenskt kunnande om förnybara bränslen och biogasproduktion till Vietnam. Särskilt efter frågas effektivare energiproduktion och säker och billig elproduktion. En starkt växande ekonomi gör att Vietnam får många erbjudanden från företag runt om i världen. Den svenska forskargruppen ska hjälpa vietnameserna att göra bra val. KINA JTI och Sveriges Lantbruksuniversitet har tillsammans med kinesiska jordbruksakademin (CAAS) och institutet AEPI-Agroenvironmental Protection Institute startat ett s k joint laboratory i Kina. Laboratoriet ska fungera som plattform för projekt kring biogasutveckling, och ger JTI en utgångspunkt för andra uppdrag på Kina-marknaden.
12 REPORTAGE JTI / DRIV #2.2013 SPANNMÅLSODLING EN FRAMTIDSBRANSCH I SVERIGE Lantbruket omtalas ofta för sin dåliga lönsamhet. Men Pär-Johan Lööf, projektledare med ansvar för Lantmännens långsiktiga lant bruksforskning, är säker på sin sak: lantbruket är en framtidsbransch särskilt för spannmåls odlare. Efterfrågan på livsmedel kommer att öka och Sverige har otroligt bra förutsättningar att odla spannmål för att möta denna efterfrågan, säger Per-Johan Lööf. TEXT: CARINA JOHANSSON Det är bland annat den växande medelklassen i Asien som väntas bidra till ökad efterfrågan på livsmedel. Även om delar av livsmedelsproduktionen kan ske billigare i andra delar av världen, kan inget ändra på det geografiska faktum att Sverige tillhör de länder i norra Europa som ligger i spannmålsbältet, med skördar av god kvalitet. VERKSAMHETEN VÄXER Spannmålen är Sveriges styrka! Därför kommer vi aldrig att överge vår odlingsmark, säger Pär-Johan Lööf. Spannmålen är också Lantmännens styrka. Det var för att få bättre pris på sin odlade spannmål, som bönderna runt om i Sverige gick ihop och bildade lantmannaföreningar i slutet av 1800- talet. Nu har verksamheten växt sig stor och bred Lantmännen är till exempel också Sveriges största producent av förnybara drivmedel (etanol) och äger många välkända varumärken i livsmedelshyllorna som Axa, Kungsörnen, Start och GoGreen men fokus ligger fortfarande på spannmål. Det finns jättemycket att göra på spannmålssidan till exempel när det gäller skördeutfall. Vi har inte nått den teoretiskt högsta spannmålsavkastningen än, säger Pär-Johan Lööf, och påpekar att Sverige har lägre spannmålsavkastning än t ex Tyskland, Nederländerna och England. Det är osäkert vad detta beror på. Pär-Johan Lööf tror inte att det är så enkelt som att det hjälper med mer gödning, bättre växtskydd och större maskiner. Han tror mer på att göra rätt saker på rätt sätt i rätt tid. Det man kallar läglighetseffekter som att inte kunna så och skörda vid optimala tidpunkter har stor betydelse, säger Pär-Johan Lööf, och berättar om ett pågående projekt som Lantmännen deltar i där man intervjuar spannmåls odlare med samma grundförutsättningar men olika skörderesultat, för att försöka komma åt vad de gör på olika sätt. VISA MILJÖHÄNSYN Han påpekar dock att det är viktigt att strävan efter större skördar måste kombineras med miljöhänsyn. Och när det gäller den biologiska mångfalden, måste vi tänka till och fråga oss: hur behåller vi sånglärkan samtidigt som vi tar ut maximal mängd spannmål per hektar? Lantmännens forskning och utveckling löper längs hela spannmålsvärdekedjan, från växtförädling i kedjans ena ände till högförädlade livsmedel i den andra. Själva omhändertagandet av spannmål är centralt. Om det blir fel från början, blir det fel hela vägen. Det gäller att få ner vattenhalten och kyla snabbt före lagring. Kring de processerna händer mycket, och det är viktigt för oss att hela tiden uppdatera vår kunskap utifrån nya metoder, nya produkter och nya regelsystem, säger Pär-Johan Lööf. RELATION TILL JTI: Lantmännen R&D samlar koncernens gemensamma experter inom forskning, innovation och vetenskapliga frågeställningar och är en av JTI:s intressenter. Samarbetet med JTI sker genom erfarenhetsutbyte, samarbetsprojekt och uppdragsforskning främst kring spannmålshantering. JTI utför år 2013 två uppdragsprojekt åt Lantmännen: om torktemperaturens inverkan på spannmåls kvalitet och om hur fuktig lagring påverkar maltkornskvalitet.
JTI / DRIV #2.2013 REPORTAGE 13 FRÅGOR TILL LANTMÄNNEN Var det rätt att lägga ner spannmålsmottagningar som ni gjorde i Operation Blåljus för några år sedan? Ja, vi hade en för stor kostym, särskilt med avseende på lagringskapacitet. Vi har nu lagringskapacitet som passar våra behov. Under de två senaste åren har vi öppnat ett antal mottagningsplatser för att vara mer konkurrenskraftiga i våra spannmålsinköp. Hur tacklar ni mögelgiftet DON (deoxinevalenol) som ökar i spannmål, främst havre? Det har högsta prioritet! Vi lägger ner mycket pengar och energi i flera forskningsprojekt, för att lösa problemet så snabbt som möjligt. Angripen spannmål sorteras ut separat på våra mottagningar. Det verkar vara viktigt att inte skörda havre för sent, och att sedan torka ner den snabbt för att hålla nere DON-halten. Vad tycker du att Lantmännen ska forska om för framtiden? (Pär-Johan Lööf ger ett långt svar som här återges i kortform.) Växtförädling för bättre spannmålsavkastning; om att ta tillvara allt i spannmålen så effektivt som möjligt; om utfodring och inhysning för att öka djurens hållbarhet; om precisionsjordbruk; om hälsa och nyttigheter i våra livsmedel. LANTMÄNNEN VERKSAMHET: Lantmännen är en ekonomisk förening och samtidigt en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, energi och livsmedel. Huvuduppgiften är bland annat att tillhandahålla utsäde, gödsel, växt skydd och foder åt ägarna och att ta emot, lagra, förädla och sälja det ägarna odlar. Bedriver forsknings- och utvecklingssamarbete i samverkan med universitet, högskolor, institut och företag. ÄGARE: 33 500 svenska lantbrukare. Uppdraget är att bidra till ökad lönsamhet på ägarnas gårdar och maximera avkastningen på ägarnas kapital i föreningen. ANSTÄLLDA: 8 600 personer i 22 länder. OMSÄTTNING ÅR 2012: 36,5 miljarder kr. FORSKNING VIKTIGT. Nya forskningsrön kan göra stor skillnad i lantbruket. Pär-Johan Lööf på Lantmännen önskar att det skulle gå snabbare att överföra ny kunskap till gårdarna.
14 REPORTAGE JTI / DRIV #2.2013 HÄSTGÖDSEL KAN BLI EN RESURS. Idag betalar många hästägare dyrt för att bli av med gödseln.
JTI / DRIV #2.2013 REPORTAGE 15 HÄSTGÖDSEL GER ENERGI Hästarna blir allt fler i Sverige, och gödselhögarna allt större. Lösningen kan vara att göra biogas av gödseln, eller att elda upp den. JTI prövar också att göra pellets av hästgödsel. TEXT: CARINA JOHANSSON För hästägare som har mark att sprida gödseln på, är gödselhögar inget problem. Hästgödsel kan användas till jordbrukets odlingar, och jorden behöver återfå den näring som via grödorna har hamnat i hästarnas magar. Men många hästgårdar, ridskolor och travanläggningar ligger nära tätorter och saknar odlingsmark. För dem har hästgödsel blivit ett kostsamt problem. Man uppskattar att ägarna till Sveriges 360 000 hästar betalar cirka 250 miljoner kr varje år till lantbrukare, entreprenörer och avfallsbolag för att bli av med sin gödsel. VANLIGT PROBLEM Henrik Larsson, travtränare med travcamp på Eriksunds Säteri i Sigtuna, har 35 hästar. Han betalar 50 000 60 000 kr per år för hanteringen av hästgödseln som en lantbrukare sedan tar hand om. Det här är ett problem som alla i branschen brottas med, säger han. Per Redelius, vd för Sundbyholms travbana utanför Eskilstuna, instämmer. Med 130 uppstallade hästar och dessutom ett stort antal besökande hästar som deltar i travbanans tävlingsarrangemang, blir det stora mängder gödsel som måste tas om hand. Nu körs travbanans hästgödsel till en stor gård i närheten där den används som gödningsmedel på åkrarna, till en kostnad av cirka 100 000 kr per år. Det funkar bra, men vad gör man om man inte har nån som kan ta emot gödseln längre? frågar han sig. SE GÖDSEL SOM EN RESURS På JTI jobbar flera forskare med att försöka få bukt med de växande hästgödselhögarna. Det handlar om att försöka se hästgödseln som en resurs och inte som ett avfallsproblem, säger Andras Baky, senior projektledare. Att utvinna energi ur hästgödsel gör den definitivt till en resurs, eftersom den då genererar intäkter och ersätter klimatstörande fossila bränslen. JTI-forskarna har prövat flera vägar för att omvandla hästgödsel till energi. Eldning är ett spår, och Andras Baky har nyligen tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut undersökt möjligheten att elda hästgödsel i flispannor, med gott resultat. Med nuvarande EU-lagstiftning är detta tillåtet endast under vissa omständigheter och då endast med tillstånd från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. PELLETS TILL NÄRVÄRME Under hösten 2013 har JTI-forskaren Ida Norberg startat ett försök där man ska försöka göra pellets av bland annat hästgödsel. Försöket görs i samarbete med företaget Läppe Energiteknik utanför Vingåker, och målet är pellets för lokala marknader och småskaliga närvärmeanläggningar. Ytterligare ett spår som JTI:s miljöoch energiforskare prövar är att röta hästgödsel, som anses vara mer svårrötad än till exempel nötgödsel. Ett rötningsprojekt pågår sedan några år tillbaka vid Sötåsens biogasanläggning i Västergötland, där man blandar in hästgödsel i en vanlig våtrötningsprocess med flytgödsel från nöt och svin. Tillsammans med Hushållningssällskapet Skaraborg och företagen Götene gårdsgas och AB G. Alexandersson har forskarna testat att röta olika kombinationer av häst gödsel och strö. Blandningen hästgödsel och halmpellets verkar särskilt lovande. SÖKER SNABB LÖSNING Hästägarna har problem nu, därför söker vi en snabb lösning och försöker hitta sätt att röta hästgödsel i sådana biogasanläggningar som redan finns på en del mjölk- och svingårdar och vid kommunala samrötningsanläggningar, säger Gustav Rogstrand, senior projektledare. Om detta lyckas kan det kanske motivera hästägare att skicka sin gödsel till en biogasanläggning, liksom det kan skapa intresse från biogasanläggningarnas sida för hästgödsel. Kontakt: andras.baky@jti.se, ida.norberg@jti.se, gustav.rogstrand@jti.se