Våldsutsa)a kvinnor- se, fråga och bemöta JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se
Socialtjänstlagen 5 kap 11 : Till socialnämndens uppgi1er hör a5 verka för a5 den som utsa5s för bro5 och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta a5 kvinnor som är eller har varit utsa5a för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för a5 förändra sin situa?on. Socialnämnden ansvarar för a5 e5 barn, som utsa5s för bro5, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta a5 e5 barn som bevi5nat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för bro5 och ansvara för a5 barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Lag (2007:225).
Våld och hälsa en befolkningsundersökning, NaJonellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat för borsall
DefiniJon av allvarligt våld AV man som barn har blivit påtvingad samlag (inklusive försök) någon gång och/ eller blivit utsav för annat sexuellt övergrepp vid upprepade Jllfällen och/eller ibland/oya blivit slagen med knytnäve, skadad med vapen eller liknande, och/ eller oya blivit utsav för annat fysiskt våld och/eller oya blivit hotad med fysiskt våld och/eller oya blivit kränkt, mobbad eller liknande och/eller vid upprepade Jllfällen ha sev eller hört våld mellan föräldrarna. AV man som vuxen någon gång har blivit påtvingad samlag eller liknade (inklusive försök) och/eller har blivit slagen med knytnäve/föremål/sparkad eller utsav för våld med vapen och/eller av man blivit systemajskt och upprepat utsav för psykiskt våld.
SammanfaVningsvis 46 procent av kvinnorna och 38 procent av männen har någon gång varit utsava för allvarligt fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld. 32 procent av kvinnorna och 25 procent av männen har utsavs för någon form av allvarligt våld före 18 års ålder 29 procent av kvinnorna och 23 procent av männen har utsavs för någon form av allvarligt våld eyer 18 års ålder. Det är betydligt vanligare av kvinnor har erfarenheter av allvarligt sexuellt våld, både i barndom och som vuxna. Det är betydligt vanligare av kvinnor har erfarenhet av allvarligt psykiskt våld, både i barndom och som vuxna. Det är något vanligare av män har utsavs för allvarligt fysiskt våld, både i barndom och som vuxna. I vuxen ålder utsävs kvinnor framför allt av partner, fd partner, män framför allt av okända.
Få berävar- ännu färre anmäler Mindre än 10 procent av de som utsävs har fåv professionell hjälp Mindre än 5 procent har polisanmält Våld som skev senaste året polisanmäls i högre utsträckning, tyder på ökad anmälningsbenägenhet.
Psykiskt våld Drygt fyra av Jo kvinnor och tre av Jo män har någon period i livet utsavs för upprepat psykiskt våld.
Fysiskt våld 14 procent av kvinnorna hade som vuxna blivit utsava för våld eller hot om våld av en aktuell eller Jdigare partner och tre procent av okända män. Fem procent av männen hade blivit utsava för våld eller hot om våld av en aktuell eller Jdigare partner och 16 procent av okända män
Sexuellt våld: 20 procent av kvinnorna och 5 procent av männen har utsavs för allvarligt sexuellt våld någon gång under livet. 65 procent av kvinnorna och 30 procent av männen har utsavs för andra sexuella övergrepp, sexuella trakasserier och kränkningar.
Våldet påverkar fysisk och psykisk hälsa Bland både kvinnor och män som varit utsava för allvarligt sexuellt våld under livet var PTSD- symtom cirka tre Jll fem gånger vanligare än bland andra. Bland kvinnor och män som varit utsava för allvarligt psykiskt våld under livet var symtom på depression dubbelt så vanligt som bland andra. UtsaVhet för allvarligt sexuellt våld i vuxenlivet var starkt kopplat Jll själv- skadebeteende, som var mer än tre gånger vanligare hos de utsava kvinnorna och fem gånger vanligare hos de utsava männen jämfört med bland andra. Omkring var tredje kvinna och man som hade varit utsav för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld som vuxen rapporterade riskbruk av alkohol, vilket var ungefär dubbelt så vanligt som bland dem som inte varit utsava. Bland dem som utsavs för allvarligt sexuellt våld i barndomen var psyko- somajska symtom dubbelt så vanligt bland kvinnor och tre gånger vanligare bland män jämfört med dem som inte varit utsava. Bland kvinnor i åldern 56 74 år som varit utsava för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld var hjärjnfarkt två Jll fyra gånger vanligare än bland dem som inte varit utsava.
FN:s definijon av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet / / / /Mäns våld är en kränkning av kvinnors räigheter och grundläggande friheter. Deklara(on om avskaffande av våld mot kvinnor 1993
Våld mot äldre Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som usörs inom ev förhållande där det finns en förväntan på förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person. VärldshälsoorganisaJonen (WHO) 2002
Våld i nära relajoner Psykiskt våld Ex verbala kränkningar, isolering, ekonomiskt beroende, förstöra ägodelar, hot, skambeläggande, gester, metodisk nedtryckning, latent våld Fysiskt våld Ex kasta saker, knuffa, hålla fast eller släpa, dra i håret, nypa, slå, skaka, ta strypgrepp, sparka, hota med vapen Ekonomiskt utny)jande Ex stöld av pengar eller ägodelar, utpressning, kontroll över ekonomin, utny@jande Sexuellt våld Ex tvingas uböra eller genomlida sexuella ak(viteter som man inte vill ha del i Försummelse Ex medvetet felak(g medicinering, bristande hygien, o(llräcklig föda, försvåra i stället för a@ underlä@a vardagen
Studier visar av sexuellt våld förekommer i 30-60 procent av de relajoner där det förekommer fysiskt våld Sexuellt våld samspelar oya med ev grövre fysiskt våld Sexuellt våld orsakar i högre grad PTSD symtom oberoende av det fysiska våldets grovhet Sexuellt våld i parrelajon ger även högre utslag på depression, ångestsymtom, interpersonella problem osv än andra typer av våld Se t ex Bennice, A.J m fl The RelaJve Effects of InJmate Partner Psysical and Sexual Violence 2003
Hur talar vi om våldet? Johan slår Karin Karin blir slagen av Johan Karin blir slagen Karin är våldsutsav Karin är en misshandlad kvinna Karin lever i en våldsam relajon T o m: Karin söker/utsäver sig själv för våldsamma relajoner FriV från Jackson Katz
EV traumajskt band Kärlek Rädsla Hat Medlidande Skuld Hopp Vilja av förstå Beroende Internalisering SEX??? Skam? TraumaJsk bindning: Ojämlikt maksörhållande Upprepade kränkningar och övergrepp DuVon & Painter Trauma(c bonding VicJmology 1981/ Holmberg & Enander Varför går hon 2004
ATT STÄLLA FRÅGOR KRING VÅLDSUTSATTHET
Hur kan man fråga? ur Handboken Våld Jag vet inte om det är ev problem för dig, men många av dem jag träffar i miv arbete har upplevt våld i sina relajoner. Jag har därför börjat fråga alla rujnmässigt om deva. Har du blivit utsav för våld av någon i din familj? EYersom många av de kvinnor jag möter i miv arbete lever med någon som skadar eller hotar dem, frågar jag alla om övergrepp. Ibland kan det vara lämpligt av ställa mer allmänna frågor om en kvinnas förhållande innan man ställer mer direkta frågor om våld. Socialstyrelsen Våld (2011, s. 65)
Hur kan man fråga? Jag har märkt bland mina klienter av det är vanligt med våld eller av de mår dåligt i sina relajoner. Jag har därför börjat fråga alla om de har blivit utsava för våld eller ibland är rädda för någon de känner. Vi hjälper också Jll om någon är utsav för våld. Får jag beräva om hur vi ser på vad våld är? Alla par bråkar ibland. Vad händer när du och din partner är oense? Leder era konflikter någonsin Jll fysiskt våld? Händer det av du är rädd för din partner? Gör han dig illa? Känner du dig hotad? Jag träffar ibland klienter som skadas eller hotas av någon de älskar. Har det någonsin hänt dig? Händer det av din partner försöker inskränka din frihet? Är svartsjuk eller isolerar dig? Vad är det värsta, det svåraste, för dig just nu?
Från AV fråga gravida om våld en genomgång av internajonell forskning (vkv) Har du någon gång levt i ev förhållande där du har känt dig ensam? Har du någon gång levt i ev förhållande där du har känt dig kontrollerad av din partner? Två indirekta frågor som fungerade lika effekjvt som fler och mer direkta frågor (amerikansk studie).
Utgå från signalerna Jag har märkt av du oya har bråvom hem eller har svårt av komma hit. Är det så av din partner inte vill av du ska vara borta eller försöker kontrollera div liv? Är din partner svartsjuk? Du berävar av du oya har magsmärtor/ont i huvudet/svårt av sova. Det kanske inte gäller för dig men min erfarenhet är av många som har varit med om något svårt som våld eller övergrepp eller som befinner sig i en svår livssituajon kan få de symtomen. Hur är det för dig? Jag har märkt av du oya har ekonomiska problem. Hur är det, har du själv kontroll över dina pengar eller är det någon annan som kontrollerar eller använder sig av dina pengar? Jag har märkt av du tycker av det är jobbigt med beröring/skadar dig själv/oya berävar om sexuella situajoner som du tycker känns jobbiga. Ibland kan det handla om av man har varit med om av någon har tagit på ens kropp/gjort något sexuellt mot en som man inte har velat vara med om. Har det någon gång hänt dig? Hur har du det i din relajon? Du verkar orolig över din relajon/över din partner. Hur är det när ni är oense eller bråkar, vad händer då? Händer det av du blir rädd för din partner? Du vill inte längre bo på ev boende/delta i akjvitet. Vad beror det på? Är det något obehagligt som har hänt i samband med av du har varit där?
FREDA korsrågor
Sexuellt våld i relajon Fråga alljd i kartläggning av våldet I samband misshandel- försoning Hon kan ha tagit inijajv Kränkande, förnedrande kommentarer kring kropp, kön, bröst När hon sovit För av bevisa av hon inte har annan Våldtäkter eyer separajon Alla sexuella handlingar man kan göra mot någon annan kan också vara övergrepp Har ev barn sev/hört?
AV fråga om sexuellt våld i nära relajon Undvik för dramajska formuleringar (våldtäkt) och för svävande (hur har du det i din relajon) Du har berävat av du har varit utsav för psykiskt/fysiskt våld. Många som vi möter har då också varit utsav för sexuella kränkningar. Hur var det för dig? Det är så vanligt så vi frågar alla! Hur var ert sexliv för dig? Hur var det om han ville ha sex och inte du? Har du hay några obehagliga sexuella upplevelser med honom? (Tal, beröringar, handlingar osv) Hur fick han dig av känna för din kropp? Händer det av han använder sex för av bestraffa eller kontrollera dig? Händer det av du känner dig tvungen av använda sex för av skydda dig? Gå på signalerna. Jag har märkt av du /har svårt med beröring/skadar dig själv/reagerar vid höga ljud/har mycket olika smärtsymtom Det är vanligt av
AV fråga om sexuellt våld Fråga Jdigt i kartläggningen, men gå helst in på detaljer i ev senare skede Återkom flera gånger, kanske med lite olika ingångar Om hon inte vill/orkar prata om det- fråga om det är okej om du återkommer kring deva vid ev senare Jllfälle Ibland krävs många detaljerade frågor Tänk igenom dina sex- ord, vilka känner du dig bekväm med? Ex oralsex/suga av/slicka. Anpassa Jll den du har framför dig! Vilka riskerar du av missa av fråga? RuJner! Håll öronen öppna för trådar från kvinnan av följa upp Glöm inte av fråga även eyer separajon. Har ni sex? Händer det av han kränker dig sexuellt? OBS! Har barn sev eller hört? Är barnen utsava sexuellt?
AV fråga Jag tycker a@ folk borde fråga mer. Bara för a@ man inte tar upp det själv betyder det inte a@ man inte vill prata om det. Det kanske inte räcker a@ man frågar en gång. Man kanske måste fråga fem gånger, men egentligen vill man inget hellre än a@ prata om det. Man vill ju inte vara jobbig och så, men frågar någon många gånger så vet man ju a@ de verkligen menar det. Och säg inte: Du får säga (ll om du vill prata om det. För man säger inte (ll. Jag har aldrig gjort det, även om jag har velat. Carro i Utsa@ för våldtäkt (Grände 2007)
När någon är våldsutsav USorska Informera MoJvera Dokumentera Utred Hot- och riskbedömning, säkerhetsplanering, skydd Barn- orosanmälan Följ upp - Släpp inte Rådgör (internt och externt) Samverka (internt och externt)
Bro)soffrets reaksoner TraumareakSoner Rädsla Överlevnadsstrategier Skuld/skam Ensamhet, isolering Vanmakt, hopplöshet MOTMAKT Den internalisera de förövaren Det professionella bemötandet Förövarens förhållningssä) Kontroll och isolering Hot Förlöjligande, förnekande och hån Förnekande, osynliggörande, bagatellisering Normalisering Förskjutning av skuld och skam Hanna Olsson, leg. psykoterapeut
Bemötande Tid och omtanke, tala enskilt BekräYa den utsavas verklighet. Visa av du tar henne och våldet på allvar Tänk på: våld/ trauma raserar Jlltron Jll världen, Jll andra människor och Jll den egna förmågan AV leva med våld tränar upp lyhördheten- håll koll på dina egna reakjoner. Hjälp Jll av benämna våldet, förmedla din oro Förmedla av det var bra av hon berävar, av du vill veta mer om hur hon har det BekräYa ambivalensen Låt henne bibehålla kontrollen Neutralt förhållningssäv gentemot förövaren- men inte våldet Fokusera inte på vad hon har gjort utan på hennes känslor, behov & önskemål Behåll lugnet - stå ut med av en enkel lösning kanske inte finns Moralisera inte, utgå inte från av det alljd har funnits ev tvång Var lojal med henne, även när hon inte själv är det Bärare av hoppet - det går av komma över en traumajsk historia LyY hennes styrka, hennes strategier - Stå ut med hennes strategier Tystnad kan skapa ångest Hjälp vidare men följ upp- förvalta förtroendet! Om du känner maktlöshet hantera med andra, släpp inte våldet
Var tydlig med Vad din roll är, vad du kan/ inte kan hjälpa Jll med DokumentaJon/ sekretess Om hon befinner sig i kris- förvänta dig inte av hon ska komma ihåg informajon Det finns hopp och möjligheter AV du tror henne och tar våldet på allvar
Olika grupper av kvinnor Kontexten olika Drabbar olika Konsekvenserna olika Olika behov av stöd och hjälp SAMVERKAN, GRUNDLÄGGANDE KUNSKAP OM VÅLD I ALLA VERKSAMHETER, KUNSKAP OM DET SPECIFIKA FÖR MÅLGRUPPEN
AV lyssna När man berä@ar vill man inte förklara sig eller bli ifrågasa@. Man vill inte heller ta emot fördomar eller värderingar. Jag vill inte behöva ta emot och bära den andres känslor om det som fak(skt hände mig. Jag vill bli accepterad och respekterad och lyssnad på. Emelie i Utsa@ för våldtäkt? (Grände 2007)
Ambivalensen finns oya under hela uppbrovsprocessen Hon måste få prata om av hon saknar honom Hon måste få prata om det som är/var bra med relajonen Om hon förnekar/förminskar våldet; tålamod, Jllit, prata mer om relajonen, förklara varför man blir orolig, ta bort skammen Ge kunskap om våld För förändring: påminnelse om våldets konsekvenser- hopp framåt Om hon inte vill göra en polisanmälan - uppmuntra men pressa inte, usorska Jllsammans, ge informajon Var lojal med henne- även när hon själv inte är det Riskbedömning, behövs följas upp, har situajonen förändrats? LäV av tappa bort sig i det prakjska- glöm inte våldet! Hela Jden usorskande: vad gör det det svårt av lämna, våldets konsekvenser, vad kan vi hjälpa Jll med ujfrån hennes farhågor/behov