en vägledning i mötet med människor med funktionshinder



Relevanta dokument
Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. Jämlika möten i ett Mora för alla

Jämlika möten. En guide till bättre bemötande i Umeå kommun

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Om bemötande. av människor med funktionsnedsättningar

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Ett sätt att mötas och förstå

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Om barns och ungas rättigheter

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Att säga att alla är välkomna är lättare sagt än gjort.

Uppdaterad

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

AD/HD självskattningsskala för flickor

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

MONTER AGERANDE NÄSTAN ALLT DU BEHÖVER VETA FÖR ETT BÄTTRE - EN LITEN HANDBOK FRÅN FAIRLINK.SE -

Bemötandeguide ökad kunskap om funktionsnedsättningar möjliggör ett gott möte mellan människor.

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

Checklistor för en bättre service!

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

informerar Att ledsaga synskadade Idet här informationsbladet får du tips på hur du ledsagar

Handikappolitiskt program

Vad är afasi? Swedish

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Handikappolitiskt program Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Autismspektrumtillstånd

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

Värderingsövning -Var går gränsen?

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

Tolkhandledning

Att vara närstående vid livets slut

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Lättläst LSS för vuxna

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Illustrationer av Hanna Stenman

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Pojke + vän = pojkvän

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Kognitivt tillgängliga möten checklista och information

Schizofreniförbundet

Våga prata om dina erektionsproblem

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter /Katarina Lagercrantz All 1

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke.

Transkript:

!! Be MOTA ndeguide en vägledning i mötet med människor med funktionshinder 1

Ett gott bemötande Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för en annan människa. Mänsklig värme och empati räcker långt, men ibland kan det behövas särskild kunskap för att agera rätt. Inte minst i mötet med funktionshindrade kan det vara små detaljer som avgör om bemötandet blir bra eller dåligt. Hur gör jag t ex för att ledsaga en synskadad person? Bör man sitta eller stå när man talar med en rullstolsburen? Och hur talar man bäst till en person som läser på läpparna? I den här broschyren har vi samlat råd kring bemötande av människor med funktionshinder. Råden kommer från olika handikapporganisationer i Halland och kan användas som vägledning för personal i vården eller annan verksamhet. För att underlätta för läsaren har vi valt att exemplifiera med några vanliga funktionshinder. Råden gör inte anspråk på att vara heltäckande för alla människor med funktionsnedsättningar. För mer information, kontakta landstingets handikappförvaltning på tfn 035-14 61 00 (texttfn 035-13 13 99). 2 3

Hörselskadade/döva I mötet med hörselskadade/döva är det extra viktigt med ögonkontakt. Om den hörselskadade/döve läser på läpparna är det lämpligt med en meters avstånd mellan er båda. Tänk på att artikulera tydligt. Ha inte på radio eller andra störande ljud och tala inte fl era personer samtidigt. Erbjud hörselskadade/döva personer tolk så att det inte uppstår missförstånd om vad som sägs. Tolkar till hörselskadade/döva är kostnadsfria. Se till att telefonnummer till tolkarna på Tolkcentralen fi nns tillgängligt. Synskadade Säg till då du kommer in i rummet. Presentera dig och tala om vad du ska göra. Tala till den det berör, inte till ledsagaren. Erbjud din arm vid ledsagning. Låt den synskadade ta din arm, inte tvärtom. Säg till när du går, och ledsaga då gärna den synskadade till en vägg eller annan fast punkt. Det känns tryggare så. Tala till den hörselskadade/döve, inte till tolken. Utvecklingsstörning Tala inte över huvudet på den person som det gäller. Tala enkelt och övertyga dig om att personen har förstått vad du sagt. Ställ inte ledande frågor. 4 5

Rörelsehinder Sitt ner när du talar med en rullstolsburen person, så att ni kommer på samma nivå. Visa hänsyn för den personliga integriteten. Stäng t ex dörren till toalett och dusch. Ta inte tag i rullstolen utan att först fråga om det går bra. Fråga om patienten behöver hjälp med något speciellt. Vänta in patienten efter att du har kallat på honom/henne i väntrummet och gå tillsammans till behandlingsrum eller dylikt. Föräldrar till funktionshindrade barn är vana att klara mycket själva och söker inte hjälp utan anledning. Ta föräldrarna på allvar och koppla inte automatiskt olika besvär till funktionshindret. Ha en stol stående vid receptionen så att personen slipper stå. Ha gärna käpphållare vid kassor och informationsdiskar. 6 7

Läs- och skrivsvårigheter Fråga om personen vill ha hjälp, om det exempelvis ska fyllas i en blankett. Försäkra dig om att personen har förstått den information som du lämnar ut. Hur kan vi vänta i dagar på en sällsynt fågel men vända bort blicken när vi möter en udda människa? 8 9

Talhandikapp Lyssna på vad som sägs, inte hur det sägs. Tänk på att personer med talhandikapp hör och förstår lika bra som alla andra. Undvik bakgrundsmusik och andra störande ljud. En person med talhandikapp behöver höra sin egen röst. Afasi Afasisymtom kan skifta mycket, från långsamt, tvekande tal till svåra språkstörningar. Ge den afasidrabbade tid att säga det han/ hon vill utan att avbryta. För att lättare förstå talet använd fantasin och titta på kroppsspråket. Laryngektomerade (borttaget struphuvud) Laryngektomerade kan kommunciera på olika sätt, exempelvis med matstrupsröst, röstgenerator eller pseudoviskning. Lyssna noga. Personer som opererats i munhåla eller svalg får ofta ett sluddrigt tal. Feltolka inte detta. Stamning En person som stammar behöver bemötas av lugn. Om du är stressad, visa det inte. Extra tålamod kan behövas i telefon. Fyll inte i ord för att hjälpa den som stammar, det upplevs bara som stressande. Psykiska funktionshinder Nonchalera inte ångestsymtom. Människor som lider av social fobi har mycket svårt för att prata med okända människor. Gå varsamt fram och prata inte mer än nödvändigt. 10 11

Medicinska funktionshinder Allergi Allergiker vill ha en rök- och doftfri miljö. Använd inte starka dofter och rök inte med arbetskläderna på. Autism Försök att inte stressa personen, eftersom stress lätt lockar fram personens destruktiva sidor. Om en autistisk person ältar samma frågor går det sällan att använda logiska argument. Be honom eller henne att skriva ner sina tankar. Det kan lugna upprördheten. Diabetes Diabetespatienter behöver äta på regelbundna tider och har därför svårt att vänta länge. Om väntan på exempelvis akutmottagningen är längre än fyra timmar, så erbjud något att äta. Elöverkänslighet Elöverkänsliga personer upplever ofta att de inte blir tagna på allvar. Respektera patientens upplevelse. Låt elöverkänsliga personer vänta i ett rum med dämpad belysning, utan spotlights och lågenergilampor. Var tydlig och konsekvent. Kom inte med överraskningar. Epilepsi Misstolka inte ett epileptiskt anfall. Titta gärna efter epilepsisymbolen (ett tänt ljus) på kläder eller halsband. Det är viktigt med en lugn miljö när personen vaknar upp efter ett anfall. Helst bara en personal i rummet. 12 13

forts. medicinska funktionshinder Mag- och tarmsjuka Låt mag/tarmsjuka vänta i ett rum som har nära till en toalett. Parkinson Parkinsonpatienter kan ha olika symtom och ibland syns inte sjukdomen utanpå. De fl esta är mycket stresskänsliga. Uppträd lugnt och se ut att ha gott om tid. Stress förvärrar symtom som skakningar och muskelstelhet. Stomi En del stomiopererade skäms över sitt handikapp. Uppträd diskret och skämta inte om stomin. Du som möter mig, se mig, jag är en människa som du. Jag har tankar, åsikter och funderingar, fastän jag har en kronisk sjukdom. Har du frågor, så fråga. Kanske svarar jag, kanske är jag trött på frågor och då säger jag det. Jag är en människa, en individ, precis som du. Du som hjälper mig, jag vill inte påminna dig om min historia, jag vill att du ska komma ihåg mig. Engagera dig i mig, ta i mig, jag smittar inte. Jag är en människa, en individ, precis som du. Eva Rozgoni 14 15

10 goda råd för ett gott bemötande! Bemöt andra som du själv vill bli bemött.! Var närvarande i mötet. Visa empati och intresse.! Ha ögonkontakt med den du talar med.! Se och respektera den du möter. Ha en dialog inte en monolog.! Tala enkelt och tydligt, utan att överdriva. Använd inte fackspråk.! Vänd dig mot och tala till den person som det gäller, inte till ledsagare, tolk eller personlig assistent.! Visa hänsyn och respekt för den personliga integriteten. 16! Förvissa dig om att den du talar med verkligen har förstått vad du säger. Upprepa annars och förtydliga det du sagt.! Försök skapa en positiv och lugn atmosfär.! Tänk på att du även kommunicerar med ditt kroppsspråk. Denna broschyr har tagits fram i samarbete med handikapporganisationerna i Halland Broschyren fi nns även inläst på band. Kontakta Broschyrbeställningen, tfn 035-13 48 00. Ordagrant i Laholm Foto: Martina Thalwitzer Tryck: Bulls, Halmstad, 0311