Traumavård i Värmland

Division opererande specialiteter Traumagrupp Värmland 2014-08-29 Dnr LK/121858 Traumavård i Värmland Version 3.00 Karlstad 2014-09-01 Göran Karlström Ordförande Traumagrupp Värmland

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Versionshistorik med kommentarer... 2 3.00 Maj 2014... 2 2.00 Mars 2012... 2 1.00 januari 2011... 2 Traumarutin... 3 Beslut om traumalarm... 3 Rapportering... 3 Avvikelser... 3 Traumalarm Nivåer... 3 Larmkriterier... 4 Karlstad... 5 Rött traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt)... 5 Orange traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt)... 5 Arvika... 5 Rött traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt)... 5 Orange traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt)... 5 Torsby... 5 Rött traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt)... 5 Orange traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt)... 5 RÖTT TRAUMALARM... 6 RÖTT TRAUMALARM PREHOSPITALA ÅTGÄRDER... 7 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING ANESTESILÄKARE PÅ HELIKOPTER OCH AKUTBIL... 8 RÖTT TRAUMALARM ÅTGÄRDER PÅ SJUKHUS DYGNET RUNT... 9 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING AKUTRUM... 11 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING KIRURGJOUR... 12 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING ANESTESIJOUR... 13 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING ORTOPEDJOUR... 14 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING OPERATIONSAVDELNING... 15 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING IVA... 16 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING RÖNTGEN... 17 Larmrutin dagtid:... 17 Larmrutin jourtid:... 17 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING BLODCENTRALEN... 18 ORANGE TRAUMALARM... 19 ORANGE TRAUMALARM PREHOSPITALA ÅTGÄRDER... 20 ORANGE TRAUMALARM - ÅTGÄRDER... 21 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING AKUTRUM... 22 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING KIRURGJOUR... 23 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING ANESTESIJOUR... 24 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING ORTOPEDJOUR... 25 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING OPERATIONSAVDELNING... 26 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING IVA... 27 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING RÖNTGEN... 28 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING BLODCENTRALEN... 29 Krav på sjukhus som mottar Trauma som faller under kriterier för Orange eller Rött Traumalarm.... 30 1

Versionshistorik med kommentarer 3.00 Maj 2014 Helikopterläkare introducerad i larmrutin Förtydliganden på ett flertal punkter Diskusison om krav på kompetens i mottagande Krav på röntgen utan ifrågasättande och enskilt argumenterande SBAR som rapporteringssätt Telefonnummer layoutmässigt justerade till xxx xx Tidigare begrepp traumaleader är ersatt med traumaledare Tidigare begrepp teamledare är ersatt med teamledare Uppmaning till avvikelserapportering 2.00 Mars 2012 Prehospital rutin för rött och orange traumalarm tillagda Telefonnummer för kontakt från röntgen till Akuten tillagda Revision av version 1.00. Anestesijouren skall inte längre ha upplysningssökning vid Orange traumalarm. Larmvägar för de olika sjukhusen tydligt angivna. Larm skall ske via telefon till BlodC vid traumalarm. Telefonnummer till BlodC vid larm tillagda för alla tre sjukhus. Arvika sjukhus införande av Rött och Orange larm. 1.00 januari 2011 Gemensam traumarutin för LiV med introducerande av Rött och Orange traumalarm. 2

Traumarutin Beslut om traumalarm Beslut om traumalarm kan fattas av inlarmande ambulanspersonal, läkare på ambulanshelikopter, larmmottagande sjuksköterska vid akutmottagningen, kirurgisk primär/bakjour, ortopedins primärjour/bakjour eller anestesins primär/bakjour. Beslutad larmnivå gäller tills patienten genomgått primär utvärdering. Eventuell nedgradering får ske först efter att sådan avslutats. Beslut om nedgradering fattas av traumaledare. Rapportering Skall ske enligt konceptet SBAR, enligt övergripande beslut. Avvikelser All personal som i sin tjänstgöring uppmärksammar att traumarutinen inte följs ombeds avvikelserapportera detta. Avvikelserna skall för kännedom så långt möjligt sändas till Traumagruppens ordförande Göran Karlström och Traumakoordinator Helene Löveström. Traumalarm Nivåer Grunden för Traumalarm i LiV utgår från akutprotokollet för RETTS, som vunnit stor användning inom akutmottagningar och ambulanssjukvård i Sverige. Traumagruppen har utgått ifrån den modell som utarbetats i Göteborg och som också vetenskapligt utvärderats där 2008-2009. I detta koncept finns en modul som bara används vid trauma. RETTS-T är uppbyggd kring det prehospitala larmet som resulterar i en av två larmnivåer, en Röd eller en Orange nivå. RETTS-T innehåller därför tre bedömningsgrunder som ger utfallet i larmnivån på traumat: 1. Vitalparametrar som i övriga RETTS 2. Identiferbara skador 3. Skademekanismer Det som avgör vilken nivå som larmas ut på akutmottagningen är dels vitalparametrar och/eller aktuella skador prehospitalt och dels de skademekanismer som finns enligt protokollet Nivå 1= Rött larm Nivå 2= Orange larm 3

Larmkriterier Kriterier Rött larm Vitalparametrar och fysiologi A+B =AF < 8 eller > 30 och/eller SpO 2 < 90 % med O 2 eller ofri luftväg C= Systoliskt BT < 90 mm Hg och/eller Puls > 130 D= RLS > 3, GCS < 12 och/eller neurologiskt bortfall och/eller någon av nedanstående identifierade skador prehospitalt Instabil bröstkorg Penetrerande skador på huvud, nacke eller bål (Leder till särskilt larm om penetrerande våld på CSK) Frakturer på 2 eller fler stora rörben Misstänkt instabil bäckenfraktur Skador på ryggraden (med neurologi) Krossad eller amputerad extremitet, ovan hand eller fot. Trauma med rök eller brännskada >18 % (1 ben/2 arm) Misstänkt luftvägsbrännskada Trauma med drunkningstillbud och/eller hypotermi Kriterier Orange larm Om inte NIVÅ 1 larm uppfylls i någon del men 1. SKADEMEKANISM Bilolycka; i > 50 km/tim utan bälte eller ej utlöst krockkudde i > 70 km/tim med bälte eller med utlöst krockkudde med person fastklämd i fordonet 2. UTKASTAD UR FORDON 3. ANNAT Annan person i fordonet avliden MC/Mopedolycka > 30 km/tim (eller liknande och annat högenergivåld) Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från > 3 meter (för vuxna, lägre nivåer för små barn) 4

Karlstad Rött traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt) Primärjour Kirurgi Akutsökare Primärjour Ortopedi Akutsökare Primärjour Anestesi Akutsökare Anestesisjuksköterska Akutsökare Operationssköterska Akutsökare (endast vid penetrerande våld) Bakjour Anestesi Personsökare (buren dagtid) Bakjour Ortopedi Personsökare (buren dagtid) Röntgen Akutsökare Blodcentral Telefon IVA Takdisplay Orange traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt) Primärjour Kirurgi Akutsökare Primärjour Ortopedi Akutsökare Arvika Rött traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt) Primärjour Kirurgi Personsökare Bakjour Kirurgi Telefon enligt bakjourschema Anestesibakjour Telefon Anestesisjuksköterska Telefon enligt jourlista Operationsavdelning Telefon i hemmet under jourtid. Ingen beredskap fredagar kl. 17-måndagar kl. 07. IVA Telefon Röntgen Telefon Blodcentral Telefon Orange traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt) Primärjour Kirurgi Personsökare Bakjour kirurgi Telefon enligt bakjourlista Torsby Rött traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt) Primärjour Kirurgi Personsökare Bakjour Kirurgi Personsökare/Mobiltelefon Anestesibakjour Personsökare/Mobiltelefon Anestesisjuksköterska Personsökare Operationsavdelning Personsökare/Mobiltelefon IVA Telefon Röntgen Telefon Blodcentral Telefon Orange traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt) Primärjour Kirurgi primärjour) Anestesisjuksköterska Personsökare (Bakjour kirurgi kallas alltid om ej legitimerad Personsökare 5

RÖTT TRAUMALARM 6

RÖTT TRAUMALARM PREHOSPITALA ÅTGÄRDER Ambulanssjukvården i Värmland arbetar enligt detta dokument samt Vårdrutin Prehospital sjukvårdsledning och RETTS oavsett antal skadade vid traumaolycksfall. Vid första verifieringsrapporten till mottagande sjukhus, eller TIB i förekommande fall, sker detta enligt triageringsfärg, dvs. antal Röda, Orange, Gula och Gröna patienter (SBAR). Om kriterier för Rött traumalarm är uppfyllda för en eller flera patienter skall Rött traumalarm snarast meddelas till det sjukhus transporten planeras för. Kriterier Rött larm Vitalparametrar och fysiologi A+B =AF < 8 eller > 30 och/eller SpO 2 < 90 % med O 2 eller ofri luftväg C= Systoliskt BT < 90 mm Hg och/eller Puls > 130 D= RLS > 3, GCS < 12 och/eller neurologiskt bortfall och/eller någon av nedanstående identifierade skador prehospitalt Instabil bröstkorg Penetrerande skador på huvud, nacke eller bål (Leder till särskilt larm om penetrerande våld på CSK) Frakturer på 2 eller fler stora rörben Misstänkt instabil bäckenfraktur Skador på ryggraden (med neurologi) Krossad eller amputerad extremitet, ovan hand eller fot. Trauma med rök eller brännskada >18 % (1 ben/2 arm) Misstänkt luftvägsbrännskada Trauma med drunkningstillbud och/eller hypotermi Kriterier Orange larm Om inte NIVÅ 1 larm uppfylls i någon del men 1. SKADEMEKANISM Bilolycka; i > 50 km/tim utan bälte eller ej utlöst krockkudde i > 70 km/tim med bälte eller med utlöst krockkudde med person fastklämd i fordonet 2. UTKASTAD UR FORDON 3. ANNAT Annan person i fordonet avliden MC/Mopedolycka > 30 km/tim Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från > 3 meter 7

RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING ANESTESILÄKARE PÅ HELIKOPTER OCH AKUTBIL 1. Larmkriterier mm enligt Rött traumalarm prehospitala åtgärder 2. Rapportera till AKM: a. Klockslag för olyckan b. Vad har hänt c. Hur många skadade, antal Röda, Orangea enligt T-RETTS d. Rapport om den aktuella patienten i. Ålder och kön ii. händelseförlopp iii. Vitalparametrar enligt T-RETTS iv. Identifierbara skador enligt T-RETTS v. Skademekanism enligt T-RETTS vi. Speciella faktorer Ålder > 60år eller < 5 år Allvarlig grundsjukdom hos patienten Gravid patient Känd ökad blödningsbenägenhet i. Utförda medicinska åtgärder e. Beredskap skall finnas direkt tillgänglig vid ankomst för: i. Akut kirurgisk luftväg ii. Thorakotomi iii. Kejsarsnitt iv. Akut kirurgi f. Eventuellt behov av resurser som möter direkt på helikopterplattan g. Förväntad ankomst till akuten 3. Anestesiläkaren på helikoptern och akutbilen värderar tidigt om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas. I sådant fall larmas TIB som verkställer beslutet. Vid tveksamhet kontaktas TIB för diskussion. TIB övertar då ansvaret för vidare bedömning om Katastrofplanen kan behöva användas. 4. Anestesiläkaren följer med patienten in på akutrummet och ger en Kort koncentrerad rapport (1-2 min, enligt SBAR). Under denna får endast urakut livsuppehållande åtgärder vidtas och monitorering av t ex SpO2 säkras. Det medicinska ansvaret för patienten övertas av teamledare. 5. Anestesiläkaren på helikoptern och akutbilen kvarstannar om detta är möjligt för att bistå med mer information, kompetens och för att kunna utföra akut transport till annan vårdnivå om detta beslutas av teamledare. 6. Anestesiläkaren på helikoptern och akutbilen dokumenterar i Cosmic utöver den sedvanliga prehospitala dokumentationen. 8

RÖTT TRAUMALARM ÅTGÄRDER PÅ SJUKHUS DYGNET RUNT Sjuksköterska - undersköterska på akutmott larmar; "rött traumalarm" nedanstående: 1. Akutmottagningen samlar mottagande team. Förbereder larminformation för samtliga inkallade resurser (SBAR). Säkerställer att lokaler och utrustning iordningställs. 2. Kirurgjour, larm via akutsökare, om specialist avgör denne om bakjour skall inkallas, i övriga fall ansvarar primärjouren för att bakjouren tillkallas. I situationer där rött larm gäller för mer än en person skall bakjour inkallas. Om ortopedjour inte finns på plats skall kirurgbakjour alltid inkallas oavsett kompetens på primärjouren. Varje patient som inkommer på rött traumalarm skall omhändertas av specialist i Kirurgi, och Anestesiologi, samt i samråd med specialist i Ortopedi i tillägg till eventuella övriga läkarkompetenser. 3. Ortopedjour, larm via akutsökare, om specialist avgör denne om bakjour skall inkallas, i övriga fall ansvarar primärjouren för att bakjouren tillkallas. I situationer där rött larm gäller för mer än en person skall bakjour inkallas. 4. Anestesijour, larm via akutsökare, om specialist avgör denne om bakjour skall inkallas, i övriga fall ansvarar primärjouren för att bakjouren tillkallas. I situationer där rött larm gäller för mer än en person skall bakjour alltid kallas oavsett kompetens på primärjouren. 5. Vid larm om flera skadade eller situation som på annat sätt (andra larm, belastning på Akuten, IVA, Operation) riskerar att kräva mer resurser än vad som enkelt kan göras tillgänglig ansvarar alla jourer och ansvarig ssk på akuten för att värdera om katastrofplanens planering bör användas. Respektive primärjourer ansvarar för att informera sina bakjourer om sådana överväganden om bakjourerna inte finns på plats. Vid larm om penetrerande våld, se kriterier, sker på CSK en särskild larmning om penetrerande våld som innebär att också en operationssköterska larmas till akuten. 6. Operationsavdelningen: Larm via akutsökare. Anestesisjuksköterska larmas till akutmottagningen. En operationssal och personalresurs skall snarast finnas tillgänglig. Se ovan för penetrerande våld på CSK. 7. IVA: Larm via takdisplay. IVA-plats görs klar för patient, personalresurs för larmet utses och är i beredskap även för insatser utanför IVA (Akuten, Röntgen mm) 8. Röntgenavdelningen: Larm via akutsökare. Förbered mottagande av traumapatient för Trauma-CT och eventuellt annan akut undersökning. Undersökningarna skall bedömas och få preliminärsvar utfärdat med maximal skyndsamhet. 9. Blodcentralen: Larm via telefon. Kylväska med 4 E-konc eller blodkyl med minst motsvarande innehåll skall omedelbart kunna hämtas till Akutmottagningen efter larm (som alternativ kan Traumapack 4:4:1 (i Torsby och Arvika 4:3:0) användas (erytrocytkoncentrat, plasma, trombocyter, se också åtgärder Blodcentralen)). Personal inblandad i primärt omhändertagande skall inte ha ansvar för att hämta blod. Laboratoriets jourpersonal (Torsby och Arvika) inlarmas, beredd bistå med laboratorieundersökningar samt utlämnande av blodprodukter. Mottagande sjuksköterska ansvarar för att icke använda blodprodukter återbördas till Blodcentralen. 9

10

RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING AKUTRUM 1. Kort koncentrerad rapport av ambulans-/helikopterpersonal (1-2 min, SBAR). Under denna får endast urakut livsuppehållande åtgärder vidtas och monitorering av t ex SpO2 säkras. 2. Primär undersökning enligt ATLS-konceptet. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare för den enskilda patienten (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. Vem som är teamledare skall tydligt uttalas! Vid flera skadade gäller att teamledare enligt ovan utses och att man eftersträvar att skapa en ledningsgrupp enligt katastrofplanens intentioner (kirurgi, anestesiolog och ssk akuten) som leder, fördelar och prioriterar arbetet. Dessa har också särskilt ansvar för att samordna information mellan berörda enheter och andra organisationer (ambulans, polis, räddningstjänst, närstående, massmedia etc.) 3. Beslut om fortsatt handläggning tas av kirurg i samråd med ortoped och anestesiolog. a. Fortsatt sekundär utvärdering på akutmottagningen b. Utredning på röntgen (Kirurgjour och Anestesiläkare samt Anestesi- eller IVA-sköterska följer patienten) c. Operation omgående d. IVA omgående e. Nedgradering larm (Kirurg- och Ortopedjour, samt akutmottagningens personal fortsätter). Röntgen skall informeras om nedgradering av larmnivå. Ansvarig för denna information är mottagande ssk. Anestesijouren ansvarar för motsvarande information till IVA och Operation. Observera att i de fall inte fortsatt sekundär utvärdering görs på akuten är det synnerligen viktigt att dokumentation av vad som faktiskt gjorts följer med patienten vid alternativen b-d ovan. 11

RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING KIRURGJOUR 1. Inställelse vid akutrum. Mottag larminformation. Om ej specialistkompetent kirurgjour eller mer än en patient så skall bakjouren alltid inkallas, vilket primärjouren ansvarar för. Om ortopedjour ej finns tillgänglig skall också alltid kirurgbakjour kallas. 2. Värdera tillsammans med övriga jourer om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas och vidta i sådant fall åtgärder enligt denna. 3. Se till att övrig personal blir informerad. Ge direktiv om önskade specifika förberedelser om tid finns. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. Tillkalla extra resurspersoner vid behov beroende på larminformationen (Gyn, Barn, ÖNH och Medicinjour, t ex om dessa finns) om så inte redan skett av larmmottagare på akutmottagningen. 4. Vid rött traumalarm som kvarstår efter primär utvärdering skall Anestesijour, Kirurgläkare samt IVA- eller Anestesipersonal finnas kontinuerligt vid patientens sida fram tills patienten tas till IVA, Operation (inklusive vistelse på röntgen) eller att larmet avblåses efter t ex negativ traumaröntgen och beslut av ansvarig traumaledare. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. Vid beslut om att röntgenundersökning EJ skall genomföras: Ansvarig sjuksköterska meddelar röntgen själv eller genom att delegera till annan person på akutrummet. Röntgen återgår till normal verksamhet. Observera behovet av samlad information om flera skadade finns samtidigt. 12

RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING ANESTESIJOUR 1. Inställelse vid akutrum. Mottag larminformation. Meddela snarast IVA och Operation omfattningen av larmet. Om ej specialistkompetent anestesijour eller mer än en patient så skall bakjouren alltid inkallas, vilket primärjouren ansvarar för. 2. Värdera tillsammans med övriga jourer om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas och vidta i sådant fall åtgärder enligt denna. 3. Samverka med Anestesi ssk kring information, förberedelser och arbetsfördelning vid flera patienter och planerade åtgärder beroende på larminformation. 4. Se till att övrig personal blir informerad. Ge direktiv om önskade specifika förberedelser om tid finnes. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. 5. Ge snarast information till BÅDE IVA och Operation om vad som gäller för fortsättningen så snart besked kan lämnas. Om larmet avblåses skall IVA och Operation snarast meddelas. 6. Om larmet har större omfattning och kan kräva större resurser än en operationssal ansvarar Anestesijouren för att meddela detta till Operationsavdelningen som vidtar åtgärder för att säkerställa nödvändig resurs. 7. Vid rött traumalarm som kvarstår efter primär utvärdering skall Anestesijour, Kirurgläkare och IVA eller Anestesipersonal finnas kontinuerligt vid patientens sida fram tills patienten tas till IVA, Operation (inklusive vistelse på röntgen) eller att larmet avblåses efter t ex negativ traumaröntgen och beslut av ansvarig kirurg. 13

RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING ORTOPEDJOUR 1. Inställelse vid akutrum. Mottag larminformation. Om ej specialistkompetent ortopedjour eller mer än en patient så skall bakjouren alltid larmas, vilket primärjouren ansvarar för. Sjukhus som endast har kirurgisk bakjour följer larmrutiner för kirurgi. 2. Värdera tillsammans med övriga jourer om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas och vidta i sådant fall åtgärder enligt denna. 3. Se till att övrig personal blir informerad. Ge direktiv om önskade specifika förberedelser om tid finns. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. 4. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. 5. Meddela omgående bakjouren om denne inte är på plats resultatet av primär och sekundär utvärdering. 14

RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING OPERATIONSAVDELNING 1. Operationsavdelningen larmas från akutmott som "traumalarm". Larmmottagare (anestesi-ssk -usk/operation-ssk med larmsökare) meddelar personalansvarig ssk på anestesi och instrumentering. Dessa ombesörjer att: 2. Anestesi ssk går till akutmott. Anestesijour larmas direkt från akutmottagningen. Anestesi ssk eller IVA-personal följer patienten om Rött larm kvarstår och patienten skall till Röntgen och vidare till IVA eller Operation eller tills larmet avblåses. Operationssköterska går till akutmottagningen vid larm om penetrerande våld (gäller CSK). 3. Frigöra resurser: 1 operationssal, anestesi- och op-personal med uppgift: beredda att efter anmälan genomföra omedelbar operation av traumapatient. 4. Om larmet har större omfattning och kan kräva större resurser än en operationssal ansvarar Anestesijouren för att meddela detta till Operationsavdelningen som vidtar åtgärder för att säkerställa nödvändig resurs. 15

RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING IVA 1. Larmmottagande person (På CSK sker larm via display och signal) meddelar personalansvarig ssk (om det inte är samma person) som: 2. Frigör 1 ss + 1 usk/ssk som möjlig hjälpresurs och förbereder lämplig patientplats samt informerar på avdelningen och UVA. 3. Vara beredd understödja och överta patientansvar om patienten skall till Röntgen eller behöver extra stöd på Akutmottagningen. 16

RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING RÖNTGEN Larmrutin dagtid: 1. Larmmottagare på röntgen meddelar röntgenläkare och informerar CT-lab. och akutlab som förbereder för mottagande av traumapatient. 2. CT och akutlab skall snarast kunna ta emot patient för akut undersökning. 3. Vid beslut om akut röntgenundersökning: Ansvarig kirurg formulerar remiss för datortomografi stort trauma med adekvat information som stöd för maximalt god radiologisk utvärdering. Vid datortomografi "stort trauma" sker undersökningen enligt ett odelbart protokoll, täckande skalle, halsrygg (kotpelare), thorax och buk-bäcken. Intravenöst kontrastmedel används. Patientansvarig kirurg skall närvara vid undersökningen. Undersökningarna skall bedömas och få preliminärsvar utfärdat med maximal skyndsamhet. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. Vid beslut om att röntgenundersökning EJ skall genomföras: Ansvarig kirurg meddelar röntgen själv eller genom att delegera till annan person på akutrummet. Röntgen återgår till normal verksamhet. Observera behovet av samlad information om flera skadade finns samtidigt. 4. Vid behov av kontakt från röntgen till respektive akutmottagning gäller följande telefonnummer: a. Karlstad: 178 30 b. Arvika: 121 97 c. Torsby: 472 96 Larmrutin jourtid: 1. Larmmottagaren informerar jourläkaren och tillser att datortomograf och akut lab förberedes för mottagande av traumapatient. 2. Vid beslut om akut röntgenundersökning: Ansvarig kirurg formulerar remiss för datortomografi stort trauma med adekvat information som stöd för maximalt god radiologisk utvärdering. Vid datortomografi "stort trauma" sker undersökningen enligt ett odelbart protokoll, täckande skalle, halsrygg (kotpelare), thorax och buk-bäcken. Intravenöst kontrastmedel används. Patientansvarig kirurg skall närvara vid undersökningen. Undersökningarna skall bedömas och få preliminärsvar utfärdat med maximal skyndsamhet. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. Vid beslut om att röntgenundersökning EJ skall genomföras: Mottagande sjuksköterska meddelar röntgen själv eller genom att delegera till annan person på akutrummet. Röntgen återgår till normal verksamhet. Observera behovet av samlad information om flera skadade finns samtidigt. 3. Vid behov av kontakt från röntgen till respektive akutmottagning gäller följande telefonnummer: a. Karlstad: 178 30 b. Arvika: 121 80 c. Torsby: 472 96 17

RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING BLODCENTRALEN 1. Larm kommer till Blodcentralen om Rött traumalarm via telefon: Karlstad 915 80 (Ansvarig = Larmande ssk) Arvika 122 18 Torsby 473 58 2. Blodkyl eller kylväska med en traumapack (4 E-konc, 4 plasma och 1 Trombocytkoncentrat (CSK, i Torsby och Arvika inga trombocyter och 3 plasma i första traumapack, 4 plasma i efterföljande traumapack)) skall finnas för avhämtning på Blodcentralen inom 3 minuter från larm. Personal inblandad i primärt omhändertagande skall inte ha ansvar för att hämta blod. Laboratoriets jourpersonal inlarmas (Torsby och Arvika), beredda att omgående bistå med laboratorieundersökningar samt utlämnande av ytterligare blodprodukter. Lokala rutiner för hur transport av blod skall ske till akutmottagningen eller om det kontinuerligt skall finnas blodkyl med akutblod på akutmottagningarna skall finnas på respektive sjukhus. Ansvarig för detta är Avdelningschef för respektive Akutmottagning. Om en andra traumapack beställs i Arvika och Torsby skall detta automatiskt generera leverans av trombocytkoncentrat till sjukhuset. Ansvarig för att så sker är respektive BlodC. 3. Vid Rött traumalarm skall snabblodgruppering prioriteras så att transfusion av upp till 12 E-konc (ABO-kompatibelt) kan ske i stort sett omgående. 18

ORANGE TRAUMALARM 19

ORANGE TRAUMALARM PREHOSPITALA ÅTGÄRDER Ambulanssjukvården i Värmland arbetar enligt detta dokument samt Vårdrutin Prehospital sjukvårdsledning och RETTS oavsett antal skadade vid traumaolycksfall. Vid första verifieringsrapporten till mottagande sjukhus, eller TIB i förekommande fall, sker detta enligt triageringsfärg, dvs. antal Röda, Orange, Gula och Gröna patienter. Om kriterier för Orange traumalarm är uppfyllda för en eller flera patienter skall Orange traumalarm snarast meddelas till det sjukhus transporten planeras för. Skulle försämring inträffa under transporten mot sjukhus så att patienten uppfuller krav på rött traumalarm skall ny kontakt tas och uppgradering av orange till rött traumalarm meddelas. Kriterier Rött larm Vitalparametrar och fysiologi A+B =AF < 8 eller > 30 och/eller SpO 2 < 90 % med O 2 eller ofri luftväg C= Systoliskt BT < 90 mm Hg och/eller Puls > 130 D= RLS > 3, GCS < 12 och/eller neurologiskt bortfall och/eller någon av nedanstående identifierade skador prehospitalt Instabil bröstkorg Penetrerande skador på huvud, nacke eller bål (Leder till särskilt larm om penetrerande våld på CSK) Frakturer på 2 eller fler stora rörben Misstänkt instabil bäckenfraktur Skador på ryggraden (med neurologi) Krossad eller amputerad extremitet, ovan hand eller fot. Trauma med rök eller brännskada >18 % (1 ben/2 arm) Misstänkt luftvägsbrännskada Trauma med drunkningstillbud och/eller hypotermi Kriterier Orange larm Om inte NIVÅ 1 larm uppfylls i någon del men 1. SKADEMEKANISM Bilolycka; i > 50 km/tim utan bälte eller ej utlöst krockkudde i > 70 km/tim med bälte eller med utlöst krockkudde med person fastklämd i fordonet 2. UTKASTAD UR FORDON 3. ANNAT Annan person i fordonet avliden MC/Mopedolycka > 30 km/tim Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från > 3 meter 20

ORANGE TRAUMALARM - ÅTGÄRDER Ssk - usk på akutmott larmar; "Orange traumalarm" nedanstående: 1. Akutmottagningen samlar mottagande team. Förbereder larminformation för samtliga inkallade resurser (SBAR). Säkerställer att lokaler och utrustning iordningställs. 2. Kirurgjouren överväger, beroende på egen kompetens, om bakjouren skall informeras eller inkallas redan vid larm. Om icke-legitimerad primärjour skall alltid bakjouren inkallas. I situationer där Orange larm gäller för minst två personer skall minst två läkare finnas för undersökning av patienterna. Vid flera skadade gäller att en av ovanstående utses en till övergripande teamledare som leder, fördelar och prioriterar arbetet tillsammans med en övergripande ansvarig ssk. Dessa har också särskilt ansvar för att samordna information mellan berörda enheter och andra organisationer (ambulans, polis, räddningstjänst, närstående, massmedia etc.) 3. Ortopedjour om sådan finnes. 4. Anestesijour larmas ej. Inga akuta åtgärder. 5. Vid larm om flera skadade eller situation som på annat sätt (andra larm, belastning på Akuten, IVA, Operation) riskerar att kräva mer resurser än vad som enkelt kan göras tillgänglig ansvarar alla jourer och ansvarig ssk på akuten för att värdera om katastrofplanens planering bör användas. Respektive primärjourer ansvarar för att informera sina bakjourer om sådana överväganden om bakjourerna inte finns på plats. 6. Operationsavdelningen: Inga akuta åtgärder. 7. IVA: Inga akuta åtgärder. 8. Röntgenavdelningen: Inga akuta åtgärder. Efter kontakt från kirurg eller ortoped prioritera patient till röntgenundersökning på vanliga medicinska grunder. Röntgenläkare skall skyndsamt kunna granska gjorda undersökningar. 9. Blodcentralen: Inga akuta åtgärder. 21

ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING AKUTRUM 1. Kort koncentrerad rapport av Ambulanspersonal (1-2 min, SBAR). Under denna får endast urakut livsuppehållande åtgärder vidtas (= uppgradering till Rött traumalarm) och monitorering av t ex SpO2 säkras. 2. Primär undersökning enligt ATLS-konceptet. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). Vid avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. 3. Beslut om fortsatt handläggning tas av kirurg i samråd med eventuellt närvarande ortoped och/eller anestesiolog. Eventuell uppgradering av larm till RÖTT TRAUMALARM sker genom att larm dras som vanligt. a. Fortsatt sekundär utvärdering på akutmottagningen b. Utredning på röntgen (Kirurgjour och Akutmottagningens personal ansvarar för vård och monitorering om behov finns). c. Operation (anmälan som vanligt) d. IVA (föregånget av kontakt och diskussion med Anestesijour som vanligt) e. Nedgradering larm (Kirurg- och eventuell Ortopedjour, samt akutmottagningens personal fortsätter, men dokumenterar att larmet avblåses). Observera att i de fall inte fortsatt sekundär utvärdering görs på akuten är det synnerligen viktigt att dokumentation av vad som faktiskt gjorts följer med patienten vid alternativen b-d ovan. 22

ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING KIRURGJOUR 1. Inställelse vid akutrum. Mottag larminformation. Kirurgjouren överväger, beroende på egen kompetens, om bakjouren skall informeras eller inkallas redan vid larm. Om icke-legitimerad primärjour skall alltid bakjouren inkallas. I situationer där Orange larm gäller för minst två personer skall minst två läkare finnas för undersökning av patienterna. 2. Värdera tillsammans med eventuella övriga jourer om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas och vidta i sådant fall åtgärder enligt denna. 3. Se till att övrig personal blir informerad. Ge direktiv om önskade specifika förberedelser om tid finns. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. Tillkalla extra resurspersoner vid behov (Anestesi, Gyn, Barn, ÖNH och Medicinjour, t ex om dessa finns) om så inte redan skett av larmmottagare på akutmottagningen. 4. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. 23

ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING ANESTESIJOUR 1. Inga akuta åtgärder. 2. Värdera, om kontaktad, tillsammans med övriga jourer om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas och vidta i sådant fall åtgärder enligt denna. 3. Om Anestesijouren bistår på akuten gäller att Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. 4. Vid Orange traumalarm som kvarstår efter primär utvärdering ansvarar kirurgjour och akutmottagningens personal för eventuell övervakning på röntgen och på akuten tills definitivt vårdbeslut tagits. 24

ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING ORTOPEDJOUR 1. Inställelse vid akutrum. Mottag larminformation. Överväg information till eventuell bakjour, vilket primärjouren i så fall ansvarar för. 2. Värdera tillsammans med övriga jourer om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas och vidta i sådant fall åtgärder enligt denna. 3. Se till att övrig personal blir informerad. Ge direktiv om önskade specifika förberedelser om tid finns. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. 4. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. 5. Meddela omgående bakjouren om resultatet av primär och sekundär utvärdering kräver åtgärder bortom primärjourens egen kompetens. 25

ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING OPERATIONSAVDELNING 1. Inga akuta åtgärder 2. Operationsavdelningen får vid behov information från Anestesijouren (alternativt kirurg eller ortopedjour) om Orange traumalarm kräver förberedelser på operation. 3. Operationsverksamheten fortsätter som vanligt löpande prioritering på medicinska grunder. Patient från orange traumalarm som skall opereras anmäls på vanligt sätt på respektive sjukhus. 26

ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING IVA 1. Inga akuta åtgärder. 2. Intensivvårdsavdelningen får vid behov information från Anestesijouren (alternativt kirurg eller ortopedjour) om Orange traumalarm kräver förberedelser på IVA. 27

ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING RÖNTGEN 1. Röntgenpersonal meddelas av kirurg eller ortoped om traumapatient på orange traumalarm skall genomgå akut röntgenundersökning med högsta prioritet (uppgradering till Rött traumalarm?). I annat fall sker remittering på vanligt sätt elektroniskt. 2. Prioritering görs vid behov på medicinska och resursmässiga grunder i direkt kommunikation mellan ansvariga läkare och röntgen. 4. Vid beslut om akut röntgenundersökning: Ansvarig kirurg formulerar remiss för datortomografi stort trauma med adekvat information som stöd för maximalt god radiologisk utvärdering. Vid datortomografi "stort trauma" sker undersökningen enligt ett odelbart protokoll, täckande skalle, halsrygg (kotpelare), thorax och buk-bäcken. Intravenöst kontrastmedel används. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. 5. Vid behov av kontakt från röntgen till respektive akutmottagning gäller följande telefonnummer: d. Karlstad: 178 30 e. Arvika: 121 80 f. Torsby: 472 96 28

ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING BLODCENTRALEN 1. Inga akuta åtgärder. 29

Krav på sjukhus som mottar Trauma som faller under kriterier för Orange eller Rött Traumalarm. 1. Tydlig larmrutin känd av all personal engagerad i traumaomhändertagande och inarbetad i introduktion för alla nyanställda inom dessa områden. 2. Patient som inkommer (rött traumalarm) skall kunna mötas av minst specialistkompetent kirurg, ortoped och anestesiläkare inom 30 minuter från larm och vid ankomst till sjukhus (orange traumalarm) skall alltid två läkare finnas på plats (oavsett kliniktillhörighet). 3. På Akutrum eller omedelbart tillgängligt i direkt anslutning skall utrustning och/eller Läkemedel finnas omedelbart på plats för: a. Intubation och Ventilation. b. Immobilisering av halsrygg och ryggrad generellt. c. Thoraxdrän d. Hjärt- och Lungräddning. e. Etablering och genomförande av infusion/transfusion via GROVA infarter, 1,4 mm och större. Detta skall även inkludera möjlighet till intraosseös access och CVK. f. Minst 6 l varm infusionslösning för akut bruk. g. Artärkateterisering och provtagning av artärblod. h. Övervakning (transportabel) av saturation, EKG med hjärtfrekvens, noninvasivt och invasivt blodtryck. i. Kontinuerlig mätning av kroppstemperatur (rekommendation KAD-temp). j. Stabilisering av instabilt bäcken. 4. På sjukhuset skall omgående efter rött larm minst: a. Traumapack (4 E-konc, 4 plasma och 1 trombocytkoncentrat (CSK) och 4:3:0 i Torsby och Arvika) finnas för omedelbar hämtning på Blodcentralen eller redan finnas på akutmottagningen. b. Blodtransfusion upp till 12 E-konc okorstestat eller snabbgrupperat kunna genomföras. c. En IVA-patient kunna mottas d. En urakut operation med laparotomi kunna startas e. En trauma-ct undersökning genomföras f. Antidot för reversering av Waran-blödning finnas g. Plasmatransfusion löpande kunna genomföras 5. Sjukhusets i tjänst varande bakjourer skall alltid kunna genomföra: a. Nödkoniotomi och adekvata åtgärder vid svår luftväg. b. Explorativ laparatomi med fokus på att hantera akut blödning, damage control och organperforationer. c. Extern fixation i nedre extremitet. d. Extern fixation i övre extremitet. 6. På sjukhuset skall inom 1 timma från larm kunna genomföras (kompetens både för operatör och vid operationsavdelning): a. Kraniotomi b. Thorakotomi inkluderande anestesi med enkellungventilation. 30

7. På sjukhuset skall inom 2 timmar från larm kunna genomföras: a. Komplett fasciotomi nedre extremitet b. Komplett fasciotomi övre extremitet c. Trombocyttransfusion, Fibrinogentillförsel och/eller Novoseveninfusion 8. Traumagenomgång skall årligen ingå i Akutmottagning, AnOpIVA, Kirurgi och Ortopedienheternas fortbildning för aktuell personal. 9. Traumarutinen skall ständigt vara väl integrerad med katastrofplanens formuleringar och LKKB:s arbete. Ansvarig för detta är Traumagruppens ordförande. 31