Effekter av arbetsmiljöförbättringar i tandteknikerbranschen

Effekter av arbetsmiljöförbättringar i tandteknikerbranschen Rapport S1/98 Sten Bornberger-Dankvardt, arbetsmiljöingenjör Lars-Åke Karlsson, arbetsmiljöingenjör Sofia Loodh, miljösköterska Carl-Göran Ohlson, överläkare Småföretagsenheten Yrkes- och miljömedicinska kliniken Regionsjukhuset 701 85 Örebro Telefon 019-153583, telefax 019-120404 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING 3 2. BAKGRUND 4 3. ARBETSMILJÖN I TANDTEKNIKERBRANSCHEN 5 4. SYFTE 6 5. MÅL 7 6. METOD 7 7. MÅLGRUPP 8 8. RESULTAT 8 8.1 Genomförda åtgärder 9 8.1.1 Investeringar i den fysiska arbetsmiljön 9 8.1.2 Ergonomisk rådgivning, rehabilitering och förebyggande träning 9 8.1.3 Utbildning, organisationsförändring och arbetsutvidgning 9 8.2 Arbetsmiljö 9 8.2.1 Resultat från arbetsmiljöinventeringen 9 8.3 Hälsoundersökning 11 8.3.1 Hudbesvär och nästäppa 11 8.3.2 Vita fingrar 11 8.3.3 Besvär från rörelseorganen 12 8.3.4 Besvär från rörelseorganen hos tandtekniker som deltagit vid tre undersökningstillfällen 12 8.3.5 Luftrörsbesvär 13 8.3.6 Resultat av lungfunktionsundersökning 13 8.3.7 Resultat av hörselundersökning 13 8.4 Branschens utveckling 14 9. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 15 10. REFERENSER 18 11. BILAGOR 19 2

1. SAMMANFATTNING Projektet Produktivitet och Hälsa pågick från hösten 1992 till och med våren 1995 med ekonomiskt stöd från Arbetslivsfonden. Syftet var att stimulera intresset för arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöåtgärder i fyra småföretagsbranscher i Örebro län. En av branscherna var tandteknikerbranschen. Totalt satsades 1,3 miljoner kronor på att förbättra arbetsmiljön i berörda tandteknikföretag varav Arbetslivsfonden bidrog med 346.000 kronor. En uppfölj ning och utvärdering av projektet planerades redan från start. Det är resultatet från den utvärderingen som presenteras i rapporten. Målgrupp i projektet var de som var berättigade till bidrag från Arbetslivsfonden, dvs tandteknikföretag i länet med anställda inklusive soloföretagare med aktiebolag. Elva av 26 tandtekniska laboratorier i Örebro län deltog. Den slutliga studiegruppen utgjordes av 38 tandtekniker. Huvudsyftet med uppföljningen var att utvärdera om vidtagna åtgärder under projekttiden haft avsedd effekt på arbetsmiljö och hälsa. Genomförda åtgärder Under de drygt två år som projektet pågick genomfördes en lång rad aktiviteter både gemensamt för flera företag tillsammans och i varje enskilt företag för sig. Kurs i Stresshantering lockade 32 tandtekniker och kurs i Företagsutveckling lockade 26 tandtekniker. Exempel på åtgärder i enskilda tandtekniska laboratorier var: Ergonomisk rådgivning, dammreduktion, ergonomiska förbättringar, rehabilitering, vibrationsdämpning, förändrad arbetsorganisation och ny teknik. Effekter i branschen av projektet Produktivitet och Hälsa Intervjuer med tandteknikerna i samband med utvärderingen visade att arbetsmiljön upplevdes vara förbättrad. Framför allt upplevde man att exponeringen för kemikalier hade minskat, liksom stressen. Men också att ergonomin hade blivit bättre. Expertbedömningen styrkte att utsug fungerade tillfredsställande, men att ljudnivån vid vissa arbetsmoment fortfarande var hög och att svåra arbetsställningar förekom. Då det gäller effekter på hälsan kan det vara för tidigt att dra några slutsatser. Jämfört med tidigare undersökningar i branschen sågs ändå förbättringar i åtta av tolv hälsovariabler. Exempelvis hade besvär av nästäppa minskat, vilket kan ses som ett resultat av att dammexponeringen hade blivit lägre. Vidare uppgav lägre andel än tidigare att de hade hudbesvär, vilket kan vara ett resultat av att kemikalieexponeringen hade minskat. Fortfarande återstod en del att göra för att förbättra ergonomin och med att sänka ljudnivån. Avstämning mot mål Sammanfattningsvis kunde konstateras att målen uppfylldes med några undantag. Besvär i nacke/skuldror/axlar var fortfarande vanligare än målsättningen. Det förekom även arbetsmoment där ljudnivån var hög och där man inte använde hörselskydd. Andelen med hörselskador var dock betydligt lägre än vid tidigare undersökning. 3

2. BAKGRUND Småföretagsenhetens tidigare projekt i tandteknikerbranschen i Örebro län hade visat att arbetsmiljöproblemen i branschen var påtagliga (kapitel 3). Genom Arbetslivsfondens tillkomst och möjligheter till ekonomiskt stöd därifrån stimulerades företagen att vidta åtgärder (faktaruta). Ett branschråd bildades på initiativ från Småföretagsenheten och företrädare för branschen (både arbetstagare och arbetsgivare). I branschrådet ingick Ingrid Bergqvist (DePeNova), Hanne Alvner (Nora Tandteknik AB), Johan Lundin (Dentaltjänst i Örebro AB), Bengt Bergqvist (Tandtekniska Laboratoriet AB), Hans Wendlerkrantz (Tandteknik AB), Stefan Johansson (DePeNova), Gun Ohlsson (Folktandvårdens specialistkliniker), Evelyn Karlsson (Servicehälsan) och Sten Bornberger-Dankvardt (Småföretagsenheten). Tillsammans diskuterades problem som branschen brottades med och gemensamma branschaktiviteter planerades och genomfördes. Branschrådet träffades vid fem tillfällen. Mötesprotokoll skickades ut till samtliga laboratorier i länet. Initiativ togs även från rådets sida att starta en förening för tandtekniska laboratorier och en interimstyrelse bildades. Ett arbetsmiljöprogram formulerades för branschen i vilket åtgärder och mål presenterades. Programmet ingick tillsammans med tre andra branscher i projektet Produktivitet och Hälsa - en arbetsmiljökampanj riktad till småföretag med färre än 20 anställda i Örebro län. 1 Företagarnas Riksorganisation stod för ansökan till Arbetslivsfonden. Småföretagsenheten fick ansvaret att driva projektet, som startade hösten 1992 och avslutades våren 1995. En styrgrupp bildades vid projektstarten. I denna ingick representanter från Företagarnas Riksorganisation, Utvecklingsfonden, Metallarbetareförbundet, Företagshälsovården, Arbetslivsfonden och Småföretagsenheten. Styrgruppens uppgift var bl a att verka för att informationen om projektet spreds till berörda grupper, lämna konstruktiv kritik och synpunkter på projektets genomförande, samt i övrigt känna medansvar för projektets måluppfyllelse. Totalt fanns det vid projektstart 27 tandtekniska laboratorier med cirka 100 sysselsatta i Örebro län. Samtliga tandtekniska laboratorier inbjöds till informationsmöte om projektet. Av 26 företag var 20 representerade och drygt hälften av länets tandtekniker kom till mötet. Övriga laboratorier informerades vid besök. Faktaruta om Arbetslivsfonden Arbetslivsfonden tillkom och startade 1 juli 1990 efter riksdagsbeslut juni 1989 om en särskild arbetsmiljöavgift (1,5% på lönesumman under tiden september 1989 t o m december 1990). Syftet var att dämpa kostnadsutvecklingen och att öka arbetskraftsutbudet. Pengarna avsågs användas för insatser som förväntades minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. 2 Arbetslivsfonden upphörde sista juni 1995 och hade då behandlat 32 000 ansökningar om arbetsplatsprogram. 25 000 arbetsplatsprogram beviljades bidrag och 15 000 avslutades. 3 Bidrag beviljades i huvudsak till åtgärder avseende arbetsorganisation, rehabilitering och fysiska arbetsmiljöåtgärder. 4 Produktivitetstänkande, kompetensutveckling och nätverk kom alltmer i fokus under fondens livstid. 5 Inklusive företagens investeringar satsades totalt 30 miljarder på arbetslivets utveckling. 1 Det goda arvet, Arbetslivsfonden i Örebro län, Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro 2 Presentationsmaterial om Arbetslivsfonden 3 Bostedt G, Lundberg L, Drivkrafter för förändringsarbete, Arbetslivsfonden 4 Andersson G, et al, Arbetsorganisation i förändring, Arbetslivsfonden 5 Brulin G, Nilsson T, Arbetsutveckling och förbättrad produktivitet 4

Under de drygt två år som projektet pågick genomfördes en lång rad aktiviteter både gemensamt för flera företag och i varje enskilt företag för sig. Kurs i Stresshantering lockade 32 tandtekniker och kurs i Företagsutveckling lockade 26 tandtekniker. Exempel på åtgärder i enskilda tandtekniska laboratorier var: Ergonomisk rådgivning, 11 lab Dammreduktion, 11 lab Ergonomiska förbättringar, 9 lab Rehabilitering, 5 lab Vibrationsdämpning, 2 lab Arbetsorganisation, 2 lab Ny teknik, 1 lab Projektet omfattade 11 tandtekniska laboratorier med 50 anställda, dvs hälften av de sysselsatta berördes av projektet i olika hög grad. För att komma i åtnjutande av bidrag från Arbetslivsfonden uppställdes vissa schabloner när det gällde typen av investering/åtgärd och bidragsstorlek. 1. Investeringar i den fysiska arbetsmiljön - 40% av godkänt bidragsunderlag eller maximalt 5.000 kr/anställd. 2. Utbildning/utveckling - t.ex. ergonomisk utbildning, kompetensutveckling, utbildning ingående i en arbetsorganisatorisk förändring - totalt inklusive fysiska arbetsmiljöförbättringar, max 15.000 kr/anställd. 3. Rehabiliteringsinsatser - ytterligare bidrag. Totalt satsades 1,3 miljoner på att förbättra arbetsmiljön i berörda tandtekniska laboratorier, varav Arbetslivfonden bidrog med 346.000 kronor. En uppföljning och utvärdering av projektet planerades redan från start. Det är resultatet från den utvärderingen som presenteras i denna rapport. 3. ARBETSMILJÖN I TANDTEKNIKERBRANSCHEN 1982-83 genomförde Länsenheten vid Yrkesmedicinska kliniken i Örebro en riktad arbetsmiljöundersökning vid 21 av 50 tandtekniska laboratorier i Örebro län. 6 En medicinsk och yrkeshygienisk kartläggning genomfördes. Undersökningen visade att felaktiga och belastande arbetsställningar tillsammans med dålig belysning, damm och buller var de vanligaste arbetsmiljöproblemen. Stressen i arbetet var också framträdande. De dominerande hälsoproblemen var muskuloskeletala besvär från nacken (män 26 %, kvinnor 64 %), skuldror/axlar (män 26 %, kvinnor 46 %) och händer/handleder (män 23 %, kvinnor 45 %). Bland männen besvärades en tredjedel (33%) av huvudvärk, glömska (enligt anhöriga) och insomningssvårigheter. Bland kvinnorna angav nästan hälften (46%), besvär med huvudvärk och koncentrationssvårigheter. 6 Andersson I et al, Tandteknikerprojektet 1982-83, Länsenheten, YMK, Regionsjukhuset, Örebro 5

Symtomen bedömdes ha samband med flera samverkande faktorer som stress, ensidiga arbetsbelastningar, felaktiga arbetsställningar och synkrävande arbete. Bland de 27 tandtekniker som varit verksamma i mer än 15 år i branschen hade 18 hörselnedsättningar av varierande svårighetsgrad. Den undersökta gruppen ansågs ha sämre hörsel än vad man kunde förvänta sig. Det bedömdes att buller från arbetsmiljön kunde vara bidragande orsak till hörselnedsättningarna. Trots den dammiga arbetsmiljön kunde ingen ökad förekomst av luftrörsbesvär eller nedsatt lungfunktion konstateras i tandteknikergruppen. Bland de undersökta teknikerna hade 12% uppgivit symtom på vita fingrar. I tre fall bedömdes besvären ha samband med exponeringen i arbetet. 1988-89 genomfördes en femårsuppföljning i Örebro län. 7 Den fysiska arbetsmiljön hade då blivit bättre jämfört med den föregående undersökningen. Dock kvarstod problem med buller, belysning, arbetsställningar, damm och termiskt klimat. Tecken noterades till en snabbare nedsättning av lungfunktionen än vad som kunde förklaras av stigande ålder. Fortsatta problem observerades med ergonomiska besvär och lättare hörselskador. Tandtekniker som arbetar med krom-koboltlegeringar utsätter sig för ett sammansatt oorganiskt damm. Femårsuppföljningen visade att tandtekniskt krom-koboltarbete kan orsaka försämrad lungfunktion och i vissa fall pneumokonios (dammlunga). 8 En enkätundersökning genomfördes 1992 där småföretagare i olika branscher fick besvara frågor om bl a sjukfrånvaro och rehabilitering. I denna enkät framkom att 20 % av tandteknikerföretagen hade haft någon anställd som varit sjukskriven mer än fyra veckor under 1992 och en tredjedel av frånvaron bedömdes av företagarna själva ha samband med arbetsmiljön. Dessutom svarade 28 % av företagarna att någon i företaget gick och drog på krämpor då det egentligen skulle krävas längre ledighet för att bli bra. Detta medgav dock inte arbetet. Majoriteten av företagarna (83 %) ansåg att arbetsmiljöförbättringar på företaget kunde minska risken för besvär eller sjukdom. Endast 15 % av företagen hade regelbunden kontakt med företagshälsovård. 9 4. SYFTE Huvudsyftet med uppföljningen var att utvärdera om de vidtagna åtgärder som genomfördes under projekttiden haft avsedd effekt på arbetsmiljö och hälsa. 7 Andersson I et al, Arbetsmiljö och hälsotillstånd hos tandtekniker i Örebro län - en femårsuppföljning, Länsenheten, YMK, Regionsjukhuset, Örebro 8 Persson B, Lungförändringar bland tandtekniker exponerade för krom-koboltlegeringar, Yrkesmedicinska klinikerna i Linköping och Örebro 9 Rehabilitering i småföretag - resultat av en enkätundersökning och intervjuer med företag med färre än 10 anställda i Örebro län 1992-93, Småföretagsenheten, YMK, Regionsjukhuset, Örebro 6

5. MÅL Målen i projektet hade formulerats utifrån undersökningen i branschen 1988 (besvärsprocent män/kvinnor). 1. Två år efter avslutat projekt skall andelen tandtekniker med besvär i ländryggen ha minskat till <25 % (34 %/25 %), besvär i skuldror/axlar till <25 % (38 %/25 %) och besvär från nacken till <35 % (48 %/50 %). 2. Två år efter avslutat projekt skall fler än 95 % av tandteknikerna använda godkänt utsug vid dammande arbeten. 3. Två år efter avslutat projekt skall fler än 95 % av tandteknikerna använda hörselskydd när höga ljudnivåer inte kan undvikas. Vidare var målsättningen: 4. Att undersöka om genomförda åtgärder, enligt företagens uppfattning, givit förväntad effekt. 5. Att kunna jämföra nuvarande situation avseende målgruppens hälsa och arbetsmiljö med tidigare studier av tandteknikermiljön i Örebro län för att få en grov uppfattning om tendensen i branschen. 6. Att kunna ge företagen aktuell information om hälsorisker i yrket samt motivera fortsatta åtgärder. I Arbetsplatsprogram som varje företag lämnade in till Arbetslivfonden, formulerades företagsspecifika mål för de åtgärder som skulle genomföras. Det kunde exempelvis vara att förebygga och minska fysisk belastning och belastningsbesvär, minska riskerna vid kemikaliehantering, förebygga hörselskador pga buller, förebygga besvär från hud och luftvägar samt att förebygga besvär av och bättre kunna hantera stress. 6. METOD Som metod valdes att genom företagsbesök, riktad hälsoundersökning på arbetsplatsen, enkätfrågor och intervjuer utvärdera effekterna av de åtgärder som genomfördes enligt arbetsplatsprogrammen vid varje företag. Samtliga företag besöktes av miljösköterska och arbetsmiljöingenjör. Den medicinska undersökningen som genomfördes av miljösköterskan innefattade lungfunktionsundersökning (spirometri), hörselmätning (audiogram), kontroll av längd och vikt samt hudinspektion. Vid spirometriundersökningen användes bälgspirometer av märket Vitalograf (MTA 1341), samma instrument som använts vid tidigare undersökningar av tandtekniker 1983 och 1988. Spirometern kalibrerades på plats före varje undersökningstillfälle. Hörselundersökningarna genomfördes med tonaudiometer av märket Tegnér PTA 10. Frågeformulären (bilaga 1) som användes var FHV 002D Bakgrundsfaktorer, FHV 003D Sjukdomshistoria, FHV 004D Symtomfrågor, FHV 007D Besvär från rörelseorganen och FHV 009D Luftrörsbesvär. Formulären skickades ut en vecka i förväg till företagen tillsammans med ett bekräftelsebrev om den överenskomna tiden för undersökningen. Vid uppföljningsbesöket gjordes en individuell genomgång av frågeformulären varvid de undersökta kunde få svar på eventuella frågor inom områden som arbetsmedicin, hälsa och livsstil. 7

Vidtagna åtgärder under projekttiden utvärderades. Det kunde gälla såväl investeringar i utrustning som rehabiliteringsinsatser och organisatoriska förändringar. Alla berörda fick tillfälle att ge sina omdömen. De tekniska mätningarna utfördes av arbetsmiljöingenjören. För att kunna jämföra med uppsatta mål mättes ljudnivån vid olika arbetsmoment med hjälp av ljudnivåmätare Brüel & Kjaer 2231 och Brüel & Kjaer 2526. Mätningarna utfördes intill tandteknikerns öron. För att kontrollera funktionen på utsugen användes en dragprovare, där man med hjälp av rök kunde se hur väl utsugen fungerade. 7. MÅLGRUPP Målgrupp i projektet var de som var berättigade till bidrag från Arbetslivsfonden, dvs tandteknikföretag i länet med anställda inklusive soloföretagare med aktiebolag. Av 26 tandtekniska laboratorier i Örebro län deltog 11 i projektet. Vid projektstart hade dessa företag 50 anställda. Vid uppföljningen hade antalet anställda i de deltagande företagen minskat till 42 personer varav 38 arbetade som tandtekniker och kom att utgöra den slutgiltiga studiegruppen (tabell 1). Övriga fyra exkluderades vid databearbetningen. Av de 38 i studiegruppen hade 16 10 11 personer deltagit i tandteknikerprojekten 1983 och 1988. Tabell 1. Studiegruppen (38 tandtekniker) Man Kvinna Antal 26 12 Medelålder 45 (22-62) 30 (21-60) År i yrket 33 (1-42) 11 (1-20) Arbetstid 40 tim/v 15 7 <40 tim/v 4 3 >40 tim/v 7 2 Företagare 15 2 Anställd 11 10 8. RESULTAT Arbetsplatsprogrammen, dvs åtgärder som de deltagande företagen kom att genomföra i projektet, arbetades fram efter de behov som förelåg och efter respektive företags ekonomiska resurser. Den genomsnittliga kostnaden blev 118.000 kr per företag varav Arbetslivfonden bidrog med 31.400 kr. Kostnaden för de personer som deltog blev i genomsnitt 26.000 kr per individ. 10 Andersson I, et al Tandteknikerprojektet 1982-83, Länsenheten, YMK, Örebro 11 Andersson I, et al, Arbetsmiljö och hälsotillstånd hos tandtekniker i Örebro län - en femårsuppföljning. Länsenheten, YMK, Örebro 8

8.1 Genomförda åtgärder 8.1.1 Investeringar i den fysiska arbetsmiljön Det man satsade på i genomförandet av arbetsplatsprogrammet var bl a ny utrustning och inredning. Det handlade om nya arbetsstolar (4 företag), nya arbetsbänkar (1 företag) och yogamatta (1 företag) för att avlasta fötter, ben och ländrygg vid stående arbete. Förbättrad ventilation för att minska exponeringen för skadligt damm och förbättrat termiskt klimat (4 företag), bättre blästerutsug (8 företag), nya dragskåp ( 2 företag), nytt sliphandtag med utsug (1 företag) och ny urbränningsugn (1 företag). Två av företagen installerade bättre belysning och tre köpte in lågvibrerande handstycken. 8.1.2 Ergonomisk rådgivning, rehabilitering och förebyggande träning Ergonomisk rådgivning på arbetsplatsen med hjälp av ergonom/företagssjukgymnast genomfördes i tio av företagen. I samband med detta gavs individuella träningsråd till de anställda. Förebyggande träning och rehabiliteringsåtgärder genomfördes i sju av företagen. 8.1.3 Utbildning, organisationsförändring och arbetsutvidgning I tre av de deltagande företagen infördes ny teknik/arbetsmetod vilket gav mer omväxling och variation i arbetet. Detta gjordes i samband med förändring av arbetsorganisationen. 8.2 Arbetsmiljö I uppföljningsundersökningen ingick arbetsmiljöinventering och medicinsk undersökning vid de berörda företagen (Metod, kapitel 6). Undersökningen genomfördes till största delen under våren 1997. 8.2.1 Resultat från arbetsmiljöinventeringen Arbetsmiljöbedömningar genomfördes vid elva laboratorier. I första hand utvärderades de åtgärder som genomförts i projektet Produktivitet och Hälsa. Frågor ställdes om den fysiska arbetsmiljön för att kunna jämföra med de uppsatta målen i projektet. Resultatet grundades på intervjuer med 29 tandtekniker vid elva laboratorier (tabell 2). 9

Tabell 2. Resultat från intervjuer med 29 tandtekniker vid 11 laboratorier Arbetsmiljöfaktor Ja Nej Användning av hörselskydd (6) 21 % (23) 79 % Minskad ljudnivå (6) 21 % (23) 79 % Minskad vibrationsexponering (4) 14 % (25) 86 % Användning av utsug vid slipning (28) 97 % (1) 3 % Tillfredsställande utsug (29) 100 % (0) 0 % Förbättrat klimat (15) 52 % (14) 48 % Minskad dammexponering (15) 52 % (14) 48 % Minskad kemikalieexponering (18) 62 % (11) 38 % Minskade ensidiga belastningar (14) 48 % (15) 52 % Minskade belastningsbesvär (9) 31 % (20) 69 % Minskad stress (11) 38 % (18) 62 % Kommentarer Utsug Som framgår av tabellen så använder man utsug genomgående och man ansåg att det fungerade tillfredsställande. Vid den kontroll som gjordes med hjälp av rök kunde vi bekräfta att utsugen fungerade väl. Kemikalier 62 % ansåg att exponeringen för kemikalier hade minskat. Man arbetade mera i dragskåp och hade bättre utsug vid sin arbetsplats än tidigare. På flera laboratorier hade man installerat bra blästerutrustning. Ergonomi 31 % av tandteknikerna angav att belastningsbesvären hade minskat. Flera av laboratorierna hade förbättrat ergonomin med nya stolar och arbetsbänkar. Arbetet innebar fortfarande mycket stillasittande samt olämpliga arbetsställningar med statiskt belastade armar och axlar. Klimat 52 % tyckte att klimatet hade blivit bättre. Flera av labben hade installerat nya aggregat med inbyggd kylning. Detta förbättrade klimatet, men man har i några fall fått problem med drag i stället som gjorde att anläggningen inte kunde utnyttjas fullt ut. Buller Endast 21 % ansåg att ljudnivån hade minskat och lika stor andel (21 %) använde hörselskydd. En orsak kunde vara att några inte ansåg sig ha höga ljudnivåer. Bullermätningar med ljudnivåmätare Brüel & Kjaer typ 2225 genomfördes c:a 1 m från mätobjektet intill operatörens öra. Resultatet från några olika arbetsmoment kan ses i nedanstående tabell (tabell 3). Som framgår av tabellen förekom det hörselskadligt buller, >85 db(a), vid flera arbetsmoment även om exponeringstiden ofta var kort. 10

Tabell 3. Mätning av ljudnivå vid olika arbetsmoment Arbetsmoment Ljudnivå db(a), 60 s Leq Antal mätresultat Tryckluftsrenblåsning (90-92) 2 Gipstrimning (87-95) 3 Ultraljudsvibrator (80-90) 5 Bandsågning (80-90) 4 Slipning med handstycke (75-83) 5 Slipning med high speed (76-77) 2 Bläster 80 3 Bandslip 94 1 Grovputs 83 1 8.3 Hälsoundersökning 8.3.1 Hudbesvär och nästäppa Av 38 tandtekniker uppgav fyra (11 %) hudbesvär i form av klåda och torr hud medan tio (26 %) besvärades av nästäppa. Vid undersökningen 1988 var motsvarande siffror 18 respektive 33 %. Således en minskning. 8.3.2 Vita fingrar Fem (13 %) av tandteknikerna hade besvär av vita fingrar i kyla. Detta är exakt samma symtomfrekvens som vid undersökningen 1988, vilket är högre än den prevalens 12 som anses gälla för normalbefolkningen. För Sveriges del kan ca 5 % hos män och något högre hos kvinnor vara en rimlig skattning. Men en undersökning pekar på en större könsskillnad med ca 15 % hos kvinnor. 13 Internationellt har publicerats prevalens på 8 % i Estland 14 och prevalenser runt 3 % i Japan, 15 South Carolina 16 och Spanien. 17 Dock varierar uppgiften om prevalens beroende på hur stränga diagnoskriterier som tillämpas, från 0,5 % till ca 10 % för män. 18 12 Andelen sjuka i en viss sjukdom inom en viss befolkning vid en given tidpunkt 13 Leppert J, Primary Raynaud s Phenomenon in Women, Avhandling Uppsala Universitet, 1989 14 Valter I, Maricq HR, Prevalence of Raynaud phenomenon in Tartu and Tartumaa, southern Estonia, Scand J Rheumatol. 26(2):117-24, 1997 15 Mirbod SM, Inaba R, Iwata H, Operating vibrating tools and prevalence of subjective complains in vibration syndrome, Cent Eur J Public Health. 3 Suppl:97-102, 1995 16 Weinrich MC, Maricq HR, Keil JE, McGregor AR, Diat F, Prevalence of Raynaud phenomenon in the adult population of South Carolina, J Clin Epidemiol. 43(12):1343-9, 1990 17 Riera G, Vilardell M, Vaque J, Fonollosa V, Bermejo B, Prevalence of Raynaud s phenomenon in a healthy Spanish population, J Rheumatol. 20(1):66-9, 1993 Jan 18 Bartelink ML, Wollersheim H, van de Lisdonk E, Spruijt R, van Weel C, Prevalence of Raynaud s phenomenon, Neth J Med. 41(4-3):149-52, 1992 Oct 11

Bland vibrationsexponerade är prevalensen vita fingrar betydligt högre, som regel minst 15 % upp till närmare 50 % hos de tyngst exponerade. Klinikens egna erfarenheter tyder på 20 % prevalens bland de med mångårig exponering för vibrerande verktyg. I en fransk undersökning observerades 36 % bland kraftigt exponerade 19 och 23 % bland slipare på svensk flygindustri 20 medan en Japansk studie visade lägre än 10 % prevalens bland vibrationsexponerade. 21 Av intresse kan noteras en Japansk studie av tandtekniker som hade Raynauds fenomen i en prevalens av 5,5 %. 22 8.3.3 Besvär från rörelseorganen Nackbesvär angavs av 15 personer (40 %) vilket är lägre än bland t ex frisörer (47 %). Besvär i skuldror/axlar angavs av 15 (39 %). Det var vanligare bland kvinnorna, 6 av 12 (50 %) angav besvär (tabell 4). Fyra av kvinnorna (33 %) hade besvär i höger handled. Var fjärde tandtekniker uppgav besvär från länd/korsryggen. Jämför man kvinnor och män så uppgav kvinnorna större andel besvär från alla kroppsdelar utom fotleder/fötter. Förekomst av besvär från rörelseorganen hos tandteknikerna var lägre 1997 (38 personer) än 1988 (41 personer) när det gällde nacke, armbågar, handleder, ländrygg och höfter. Däremot hade besvären från skuldror/axlar ökat, framför allt hos kvinnorna (tabell 4). Tabell 4. Besvär från rörelseorganen de senaste 12 månaderna, andelen JA-svar i % 1988 1997 Män 32 Kvinnor 9 Totalt 41 Män 26 Kvinnor 12 Totalt 38 Nacke 48 50 49 39 42 40 Skuldror/axlar 38 25 35 35 50 39 Armbågar 14 0 11 4 17 8 Handleder/händer 24 12 22 11 33 18 Ländrygg 34 25 32 23 25 24 Höfter 17 0 14 0 25 8 Knän 14 25 16 15 25 18 Fotleder/fötter 7 0 5 12 8 11 8.3.4 Besvär från rörelseorganen hos tandtekniker som deltagit vid tre undersökningstillfällen En grupp av 16 tandtekniker hade deltagit i undersökningarna 1982/83, 1988 och 1997 19 Gautherie M, Clinical studies of the vibration syndrome using a cold stress test measuring finger temperature, Cent Eur J Public Health. 3 Suppl:5-10, 1995 20 Dimberg L, Oden A, White finger symtoms: a cross-sectional study, Aviat Space Environ Med. 62 (9 Pt 1):879-83, 1991 Sep 21 Mirbod SM, Inaba R, Iwata H, Operating vibrating tools and prevalence of subjective complains in vibration syndrome, Cent Eur J Public Health. 3 Suppl:97-102, 1995 22 Yoshida H, Nagata C, Mirbod SM, Iwata H, Inaba R, [Analysis of subjective symptoms of upper extremities in dental technicians]. [Japanese], Sangyo Ugaku. 33(1):17-22, 1991 Jan 12

varav 13 hade besvarat frågor om besvär i rörelseorganen vid alla tre undersökningarna. Vid jämförelse med totala gruppen hade denna grupp en något högre besvärsfrekvens. Nackbesvär 62 %, besvär skuldror/axlar 46 % och ländryggsbesvär 33 %. Denna skillnad förklarades av en eller ett par tandtekniker med besvär. Gruppen är också äldre än genomsnittet 1997. 8.3.5 Luftrörsbesvär Två av tandteknikerna svarade att de hade luftrörsbesvär i form av astma som medicinerades. Ingen av dem var, eller hade varit rökare. 8.3.6 Resultat av lungfunktionsundersökning De genomförda spirometrierna 23 visade att medelvärdet på Vitalkapaciteten (VK) för hela tandteknikergruppen (38) var 98 % och medelvärdet på Forcerad Expiratorisk Volym (FEV 1 ) 103 % av förväntade värden. Män och kvinnor var i stort sett lika. Fjorton tandtekniker hade undersökts 1983, 1988 och 1997 (tabell 5). Som framgår av tabellen har VK-värdet successivt försämrats, framför allt mellan 1983 och 1988 varefter inga nämnvärda förändringar skett. De två personerna med astma hade ordinära värden. Tabell 5. Resultat av lungfunktionsundersökning med spirometri, 14 tandtekniker VK och FEV % Lungfunktion 1983 1988 1997 VK 105,5 100,9 99,0 FEV 1 113 106,8 107,5 8.3.7 Resultat av hörselundersökning Resultaten av hörselundersökningarna har bedömts efter Bedömningsmall för hörselskador enligt Klockhoff. Vid undersökning av de 38 tandteknikerna framkom att 27 (71 %) hade normal hörsel. En prevalens identisk med den som noterades bland 19 tandtekniker 1988. Motsvarande siffra vid undersökningen 1982/83 av 27 tandtekniker var 33 %. Bland de elva som nu hade nedsatt hörsel hade sex lätt hörselnedsättning, tre medelsvår och två personer svår hörselnedsättning. För de fem personerna (13 %) i tandteknikergruppen som hade medelsvår eller svår hörselnedsättning, kan buller från arbetsmiljön ha varit en bidragande orsak till nedsättningarna. Medelåldern bland dessa fem var 51 år (37-62) och de hade varit verksamma som tandtekniker i medeltal 32 år (18-42). 23 Vitalkapacitet (VK) anger hur mycket luft den undersökte kan blåsa ut efter en maximal inandning utan hänsyn till tidsåtgång. Forcerad Expiratorisk Volym (FEV 1 ) anger den mängd luft den undersökte efter maximal inandning med maximal ansträngning och forcering kan blåsa ut på en sekund. Som referens användes det s k Göteborgsmaterialet. 13

Alla uppgav att de varit utsatta för buller i sin arbetsmiljö och dessutom slarvat med att använda hörselskydd, speciellt i början av yrkeskarriären. Av de tre som deltog 1988 och som redan då hade hörselnedsättning hade två försämrats och en hade oförändrat resultat vid undersökningen. 8.4 Branschens utveckling 29 tandtekniker intervjuades med frågor rörande branschen idag och hur man såg på framtiden (bilaga 3). Av dessa var 20 arbetsgivare eller representerade arbetsgivaren och 9 var anställda. Med något undantag hade alla laboratorier reducerat sin personal. I och med att branschen blev en fri marknad och Försäkringskassans bidragsrutiner ändrats, hade konkurrensen blivit hårdare. Detta hade lett till priskrig och en rakare förhandling mellan tandläkarna och laboratorierna. Man upplevde även konkurrens från tandtekniker utanför Sverige. Den fria marknaden hade även lett till att laboratorierna måste drivas som konventionella företag med marknadsföring, försäljning och mycket annat. Detta var man ovan vid och upplevde att det tog för mycket tid från produktionen. Arbetssituationen var ryckig med för hög eller för låg beläggning. Många gånger ställdes krav på korta leveranstider. Vidare ansåg man att det var för många regler. De flesta tyckte ändå att arbetet som tandtekniker var ett intressant och stimulerande hantverk som kräver stort tekniskt kunnande. På frågan hur det är att vara tandtekniker idag jämfört med två år tidigare svarade 85% att det var sämre och 15% att det var oförändrat. Ingen svarade att det var bättre. Frågan om hur lönsamheten i företaget hade utvecklats sedan 1995 ställdes till 20 arbetsgivarrepresentanter från de 11 laboratorierna. Som framgår av tabell 6 upplevde man med ett undantag att lönsamheten hade försämrats. Tabell 6. Intervjusvar om upplevd lönsamhetsutveckling i branschen Mycket sämre Sämre Oförändrat Bättre Mycket bättre (15) (4) (0) (1) (0) 75 % 20 % 0 % 5 % 0 % De flesta såg dystert på framtiden. Branschen är överetablerad och man räknade med att några laboratorier måste läggas ner. Man har en oviss period på 1-2 år framför sig innan stabilisering. Kraven kommer att öka utan att ersättningen förbättras. De flesta har kommit igång med kvalitetsarbete som man anser kommer att löna sig på sikt. 14

9. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Företagen blev positivt överraskade över möjligheterna till bidrag från Arbetslivsfonden (ALF) för arbetsmiljöinvesteringar och intresset blev relativt stort. Ungefär hälften av tandteknikerna deltog i de gemensamma aktiviteter som ingick i projektet Produktivitet och Hälsa. Elva av 27 tandtekniska företag genomförde arbetsplatsprogram. Totalt satsades 1,3 miljoner eller 26.000 kr per individ på att förbättra arbetsmiljön. Redan från start planerades en utvärdering av genomförda åtgärder och uppsatta mål. Vad blev effekten? Intervjuer med tandteknikerna i samband med utvärderingen visade att arbetsmiljön upplevs ha förbättrats. Framför allt upplevde man att exponeringen för kemikalier hade minskat liksom stressen, men också att ergonomin hade blivit bättre. Expertbedömningen styrkte att utsug fungerade tillfredsställande, men att ljudnivån vid vissa arbetsmoment fortfarande var hög och att svåra arbetsställningar förekom. Då det gäller effekter på hälsan kan det vara för tidigt att dra några slutsatser. Jämfört med tidigare undersökningar i branschen sågs ändå förbättringar i åtta av tolv hälsovariabler (tabell 7). Exempelvis hade besvär av nästäppa minskat, vilket kan ses som ett resultat av att dammexponeringen hade blivit lägre. Vidare uppgav färre att de hade hudbesvär, vilket kan vara ett resultat av att kemikalieexponeringen hade minskat. Fortfarande återstod en del att göra för att förbättra ergonomin och med att sänka ljudnivån. Tabell 7. Förbättringar/försämringar jämfört med tidigare undersökning i branschen Förbättringar Hud Nästäppa Nacke Skuldror/axlar (män) Armbågar (män) Handleder/händer (män) Ländrygg (män) Hörsel Försämringar Skuldror/axlar (kvinnor) Armbågar (kvinnor) Handleder/händer (kvinnor) Fotleder/fötter 15

Avstämning mot mål Följande mål hade formulerats för projektet Produktivitet och Hälsa samt uppföljningen av detta: 1. Två år efter avslutat projekt skall andelen tandtekniker med besvär i ländryggen ha minskat till <25 %, besvär i skuldror/axlar till <25 % och besvär från nacken till <35 %. 2. Två år efter avslutat projekt skall fler än 95 % av tandteknikerna använda godkänt utsug vid dammande arbeten. 3. Två år efter avslutat projekt skall fler än 95 % av tandteknikerna använda hörselskydd när höga ljudnivåer inte kan undvikas. Vidare var målsättningen: 4. Att undersöka om genomförda åtgärder, enligt företagens uppfattning, givit förväntad effekt. 5. Att kunna jämföra nuvarande situation avseende målgruppens hälsa och arbetsmiljö med tidigare studier av tandteknikermiljön i Örebro län för att få en grov uppfattning om tendensen i branschen. 6. Att kunna ge företagen aktuell information om hälsorisker i yrket samt motivera fortsatta åtgärder. Mål 1 (enl ovan) uppnåddes vad gäller besvär i ländrygg, men inte i övrigt. Mål 2 anser vi vara uppfyllt vid de undersökta laboratorierna. Mål 3 uppnåddes inte till fullo. Endast 21 % uppgav att de använde sitt hörselskydd. Däremot hade flera laboratorier vidtagit åtgärder för att sänka ljudnivån och lika stor andel av tandteknikerna (21 %) uppgav att ljudnivån minskat. Mål 4 anser vi vara uppfyllt. Samtliga laboratorier genomförde sitt arbetsplatsprogram. Exempel på kommentarer från tandteknikerna var: Företag 1: Stressen har minskat enormt, personalen är gladare och mår bättre. Man hade även fått spontana påringningar från kunder som var nöjda med de jobb man presterat, vilket klart påverkat stämningen på företaget. Företag 2: Bättre men inte helt bra. Företag 3: Mindre damm och torrhostan försvann. Företag 4: Hudbesvär upphörde. Företag 5: Minskad dammexponering, sänkt ljudnivå, minskade besvär i ländrygg. Företag 6: Bättre arbetsställningar. Anställd med besvär i axeln, besvärsfri efter åtgärd. Företag 7: Lägre dammexponering medförde mindre problem med nästäppa. Ljudnivån sänkt. Avlastningsmatta gav minskade besvär i hälsena och ländrygg vid stående arbete. Företag 8: Effektivare utsug. Ny teknik medför minskad stress. Har kunnat automatisera vissa monotona arbetsmoment. Företag 9: Betydligt mindre damm i lokalerna. Nöjda med rådgivning och träningsråd. Tränar regelbundet. 16

Företag 10: Belastningsbesvär har minskat sedan man kommit igång med träning och förbättrat ergonomin. Vibrationer och buller har minskat. Bättre utsug samt klimatanläggning har minskat dammet och luftvägsbesvären. Företag 11: Ny urbränningsugn medförde att gaser och rök minskade. Den nya slipen medförde lägre dammemission och bättre ergonomi. Träning och behandling medförde att värk i nacke-axlar och huvud minskade. Mål 5 uppnåddes eftersom en jämförelse gick att genomföra. Mål 6 anser vi också att det är uppfyllt. Tandteknikerna har fått aktuell information om hälsorisker i branschen, vilket förmodligen motiverat fler tandtekniker till att förbättra sin arbetsmiljö. Sammanfattningsvis kan konstateras att målen uppfylldes med några undantag. Besvär i nacke/skuldror/axlar var fortfarande vanligare än vi hade hoppats. Det förekommer även arbetsmoment där ljudnivån var hög och där man inte använde hörselskydd. Andelen med hörselskador var dock betydligt lägre än vid tidigare undersökning. Framtiden Tandteknikernas framtidsbild var dyster. Lönsamheten har utvecklats negativt de senaste åren och man har några tuffa år framför sig innan man ser en stabilisering. Man ser kvalitetsarbetet som ett sätt att stärka sina positioner inför framtiden. Om man i kvalitetsarbetet inkluderar även arbetsmiljöfrågorna så kan man hoppas att även det arbetet fortsätter, trots sämre ekonomi. Detta var det fjärde tandteknikerprojektet som vår grupp genomfört. Det kan finnas anledning att genomföra ett större projekt för att få svar på de frågor som inte blev besvarade denna gång: Vilka konkreta arbetsmiljöåtgärder ger bäst effekt på hälsa och utveckling i branschen? Har arbetsmiljöarbetet på laboratorierna i andra län kommit lika långt? Hur kan man på bästa sätt kombinera arbetet med kvalitets- och miljöfrågor i branschen? 17

10. REFERENSER Andersson I, Bornberger S, Persson B, Åkerstedt K. Tandteknikerprojektet 1982-83. Branschstudie utförd av Länsenheten vid Yrkesmedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro, Rapport L32/83. Andersson I, Bornberger S, Seldén A. Arbetsmiljö och hälsotillstånd hos tandtekniker i Örebro län - en femårsuppföljning. Länsenheten Yrkesmedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro, Rapport Dnr L 05/90. Bartelink ML, Wollersheim H, van de Lisdonk E, Spruijt R, van Weel C, Prevalence of Raynaud s phenomenon, Neth J Med. 41(4-3):149-52, 1992 Oct. Bornberger-Dankvardt S, Dahlin I, Rehabilitering i småföretag - resultat av enkätundersökning och intervjuer med företag med färre än 10 anställda i Örebro län 1992-93. Småföretagsenheten,Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro, Rapport S02/93. Brask S, Larssen K, Sjögren C. Tandtekniker - Riktad tillsyn. Yrkesinspektionen i Örebro, Rapport YI ÖR 021. Dimberg L, Oden A, White finger symtoms: a cross-sectional study, Aviat Space Environ Med. 62(9 Pt 1):879-83, 1991 Sep. Gautherie M, Clinical studies of the vibration syndrome using a cold stress test measuring finger temperature, Cent Eur J Public Health. 3 Suppl:5-10, 1995. Leppert J, Primary Raynaud s Phenomenon in Women, Avhandling Uppsala Universitet, 1989. Mirbod SM, Inaba R, Iwata H, Operating vibrating tools and prevalence of subjective complains in vibration syndrome, Cent Eur J Public Health. 3 Suppl:97-102, 1995. Persson B, Seldén A, Bornberger S. Lungförändringar bland tandtekniker exponerade för kobolt-kromlegeringar. Slutrapport AMFO-projekt 88-0601, Yrkesmedicinska klinikerna i Linköping och Örebro, 1988. Riera G, Vilardell M, Vaque J, Fonollosa V, Bermejo B, Prevalence of Raynaud s phenomenon in a healthy Spanish population, J Rheumatol. 20(1):66-9, 1993 Jan. Thiringer G, Brolin I, Boijsen M, Fröström K, Kheddache S, Thylén U. Pneumokonios hos tandtekniker i Västsverige. Svenska Läkaresällskapets Riksstämma 1995. Valter I, Maricq HR, Prevalence of Raynaud phenomenon in Tartu and Tartumaa, southern Estonia, Scand J Rheumatol. 26(2):117-24, 1997. 18

Weinrich MC, Maricq HR, Keil JE, McGregor AR, Diat F, Prevalence of Raynaud phenomenon in the adult population of South Carolina, J Clin Epidemiol. 43(12):1343-9, 1990. Yoshida H, Nagata C, Mirbod SM, Iwata H, Inaba R, [Analysis of subjective symptoms of upper extremities in dental technicians]. [Japanese], Sangyo Ugaku. 33(1):17-22, 1991 Jan. Det goda arvet - en dokumentation av arbetsmiljöförbättringar som genomförts vid småföretag i Örebro län med stöd av Arbetslivsfonden. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicnska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro och Arbetslivsfonden 1995. Presentationsmaterial om Arbetslivsfonden, 1990. 11. BILAGOR 1.Undersökningsformulär, YMK Örebro a/ FHV 200D Bakgrundsfaktorer b/ FHV 003D Sjukdomshistoria c/ FHV 004D Symtomformulär d/ FHV 007D Besvär från rörelseorganen e/ FHV 009D Luftrörsbesvär 2. Intervjuunderlag för strukturerad intervju 19

20

21

22

23

24

25

26