4. ALLMÄNNA INTRESSEN inkl. riksintressen

4. ALLMÄNNA INTRESSEN inkl. riksintressen 4.1 RIKSINTRESSEN Vad innebär egentligen begreppet riksintresse? Att ett område är av riksintresse betyder att miljön är skyddsvärd ur ett nationellt perspektiv, men inte att miljön automatiskt är skyddad. Det är regeringen som anger vilka områden som ska vara riksintresse och länsstyrelsen ska tillhandahålla materialet till berörda kommuner. Hanteringen av riksintressen regleras i miljöbalkens 3 kapitel, som säger att områdena ska skyddas mot ingrepp eller åtgärder som kan innebära påtaglig skada på riksintresset. Länsstyrelserna har ansvaret att föra ut statens anspråk för riksintressena till kommunerna, som i sin översiktsplan ska redovisa områden av riksintresse och ange hur riksintresset ska tillgodoses i samhällsplaneringen. Det är meningen att riksintressena skall bli preciserade i dialogen mellan stat och kommun vid utarbetande av översiktsplanen. Vilket skydd har de riksintressanta områdena? Miljöbalken kräver att områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Dessa så kallade hushållningsbestämmelser har emellertid direkt verkan enbart vid prövning av exploateringsföretag som i lagens mening innebär ändrad markanvändning (t.ex. att skogsmark ersätts av tätortsbebyggelse). Vid fortsatt markanvändning av hittillsvarande slag har bestämmelserna endast en rådgivande funktion. Natur- eller kulturmiljön inom ett visst område kan i en del fall ta skada av exploatering, arbetsföretag och andra verksamheter såväl utanför områdets gränser som innanför. Det avgörande är om värdena som motiverat bedömningen av området såsom riksintressant riskerar att ta skada. Johannishus skola inom riksintresse för kulturmiljövården 86

Berörd lagtext: 3 kap. 2 MB Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. 4.1.1 Stora opåverkade områden Några helt opåverkade eller tysta områden finns inte kartlagt i kommunen som riksintresse. Alla områden präglas av människans närvaro på olika sätt. Av specialmotiveringen till lagtexten framgår dock att tillämpningen bör ske med hänsyn till de speciella förutsättningar som råder i regionen. Blekinges kustbygd utgör landets mest tätbebyggda område näst efter storstadsregionerna. Det finns mycket få områden som inte är påverkade exempelvis av vägar och det finns få områden som inte är utsatta för buller. Det finns heller inga större områden som inte är tydligt kulturpåverkade. De tysta och opåverkade delarna av landsbygden minskar snabbt, inte minst genom att bilismen fortfarande ökar och vägnäten byggs ut liksom att antalet fritidsbåtar ökar och nya hus byggs. Av detta skäl kan i princip alla delar av det mer opåverkade skärgårds- skogs- och jordbrukslandskapet betraktas som en värdefull resurs. Bullermattan från flyget innebär att stora delar av kommunen är störda. Avvägning och ställningstagande I kommunen finns flera större områden som erbjuder ostörd rekreation exempelvis i norra Bräkneåns dalgång, på Göhalvön liksom i området mellan Hallabro och Eringsboda. Att bevara dessa områden ger kommunens invånare möjlighet till natur- och fritidsupplevelser i landskapet. Vidare anser kommunen att det inte är lämpligt att uppföra vindkraftverk på Göhalvön och även etablering av telemaster här ska undvikas så långt det är möjligt. 87

4.1.2 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruksnäringen anges inte som riksintresse enligt miljöbalken men är av nationellt intresse. Den bör därför tillmätas lika stor vikt som andra intressen och näringar som kan ges ställning av riksintresse. Att skydda värdefull jordbruksmark har stor betydelse för den långsiktiga hushållningen av naturresurser och för att värna om markens biologiska produktionsförmåga på lång sikt. Berörd lagtext: 3 kapitlet 4 MB Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Bokskog Jordbruket har stor betydelse som producent av livsmedel, som skapare av värdefulla kulturlandskap och som bas för landsbygdens näringsliv. Dessutom utgör den primära jordbruksnäringen grunden för en omfattande förädlingsindustri. Brukningsvärd jordbruksmark bör endast tas i anspråk för andra ändamål om det rör sig om väsentliga samhällsintressen som ej kan tillgodoses på annat sätt. Skall sådan mark tas i anspråk bör ingreppen utformas på ett sätt som medför minsta möjliga inverkan på jordbruket. Avvägning och ställningstagande Områden som bedöms erfordras för utveckling av befintliga tätorter och lokalt näringsliv redovisas i översiktsplanen. Flera av föreslagna utbyggnadsområden ligger inom område för brukningsvärd jordbruksmark. Kommunens ställningstagande är att det är ytan som tas i anspråk i förhållande till det hela brukningsvärda området som är avgörande. 88

89

4.1.4 Natur, Kultur och det Rörliga friluftslivet Avvägning och ställningstagande Varje utpekat riksintresse redovisas nedan. Allmänt sett kommer kommunen att tillgodose och bevaka riksintressena i samband med förhandsbesked, bygglov och detaljplanering liksom vid övrig tillståndsgivning och planering av åtgärder. Särskild kommentar görs enbart om det bedöms vara nödvändigt. Kommunens inställning är att hänsyn till naturvården och den biologiska mångfalden är en viktig del i en långsiktig samhällsplanering. En utarmning av naturen leder på sikt till en samhällsekonomisk förlust. I Blekinge och Ronneby är natur och kulturmiljöer varandras förutsättning. När det gäller bevarandeintressena finns det idag starka skäl att prioritera dem som berör kust- och skärgårdsområdena. Berörd lagtext 3 kapitel 6 MB Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natureller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Natur NK8 Eriksberg-Tjärö-Järnavik-Tärnö Området är ett fint exempel på sprickdalslandskap. Kuststräckan är mycket flikig med smala, djupt inskurna havsvikar. Tjärö är av geologiskt intresse bl.a. genom förekomster av vackra rundhällar, issjöstrandlinjer och en markant diabasgång. De grunda havsvikarna är av stort fiskeribiologiskt värde, främst som reproduktionsområde. Karaktäristiskt för områdets kulturlandskap är de extensivt hävdade bergbetesmarkerna. Egendomen Eriksberg i områdets västra del utnyttjas som viltpark och innehåller talrika spår av äldre kulturlandskap såsom torpruiner, fägator och odlingsrösen. Inom Järnavik finns bland annat betad skogsmark och på delar av Tjärö finns hävdade hagar och ängar. NK9 Bräkneån Bräkneån skär ett ca 40 km långt snitt genom länets natur. Den rinner genom den barrskogspräglade skogsbygden via mellanbygden och slutligen genom den bok- och ekdominerade kustbygden söder om Bräkne-Hoby. Övergångszonen mellan den södra barrskogsregionen och den södra lövskogsregionen kan studeras i dalgången. I anslutning till ån finns naturskogar med rödlistade arter. I dalbotten ringlar sig ån fram ömsom i lugna djupvattensträckor, ömsom i steniga forsar. Vid Hålabäck i skogsbygden finns vidsträckta slåttermader som alltjämt hävdas. De mellersta delarna av ån kantas av småodlingar, fuktängar samt ek- och avenbokrika skogsbestånd. Mot mynningen präglas landskapet av odlingsmarker och ädellövskogar i en kuperad kusttopografi. Ån hyser ett värdefullt bestånd av långvandrande havsöring, en genetisk värdefull stationär öring samt ett stort bestånd av flodpärlmussla. Naturreservat i området är Björkeryd och Lillagärde. 90

NK10 Bräkne-Hoby skärgård-biskopmåla-saltärna Området som även omfattar en del av Ronneby skärgård består av ett 50- tal urbergsöar av skiftande storlek. Vidare ingår områden med kustpräglad ädellövskog vid Sonekulla och Biskopsmåla, samt Bräkneåns vassrika delta. Fågellivet är mycket rikt och innehåller bl.a. en stor koloni med mellanskarv. Skärgården är reproduktionsområde för sill och sik samt vandrings- och uppväxtområde för havsöring. Inom det delvis ålderdomliga kulturlandskapet på ön Saltärna finns spridda bestånd av idegran. Naturreservat i området är Sonekulla-Biskopsmåla NK11 Bredåkradeltat Bredåkradeltat är ett av Sydsveriges största isälvsdeltan. Deltat är ett värdefullt undervisningsområde vid demonstration av den senglaciala utvecklingen i södra Sverige. Här finns formationer som: getryggsåsar, kameterrasser, dödishålor och andra avlagringar. Vid Bokön och Möljeryd finns artrika och skyddsvärda naturbetesmarker. Bredåkradeltat är även en viktig grundvattenreservoar. I enlighet med Länsstyrelsens regionala miljömål ska geologiska formationer, såsom Bredåkradeltat, senast 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. NK12 Gö Inom området finns Blekinges största ekdominerade ädellövskog med inslag av urskogsartade bestånd. Delar av området har månghundraårig kontinuitet som utmarksbete. Här finns ett stort antal rödlistade insektsarter liksom en rik flora av lavar och svampar. Den grunda brackvattenmiljön i Bredasund har ett stort fiskeribiologiskt värde som reproduktionsområde för sill och gädda samt uppväxtområde för ål och skrubbskädda. Bredasund är också ett viktigt område för häckande och rastande andfåglar. NK13 Listersjön - Sännen Listersjön och Sännen är klarvattensjöar. Sännen är en försurad källsjö av stort limnologiskt värde och är föga påverkad av reglering. Kring Hallsjön finns urskogsliknande barrbestånd och vid Sänneshult och Tolseboda finns gamla ek och bokdominerade ädellövskogar. Epifytfloran och skalbaggsfaunan är artrik. Storemosse, Blekinges största myr, ingår i området. Naturreservat i området, är Gröngölsmåla, Tolseboda, Vantakallaberget, Sänneshult, Store mosse och Vermansnäs. Listersjön och Sännen utgör även viktiga ytvattenreservoarer. NK14 Johannishusåsarna-Grindstugan Området som till största delen består av åsbildningar har ett stort geomorfologiskt värde. Inom ett relativt begränsat område kan här åsformationer bildade under, vid och över högsta kustlinjen studeras. Till gamla ekar inom hagmarkspartierna på Johannishus åsar är rödlistade arter av insekter, svampar och lavar knutna. Tallet är ett mer än 150-årigt tall- och granbestånd som uppkommit på svedjeland. Grindstugan är ett varierat kulturlandskap där ekpräglade hagmarker dominerar. Större delen av området betas och vårfloran är rik. Ekarna utgör livsmiljöer för rester av värmetidens ekfauna och flora. Naturreservat i området är Mölleryd, Johannishus, Johannishus åsar, Tallet, Arvidstorp, Skuremåla och Grindstugan. 91

Johannishusåsen utgör även en viktig grundvattenreservoar. I enlighet med Länsstyrelsens regionala miljömål ska geologiska formationer, såsom Johannishusåsen, senast 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. NK15 Vambåsa hagmarker-förkärla-blötö Representativt odlingslandskap med bl a vidsträckta ekhagmarker och ädellövskogar. Området innehåller ett stort antal jätteekar och därtill knutna rödlistade arter. Naturreservat i området är Vambåsa hagmarker. NK16 Listerby skärgård-tromtö Ekhagar med mycket gamla ekar och med ett tämligen stort inslag av björk sätter sin prägel på de större öarna inom Listerby skärgård. Fågelfaunan inom området ar art- och individrik, särskilt på de yttre öarna. De gamla ekarna ger goda betingelser för hålbyggande fåglar och havsvikarna utgör viktiga rast- och övervintringslokaler för sjöfåglar. Insektsfaunan och den lägre floran är artrik och innehåller ett stort antal rödlistade arter. Tromtöhalvön karaktäriseras till största delen av bokskogar, med en genomsnittsålder på 100-120 år, men även gamla och grova ekar förekommer. Liksom i Listerby skärgård finns en artrik vedinsektsfauna med många rödlistade arter. Kvalmsö karaktäriseras av naturlig självföryngrad gammal granskog, ädellövskog, betade torrängar samt strandängsvegetation. Vattenmiljön har stor betydelse som lek- och uppväxtområde för sill, havsöring, ål, skrubbskädda och gädda. I de grunda vikarna finns en artrik vattenvegetation. Almö karaktäriseras av vidsträckta betade enbuskmarker. Naturreservat i området är Lindö-udde, Kvalmsö, Tromtö, Almö, Listerby skärgård. NK34 Nässjön-Vierydsåns dalgång Nässjön är en av länets få naturligt näringsrika sjöar. I anslutning till sjön finns artrika naturbetesmarker och ädellövskogar av stort ekologiskt värde. Området utgör ett belysande exempel på sprickdalsterräng. I anslutning till Vierydsån finns mader och naturskogar med ek, bok och gran. Naturreservat i området är Wallanders Åbacka. NK35 Skarup Ett representativt skogsbete samt en blandlövhage av stort biologiskt och kulturhistoriskt värde. NK36 Tresjön Förutom våtmark, den sänkta och ornitologiskt intressanta Tresjön, finns här naturskog och artrik ädellövskog. 92

93

Natura2000-område Ett Natura 2000-områdes juridiska status bestäms av flera paragrafer i miljöbalken. Förutom bestämmelser om områdesskydd och tillståndsprövning enligt 7 kap. miljöbalken är Natura 2000-områden även riksintresseområden enligt 4 kap. 1 och 8 i miljöbalken, vilket innebär att planer enligt plan- och bygglagen (PBL) omfattas av skyddskraven i Habitatdirektivet och att avvägning gentemot olika intressen enligt 3 kap. är gjord. EU har skapat ett särskilt ekologiskt nätverk för att värna om biologisk mångfald, Natura 2000. Dessa områden är värdefulla naturområden som ska skyddas för framtiden där varje medlemsland ansvarar för att skydda och vårda sina områden. Natura 2000-områdena innehåller livsmiljöer eller arter som listas av EU:s fågeldirektiv och EU:s habitatdirektiv, enkelt sagt fågelarter samt övriga arter och naturtyper. Mycket centralt är också att dessa naturskyddade områden vårdas väl och så långt som möjligt är tillgängliga för allmänheten. För de särskilda bevarandeområdena ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för bevarande. Åtgärderna kan till exempel bestå i bildandet av naturreservat och upprättande av skötsel eller bevarandeplaner. Länsstyrelsen i Blekinge har upprättat en bevarandeplan som beskriver varje enskilt Natura 2000- område, vilka naturvärden som ska bevaras, mål med bevarandet av området och vilka åtgärder som behövs för att nå dessa. Kommunen och Länsstyrelsen i Blekinge län har tillsammans med markägare och brukare ett uttalat ansvar för områden som finns i Ronneby kommun. Intrång i Natura 2000-områden ska inte accepteras och ska därför regelbundet rapporteras till EU. Endast regeringen har rätt att avgöra om skyddet för Natura 2000-områden helt eller delvis kan upphävas. Typiska naturtyper som är skyddsvärda och som finns i Blekinge är kuststrandängar av östersjötyp, trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ och ek- och avenbokskog av buskstjärnblommatyp. För Blekinges del är några av de listade fågelarterna av särskilt intresse; det gäller kentsk tärna, skräntärna och småtärna. Andra djurarter som är listade och som finns i Blekinge är läderbagge, ekoxe, knubbsäl, lax och större vattensalamander. Berörd lagtext MB 4 kap. 1 och 8 1 De områden som anges i 2-8 är, med hänsyn till de naturoch kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om 1. det inte möter något hinder enligt 2-8 och 2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna i första stycket 2 och i 2-6 utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 3 kap. 7 andra stycket. Lag (2001:437). 8 En användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 första stycket 1 eller 2 och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a får komma till stånd endast om sådant tillstånd har lämnats. Lag (2001:437). 94

95

Kultur K9 Bräkne-Hoby Förindustriell centralort med välbevarade offentliga byggnader från 1800- och 1900-talen K10 Ronneby Brunn/Blekan Fridhem-Rönninge Välutbyggd brunnsmiljö med kringfunktioner från sena 1800-talet. En av landets mest besökta kurortsmiljöer. Brunnsområdet med tillhörande park och Brunnsskogen är skyddad som kulturreservat. För Blekan gäller särskilda områdesbestämmelser. K11 Johannishusåsar, Vång, Johannishus gods Slottslandskap med stordriftsprägel, förknippat med 1600-talets förverkningsprocess och med välbevarade och omfattande fornlämningsmiljöer samt kyrkomiljö K12 Förkärla sockens centralbygd, Tromtö Herrgårdslandskap där länets största sammanhängande fornlämningsområde tillsammans med en märklig hamn från vikingatiden speglar en lång bebyggelsekontinuitet fram t.o.m. 1800-talets agrara revolution. 96

Rörliga friluftslivet FK4 Hällaryds skärgård-eriksberg-tjärö-järnavik-tärnö Området är ett fint exempel på sprickdalslandskap. Kuststräckan är mycket flikig, med smala, djupt inskurna havsvikar. Vackra rundhällar präglar landskapsbilden. Vegetationen utmärks av ek, tall och en. Kontrasten är stor mellan de kala hällmarksytorna och den yppiga vegetationen i sprickdalarnas djupare jordlager. Skärgården erbjuder mycket goda möjligheter till ett varierat fritidsfiske efter havsöring, gädda, abborre, torsk och sill. Egendomen Eriksberg utnyttjas som viltpark. Parken är vissa tider öppen för allmänheten och guidade turer ges. Eriksberg uppvisar också talrika spår av äldre kulturlandskap genom de många torpruiner, fägator och odlingsrösen som förekommer. Genom området öster om Eriksberg passerar vandringsleden Blekingeleden. På Tjärö finns en turiststation som delvis drivs av Svenska Turistföreningen. Tärnö har en naturlig skyddad hamn i norr. Här ligger ett gammalt fiskeläge, som är av kulturhistoriskt intresse. Likaså den gamla fiske- och småbrukarebebyggelsen i Hällaryds skärgård. Gästhamnar finns i Matvik, på Tjärö och i Järnavik. Reguljär båttrafik förekommer sommartid. Området erbjuder goda möjligheter till bad, strövande och camping. Naturreservat i området: Fölsö, Bockön-Mjöö, Eriksbergs stränder, Tjärö, Pagelsborg, Järnavik. FK5 Listerby skärgård-södra Hasslö Listerby skärgård består av tre större och ett flertal mindre öar. En stor del av området är naturreservat. Ekhagar med ett tämligen stort inslag av björk och ibland ett rikt buskskikt sätter sin prägel på de större öarna. På Kvalmsö växer självföryngrad gammal granskog. Inom Vambåsa hagmarker finns ett större järnåldersgravfält. Området erbjuder mycket goda förutsättningar för ett varierat fritidsfiske efter bl.a. havsöring, gädda och abborre. Bland anordningarna för friluftslivet märks småbåtshamnar, kommunala badplatser, golfbana, strövstigar och tilläggsplatser för fritidsbåtar. Naturreservat i området: Lindöudde, Kvalmsö, Vambåsa hagmarker, Almö, Listerby skärgård. 97

4.1.5 Värdefulla ämnen och material Något riksintresse finns inte utpekat i Ronneby kommun. Frågan om utvinning av mineral har under senare år dock aktualiserats i samband med att ett prospekteringsföretag visat intresse för ett område i norra delen av kommunen. 4.1.6 Kommunikationer Vägar I kommunen är det E 22 och riksväg 27 som är utpekade som riksintresse. E 22 ingår i det nationella stamnätet samt i TEN-vägnätet (Transeuropeiska transportnätet.) Rv 27 är också viktig transportled för exempelvis TENhamnarna i Karlskrona och Karlshamn samt ingår i SEB-translink. Den utgör också förbindelse mellan regionala centra; Ronneby - Växjö Jönköping. Avvägning och ställningstagande Vägarnas betydelse för kommunen framgår av skrivningen under avsnitten Infrastruktur och Kommunikationer. Det är kommunens bestämda Berörd lagtext MB 3 kap 7 Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Berörd lagtext MB 3 kap 8 Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. 98

Luftfart Ronneby flygplats är av riksintresse för luftfarten. Försvarsmakten, i förekommande fall Krisberedsakpsmyndigheten, ansvarar för riksintressefrågor när det gäller totalförsvarets anlggningar enligt 3 kao9 MB. Det är luftfartsstyrelsen som pekar ut och hävdar riksintressefrågor för den civila luftfarten enligt 3 kap 8 MB Blekinge Flygflottilj arrenderar området liksom Luftfartsverket. Riksintresset definieras av Försvarsmakten och beskrivs nedan under rubriken Totalförsvaret Avvägning och ställningstagande Se vidare under rubriken 4.1.7 Totalförsvaret Civilflygets höjdbegränsningar 99

4.1.7 Totalförsvaret Det finns två sätt att redovisa områden av riksintresse för totalförsvaret i kommunens översiktsplan. Dels finns områden som kan redovisas öppet, exempelvis övnings- och skjutfält och flygflottiljer, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har ofta koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Kännedom om merparten av berörda områdens belägenhet och omfattning finns hos kommunen och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan för båda typerna av områden utfärda ett förordande enligt 12 kap 4 i plan- och bygglagen. Detta innebär att Länsstyrelsen kan pröva om lämnade bygglov skall upphävas. I de fall Försvarsmaktens intressen berörs i plan- eller lovärenden eller ärenden om förhandsbesked, inhämtas yttrande från Försvarsmakten. Om kommunen fattar beslut som går emot Försvarsmaktens intressen, kan beslut prövas av Länsstyrelsen. Om 12:4 förordnande finns, har Försvarsmakten möjlighet att överklaga. Inom Ronneby kommun är Ronneby flygplats utpekat som riksintresse för totalförsvaret. Riksintresset har en omgivningspåverkan i form av buller från flygverksamheten som sträcker sig utanför flottiljområdet. Det område utanför flottiljområde som omfattas av en bullernivå av mer än 55 db(a) FBN, eller en max- bullernivå överskridande 80 db(a), är inte lämpligt för störningskänslig bebyggelse så som bostäder, skolor och vårdlokaler. Påtaglig skada på riksintresset bedöms kunna uppstå om störningskänslig bebyggelse etableras inom detta område. Samråd med Blekinge flygflottilj ska ske inom icke-detaljplanelagt område när max-bullernivån överskrider 70 db(a) max buller för civila flygplan överskrids eller in FBN-nivån överskrider 55dB(A). Berörd lagtext MB 3 kap 9 Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen. Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Avvägning och ställningstagande Ronneby kommun accepterar den uttryckta avgränsningen av riksintresset för flygplatsen, men vill poängtera att det i varje enskilt fall måste göras en bedömning om riksintresset kan komma att skadas påtagligt. Kommunen kommer även fortsättningsvis, när det gäller tätorterna, att hävda att viss komplettering av bebyggelsen kan vara möjlig. Särskilda krav på bullerskyddsåtgärder behandlas i byggloven. Försvarets land- och sjöövningsområden 100

4.1.8 Hushållning med mark och vatten för vissa geografiska områden Berörd lagtext MB 4 kap 1 och 4 1. De områden som anges i 2 8 är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om: 1. det inte möter något hinder enligt 2-8 och 2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas naturoch kulturvärden. Bestämmelserna i första stycket 2. och 2-6 utgör inget hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 3 kap 7 andra stycket. 4. Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. KUSTZONEN Riksdagen har beslutat att kustområdet i kommunen ska skyddas från exploatering av fritidsbebyggelse för att säkra natur- och kulturvärden och värna om det rörliga friluftslivet. Fritidshusbebyggelse får endast uppföras i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får annan fritidsbebyggelse komma till stånd, om den tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av tätortsregionerna. I kustområdet finns relativt tät bebyggelse idag. Andelen fritidsboende är mycket stort vilket innebär att det sommartid är än mer tätbefolkat. Intresset för exploatering i området ökar men många motstående intressen finns i området. Miljöbalksbestämmelserna som skyddar kusten från att exploateras med fritidsbebyggelse annat än som komplettering av befintliga strukturer är viktiga. Bestämmelserna om strandskydd utgör också en viktig del i skyddet av kustområdet. Avvägning och ställningstagande Kommunens uppfattning om området och hur det bör behandlas i olika avseenden framgår av det regionala miljö och hushållningsprogrammet som länsstyrelsen på uppdrag från regeringen i samråd med länets kommuner och intresseföreningar arbetat fram. Programmet antogs av länsstyrelsens styrelse 1999. Det regionala miljö- och hushållningsprogrammet, Mer liv i skärgården, behandlar frågor kring bebyggelse, kultur- och naturvård, näringsliv och kommunikationer med utgångspunkt i vilka förutsättningar området har och hur läget bedöms vara idag. Här uppmärksammas de behov som finns för att en framtida utveckling ska kunna ske med sikte på långsiktig hållbarhet och biologisk mångfald. Programmet visar att för att behålla ett levande skärgårdslandskap krävs en medveten strävan från skärgårdskommunerna. Gemensamma forum för utvecklingsfrågor och att utnyttja områdesbestämmelser är en del av åtgärdsförslagen. Ronneby kommun anser att kustzonen bör behandlas som ett särskilt planeringsområde i ett regionalt perspektiv där en fördjupning av kustområdet bör göras. Det är kommunens ambition att samarbete med berörda kommuner sker i frågor gällande skärgårdens utveckling. Kustzonen enligt 4 kap miljöbalken 101

4.2 NATURVÅRD KOMMUNENS MÅL MED NATURVÅRDEN I enlighet med kommunens Miljöprogram skyddas objekten i våtmarksinventeringen mot exploatering, utdikning och igenfyllning. Övriga bevarandeområden värnas så långt som möjligt. Att nu skapa förutsättningar för arternas överlevnad är vårt gemensamma intresse och grunden för det vi i dagligt tal kallar naturvård. Varje art representerar en unik kombination av egenskaper en genetisk resurs som aldrig kan återskapas om arten dör ut. Minskad mångfald är på sikt också ett hot mot naturens produktionsförmåga och därigenom också mot basen för människans existens. Naturvården syftar bl. a. till att säkerställa områden av betydelse för undervisning och friluftsliv. Exempel på den typ av naturvård som bedrivs idag är gallringar och skötsel av gamla hagmarker, restaurering och nyanläggande av våtmarker, återställning i vattendrag, undanröjande av vandringshinder för fisk, reservatsbildningar och biotopskydd för att särskilt skydda vissa livsmiljöer, kalkning för att upprätthålla ett ph-värde som tillåter en naturlig fauna och flora, plantering av lövträd, upprättande av kantzoner längs vattendrag, hållande av betesdjur i värdefull hagmark. BEVARANDEOMRÅDEN FÖR NATURVÅRDEN: 4.2.1 Natura2000-område EU har skapat ett särskilt ekologiskt nätverk för att värna om biologisk mångfald, Natura 2000. Dessa områden är värdefulla naturområden som ska skyddas för framtiden där varje medlemsland ansvarar för att skydda och vårda sina områden. Natura 2000-områdena innehåller livsmiljöer eller arter som listas av EU:s fågeldirektiv och EU:s habitatdirektiv, enkelt sagt fågelarter samt övriga arter och naturtyper. Mycket centralt är också att dessa naturskyddade områden vårdas väl och så långt som möjligt är tillgängliga för allmänheten. Typiska naturtyper som är skyddsvärda och som finns i Blekinge är kuststrandängar av östersjötyp, trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ och ek- och avenbokskog av buskstjärnblommatyp. För Blekinges del är några av de listade fågelarterna av särskilt intresse; det gäller kentsk tärna, skräntärna och småtärna. Andra djurarter som är listade och som finns i Blekinge är läderbagge, ekoxe, knubbsäl, lax och större vattensalamander. (Se även Riksintresse för Natura 2000) 4.2.2 Ramsarområden Ramsarkonventionen handlar om att peka ut och bevara våtmarker som är av internationellt intresse. De områden som pekas utses som internationellt värdefulla våtmarker brukar ofta kallas Ramsarområden. Ramsarområden kan idag återfinnas inom samma område som befintligt naturreservat. Möjlighet att återskapa fler våtmarker för att t ex kompensera vid exploatering av våtmarker och småvatten undersöks. Ramsarområden som berör kommunen är ett antal områden i skärgården. Dessa områden visar exempel på en delvis påverkad våtmarkstyp, nationella rödlistade arter av insekter och fåglar samt mer än 20 000 våtmarksfåglar. 102

Inventerade våtmarker större än 5 ha i kommunen utgör drygt 2 500 ha.dessa utgör en viktig bas för biologisk mångfald och hotade arter. I kommunen finns tre hotade groddjursarter. Återskapande av våtmarker pågår, både i kommunal och privat regi. Känsliga våtmarkstyper är även undantagna för kalkningsåtgärder. 103

4.2.3 Ekologiskt känsliga områden Kunskapen om det ekologiska samspelet är grundläggande för att undvika onödiga störningar. Det är därför viktigt att ekologiska aspekter invägs i beslut om exploatering eller annan förändring av mark/vattenanvändningen. Med ekologiskt känsliga områden avses i första hand mark- och vattenområden, som innehåller en skyddsvärd flora eller fauna som kan hotas av bland annat ändrad markanvändning. Berörd lagtext: 3 kapitlet 3 MB Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Avvägning och ställningstagande Områdena utgörs till största delen av våtmarker och grunda havsområden. För att bevara och skydda dessa områden måste utsläpp till de grunda vikarna minska och våtmarksområdena skyddas för intrång. 1 Bräkne-Hoby skärgård Kust- och skärgårds-skärgård 2 Saltärna Intressant kulturlandskap 3 Kusten mellan Saltärna-Gö Skärgårdsområde 4 Listerby skärgård Skärgårdsområde 5 Arpö Ekhagsmarker mm 6 Tromtö Ekhagsmarker mm 7 Kvalmsö Naturskog 8 Listerbyån Å med vandringsfisk mm 9 Göhalvön Naturskog mm 10 Ronnebyfjärden/ Angelskogsviken Häckningsområde för fåglar 11 Ekenäs, Risanäs och Rörholmen Landets enda växtplats för smalstäkra 12 Vierydsån söder om Nässjön Å med vandringsfisk 13 Naturliga betesmarker/ Gundlatorp/Binga Kulturlandskap med hotade arter 14 Bräkneån Å med vandringsfisk mm 15 Åbacka Naturskog 16 Galtsjön Näringsfattig sjö med istidsrelikt kräftdjur 17 Nässjön med omgivning Rik fågelsjö mm 18 Källflöden i Bredåkradeltats distalbrant Issjöavlagringar med kallkällor mm 19 Hasselstad Artrika hagmarker 20 Kartaby Artrik slåtteräng 21 Johannishus åsar och Grindstugan Område med unik flora och fauna 22 Sännen/Listersjön/ Store Mosse Myrkomplex mm 23 Möljeryd Sjömad mm 24 Tolseboda Naturskog mm 25 Hallsjön med omgivningar Naturskog mm 26 Horsasjön Skogssjö, fiskesjö för storlom mm 27 St Ängsjön/Vitavatten Klarvattensjöar med känslig häck-/ fågelfauna 28 Sävsjön/Vitavatten Klarvattensjöar med känslig häck-/ fågelfauna 29 Hålabäcksmaderna Sjömad mm 30 Bälganet Slåtteräng 31 Långasjöryd Artrik beteshage 32 St Lönnemåla Skogssjö 33 St Skälen Skogssjö 34 Broddamåla Beteshage 35 Totasjö Betad ekhage 104

34 35 30 29 31 26 32 33 28 27 23 24 25 20 22 14 19 18 17 21 13 15 13 12 13 1 2 16 3 11 10 9 4 8 7 5 6 105

4.2.4 Naturreservat Naturreservat är naturområden som behöver särskilt stöd. Reservaten är till för att bevara och vårda naturen så att alla livsmiljöer och arter i landet får möjlighet att fortleva. Miljöbalken innehåller skyddsformer för bland annat naturreservat men kommun och länsstyrelse beslutar om reservaten. Till varje naturreservat ska det finnas en skötselplan. Reservaten är koncentrerade till kommunens östra delar och då inte minst områden inom det före detta Johannishus fideikommiss. De reservat som är med i Naturvårdsplan för Blekinge, Länsstyrelsen, redovisas på kartan. 1 Göljahult 2 Gummagölsmåla 3 Björkeryd 4 Lillagärde 5 Pagelsborg 6 Järnavik 7 Sonekulla-Biskopmåla 8 Wallanders-Åbacka 9 Yttre Stekön 10 Lindö udde 11 Listerby skärgård 12 Almö 13 Tromtö 14 Kvalmsö 15 Vambåsa hagmarker 16 Treklasen 17 Grindstugan 18 Johannishus åsar 19 Johannishus 20 Mölleryd 21 Tallet 22 Skuremåla 23 Arvidstorp 24 Värmansnäs 25 Storemosse 26 Sänneshult 27 Vantakalleberget 28 SachiskaSchweiz/Tolseboda 106

107

Sjöarp är ytterligare ett område som utreds som eventuellt framtida naturreservat. Idag ingår området Sjöarp-Nässjön i ett Natura2000-område. Det är ett lövskogsområde med ett utpräglad sprickdalslandskap med stora topografiska variationer. Variationsrikedomen är stor med ideliga växlingar mellan ekblandskogar, bokskogar, artrika lundar, en och kratteksbevuxna hällmarker m.m. Området kring Sjöarp inbjuder till många friluftsaktiviteter. Det finns många strövstigar i området. Områdets skydd ses nu över för att i framtiden bli naturreservat där reglering av skötsel och regler för besökare ska regleras. Ett förslag på området har utarbetats men gränserna för naturreservatet är i början på år 2006 ännu inte fastställt. Barn på strövtåg 108

109

4.2.5 Biotopskyddade områden För att skydda biotoper, livsmiljöer, finns bestämmelser om biotopskydd i 7 kap 11 miljöbalken. Det är förbjudet att skada naturmiljön inom de särskilt angivna biotoperna. Biotopskyddet omfattar mindre mark- eller vattenområden. Exempel på generellt skyddade miljöer är alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen, stenmurar i jordbruksmark och åkerholmar. Länsstyrelsen svarar för dessa områden. Skogsvårdsstyrelsen svarar för områden i skogsmark. Det gäller exempelvis äldre naturskogsartade skogar, mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark, örtrika sumpskogar, alkärr, mark med mycket gamla träd och strand- eller svämskogar. De skyddade områdena uppgår till högst 20 hektar vardera. Länsstyrelsen kan även skydda biotoper i jordbruk- och skogsbruksmark som inte omfattas av skogsvårdslagen. Det gäller exempelvis naturliga bäckfåror och ängar och naturbetesmarker. Nedan visas några exempel av de områden som är biotopskyddade i Ronneby kommun. Kommunen uppdaterar kontinuerligt underlagen för biotopsskydd och detta material finns digitalt på samhällsbyggnadsenheten. Berörd lagtext: 7 kapitlet 11 MB 11 Mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda får av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förklaras som biotopskyddsområde. Sådana förklaringar får avse enskilda områden eller samtliga områden av ett visst slag inom landet eller del av landet. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Biotpskyddade områden i närheten av Ronneby tätort 110

4.2.6 Andra skyddade och skyddsvärda områden Ytterligare områden med skyddsvärd natur redovisas i länsstyrelsens Naturvårdsplan. Länsstyrelsen har också avsatt ett antal landskapsskyddsområden i kustbygden. Dessa redovisas bl. a. i kommunens miljöinventering, 1997. Vidare finns det enstaka objekt som skyddats som naturminnen, fågelskyddsområden för att skydda fågellivet i kustbandet och områden med anmälningsföreskrifter om skogsavverkning. Länsstyrelsen har också inventerat och pekat ut ängs- och hagmarker som är skyddsvärda. Inom kommunen finns ett antal naturvårdsavtal. Det är ett avtal som tecknats mellan skogsvårdsstyrelsen och markägare som ska utföra skötselåtgärder som gynnar naturvärden. Skogsvårdsstyrelsen beslutar också om skydd för nyckelbiotoper. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden och har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnande och hotade djur och växter. En nyckelbiotop kan vara allt från ett enskilt jätteträd eller en liten källa till ett mycket stort område. Ett nyckelbiotopsområde har inget automatiskt skydd utan innebär bara att man pekat ut områden som har en speciell nyckelroll i naturen. Nedan visas några av de ängs- och hagmarker samt områden som har naturvårdsavtal i Ronneby kommun. Ängs- och hagmarker i närheten av Ronneby tätort Naturvårdsavtal i närheten av Ronneby tätort 111

4.2.7 Strandskydd Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningar för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddsområdet omfattar normalt land- och vattenområdet intill 100 m från strandlinjen och här får bland annat inte ny bebyggelse tillkomma eller väsentligt ändras. Dispens från strandskyddsområdet kan ges i särskilda fall. Del av Blekinges skärgård ÅTGÄRDSSTRATEGIER FÖR KOMMUNENS NATURVÅRD Genom en god planering ska exploatering av värdefulla naturmiljöer som tex våtmarker, ängs- och hagmarker med särskilt stora naturvärden, odlingslandskapet med stora biologiska och kulturhistoriska värden samt skogens nyckelbiotoper så långt som möjligt förhindras. Biologisk mångfald ska så långt som möjligt bevaras genom att skydda och återställa livsmiljöer för såväl hotade som ej hotade arter. 112

4.3 SKYDDSVÄRDA MATERIAL OCH ÄMNEN KOMMUNENS MÅL MED SKYDDSVÄRDA MATERIAL OCH ÄMNEN I enlighet med kommunens miljöprogram säkras naturgrustillgångarna för framtida vattenförsörjning. Målet är att andelen naturgrus av den totala grusoch krossproduktionen högst får vara 20 % år 2005. 4.3.1 Naturgrus I länet är det bara Ronneby kommun som kan täcka det egna behovet av naturgrus. I kommunen har flera förekomster av grus och sand inventerats. Merparten av de tillgängliga och efterfrågade fraktionerna finns i den norra delen av kommunen. En betydande andel av dessa låses dock av bebyggelse, allmänna vägar, vattentäkter eller andra motstående intressen. Grusmaterial är en ändlig resurs och områden som är bra för uttag av materialet kan ofta stå i konflikt med andra värden. Bland annat är grusavlagringar värdefulla grundvattentillgångar. I Blekinge läns Grushushållningsplan är inriktningen att successivt få ett ökat användande av alternativa material med en samtidig minskning av naturgrusproduktion. Som alternativa material förordas främst bergkross eftersom länet har förhållandevis goda tillgångar av lämpligt berg. Kommunens mål (enligt Miljöprogrammet 1999) var att andelen naturgrus av den totala grus- och krossproduktionen högst får vara 20 % år 2005 och denna andel motsvarar ungefär dagens (läs 2005) produktion. En uppdatering av kommunens grustillgångar och dess bevarande i samband med vattenförsörjningsfrågor behövs. Vid lokalisering av framtida bergtäkter är det viktigt att ta hänsyn till närmiljön bl. a. med tanke på buller, trafik m. m. Produktion av bergmaterial ökar medan andelen naturgrus minskar fortlöpande. Kommunen är restriktiv till utökad grustäkt. ÅTGÄRDSSTRATEGIER FÖR KOMMUNENS SKYDDSVÄRDA MATERIAL OCH ÄMNEN Kommunen är restriktiv till utökad grustäkt. Ett samarbete med länsstyrelsen för att få fram en strategi som säkrar naturgrus i framtiden föreslås som en åtgärdsstrategi. 113

4.4 VATTEN KOMMUNENS MÅL MED VATTENFRÅGOR I enlighet med kommunens Miljöprogram ger grundvattnet en säker och uthållig dricksvattenförsörjning och bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i ytvatten. Viktiga grundvattenförekomster undantas för exploatering. Vattnets rörelser på jorden kan sägas beskriva ett ändlöst kretslopp. Genom solens energi omvandlas vattnet i havet och på kontinenterna till vattenånga som av vindarna förs in över kontinenterna och faller ner som regn eller snö. Gravitationen tvingar sedan vattnet att söka sig till allt lägre liggande platser för att slutligen hamna i havet igen. Vattnet fångar upp och urlakar andra ämnen på sin väg genom atmosfären och på och i marken. Vattnets sammansättning förändras därför hela tiden beroende på de naturliga förhållandena och den påverkan som vi själva orsakar. Eftersom vattnet är en förutsättning för allt liv så är vi alltså beroende av och skyldiga till att vattnet, som passerar genom kommunen, tas omhand på ett så bra sätt som möjligt. Vi ska alltså rubba de naturliga förutsättningarna så lite som möjligt för att inte störa eller fördärva de olika biotoperna. Det innebär att all mänsklig påverkan måste ske med största hänsyn till den omgivande miljön och det gäller allt från avloppsanläggningar och skogsdiken till anläggande av vägar och byggande av bostäder. Vattnet är som sagt en förutsättning för att vi ska kunna leva här. Vi behöver rent dricksvatten som vi hämtar direkt och indirekt från både ytvatten i Ronnebyån och Listerbyån och grundvattentäkter på olika håll i grävda och borrade brunnar. Vi är givetvis i behov av att vår omgivning tillförs vatten på ett naturligt sätt och att den biologiska mångfalden, som är särskilt stor där vatten möter mark, får gott om utrymme längs vattendrag, våtmarker och kusten. Vi tillbringar också mycket av vår lediga tid i anslutning till eller på eller i vatten. Vatten och vattenmiljöer är alltså viktiga komponenter i vår livskvalitet och för vår hälsa. Vi utnyttjar vatten som transportör för vårt avlopp och vattenmiljöer som mottagare/recipient av gödande ämnen och en del föroreningar. 4.4.1 Vattendirektivet och annan styrning EU:s vattendirektiv är en produkt av att vattenresurserna i Europa måste ses i ett helhetsperspektiv. Direktivet föreskriver att EU-länderna ska vidta åtgärder i syfte att uppnå god ytvattenstatus, god ekologisk potential och god grundvattenstatus. Ett krav är att länderna utarbetar åtgärdsprogram, alltså kunna visa att man aktivt strävar efter att nå målen och att det finns konkreta förslag på åtgärder. Kommunens miljöprogram och Länsstyrelsens åtgärdsplan för kalkning är exempel på detta. (Åtgärdsplanen för kalkning beskrivs vidare under Försurning och övergödning.) Förutom vattendirektivet finns ett flertal lagar och förordningar som styr hur vi ska hantera vattnet och vad vi tillåts göra med vattnet. Även vattnets kvalitet som dricksvatten, badvatten och avloppsvatten är reglerade. De viktigare lagarna är miljöbalken och plan- och bygglagen. Lokalt finns det särskilda bestämmelser, hälsoskyddsföreskrifter, om enskilda avloppsanläggningar och skydd för yt- och grundvatten. 114

Kartan visar avrinningsområden i kommunen 115

De nationella miljömålen som främst berör vatten är Grundvatten av god kvalitet, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans och Levande kust och skärgård. Målen ska uppnås inom tidsramen en generation. Till den del kommunen rår över problemen finns en omfattande handlingsplan i Miljöprogrammet och planen följs upp årligen med Miljöbokslut och Miljöövervakningsrapporter. 4.4.2 Försurning och övergödning Inom Ronneby kommun finns fem större avrinningsområden med huvudvattendrag. (Se karta sidan 117.) Ytterligare ett större vattendrag, Nättrabyån, passerar genom nordöstra hörnet av kommunen. Inom kommunen finns ca 450 sjöar som är större än 0,1 ha. Den största sjön är Listersjön med en areal av 192 ha. Ett av de större hoten mot vattenkvaliteten är de försurande ämnen som regnvattnet för med sig. Positivt är att dessa försurande ämnen, främst svaveldioxid och kväveoxider, under de senaste 20 åren drastiskt har minskat men vi lider fortfarande av det som tillförts vattnet och marken tidigare och nivåerna ligger fortfarande högre än vad marken klarar att ta hand om. De stora utsläppskällorna hittar vi på kontinenten i form av olika förbränningsanläggningar och industrier. Den internationella fartygstrafiken bidrar med en stor del liksom vår egen biltrafik. Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamhet i Blekinge län ligger till grund för några åtgärds- och målområden för kalkningsverksamheten inom kommunen. Kalkningsplanen beskriver och utgör underlag för den framtida kalkningsverksamheten med syfte att höja kvalitén samt att skapa en enhetlig grundstruktur för verksamheten. Utdrag ur Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamhet i Blekinge län Kommunen har en kalkningsplan som följs. Det innebär att de flesta ytvatten av någon betydelse kommer, i den mån de bedöms vara försurade, att åtgärdas genom kalkningsinsatser i syfte att återställa biologisk balans i vattensystemen. Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamhet i Blekinge län ligger till grund för några åtgärds- och målområden för kalkningsverksamheten inom kommunen. Kalkningsplanen beskriver och utgör underlag för den framtida kalkningsverksamheten med syfte att höja kvalitén samt att skapa en enhetlig grundstruktur för verksamheten. Dessa områden berörs: 116 Delar av Nättrabyån Listerbyån; 22 sjöar och 11 våtmarksytor ingår Angelskogsån; 2 sjöar ingår Ronnebyån; 17 sjöar och 14 våtmarksytor ingår Ronnebyfjärden; 3 sjöar och 1 våtmarksyta ingår Vierydsån; 12 sjöar ingår Bräkneån; 29 sjöar och 20 våtmarker ingår Åryd/Hällarydsån; Lilla Galtsjön ingår De gödande ämnena kommer redan som en del av regnvattnet, men i huvudsak sprider vi det själva. Utsläppen från trafiken bidrar liksom all annan förbränning, gödslingen på odlingsmarken och i skogsbruket och våra enskilda och kommunala avloppsanläggningar. De huvudsakliga problemen uppstår när dessa ämnen når vårt kustvatten med följder som igenväxande vikar, syrefattiga och döda bottnar och sämre lek- och uppväxtområden för fisken. Miljö- och hälsoskyddskontoret tar kontinuerligt prover avseende transporterna av näringsämnena kväve och fosfor i 11 vattendrag som mynnar i Östersjön. Målen för arealförlusterna är högst 400 kg kväve och 8 kg fosfor per km 2 och år. Under år 2000 var arealförlusterna 176 kg kväve och 4,1 kg fosfor per km 2 och år. Därmed ligger värdena under de i Miljöprogrammet uppsatta målen (arealförlusten är ett mått på hur mycket näringsämnen det enskilda avrinningsområdet släpper ifrån sig per ytenhet mätt i kg/km 2 ). Totalt transporterades under år 2004 drygt 450 ton kväve och 11 ton fosfor till havet. Några bäckar uppfyller inte de krav som ställs medan de största vattedragen, Ronnebyån och Bräkneån, tillhör de som uppfyller kraven bäst.

4.4.3 Grundvattnet Det viktigaste användningsområdet för grundvatten är inom kommunal- och enskild vattenförsörjning. Grundvatten finns överallt men i östra Blekinge är dock grundvattentillgångarna begränsade. Det är därför av stor vikt att de tillgångar som finns skyddas för framtida generationer. Vårt grundvatten påverkas av vad som sker på markytan. Här finns en viss fördröjning, men det som sprids når förr eller senare ner till våra grundvattenreservoarer och vattentäkter och återställningstiden för ett förorenat grundvattenmagasin kan bli mycket lång. Andra åverkansfaktorer är bl. a. täktverksamhet och pågående verksamhet vid flygplatsen. 117

De större grundvattenreservoarerna kan behöva utredas närmare och ges ett tydligare skydd för att ytterligare skydda den framtida vattenförsörjningen. I östra Blekinge är grundvattentillgångarna relativt begränsade och det är av vikt att de få tillgångar som finns skyddas för framtida generationer. Detta gäller reservoar i området vid Johannishusåsen. Johannishusåsen kommer sannolikt att inom några år också vara av betydelse för Karlskronas vattenförsörjning. Bredåkradeltat är också en viktig grundvattenreservoar. Militär och civil flygverksamhet, som ligger i detta område, har idag bra restriktioner och tar bra miljöhänsyn i samband med sin verksamhet. Området utanför flygets verksamhet har inte något ytterligare skydd, förutom befintligt vattenskyddsområde, och skulle behöva starkare skydd. 4.4.4 Vattenskyddsområden Tillgången på vatten är en av våra viktigaste naturresurser. Det ställer därför höga krav på nyttjande och skydd mot verksamheter som kan påverka vattnets kvalitet negativt. Syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett så gott skydd att tillgångarna säkras i ett långsiktigt perspektiv. I föreskrifterna för vattenskyddsområdet anges vad som krävs enligt de allmänna hänsynsreglerna 2kap. MB) och begränsningar för fastighet i området. Dessa föreskrifter finns för varje skyddsområde. I kommunen finns idag fyra större områden som ligger inom ett vattenskyddsområde. Förslag på ytterligare vattenskyddsområden utreds och förekommer i Backaryd, Hallabro, Belganet och Eringsboda. (Se karta sidan 121) 4.4.5 Kusten Som tidigare nämnts får vattenmiljön längs vår kust och i vår grunda skärgård ta emot alldeles för stora mängder näringsämnen. Detta är ett mycket allvarligt och tydligt problem. Vikarna växer igen, tidigare sandstränder blir dyiga, bottnarna förändras och fisken får svårare att hitta lämpliga lek- och uppväxtmiljöer. Arter som öring, sik, gädda och abborre drabbas hårt. Kommunen arbetar aktivt för att förbättra situationen på flera olika sätt. Åtgärder har vidtagits för att förbättra situationen i Listerbys grunda skärgård genom att överföra avloppsvattnet till Rustorp. Enskilda avloppsanläggningar har inventerats och krav ställs nu på att förbättra många av dessa. Kraven på att kunna lösa avloppsfrågan på ett miljömässigt godtagbart sätt innebär också att nyetablering av bebyggelse kan begränsas. Kustvattnet påverkas och hotas också av den växande fartygstrafiken i Östersjön med som det verkar ofrånkomliga utsläpp av olja och andra gifter. Även fritidsbåtstrafiken och då främst tvåtaktsmotorerna är en svårt förorenande källa. Det Regionala miljö- och hushållningsprogrammet, Mer liv i skärgården, utgör en positiv och möjlig plattform för regional samverkan kring många av de ovan nämnda frågorna. Initiativ bör tas av Regionförbundet och länsstyrelsen. 118