Hjälptränarutbildning. (9 lektionstimmar a 45 minuter uppdelat i 5 utbildningspass)

Hjälptränarutbildning. (9 lektionstimmar a 45 minuter uppdelat i 5 utbildningspass) Vem kan gå hjälptränarutbildning? Den som fyller 13 år eller är äldre & innehar minst 4 kyu. Efter genomgången kurs skall man: Ha allmänna kunskaper om judosporten i världen, i Sverige och i den egna klubben Reflekterat över varför vill man arbeta som tränare Ha en första kännedom om barnens olika utvecklingsstadier Veta vad man ska tänka på när man kör en uppvärmning Veta hur teknikerna upp till och med orange utförs (och eventuellt fått reda på vilka tekniker som man inte behärskar så bra och bör förbättras i den egna träningen) Man ska känna igen de allra vanligaste fel som förekommer i teknikerna upp till och med gult bälte Ha fått en första inblick i ledarskap (inklusive kännedom om lämpliga och olämpliga uppträdanden som hjälptränare) Vem kan vara utbildare/handledare? Handledare för kursen bör ha minst 1 kyu, vara äldre än 20 år och bör ha lämplig ledarerfarenhet och ledarutbildning (t e handledarutbildningen som SJF kommer att erbjuda). Det krävs ingen speciell licens för att hålla denna utbildning. Denna utbildning kan hållas av behörig klubbtränare som uppfyller ovan krav med denna kursplan som stöd. Var kan man anordna denna utbildning? Denna utbildning anordnas lämpligast på klubb eller distriktsnivå men kan i undantagsfall även anordnas på nationell nivå. Mindre klubbar/distrikt uppmuntras att samarrangera sina utbildningar. Rapportering och licens i judopasset? Alla klubbar/distrikt skall rapportera följande till SJF kansli eller utbildningsansvarig senast en månad efter genomförd kurs: Namn, grad och klubbtillhörighet på ansvarig utbildare Namn, grad och klubbtillhörighet på de som har genomgått kursen Datum och plats där utbildningen hölls. I samband med utbildningen utfärdas Hjälptränarlicenskort till judopassen (50 SEK/per licens) Kostnader? Detta handledarmaterial kan rekvireras utan etra kostnad. Handledarna kan ersättas med ma upp till 1500 SEK per kurs. När flera handledare deltar delas eventuellt arvode så att summan inte överstiger 1500 SEK. Då SJF önskar höja kompetensen hos alla våra tränare är vårt mål är att kostnaden för deltagarna endast är symbolisk (för att täcka matkostnader och eventuell administrativ avgift från förbundet) Ca 150 SEK per deltagare kan vara en lämplig summa. 1

Förslag på tidsschema för hjälptränarutbildning på klubbnivå. Tidsschema lördag 13.00-13.45 Teori: Introduktion, fika Lektion 1 Kort presentation av deltagarna: Namn, klubb, judobakgrund, varför ledare Vad är målet med helgens utbildning? Judosporten i världen, i Sverige Klubbarnas idé 14.00-14.45 Teori: Att vara (judo)tränare för barn Lektion 2 Barnens utvecklingsstadier Vad är en bra tränare? Hur ser grupperna ut? Teori om lek inom idrott 15.00-17.30 Praktik Lek inom idrott Lektion 3 Teknikerna t o m orange bälte 18.00 Middag 19.30-21.00 Praktik Modell för kvällsaktivteter på ett övernattningsläger för barn Lektion 4 (frivilligt deltagande) Tidsschema söndag 09.00-11.30 Praktik Uppvärmning Lektion 5 Fallteknik Feligenkänning t o m gult bälte Pedagogiska ledartips: Hur agera man, på mattan? Uppträdande som (hjälp)tränare mm Uppmuntran Hur behandla störande barn? 11.45-12.30 Teori Sammanfattning & avslutning Andra lämpliga Hjälptränarutbildningstillfällen Hjälptränarutbildningen kan också genomföras under en sammanhållen heldag. Andra lämpliga tillfällen att anordna denna typ av utbildning kan vara i samband med ett barnläger då hjälptränare och/eller faddrar ofta deltar. Man kan också arbeta i studiecirkelform och eempelvis förlänga tonårsträningen med ca 45 minuter under några veckor. Denna typ av utbildning kan redovisas hos SISU som en lärgrupp. 2

Lektion 1 Judo i världen 1882 skapades judo av japanen Jigoro Kano. I slutet på 1800-talet började man utöva sporten i stor skala. 1910 kom judon till Europa. Redan 1910 fanns det klubbar i England, Tyskland och Frankrike. I mitten av 1950-talet kom judon till Sverige. 1956 bildades Sveriges första judoklubb i Göteborg. 1961 bildades Svenska Judoförbundet. 1964 i Tokyo var judo med på OS för första gången. Endast för herrar. 1975 tog Ann Löf Sveriges första EM-medalj (brons) 1977 tog Wolfgang Biedron Sveriges första EM-medalj för herrar (brons). 1980 kom Bertil Ström på 5:e plats och Wolfgang Biedron 7:e plats vid OS i Moskva. 1986 tog Elisabeth Karlsson Sveriges första VM-medalj (silver). Handikappjudon i Sverige började på 70-talet. En av pionjärgrupperna var synskadade på Tomteboda under ledning av Solveig och Lennart Malmkvist. 1988 i Seoul tog Sverige sin första OS medalj i Paralympics genom Kenneth Henningsson under ledning av Solveig Malmkvist. 2012 blev hon Sveriges första kvinna med 6 dan. 1988 var judo för damer med för första gången. Dock endast som en uppvisningssport. 1992 blev judo en officiell idrott för damer på OS. 2002 tog Sanna Askelöf Sveriges första mästerskapstitel. Guld i junior EM. 2010 tog Marcus Nyman EM guld för Sverige och 2011 tog han brons. Idag finns det tävlingar i många olika klasser och judoinriktningar såsom Veteran, Kata, Special- och Paralympics. Sverige har haft flera tävlingsframgångar på senare år inom dessa inriktningar. När startades din klubb? Vad är din klubbs verksamhetsidé och vision? Har ni några speciella ordnings- och säkerhetsregler på klubben. Judo är världens största tvåkampssport! Det finns tyvärr inga eakta siffror över hur många som håller på med judo, men bara i Frankrike är det fler än en miljon som tränar judo. Judo är en sport för alla! Bland det mest positiva med judo är att alla, och då menar vi verkligen ALLA, kan träna judo. Judoträningen kan anpassas efter olika förutsättningar som ålder, talang och ambitionsnivå. Man kan ha lekfull men fostrande barnjudo, hälsoinriktad bredd- och motionsjudo, prestationsinriktad tävlingsjudo och man kan anpassa judoträningen så att den är lämplig vid de flesta typer av handikapp. En annan positiv sak är att judo är lika lämplig för såväl pojkar och flickor som damer och herrar. Judo är en mycket allsidig idrott som har ett stort och varierat utbud av tekniker. En unik sak med judosporten är att genom det stora antalet tekniker som finns spelar det ingen roll om man är lång eller kort, stark eller svag, tjock eller smal. Var och en kan hitta sin judostil. Samtidigt som man tränar teknik förbättrar man kondition, smidighet, styrka, balans och får ökat självförtroende. Judo som barnidrott är först och främst inriktad på att främja koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. På ett lekfullt sätt tränas fallteknik, judotekniker i mattan och i stående. Utöver judon ingår det dels många grundläggande gymnastiska övningar, dels lekar som tränar upp balans, smidighet mm. Eftersom judo är en individuell idrott platsar alla. Om man är stor eller liten, klumpig, blyg, överaktiv etc. spelar ingen roll. Judoträningen kan fylla en viktig funktion för barn som saknar trygghet i hem, skola eller har svårt att delta i annan idrott. 3

Judo som ungdomsidrott Judo för tonåringar är inte lika lätt att kategorisera som judo för barn. Här finns det allt från några som börjar satsa helhjärtat på tävlingsjudo, andra som vill tävla ibland, när det inte stör andra förehavande. Åter andra är där för att hålla sig i form eller för att träffa kompisar. Som tränare bör man se till att man inte nonchalera någon av dessa inriktningar. Judo som motionsidrott ger en mer allsidig träning än många andra motionsidrotter. Här tränas de flesta muskler i kroppen. Genom judo kan man förbättra sin kondition, få bättre balans och bli smidigare och vigare. För överviktiga kan judon bidra till viktminskning speciellt om man samtidigt passar på att ändra sina kostvanor. Bäst av allt är att man får alla dessa positiva effekter samtidigt som man har roligt i en grupp tillsammans med andra. Judon ger närkontakt med andra människor på ett avslappnat, socialt sätt. I barnjudo är det förvånansvärt lite skador. Vissa studier pekar på att skadorna är både lindrigare och färre än i eempelvis fotboll. Tävlingsjudo är en tuff, eplosiv, teknisk och variationsrik idrott som för den insatte åskådaren kan vara mycket spännande. Ännu är inte judo i Sverige en stor publikidrott men med fler som har utövat sporten och ökade TV och datasändningsmöjligheter och framgångar för Svensk judo ökar intresset. I många klubbar finns det även speciella grupper som Stor & liten, handikapp med flera. Vad ger ett föreningsengagemang i utbyte? Det finns flera olika undersökningar som visar att ett föreningsengagemang har stora värden för individen, inte bara för den förening han/hon jobbar för. Kunskap för livet Föreningslivet är ett forum där vi människor får träna på olika sociala färdigheter. Bland de färdigheter och kunskaper som övas upp genom föreningsarbete finns självkänsla, självförtroende, personlig utveckling samt gemensamt ansvarstagande. Social kompetens, samarbetsförmåga, demokratiskt tänkande, föreningsdemokrati, Samhällskunskap, global medvetenhet är andra färdigheter som ofta nämns i dessa sammanhang. Kunskap är aldrig tung att bära! Detta är sådant som vi alla, har stor nytta av såväl privat som i arbete och i föreningsliv. Vad ger ett föreningsengagemang i utbyte, ur arbetsgivarens synvinkel? I en mindre intervjuundersökning som riktade sig mot arbetsgivare visade sig följande vara viktiga kunskaper och erfarenheter som unga människor skaffar sig genom ideellt arbete: o Social kompetens o Vara aktiv i grupp o Förståelse för andra människor o Färdighet i att leda andra o Erfarenhet av att representera en organisation o Genomgått en demokratisk skolning o Lärt sig att ta ansvar o Utvecklat förmåga att samarbeta o Erfarenhet av att driva en verksamhet eller aktivitet Alltså, det finns fördelar att vinna på att engagera sig, förutom att man har roligt! Syftet med lektion 1 är Att gruppen ska komma närmare varandra Att ge en djupare kännedom om judo och dess plats i idrottsvärlden Att få deltagarna att reflektera över sin ledarroll 4

Lektion 2 Om spännvidden i barnens utveckling. I en grupp med 30 tioåriga barn finns det en stor skillnad vad det gäller fysisk, social, emotionell och intellektuell utveckling. En viktig faktor att känna till när man arbetar med en barngrupp är att även om åldersskillnaden bara är två till tre år så kan skillnaden i mognad vara mycket större. Eftersom vi i judon oftast har barngrupper med åldersintervaller på upp till 4-5 år blir naturligtvis skillnaden mellan olika barn i samma grupp väldig stor. Även om två barn är lika stora och väger lika mycket men en är 8 år och en är 11 år. Hur mycket tror du att det kan skilja i deras mognadsgrad? Detta är mycket viktigt att tänka på när man bedömer deras prestation och judoutveckling. Se nedanstående bild Mognadsålder: Utvecklingsnivå i förhållande till normal utveckling som i ovanstående e är 10-11 år Märk: - spännvidden på 5-6 år mellan de tidiga och de sena när det gäller såväl fysisk, social, emotionell och intellektuell utveckling. OBS! En individ kan vara sen motoriskt men tidig intellektuellt medan för en annan är tvärtom 5

Hur agerar en bra tränare/hjälptränare En bra tränare försöker att hjälpa alla elever att bli bättre. Han/hon förstår skillnaden mellan de olika individerna i gruppen och bedömer sina elever därefter. Det betyder att tränarens mål inte nödvändigtvis måste vara att eleven skall vara bäst; utan att man alltid hjälper alla elever att bli bättre efter sina förutsättningar. Eleverna bedömer tränaren till stor del efter vad han/hon gör inte efter vad han/hon säger! Det gör ingen nytta om tränaren till eempel säger till sina avancerade judoka att de i randori skall ge nybörjarna en chans så att deras teknik fungerar, när han/hon själv som tränare inte tål att bli kastad. Tränaren behöver inte besegra sina elever, men han/hon bör helst hålla en hög teknisk standard. Tränarbeteende som av barn kan uppfattas som kränkande: Offentlig schavottering Att utsättas för offentlig kränkning kan vara knäckande. Det kan till eempel handla om nedlåtande kommentarer eller tonfall eller fördummande tilltal inför andra. Att bli skrattad åt Vem vet inte hur det känns när någon annan berättar en episod där man gjort bort sig. Ofta får barn finna sig i att bli omtalade och skrattade åt. Kroppsspråk Suckar, gäspningar, blickar, höjda ögonbryn, obscena tecken, att titta bort, vända sig bort Att bli härmad Att härmas upplevs ofta som kul av den som gör det. Den som blir härmad kanske instämmer de första gångerna. Men om man till slut blir härmad för t e sin dialekt eller sitt sätt att gå kan det till slut kännas kränkande. Tystnad Tystnad väcker ångest och vi överlever inte utan att få bekräftelse från andra. Att bli bemött med tystnad är något av de värsta man kan utsättas för. Bortglömd och överhoppad Inom idrotten är det inte ovanliga att man blir bortglömd i gruppen. Ledarna kan bara namnen på de som bråkar och på de som är superduktig Lek inom idrott Lekarna har stor betydelse för barnens uppfostran. De lär sig bland annat: - att hålla sig till spelregler - att ta hänsyn till andra - att lyssna på ledarna - att vänta på sin tur - att acceptera de som är annorlunda - att utveckla känsla för fair play Genom lek kan man förbättra nästan alla egenskaper man behöver i sin idrott! Genom lek kan man även förbättra de egenskaper man INTE tränar i större utsträckning i sin idrott! Lek kan vara motivationshöjande och förbättra inlärningsprocessen! Lek utan styrning kan ibland utvecklas till negativa upplevelser för vissa barn. Det är tränarens roll att styra leken och att veta när det går över styr och var och hur man bryter/avslutar en lek. Hur skall man använda sig av lek inom idrotten? Det viktigaste: Tränaren måste veta varför han gör en lek UTÖVER att det ska vara roligt! Varför leka; och vad ska främjas? Uppvärmning? Varva ner barnen? Pigga upp barnen? Leka för att glömma? För att målinriktat förbättra vissa egenskaper? För att få chansen till individuell instruktion för de som inte riktig hänger med? 6

Lekanalys: Vad behöver man inte inom idrotten? Vad behöver barnen inte i livet? Stryktålighet Ärlighet/Fair play Stresstålighet Syftet med lektion 2 är Att ge deltagarna kännedom om spännvidden i barns utveckling Att ge kännedom om hur sammansättningen i en grupp kan se ut Att förstå vilka egenskaper som kännetecknar en bra tränare Att ge en teoretisk förståelse för lekens betydelse vid inlärning och träning 7

e. "bulldogg Handledarmaterial till Hjälptränarutbildning inom Svenska Judoförbundet Lektion 3 Pröva på olika lekar och försök att analysera vilka egenskaper som förbättras genom just den leken. Vad utvecklar leken? Egenskaper som kan främjas av olika lekar Ansvar Förmågan att tillgodogöra sig instruktioner Balans Fantasi/kreativitet Finmotorik Grovmotorik Hantera spänning/äventyr Jag - stärkande Kommunikation Koncentrationsförmåga, Kondition Psykisk uthållighet Reaktionsförmåga Roller/rollbyte Samarbete Sinnesträning Social kompetens Spänst - snabbhet Stresstålighet Stryktålighet Styrka Turtagande Vi - stärkande Ärlighet/Fair play Teknikförbättring Teknikautomatisering Förmågan att fokusera på en uppgift Bollkänsla Graderingsbestämmelserna från vit-gul till orange Syftet med lektion 3 är Att lära eleverna i praktiken att identifiera olika kvalitéer i lek Att klargöra avgörande detaljer i teknikerna t o m orange bälte 8

Lektion 4 Frivillig: Kvällsaktiviteter För att lära sig att stå framför en grupp kan man på kvällen organisera några lämpliga övningar som man senare även kan använda när man ska organisera egna barnläger på klubben. T e Charader: Teater: skådespel Några får visa, några får gissa Alla får en lapp med en uppgift Alla grupper får en lapp med en uppgift som ska visas som ett kort Syftet med frivilliga lektion 4 är Att träna deltagarna att agera framför en grupp Att ge tips om aktiviteter förutom judo på barnläger Lektion 5 Om uppvärmning Behöver barn värmas upp? Eftersom vi anser att det är viktigt att barnen lär sig att man ska värma upp är detta en del av träningen som är mycket lämplig att använda till att ge barnen viktiga färdigheter. Precis som vid lekar så kan barnen lära sig mycket av det de behöver kunna i judon och livet under uppvärmningen. Färdigheter som kan tränas är att hålla sig till spelregler, att ta hänsyn till andra, att lyssna på ledarna, att vänta på sin tur, att acceptera de som är annorlunda, att utveckla en känsla för fair play m.m. Vidare kan man utveckla deras rörelseförmåga, styrka, koordination och balans. Fallteknik Fallteknik handlar egentligen om att själv bestämma hur man hamnar vid fall. Förutom den klassiska ukemin ger egentligen även kullerbyttor, hjulning mm möjligheter att bestämma hur man faller/landar. Något att tänka på vid inlärningen är att finna enkla vägar för att förmedla fallteknik så att det varken blir krångligt eller tråkigt. Försök att hitta en mångfald av olika varianter för att förbättra barnens fall. Även fallteknik kan naturligtvis tränas på en mängd olika sätt i leken. Att vara hjälptränare Tänk på att som hjälptränare är du både ett stöd till barnen och till tränaren. Titta noga på det som huvudtränaren visar. Om du inte förstår vad han menar: FRÅGA! Om du inte är uke när tränaren visar något så kan en viktig roll vara att punktmarkera de barnen som du vet kan vara lite störande när tränaren visar en teknik. Var alltid positiv när du är (hjälp)instruktör Påpeka det positiva i elevernas teknikförsök. Lär dig alla barnens namn så snabbt som möjligt. Missa aldrig en chans att hjälpa och berömma eleven. När gruppen övar rör du dig alltid runt i gruppen så att alla känner att tränarna ser dem Kritik bör föregå i en vänlig atmosfär. Undvik uttryck som: FY! NEJ! FEL! Använd hellre: OK, BRA, BÄTTRE, EN GÅNG TILL, GÖR SÅ HÄR, FÖRSÖK! Uppmuntra de elever som kört fast och de som kan vara på en platå i sin utveckling. Om du har en blandat grupp: Nybörjare, som ska träna den grundläggande tekniken, får inte känna sig dumma. De får inte känna att de försinkar träningen för de avancerade. Försök att utveckla förmågan att vara där du behövs bäst 9

Syftet med lektion 5 är Att ge deltagarna viss kunskap om hur man kan lägga upp en uppvärmning Att ge deltagarna tips och idéer hur man kan lära ut fallteknik Att ge deltagarna kännedom om hur man bör agera som hjälptränare Att få deltagarna att förstå kunskapsnivån för en aktuell grupp Instruktioner till handledaren En judoinstruktör måste, precis som alla idrottsinstruktörer, och som andra lärare kunna ställa sig framför en grupp och instruera. I judosammanhang har man vanligtvis ganska stora grupper, och ofta sitter det dessutom flera föräldrar (åtminstone när det gäller barn, nybörjare) alldeles vid mattkanten. En del instruktörer har inga större problem med det, men många orutinerade instruktörer tycker i början att det är besvärande. Ett sätt att vänja sig vid att stå framför en grupp som används av många instruktörer är att när man avslutat en teknikträning får några par gå fram och visa vad de har lärt sig. Under den här kursen ska du som handledare ta alla tillfällen i akt för att låta de blivande instruktörerna agera framför gruppen. Det kan vara både under den korta deltagarpresentationen i början och vid alla tillfällen då något skall visas eller berättas. Tips till handledaren/klubben Tänk på att du kan redovisa din utbildning som lärgrupp hos SISU. Synpunkter, tillägg, tips och förbättringsförslag till denna handledning emottages tacksamt: Ni kan maila till utbildningskoordinator: karin.baathe@judo.se Tack till alla er som har bidragit med synpunkter/information och material till denna uppdaterade version av Hjälptränarhandledningsmaterialet: Michel Grant Alf Tornberg Kristiina Pekkola Wolfgang Biedron Björn Nyberg Carin F. Hamnlund Ann Löf Magnus Ask Karin Ohlsson 10

Dina egna noteringar 11