Metod och resultat Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2013
2
Innehåll Vad är öppna jämförelser? 5 Verktyg för verksamhetsutveckling 5 Ett av flera verktyg för att mäta kvalitet 5 Vad redovisas? 5 Centrala resultat 6 Generella iakttagelser 6 Sammanfattning av resultaten på övergripande nivå 6 Metod 8 God kvalitet i socialtjänsten kvalitetsområden 8 Självbestämmande och integritet 8 Helhetssyn och samordning 8 Trygghet och säkerhet 8 Kunskapsbaserad verksamhet 9 Tillgänglighet 9 Arbetssätt och metod 9 Enkät till kommuner och stadsdelar 10 Genomförande 10 Bearbetning 10 Enkät till beroendemottagningar 11 Genomförande 11 Bearbetning 11 Enkät till landsting och regioner 12 Genomförande 12 Bearbetning 12 Granskning av kommunala webbplatser 12 Genomförande 12 Bearbetning 13 Bakgrundsuppgifter 13 Kommungrupper 13 Statistik 14 Hälsodata och kostnadsmått 14 Kvalitetsdeklaration 16 Enkätundersökningen 16 Kommun- och stadsdelsenkäten 16 Enhetsenkäten 16 Landstings/regionsenkäten 16 Mätfel 16 Bortfall 17 Bearbetning 17 Granskning av webbplatser 17 Statistikens innehåll 17 Mätning 18 3
Bortfall 18 Bearbetning 18 Jämförbarhet och användbarhet 18 Kontaktuppgifter 19 Bilaga 1 Indikatorförteckning Missbruks- och beroendevården 2013 20 Indikatorer kommuner och stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm 20 Helhetssyn och samordning 20 Självbestämmande och integritet 21 Kunskapsbeserad verksamhet 21 Tillgänglighet 23 Trygghet och säkerhet 24 Indikatorer Beroendemottagningar som drivs gemensamt av kommun och landsting/region 25 Helhetssyn och samordning 25 Självbestämmande och integritet 26 Kunskapsbaserad verksamhet 27 Tillgänglighet 28 Trygghet och säkerhet 28 Indikatorer Missbruks- och beroendevård inom landsting/regioner 29 Indikatorer baserade på enkätinsamling 29 Hälsoindikatorer 31 Bilaga 2 Enkät till kommun/stadsdelar 33 Bilaga 3 Enkät till beroendeenheter 44 Bilaga 4 Enkät till landsting/regioner 55 Bilaga 5 Hälsodata 59 Indikatorerna påverkas av flera faktorer 59 Genomförande 59 Hälsoindikatorer beskrivning och beräkning 60 Bilaga 6 Kommungruppsindelning enligt SKL 63 4
Vad är öppna jämförelser? Öppna jämförelser är ett verktyg för analys, uppföljning och utveckling inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser på uppdrag av regeringen och det övergripande målet är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Öppna jämförelser tas fram i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Verktyg för verksamhetsutveckling Öppna jämförelser kan användas som ett verktyg för att förbättra socialtjänstens kvalitet, som ett relevant underlag för politiska beslut på olika nivåer och som ett underlag för uppföljning och utvärdering av socialtjänstens verksamheter. I öppna jämförelser kan en kommun eller en stadsdel jämföra sin verksamhet med andra kommuner och stadsdelar utifrån ett antal indikatorer. Jämförelser kan också göras i förhållande till läns- och riksgenomsnitt. För vissa av socialtjänstens områden kan jämförelser också göras mellan enheter både inom och mellan kommuner samt mellan landsting/regioner. Det blir också möjligt att jämföra sin egen verksamhet över tid. Ett av flera verktyg för att mäta kvalitet Socialstyrelsen värnar allas lika tillgång till god hälsa, vård och omsorg och öppna jämförelser är ett verktyg i den strävan. De uppgifter som presenteras i öppna jämförelser beskriver inte hela socialtjänsten och inte heller allt som kan vara av vikt att veta. Det är viktigt att resultaten av öppna jämförelser bedöms och analyseras regionalt och lokalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet eller en bra omsorg i enskilda fall. Informationen behöver kompletteras med andra underlag för att ge en heltäckande bild. Vad redovisas? Det är femte året Socialstyrelsen i samverkan med SKL presenterar öppna jämförelser av missbruks- och beroendevården. I 2013 års öppna jämförelser presenteras totalt 72 indikatorer. Dessa utgår från socialtjänstens kvalitetsområden och mäter förutsättningar för god kvalitet i verksamheter med missbruks- och beroendevård. På Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser publiceras i april 2013 jämförelser på tre olika nivåer: 5
samtliga landets kommuner samt stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm beroendemottagningar gemensamt drivna av kommun och landsting samtliga landsting/regioner Därutöver publiceras, under hösten 2013, indikatorer baserade på Socialstyrelsens hälsoregister samt kostnadsmått för kommunernas missbruks- och beroendevård. Dessa mått publiceras så snart resultaten har bearbetats efter att uppgifterna rapporterats in till respektive register. Centrala resultat Generella iakttagelser Det förekommer fortfarande stora variationer för indikatorerna både på lokal och regional nivå. Beroendemottagningarna har i högre grad uppgett att de har efterfrågade förutsättningar för kvalitet i sitt arbete i jämförelse med kommuner/stadsdelar och än mer i jämförelse med landsting/regioner. Sammanfattning av resultaten på övergripande nivå Nästan tre av fyra kommuner och stadsdelar uppger att de regelmässigt erbjuder stöd till närstående till deras klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Beroendemottagningarna svarar att de erbjuder stöd till närstående i lika hög omfattning. Socialstyrelsens webbgranskning visar att det på nästan 70 procent av kommunernas webbplatser finns tydlig information om att socialtjänsten erbjuder stöd till anhöriga. Mer än 80 procent av kommunerna/stadsdelarna uppger att de har skriftliga rutiner för intern samordning i enskilda ärenden med området våld i nära relationer eller att dessa verksamheter är integrerade. 70 procent av kommunerna/stadsdelarna uppger att de har skriftligarutiner för samordning med området barn- och unga, vilket är en ökning i jämförelse med föregående år. Generellt har större andel kommuner/stadsdelar i årets jämförelse uppgett att de har rutiner för intern samordning även med verksamhetsområdena ekonomiskt bistånd, stöd till personer med funktionsnedsättning samt äldreomsorg. Andelen kommuner/stadsdelar som har rutiner med äldreomsorgen är fortfarande lågt, 36 procent. Resultaten visar att kommunerna/stadsdelarna fortfarande kan bli bättre på kartläggning av sina missbruks- och beroendeklienter samt uppföljning av det egna arbetet inom missbruks- och beroendevården. 45 procent uppger att de genomfört kartläggningar och 38 procent att de gjort bedömningar av hur insatserna svarar mot klientgruppernas behov. 6
Av kommunerna/stadsdelarna är det 42 procent som säger sig ha använt sammanställningar av enskildas uppfattning för sin verksamhetsutveckling, för beroendemottagningarna var motsvarande siffra 72 procent. Av de kommuner/stadsdelar som genomfört kartläggning av sina klienter med missbruks- och beroendeproblematik på gruppnivå har 78 procent uppgifter på antalet klienter som helt eller delvis bor med barn. Det är 42 procent av kommunerna och stadsdelarna som uppger att de har gjort särskilda satsningar för att utveckla personals kompetens för att stärka föräldrar med missbruks- och beroendeproblematik i sin föräldraroll. Drygt 75 procent av landstingen/regionerna och beroendemottagningarna uppger att de har rutiner för att uppmärksamma barns behov av information, råd och stöd. Granskningen av kommunernas webbplatser visar att information om hur man överklagar beslut, lämnar synpunkter & klagomål samt om att anhörigstöd erbjuds ökat sedan förra granskningen år 2011. Däremot finns få eller inga förbättringar avseende information om att erbjuda rådgivning, information eller länkar till landstingets beroendevård eller till frivillig- och brukarorganisationer. 7
Metod God kvalitet i socialtjänsten kvalitetsområden Socialstyrelsen samlar in data om olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom socialtjänstens olika områden och redovisar dem årligen i öppna jämförelser. Första gången öppna jämförelser inom missbruks- och beroendeområdet publicerades var år 2009. Socialstyrelsens uppdrag och ambition är att utveckla de öppna jämförelserna efterhand både vad gäller innehåll, utformning och presentation. Jämförelserna presenteras i form av indikatorer som belyser förutsättningar för god kvalitet inom missbruks- och beroendevården. Indikatorerna utgår från fem kvalitetsaspekter och barnperspektivet. Kvalitetsområdena inom socialtjänsten har definierats gemensamt av Socialstyrelsen och SKL med utgångspunkt i socialtjänstlagen (Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten, mars 2007). Kvalitetsområdena är: Helhetssyn och samordning Självbestämmande och integritet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Trygghet och säkerhet Indikatorerna presenteras indelade i de fem områdena, de redovisas under det kvalitetsområde som är mest relevant. Nedan beskriv kortfattat vad de olika områdena inbegriper. Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till 8
insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog Verk- samheterna är fysiskt tillgängliga. Arbetssätt och metod Totalt publiceras 72 indikatorer i april 2013. Indikatorerna baseras på uppgifter från en enkätundersökning som genomfördes under hösten år 2012. Jämförelserna rör, liksom tidigare år, i huvudsak struktur- och processmått. Med strukturer avses de förutsättningar som finns för att ge vård och omsorg medan processer handlar om vad, hur och när tjänsterna produceras i verksamheten. Sju av indikatorerna baseras på en webbgranskning som Socialstyrelsen genomfört av tillgänglig information på kommunernas webbplatser. Öppna jämförelser omfattar uppgifter om missbruks- och beroendevården: i landets kommuner och stadsdelar i de tre storstäderna på beroendemottagningar som drivs gemensamt av kommuner och landsting i landsting/regioner. Utöver dessa indikatorer har Socialstyrelsen tagit fram ett antal hälsoindikatorer som kan ses som verksamhetens resultat på individnivå, resultatmått. Indikatorerna baseras på data från Socialstyrelsens hälsoregister och publicerades i oktober 2012. Vi redovisar även bakgrundsfaktorer som tas fram som ett stöd för kommunernas analys på lokal nivå. Bakgrundsmåtten utgörs av kommunernas andel kostnader för socialtjänstens missbruks- och beroendevård. Även dessa publicerades i oktober 2012. Nya hälsoindikatorer samt kostnadsmått kommer att publiceras hösten 2013. I följande avsnitt redovisas hur insamling och bearbetning av data genomförts som ligger till grund för jämförelserna, vilka överväganden som gjorts och hur jämförelserna redovisas på Socialstyrelsens webbplats. Huvudfokus är de data som ligger till grund för de öppna jämförelser som publiceras i april 2013, det vill säga enkätundersökningen och webbgranskningen. 9
Enkät till kommuner och stadsdelar Genomförande Enkäterna till kommunerna genomfördes som en totalundersökning omfattande landets samtliga kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta innebär totalt 321 svarsenheter. Enkätutskick och insamling av svaren har administrerats av Statistiska Centralbyrån, SCB. Socialstyrelsen ansvarar för innehållet i enkäterna och e-postbrev. Ett informationsbrev och en elektronisk enkät skickades via e-post till kommunernas registratorer. E-postbrevet var ställt till IFO-chef/ansvarig chef för missbruks- och beroendeverksamheten. Enkäten var riktad till den verksamhet där enskilda söker bistånd och där myndighetsutövningen sker. Insamlingsperioden var mellan 1 oktober 26 oktober 2012. En allmän påminnelse skickades ut sista svarsvecka, därefter skickades påminnelser till de kommuner och stadsdelar som inte svarat och svarstiden förlängdes successivt. Påminnelseprocessen utfördes i följande steg; 1. Allmän påminnelse - skickas ut 22 oktober, påminnelse om att senaste svarsdatum för enkäten är 26 oktober. 2. Påminnelse 1 skickas ut 29 oktober till de som inte svarat (eller fått förlängd svarstid), senaste svarsdatum 9 november 3. Påminnelse 2 skickas ut 12 november till de som inte svarat, senaste svarsdatum 20 november 4. De 22 kommuner/stadsdelar som ännu inte svarat kontaktas via telefon eller mejl av Socialstyrelsen under v. 47-48, insamlingen avslutas 30 november 2012. De flesta frågorna var obligatoriska att besvara för att komma vidare i enkäten. Respondenterna styrdes, genom automatiska hopp, så att de bara behövde besvara de frågor som var aktuella för dem. Enkäten innehöll 20 frågor med tillkommande följdfrågor. Till varje fråga fanns möjligheten att lämna kommentarer. (Se enkäten i bilaga 2.) Enkätsvaren har i sin helhet skickats till Socialstyrelsen som ansvarar för bearbetningen av materialet. Svarsfrekvensen uppgick till 97 procent vilket motsvarar 312 kommuner/stadsdelar. Vi presenterar i år uppgifter baserad på enkätdata från 278 kommuner och samtliga 34 stadsdelar. Förra årets jämförelser baserade sig på enkätsvar från 77 procent av landets kommuner/ stadsdelar. Bearbetning Bearbetningar har gjorts av kommunernas och stadsdelarnas enkätsvar för att svaren ska bli överskådliga. Uppgifterna publiceras som indikatorer i en excelfil, sammanlagt 35 indikatorer. Många av indikatorerna bygger på frågor som besvarats med ja eller nej i enkäterna. Indikatorerna är formulerade som påståenden och värdena presenteras, i de flesta fall, som ja eller nej. I de fall det inte är aktuellt att redovisa svar för en indikator är svarscellen tom och färgad grå. Det gäller uppgifter för vissa följdfrågor där kommunen/stadsdelen svarat nej på huvudfrågan, finns exempelvis inte skriftliga rutiner (huvudfråga) så är det inte aktuellt att följa upp rutinerna (följd- 10
fråga). De vita tomma cellerna betyder att vi inte fått in några uppgifter att basera jämförelserna på (bortfall). Medelvärden för andelen ja-svar, andel som uppfyller varje indikator, har beräknats och redovisas för storstäder, län respektive för riket. Andelen har beräknats för varje indikator utifrån antalet kommuner/stadsdelar som har besvarat respektive fråga. Svaren: Integrerat respektive Ny rutin ingår i andelen positiva (ja-) svar. Om bortfallet överstiger 20 procent av svarande kommuner i länet eller svarande stadsdelar i storstad redovisas inga medelvärden för den indikatorn. Indikatorerna finns återgivna i bilaga 1. En genomgång av samtliga kommentarer i enkäterna har gjorts och de har granskats för varje fråga. Genomgången möjliggör att se om uppgiftslämnarna exempelvis tolkat frågorna på olika sätt. Kommentarerna har sammanställts utifrån; vanligaste kommentarerna, om och hur kommentarerna påverkar enskilda svar samt hur frågorna kan förbättras och förtydligas inför kommande enkätundersökningar. Tre av frågorna i enkäten har vi, utifrån denna genomgång, valt att inte publicera resultaten för i år. Det gäller delar av fråga 1.3 och 1.4 (landstingsfinansierad beroendevård/psykiatri) samt fråga 5.1 och 6.2. Enkät till beroendemottagningar Genomförande För öppna jämförelser av missbruks- och beroendevården har enheter avgränsats till att omfatta beroendemottagningar som bedrivs gemenstamt av landsting och kommun. Enkätutskick och insamling av svaren administrerades av Statistiska Centralbyrån, SCB. 1 oktober 2012 skickades informationsbrev och en elektronisk enkät via e-post ställd till ansvarig chef för beroendemottagningar som drivs gemensamt av kommuner och landsting. Insamlings- och påminnelseförfarandet var det samma som för kommunenkäten, med undantag för punkt fyra. De mottagningar som inte besvarat enkäten efter påminnelser den 20 november har inte kontaktats via telefon eller e-post av Socialstyrelsen. (Se utförligare beskrivning under Enkät till kommuner och stadsdelar, s. 10) Det var 66 beroendemottagningar ingick i undersökningen. Totalt svarade 43 enheter fördelade på 13 landsting/regioner. Enkäten till enheterna utgår från och belyser samma kvalitetsområden som enkäten till kommunerna. Bearbetning Bearbetningar har gjorts av enheternas enkätsvar så att resultaten ska bli överblickbara. Jämförelserna presenteras i en excelfil som indikatorer för de beroendemottagningar som besvarat enkäten. Sammanlagt presenteras 28 indikatorer för 43 mottagningar. Indikatorerna är formulerade som påståenden och värdena presenteras, i de flesta fall, som ja eller nej. I de fall det inte är aktuellt att redovisa svar för en indikator är svarscellen tom och färgad grå. Det gäller uppgifter för vissa följdfrågor där mottagningen svarat nej på huvudfrågan, har de exempelvis inte skriftliga rutiner (huvudfråga) så är det inte aktuellt att följa upp dessa rutiner (följdfråga). 11
Det framagår även vilket län, landsting/region samt kommun mottagningarna tillhör, med reservation för de fall där information om ansvariga/samverkande kommuner inte kunnat fås fram. De publicerade indikatorerna för beroendemottagningarna finns beskrivna i bilaga 1 och enkäten i bilaga 3. Två frågor i enkäten har vi, främst utifrån kommentarsgenomgången, valt att inte publicera i år. Det gäller fråga 4.2 samt 6.1. Enkät till landsting och regioner Genomförande I 2009 års öppna jämförelser konstaterades att landstingens och regionernas vitt skilda sätt att organisera hälso- och sjukvårdens missbruks- och beroendevård gör det svårt både att hitta rätt och jämförbara mottagare av en enkät och därmed att värdera enkätsvar. För andra året har vi nu riktat en enkät till ansvariga för missbruks- och beroendevården i landsting och regioner för att belysa den samlade missbruks- och beroendevården. Enkäten var ställd till ansvarig chef eller motsvarande för den specialiserade beroendevården i landstinget/regionen. Frågorna är av övergripande karaktär och ämnar vara organisationsneutrala. De flesta frågorna var obligatoriska att besvara för att komma vidare i enkäten. Respondenterna styrdes genom automatiska hopp så att de bara behövde besvara frågor som var aktuella för dem. Till varje fråga fanns möjligheten att lämna kommentarer. Insamlingsperioden var den samma som för de andra två enkäterna och påminnelser skickades ut samtidigt. Socialstyrelsen kontaktade däremot inte de landsting som inte besvarat enkäten den 20 november. (Se beskrivning av genomförande under Enkät till kommuner och stadsdelar s. 10). Det är 18 av 21 landsting/regioner som besvarat enkäten. Bearbetning Jämförelserna redovisas som nio indikatorer för varje landsting/region i en excelfil. Indikatorerna är formulerade som påståenden och värdena presenteras, i de flesta fall, som ja eller nej. I de fall det inte är aktuellt att redovisa svar för en indikator är svarscellen tom och färgad grå. Det gäller uppgifter för vissa följdfrågor där landstinget/regionen svarat nej på huvudfrågan och därmed inte ska besvara följdfrågan. De vita tomma cellerna betyder att vi inte fått in några uppgifter från detta landsting/region att basera jämförelserna på (bortfall). Indikatorerna för landsting/regioner finns i bilaga 1 och enkätfrågorna framgår av bilaga 4. Granskning av kommunala webbplatser Genomförande Den sida som granskats är öppningssidan för området Missbruk och beroende inom socialtjänsten på kommunernas/stadsdelarnas webbplatser. Granskningen har genomförts i två steg under perioden november 2012 mars 2013. I ett första steg granskade två personer, oberoende av varandra, respektive kommun/stadsdels webbplats. Om de hittade den information 12
som efterfrågades på öppningssidan för området eller som länk därifrån blev bedömningen Ja, i annat fall Nej. De båda granskarnas bedömningar jämfördes sedan. I de fall de två bedömningarna inte stämde överens gjordes en ytterligare granskning av en tredje person som avgjorde resultatet. Bearbetning Svaren för varje kommun/stadsdel och fråga har sammanställts och presenteras som sju indikatorer inom kvalitetsområdet tillgänglighet i excelfilen. På kommunnivå och för storstäderna stadsdelsnivå redovisas svaren (Ja/Nej) för om den aktuella informationen finns på webbplatsen eller, i de fall de är aktuellt, finns en länk till denna information. I Göteborg fanns endast någon form av information om missbruk på staddelarnas webbplats i tre stadsdelar; Majorna-Linné, Västra Göteborg och Östra Göteborg. Informationen om missbruk och beroende finns på den gemensamma webbplatsen för staden. Resultaten som presenteras för Göteborgs stadsdeler baseras på den information som finns övergripande på kommunens webbplats. På riksnivå, länsnivå och kommunnivå (endast för Göteborg, Stockholm och Malmö) redovisas andel kommuner/stadsdelar med resultatet Ja på indikatorn. Fel kan uppstå vid bearbetning av materialet. För att förhindra detta har bearbetningsprogram kontrollerats och resultaten har kontrollerats med avseende på rimlighet. Bakgrundsuppgifter Kommungrupper I årets publicering av jämförelserna finns Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning, för att underlätta jämförelser mellan kommuner med likartade förutsättningar. Kommungruppsindelningen är reviderad och började gälla från den 1 januari 2011. Indelningen innehåller följande tio kommungrupper (se bilaga 6 för fullständig förteckning): 1. Storstäder (3 kommuner) 2. Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) 3. Större städer (31kommuner) 4. Förortskommuner till större städer (22 kommuner) 5. Pendlingskommuner (51 kommuner) 6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) 7. Varuproducerande kommuner (54 kommuner) 8. Glesbygdskommuner (20 kommuner) 9. Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) 10. Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) 13
Statistik För att underlätta analyser och jämförelser finns en direktlänk från öppna jämförelser missbruks- och beroendevården på Socialstyrelsens webbplats till Socialstyrelsens statistik om kommunernas insatser för vuxna personer med missbruks- och beroendeproblem och tvångsvård enligt LVM. Där finns Statistikdatabasen - Vuxna med missbruksproblem. Hälsodata och kostnadsmått I oktober 2012 publicerades fem indikatorer baserade på hälsodataregister samt tre kostnadsmått. Socialstyrelsen har inom ramen för öppna jämförelser tagit fram följande fem hälsoindikatorer: 1. Läkemedelsuttag alkohol 2. Läkemedelsuttag narkotika 3. Återinskrivning för vård, alkoholdiagnos 4. Återinskrivning för vård, narkotikadiagnos 5. Dödlighet bland personer med missbruks- och beroendediagnos Indikatorerna utgörs av bearbetningar av registerdata som Socialstyrelsen ansvarar för. I registren finns individbaserade uppgifter om diagnoser, läkemedelsuttag och dödsorsaker. Uppgifter som redovisas i öppna jämförelser har hämtats från tre register: Läkemedelsregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret. Indikatorerna presenteras på läns- och riksnivå. Indikatorerna finns i Bilaga 1, indikatorsförteckningen och en utförligare beskrivning på hur de beräknas finns i Bilaga 5. De kostnadsmått för socialtjänstens missbruks- och beroendevård som publicerades oktober 2012 är: missbruks- och beroendevårdens andel av kommunens kostnad för socialtjänsten totalt institutionsvårdens andel av kommunens kostnad för missbruksoch beroendevården öppna insatsers andel av kommunens kostnad för missbruks- och beroendevården Uppgifterna har tagits fram genom bearbetning av uppgifter i Räkenskapssammandraget (RS) för kommuner, SCB, och officiell statistik om Vuxna med missbruksproblem, Socialstyrelsen. Kostnadsmåtten redovisas per kommun samt på läns- och riksnivå. Syftet med måtten är att utgöra bakgrundsdata till de öppna jämförelserna för att underlätta användning och analys på lokal nivå. De används inte för värdering av kvaliteten i verksamheter då en del av skillnaderna mellan kommuner kan bero på olikheter i vad som rapporteras in för de olika posterna. För utförligare beskrivning av kostnadsmåtten hänvisas till Metodbeskrivning Öppna jämförelser 2012 - Kostnadsmått för socialtjänsten (Socialstyrelsen 2012). Kostnadsmåtten och dokumentet finns publicerade på Socialstyrelsens webbplats för öppna jämförelser inom socialtjänsten. 14
15
Kvalitetsdeklaration Enkätundersökningen Kommun- och stadsdelsenkäten Den population som undersökningen avser omfattar Sveriges kommuner och stadsdelarna i storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm under år 2012. Samtliga kommuner och stadsdelar finns med i redovisningen, således även de som inte svarat på enkäten, dvs. bortfallet. Jämförelserna presenteras i form av indikatorer. För vissa indikatorer har svar på fler frågor bearbetats till ett resultat om indikatorn är uppfylld (Ja/Nej), detta framgår då i förklaringen av respektive indikator i presentationen. Resultaten är beräknade på riks-, läns- och storstadsnivå för andelen JAsvar. Därtill finns en filterfunktion som ger möjlighet att välja ut kommuner utifrån alternativa indelningar. Den ena filterfunktionen väljer ut kommunerna i respektive län och den andra enligt SKL:s kommungruppsindelning. Enhetsenkäten Indikatorerna presenteras för de beroendemottagningar som besvarat enkäten, sammanlagt 43 mottagningar. Svaren presenteras som 28 indikatorer på enhetsnivå. För vissa indikatorer har svar på fler frågor bearbetats till ett resultat om indikatorn är uppfylld (Ja/Nej), detta framgår då i förklaringen av respektive indikator. Landstings/regionsenkäten Populationen som enkätundersökningen omfattar är Sveriges landsting och regioner. Svaren för de nio indikatorerna redovisas för varje landsting/region. Samtliga landsting och regioner redovisas, även de som inte besvarat enkäten, dvs. bortfallet. Mätfel Mätfelet är avvikelsen mellan det rapporterade värdet och det sanna värdet. Det finns flera möjliga felkällor som kan orsaka mätfel, bland annat mätinstrumentets utformning och användbarhet, informationssystemets tillförlitlighet och täckningsgrad liksom sättet att samla in data. Mätinstrumentet motsvaras i detta fall av de tre enkäterna. Frågeformulär och missiv har konstruerats tillsammans av ämneskunniga och enkätfrågekonstruktörer i syfte att reducera mätfelen. Uppgiftslämnarnas lämnade kommentarer är ett viktigt underlag för bedömningen av förekomsten av mätfel. Som framgått hade uppgiftslämnarna möjlighet att kommentera enkäten. Kommentarerna ger bland annat möjlighet att upptäcka hur frågorna har tolkats och eventuella skilda tolkningar åskådliggörs. 16
Bortfall Samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö har fått webbenkäten. Svarsbortfallet är nio kommuner av 321 d.v.s. tre procent. Eftersom detta till samtliga delar redovisas som en totalundersökning får enkätbortfallet endast betydelse i den meningen att uppgifter för de kommuner som inte svarat på enkäten saknas. Vissa värden redovisas i aggregerad form, det vill säga på läns-, riks- och storstadsnivå. Antalet Jasvar har här satts i relation till det antal kommuner och stadsdelar som besvarat frågan. Denna metod leder till ett fel om de kommuner och stadsdelar som inte besvarat frågan avviker från övriga inom redovisningsgruppen. Ju större bortfall i länet, desto svagare kvalitet i medelvärdet. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper om bortfallet överstiger 20 procent per län och indikator. Bortfallet för beroendeenheterna går egentligen inte att precisera på grund av att det inte finns några exakta uppgifter om undersökningsramen. Ramtäckningen d.v.s. om vi nått alla beroendemottagningar är därför okänt. Det var 23 av de 66 beroendemottagningar som mottog enkäten som inte besvarat den, vilket motsvarar ett bortfall på 35 procent. Endast de beroendemottagningar som besvarat enkäten publiceras i öppna jämförelser. Redovisningen görs endast på enhetsnivå. Ramtäckningen är komplett för landsting och regioner. Det var 3 av 21 landsting/regioner som inte besvarade enkäten. Indikatorerna redovisas för varje landsting/region som besvarat enkäten, för de övriga framgår att uppgifter saknas. Inga övriga beräkningar redovisas. Bearbetning Fel kan uppstå vid bearbetningen av materialet. För att förhindra detta har kontroller genomförts vid registreringen, granskningen av resultaten, vid de numeriska beräkningarna och sedan en slutkontroll av resultaten inför publiceringen. Granskning av webbplatser Statistikens innehåll Den population som undersökningen avser omfattar Sveriges kommuner och stadsdelarna i storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm under november år 2012 till början av mars år 2013. På kommunnivå och för storstäderna stadsdelsnivå redovisas svaren på om den aktuella informationen (eller möjligheten) finns på webbplatsen (Ja/Nej). På riksnivå, länsnivå och kommunnivå (endast för Göteborg, Stockholm och Malmö) redovisas andel kommuner/stadsdelar med positiva resultat för respektive indikatorn. Inget urval har gjorts, detta är en totalundersökning. Ramtäckning vad gäller kommuner/stadsdelar är komplett. Med ramtäckning avses hur väl rampopulationen stämmer överens med målpopulationen, det vill säga hur väl man nått de objekt som man avsåg att mäta. 17
Mätning I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Ett tänkbart mätfel i granskningen är att granskaren missar information som faktiskt finns på webbplatsen. För att minska risken för detta har två personer, oberoende av varandra, granskat alla kommuners/stadsdelars webbplatser i första steget. Därefter har en tredje person gjort en ny granskning i de fall där de första två kommit fram till olika resultat. Det är också tänkbart att granskarnas förmåga att hitta informationen förbättras ju fler olika webbplatser de granskat. För att reducera risken för detta har personerna i första steget granskat kommunernas/stadsdelarnas webbplatser i motsatt ordningsföljd. Bortfall Inget bortfall förekommer eftersom samtliga kommuners webbplatser granskats. Som framkommit tidigare presenteras resultaten av indikatorerna vad gäller Göteborgs stadsdelar på övergripanade stadsnivå. Denna bedömning gjordes utifrån hur deras webbplats är uppbyggd och utifrån det faktum att endast tre stadsdelar hade någon information alls om socialtjänstens stöd inom missbruk och beroende. Bearbetning Fel kan också uppstå vid bearbetning av materialet. För att förhindra detta har bearbetningsprogram kontrollerats och resultaten har kontrollerats med avseende på rimlighet. Frågorna i granskningsmallen kan besvaras med Ja eller Nej. Grönt fält i Excel-arket betyder att minst två av granskarna har markerat Ja och rött fält betyder att minst två granskare har markerat Nej. Riks-, läns- och storstadssiffrorna anger andel Ja per indikator. Jämförbarhet och användbarhet De skillnader mellan olika kommuner/stadsdelar, enheter och landsting/regioner som framkommer i de öppna jämförelserna behöver inte alltid avspegla faktiska förhållanden. Skillnaderna kan bero på mätfel till exempel kan frågor och anvisningar ha tolkats olika av de som besvarat enkäten. De aktuella jämförelserna syftar i första hand som underlag för att kommuner, stadsdelar, beroendemottagningar samt landsting/regioner ska utveckla sitt arbete inom missbruks- och beroendeområdet. Resultaten av de öppna jämförelserna bör därför sättas in i ett lokalt sammanhang. Vi presenterar inte jämförelser mellan detta och föregående års presentation av indikatorer baserade på enkätdata. Ett skäl är att enkäterna inte är helt kompatibla eftersom vissa frågeformuleringar ändrats och bakomliggande begrepp har definierats. Därutöver har nya indikatorer tagits fram. Intentionen är dock att det på sikt ska vara möjligt att presentera jämförbara resultat. I resultatsammanfattningen i detta dokument belyses de indikatorer som bedömts vara jämförbara på en övergripande nivå. 18
Detta är andra gången en granskning av kommunernas/stadsdelarnas webbplatser genomförs för öppna jämförelser avseende missbruks- och beroendevården. Den tidigare granskningen genomfördes sommaren 2011. Det är samma uppgifter som har granskats vid båda tillfällena, på likartat sätt gällande sju indikatorer. En skillnad är att granskningen år 2011 gjordes i ett steg, med tre granskare. Vid olika bedömningar valdes den bedömning som två av tre granskare kommit fram till. Vid granskningen vintern 2012-2013 krävdes också minst två Ja per informationsuppgift men granskningen skedde i två steg. Bedömningen är att resultaten från de två undersökningarna är jämförbara. De indikatorer som bygger på granskningen av kommunernas webbplatser redovisas på riksnivå för år 2011 respektive år 2013, för de sju jämförbara indikatorerna. För att följa upp Socialstyrelsens arbete med öppna jämförelser frågade vi kommuner/stadsdelar samt beroendemottagningar om de genomfört förändringar i verksamheten i syfte att förbättra sitt arbete utifrån analys av tidigare resultat i jämförelserna. Det var 33 procent av kommunerna och stadsdelarna som uppgav att de gjort det och 23 procent av beroendemottagningarna som svarade ja på denna fråga. På sikt kan dessa resultat bli jämförbara och därmed användas som en del av Socialstyrelsens egen värdemätning av syftet med och användandet av öppna jämförelser. Kontaktuppgifter Charlotta Fondén, projektledare charlotta.fonden@socialstyrelsen.se Anders Järleborg, statistisk bearbetning anders.jarleborg@socialstyrelsen.se Daniel Svensson, hälsoindikatorer daniel.svensson@socialstyrelsen.se Matilda Hansson, kostnadsmått matilda.hansson@socialstyrelsen.se 19
Bilaga 1 Indikatorförteckning Missbruks- och beroendevården 2013 Indikatorer kommuner och stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm Indikatorerna presenteras indelade i kvalitetsområde. I kursiverad text återfinns definitioner av centrala begrepp relaterade till respektive indikatorn. Indikatorerna baseras på enkätdata samt Socialstyrelsen webbgranskning. Förteckning följer den ordning som indikatorerna presenteras i, i excelfilen. Helhetssyn och samordning Indikator 1-7 Rutiner för intern samordning Kommunen/stadsdelen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske mellan socialtjänstens missbruk- och beroendeverksamhet för vuxna och följande områden. Rutinerna ska gälla den 1 oktober 2012. Alternativt; verksamhetsområdena är helt integrerade. 1. Ekonomiskt bistånd 2. Barn och unga 3. Stöd till personer med funktionsnedsättning 4. Hemlöshet 5. Socialpsykiatri 6. Våld i nära relationer 7. Äldreomsorg Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Med samordning avses här koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet. Indikator 8-14 Uppföljning av rutiner för intern samordning Kommunen/stadsdelen har under perioden 1 oktober 2011-1 oktober 2012 följt upp rutiner för intern samordning i enskilda ärenden mellan socialtjänstens missbruk- och beroendeverksamhet för vuxna och följande områden. Alternativt; rutinen upprättades efter den 1 oktober 2011. 8. Ekonomiskt bistånd 9. Barn och unga 10. Stöd till personer med funktionsnedsättning 20
11. Hemlöshet 12. Socialpsykiatri 13. Våld i nära relationer 14. Äldreomsorg Med uppföljning avses att berörda områden tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att rutinerna för samordning används och fungerar på avsett sätt. Indikator 15 Aktuell överenskommelse för extern samverkan Kommunen/stadsdelen har uppföljd skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske mellan socialtjänstens missbruk- och beroendeverksamhet för vuxna och primärvården. Uppföljningen ska vara genomförd under perioden 1 oktober 2011-1 oktober 2012. Alternativt; överenskommelsen upprättades efter den 1 oktober 2011. Överenskommelsen ska vara av avtalsliknande karaktär. Den ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras, dels ange ansvarsfördelningen med eller utan ekonomiska åttaganden. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta överenskommelser med nämnda aktörer. Med samverkan avses övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte. Med uppföljning avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att de överenskommelser som finns för samverkan följs och fungerar på avsett sätt. Självbestämmande och integritet Indikator 16 Använt enskildas uppfattning för verksamhetsutveckling Kommunen/stadsdelen har under perioden 1 oktober 2010-1 oktober 2012, som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet, genomfört undersökningar av den enskildes uppfattning om verksamheten. Resultaten har använts för att utveckla verksamheten. Undersökningar av enskildas uppfattning om verksamheten: det kan vara undersökningar i form av enkäter, strukturerade intervjuer och brukarundersökningar i syfte att fånga de enskildas uppfattning om verksamhetens kvalitet. Resultaten redovisas på gruppnivå. Däremot avses inte klagomålshantering eller uppföljningar av genomförandeplan eller av individuell plan. Med den enskilde avses person som haft kontakt med socialtjänstens missbruksoch beroendeverksamhet. Kunskapsbeserad verksamhet Indikator 17 Aktuell plan för personals kompetensutveckling Kommunen/stadsdelen har en samlad plan för personalens kompetensutveckling utifrån socialtjänstens uppdrag kring personer med missbruks- och beroendeproblematik. Planen har upprättats eller reviderats under perioden 1 oktober 2010-1 oktober 2012. 21
Kompetensutveckling innebär här att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån er verksamhets uppdrag. Med samlad plan menas här en verksamhetsgemensam plan för personalens fortbildning och/eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens uppdrag/mål och nämndens kartläggning och analys av personalens individuella kompetens. Här åsyftas personal som arbetar inom verksamhetsområdet missbruk och beroende. Indikator 18 Utvecklat kompetens om hur föräldrarollen i familjer med missbruks- och beroendeproblematik ska stärkas Särskilda satsningar har genomförts för att utveckla kompetensen inom socialtjänsten gällande hur föräldrarollen i familjer med missbruks- och beroendeproblematik ska uppmärksammas och stärkas. Indikator 19 Socialtjänsten har kartlagt klienter Kommunen/stadsdelen har kartlagt socialtjänstens aktuella klienter med missbruks- och beroendeproblematik under perioden 1 oktober 2010-1 oktober 2012. Med kartläggning avses här att ni sammanställt framtagna målgruppsprofil(-er) med avseende på exempelvis kön, ålder, föräldraskap, och missbruksmönster. Indikator 20 Kartlagt klienter som bor med barn Det framgår av kartläggningen hur många av klienterna med missbruks- och beroendeproblematik som helt eller delvis bor med barn under 18 år. Indikator 21 Kartlagt klienter med individuell plan och kontakt med hälso- och sjukvård Det framgår av kartläggningen hur många klienter med missbruks- och beroendeproblematik som har en upprättad individuell plan och som har kontakt med landstingets beroendevård/psykiatri eller specialiserad beroendevård. Indikator 22 Insatserna svarar mot klientgruppens behov Socialtjänsten har gjort en samlad bedömning av hur deras insatser svarar mot klientgruppernas behov under perioden 1 oktober 2010 1 oktober 2012. Indikator 23 Samarbete med FoU-verksamhet/universitet/ högskola Socialtjänsten har samarbetat med FoU-verksamhet/universitet/ högskola i syfte att utveckla arbetet med personer med missbruks- och beroendeproblematik, under perioden 1 oktober 2011-1 oktober 2012. 22
Tillgänglighet Indikator 24 Strukturerad öppenvård Kommunen/stadsdelen kunde erbjuda strukturerad öppenvård, d.v.s. program som pågår 4-5 dagar (eller del av dag) per vecka, under perioden 1 oktober 2011 1 oktober 2012. Indikator 25 Tid till första besök Tidsintervall från kontakt med socialtjänsten/handläggare inom myndighetsutövning till första besök. Indikator 26 Stödinsatser till närstående Socialtjänstens missbruk- och beroendeverksamhet för vuxna erbjuder närstående till klienter med missbruks- och beroendeproblematik regelmässigt stödinsatser. Med närstående avses här person/-er som den enskilde anser sig ha en nära relation till. Med regelmässigt avses här en internt kommunicerad överenskommelse om hur personalen ska agera. Indikator 27 Tillgänglighet i betydelsen social jourverksamhet Nämnden har den 1 november 2012 en social jourverksamhet. Med social jourverksamhet menas att nämnden - i egen regi eller genom avtal med annan kommun - har socionomutbildad personal i beredskap för akuta insatser all tid utanför kontorstid året runt. Uppgifterna är hämtade från öppna jämförelser social barn och ungdomsvård. Svarsfrekvens: 86 procent. Med all tid avses bemanning dygnet runt vardagar, lördagar, söndagar och helgdagar. Med jourverksamhet menas att vara beredd på kommande händelseutveckling och där man omedelbart kan nås per telefon, ge råd och stöd, göra en professionell bedömning och där man kan vara på plats exempelvis hos en familj inom högst 2 timmar. Indikator 28 Information på kommunens webbplats om akut hjälp Det finns information om vart man vänder sig efter kontorstid om man behöver akut hjälp på webbsidan för missbruk- och beroende inom socialtjänsten. Informationen finns på öppningssidan för området missbruk- och beroende eller som en direkt länk därifrån. Indikator 29 Information på kommunens webbplats om hur beslut överklagas Det finns information på webbsidan för missbruk- och beroende inom socialtjänsten om hur man kan överklaga ett beslut. 23
Informationen finns på öppningssidan för området missbruk- och beroende eller som en direkt länk därifrån. Indikator 30 Information på kommunens webbplats om hur synpunkter och klagomål framförs Det finns information på webbsidan för missbruk- och beroende inom socialtjänsten om hur man kan framföra synpunkter och klagomål. Informationen finns på öppningssidan för området missbruk- och beroende eller som en direkt länk därifrån. Det framgår att länken leder till att lämna synpunkter och klagomål. Indikator 31 Information på kommunens webbplats om anhörigstöd Det finns information på webbsidan för missbruk- och beroende inom socialtjänsten om anhörigstöd. Informationen finns på öppningssidan för området missbruk- och beroende eller som en direkt länk därifrån. Det ska framgå i text att man via länken kan få information om stöd till anhöriga. Indikator 32 Information på kommunens webbplats om rådgivning Det finns information på webbsidan för missbruk- och beroende inom socialtjänsten om möjligheten att få rådgivning (begreppen rådgivning eller råd ska finnas). Informationen finns på öppningssidan för området missbruk- och beroende eller som en direkt länk därifrån. Indikator 33 Information på kommunens webbplats om landstingets/primärvårdens beroendevård Det finns en länk till landstingets eller primärvårdens beroendevård alternativt text om denna på webbsidan för missbruk- och beroende inom socialtjänsten. Indikator 34 Länk på kommunens webbplats till frivillig- eller brukarorganisation Det finns direktlänk till minst en frivilligorganisation eller brukarorganisation alternativt egen text om sådan på webbsidan för missbruk- och beroende inom socialtjänsten. Trygghet och säkerhet Indikator 35 Uppföljningssystem för insatser utan biståndsbeslut Kommunen har ett uppföljningssystem där det framgår hur många enskilda som vänder sig till de verksamheter som inte kräver biståndsbeslut. Systemet gäller 1 oktober 2012. 24
Indikatorer Beroendemottagningar som drivs gemensamt av kommun och landsting/region Indikatorerna presenteras indelade utifrån kvalitetsområde. I kursiverad text återfinns definitioner av centrala begrepp relaterade till indikatorn. Indikatorerna baseras på uppgifter från enkäter. Helhetssyn och samordning Indikator 36 Mottagningen har ett tydligt uppföljningsbart uppdrag från landstinget Mottagningen ett tydligt och uppföljningsbart uppdrag från landstingets beställarfunktion eller motsvarande (tjänstmanna- eller politisk ledning). Indikator 37 Mottagningen har ett tydligt uppföljningsbart uppdrag från kommunen Mottagningen ett tydligt och uppföljningsbart uppdrag från kommunens beställarfunktion eller motsvarande (tjänstmanna- eller politisk ledning). Indikator 33-44 Rutiner för extern samverkan Mottagningen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för samverkan med följande aktörer kring personer med missbruks- och beroendeproblematik. Rutinerna ska finnas 1 oktober 2012. Alternativt; verksamhetsområdena är helt integrerade. 39. Landstingsfinansierad psykiatri 40. Primärvård Socialtjänstens verksamhetsområde: 41. Barn- och unga 42. Ekonomiskt bistånd 43. Äldreomsorg 44. Socialpsykiatri 45. Omsorg enligt LSS (funktionshindersomsorg) Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner med andra aktörer/verksamheter. Med samverkan avses här övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte. 25
Indikator 45-51 Uppföljning av rutiner för samverkan Rutiner för samverkan har följts upp under perioden 1 oktober 2011 1 oktober 2012 med följande aktörer. Alternativt; rutinen upprättades efter den 1 oktober 2011. 46. Landstingsfinansierad psykiatri 47. Primärvård Socialtjänstens verksamhetsområde: 48. Barn- och unga 49. Ekonomiskt bistånd 50. Äldreomsorg 51. Socialpsykiatri 52. Omsorg enligt LSS (funktionshindersomsorg) Med uppföljning avses här att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att de rutiner som finns för samverkan i enskilda ärenden följs och fungerar på avsett sätt. Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Indikator 52 Mottagningen har rutiner för insatser till personer med samsjuklighet Det finns skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för mottagningens insatser till personer med samsjuklighet (d.v.s. missbruk/ beroende och psykisk ohälsa). Rutinerna ska gälla den 1 oktober 2012. Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om rutiner. Psykisk ohälsa ska tolkas i vid bemärkelse, gäller inte enbart de personer som fått en psykiatrisk diagnos fastställd. Självbestämmande och integritet Indikator 53 Mottagningen använder enskildas uppfattning för verksamhetsutveckling Beroendemottagningen har under perioden 1 oktober 2010-1 oktober 2012 genomfört minst en undersökning av den enskildes uppfattning om mottagningens verksamhet. Resultaten har använts för att utveckla verksamheten. Undersökningar av enskildas uppfattning om verksamheten kan vara undersökningar i form av enkäter, strukturerade intervjuer och brukarundersökningar i syfte att fånga de enskildas uppfattning om verksamhetens kvalitet. Resultaten redovisas på gruppnivå. Däremot avses inte klagomålshantering eller uppföljningar av genomförandeplan eller av individuell plan. Med den enskilde avses person som haft kontakt med beroendemottagningen. 26
Indikator 54 Rutiner för att uppmärksamma barns behov Det finns skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur mottagningen ska uppmärksamma barns behov av information, råd och stöd när barnets föräldrar har missbruks- och beroendeproblem. Rutinerna ska finnas 1 oktober 2012. Hälso- och sjukvårdslagen (2g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ). Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Kunskapsbaserad verksamhet Indikator 55 Mottagningen har kartlagt sina patienter/klienter Beroendemottagningen har kartlagt sina aktuella patienter/klienter med missbruks- och beroendeproblematik under perioden 1 oktober 2010-1 oktober 2012. Med kartläggning avses här att mottagningen sammanställt framtagna målgruppsprofil(-er) med avseende på exempelvis kön, ålder, föräldraskap, och missbruksmönster. Indikator 56 Mottagningen har kartlagt patienter/klienter som bor med barn Det framgår av kartläggningen hur många av patienterna/klienterna med missbruks- och beroendeproblematik som helt eller delvis bor med barn under 18 år. Indikator 57 Mottagningen har kartlagt patienter/klienter med individuell plan Det framgår av kartläggningen hur många patienter/klienter med missbruksoch beroendeproblematik som har en upprättad individuell plan. (SoL 2 kap. 7, HSL 3f ) Indikator 58 Mottagningens insatserna svarar mot patienternas/klienternas behov Mottagningen har gjort en samlad bedömning av hur insatserna svarar mot patient-/klientgruppernas behov under perioden 1 oktober 2010 1 oktober 2012. Indikator 59 Systematisk uppföljning av mottagningens insatser Mottagningen genomför systematiska uppföljningar av resultat av genomförda insatser på individnivå (exempelvis genom ASI, DOK eller andra bedömningsmetoder). 27