Kunskapscentra för Katastrofmedicin (KcKM), Linköping den 2012-02-28

Britt Knutas, Beredskapssamordnare, Lt Dalarna Eva Bengtsson, Beredskapssamordnare, LiÖ Stefan Lindh, Enhetschef, LUL KMC-2012-6 Kopia: Per- Åke Nilsson, Krisberedskap, Socialstyrelsen Vilken förmåga har Sverige att ta hand om ett stort antal svårt brännskadade? Rapport från simulering av en diskoteksbrand i Sälen den 29 november 2011 En omfattande simulering av en diskoteksbrand på Högfjällshotellet i Sälen genomfördes på Katastrofmedicinskt Centrum i Linköping den 29 november 2011. På uppdrag av organisationen för kris katastrofmedicinsk beredskap i de tre samverkande landstingen; Uppsala, Östergötland Dalarna har utifrån denna simulerings resultat gjorts en förmågeanalys. Förmågeanalysen avser förmågan att omhänderta ett stort antal brännskadade som har behov av intensivvårdsplats eller plats på specialist brännskadeklinik inom 1 dygn. I övningen prövades hur en nationell samordningsfunktion skulle kunna stödja ett drabbat landsting med en snabb kvalificerad fördelning av drabbade inom Sverige men även till andra länder. Kunskapscentra för Katastrofmedicin (KcKM), Linköping den 2012-02-28 Helene Nilsson,RN,PhD stud Carl-Oscar Jonson, PhD Tore Vikström, MD, PhD, Professor Lärare i Katastrofmedicin Forskningskoordinator Programdirektör KcKM

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 SAMMANFATTNING 3 SLUTSATSER 3 INLEDNING 4 BAKGRUND 5 SYFTE 6 METOD 6 SCENARIO 6 SKADEPANORAMA 6 INVENTERING 7 VISUALISERING 7 ÖVNINGUPPLÄGG 7 RESULTAT 9 RESURSER I SKADEOMRÅDET 9 PATIENTUTFALL 9 DISKUSSION 11 SAMORDNING 11 SAMVERKAN OCH SAMORDNING MELLAN LANDSTINGEN 12 FÖRDELNINGSNYCKLAR OCH TRANSPORTKAPACITET 12 KONSEKVENSER FÖR DE DRABBADE 13 BILAGA 1 SKADEUTFALL VID INOMHUSBRAND 15 BILAGA 2 AKTIVITETSLOGG UNDER SIMULERING AV DISKOTEKSBRAND SÄLEN 15 BILAGA 3 DELTAGARE 26 2

Sammanfattning I simuleringen prövades hur en nationell samordningsfunktion för expertis specialistplatser inom brännskadesjukvård skulle tänkas kunna fungera i en allvarlig händelse med ett stort antal svåra brännskador. Simuleringen visar på att om ett drabbat landsting på ett effektivt sätt ska kunna fördela rätt patient, till rätt vårdnivå, inom rätt tid, behövs en direkt tillgång till nationell brännskadeexpertis stöd i samordning inventering av IVA - platser transportresurser. Resultatet utav simuleringen visade att 20 utav 25 svårt brännskadade omhändertogs inom rätt tidsram. Fyra brännskadade patienter nådde inte IVA- plats i tid en svår ansiktsbrännskada kom inte till brännskadecentra inom tidsramen. Totalt utnyttjades 15 BRIVA- platser i Uppsala Linköping, 6 platser i Oslo Bergen, samt 1 plats i Helsingfors. Slutsatser En nationell plan för hantering av allvarlig händelse inkluderande svåra brännskador behöver tas fram Den nationella planen ska göras känd hos alla sjukvårdshuvudmän hos samverkande aktörer som SOS- Alarm, Sjukvårdens larmcentral JRCC Planen ska tydliggöra larm- kontaktvägar vid allvarlig händelse till samordningsfunktionen för brännskadeplatser brännskadeexpertis. Planen ska även tydliggöra skillnaden mellan vardagens kontaktvägar kontaktvägar i en allvarlig händelse Planen ska beskriva ett förslag på initial inriktning hantering i en händelse med brännskador gällande sållning prioritering, omhändertagande i skadeområde på närmsta akutsjukhus samt prioritering till brännskadecentra. Det är nödvändigt att tydliggöra hur en nationell samverkan mellan olika dirigeringsfunktioner landstingen ska tänkas fungera i händelser med stort skadeutfall när det gäller sjuktransporter (ambulanser, helikopter, flygplan). 3

Inledning För att bättre kunna möta de krav som en masskadesituation ställer på hälso- sjukvården genomförs olika typer av risk sårbarhetsanalyser. Kunskap erfarenheter hämtas även från katastrofmedicinsk utbildningar övningar, men även från uppföljningar utvärderingar av tidigare inträffade händelser. Exempel på tidigare brandkatastrofer i Sverige med stora skadeutfall är bränderna på Stadshotellet i Borås 1978, där 20 ungdomar avled 66 skadades, respektive på färjan Scandinavian Star 1990, där 158 omkom 30 skadades. Vid diskoteksbranden i Göteborg 1998 miste 63 ungdomar livet 200 skadades i en av de värsta brandkatastroferna i Sverige i modern tid. Erfarenheter från diskoteksbranden i Göteborg visade bl. a att informationsflödet mellan skadeplats, SOS -Alarm, räddningstjänst sjukvård var otillfredsställande liksom sjukvårdsbemanningen på skadeplatsen. Denna brist kompenserades av att patienterna kunde föras till de olika sjukhusen inom två efter olyckan. De skadade uppvisade i huvudsak inhalationsskador. Ett tjugotal hade dessutom djupa brännskador som krävde kirurgisk intervention. Överlevnaden var mycket hög hos de som vårdades på sjukhus beroende på att patienterna omhändertogs snabbt, att de var unga friska att tillgången på intensivvårdsplatser kunde tillgodoses trots den initiala bristen 1. En brand som kanske resulterar i "bara" 10 allvarligt brända patienter som behöver sjukhusvård, kommer att producera en enorm belastning av sjukhusets resurser som kommer att fortsätta i flera månader efter händelsen. De hundratals poliklinikpatienter som kanske behandlas släpps samma dag, kommer också att behöva följas upp någonstans. Patienter kommer att initialt att fördelas ut till olika sjukhus. Denna fördelning kommer kanske att underlätta något i den första belastningen på specialistvården, men kommer att snabbt eskalera när många kan komma att vara behov en sekundär transport till brännskadeklinik redan efter några. Här kan därför snabbt uppstå ett behov av experthjälp för att kunna utföra kvalificerad sekundär triage för att sålla ut de som har störst behov av specialistvård. Lärdomarna från historien tyder på att förmågan att hantera en händelse med maximalt 25 till 50 brännskadade kan vara en tillräcklig förberedelse om vi jämför med de händelser som inträffat under de senaste 20 åren 2. Med dessa tidigare kända fakta erfarenheter så går det att summera några framgångsfaktorer. På skadeplatsen behövs en prehospital sjukvårdsledning som snabb kan etablera en effektiv hantering av inkommande resurser avtransporter. Den prehospitala sjukvårdsledningen ska även kunna skapa en kvalificerad sållning prioritering, ge nödvändiga primära åtgärder samt samverka med räddningstjänst polis för att skapa en gemensam inriktning för arbetet i skadeområdet. Den prehospitala sjukvårdsledningen ska även återkommande rapportera till särskild sjukvårdsledning på regional nivå. 1 Brandkatastrofen i Göteborg natten den 29 30 oktober 1998 KAMEDO-rapport nr. 75 2Planning for Burn Disasters: Lessons Learned From One Hundred Years of History. Barillo DJ, Wolf S. J Burn Care Res 2006;27:622 634. 4

Tillika behövs inom hälso- sjukvården även en särskild sjukvårdsledning på regional nivå som i samverkan med dirigeringsfunktionen kan arbeta för en gemensam inriktning för sjuktransporter. Denna ledning ska snabbt kunna leverera fördelningsnycklar, snabbt mobilisera mottagande sjukhus, IVA-platser, inriktning för hur närmaste akutsjukhus ska användas med eventuella behov av sekundära prioriteringar. Detta innebär även att tidigt begära en inventering av IVA-platser i andra landsting vid specialistkliniker i Sverige samt i andra länder. Tidsfaktorn kommer att påverka patientutfallet. Bakgrund Behandling av svåra brännskador är sedan 2010-01-01 rikssjukvård utförs på två rikscentra. De två landsting som fått rikssjukvårdstillstånd är Landstinget i Uppsala län (LUL) genom Akademiska sjukhuset (LiÖ) genom Universitetssjukhuset i Linköping. 2001-02-25 gav Socialstyrelsen genom Jonas Holst Maria Enggren-Zavisic dessa två rikssjukvårdscentra ett uppdrag att senast den 1 juni 2010 redovisa en katastrofplan till Socialstyrelsen gällande omhändertagande av ett stort antal patienter med svåra brännskador. Socialstyrelsen skriver att planen bör säkerställa att nödvändiga resurser, tydlig organisation ansvarfördelning samt nationella internationella nätverk definieras så att en katastrofmedicinsk beredskap säkerställs. Planen bör även inkludera kompetensförsörjningen till mindre erfarna sjukvårdsenheter. Det är därför angeläget att de landsting som erhållit uppdraget att bedriva rikssjukvård för svåra brännskador även beaktar behovet av katastrofmedicinsk planering inom ramen för rikssjukvårdsuppdraget att planeringen sker i samverkan med andra nationella internationella aktörer. Det är av stor vikt att Socialstyrelsen informeras i frågan om medicinsk krisberedskap. Planen bör tas fram i samråd med respektive landstings beredskapsplanerare i nära samarbete med övriga regionsjukhus samt sjukvårdsregioner. Ett samarbete startade mellan representanter från de två rikssjukvårdscentra kris katastrofmedicinsk beredskap i LUL LiÖ. Resultatet redovisades skriftligt till Socialstyrelsen 2010-06-17 3. Återkoppling från Socialstyrelsen på inskickat material erhölls inte under hösten 2010 efterfrågade LUL LiÖ efter status på den fortsatta hanteringen av frågan. Vid möten med beredskapssamordnare i landet under 2010 framkom att det fanns en kunskapsbrist i hur larmvägar kontaktvägar skulle hanteras vid en allvarlig händelse med ett stort antal patienter med svåra brännskador. Med detta menas huruvida ett drabbat landsting i en allvarlig händelse med behov av experter brännskadeplatser direkt ska kontakta den lokala nivån (sjukhus/brännskadecentra) eller regional nivå (TiB) i respektive landsting. LUL LiÖ tillsammans med Landstinget i Dalarna beslutade då att genomföra en simulering av en brand på ett diskotek i Sälen. Ett antal planeringsmöten genomfördes 3 Uppsala läns landsting genom Akademiska sjukhuset Landstinget iöstergötlands genom Universitetssjukhuset i Linköping avseende Katastrofmedicinsk beredskap inom området svåra brännskador på nationell nivå. Redogörelsen utgör det svar som önskats av Socialstyrelsen i brev av den 25 februari i år med Dnr 10806/2009. 5

man enades om katastrofmedicinskt centrum i Linköping också skulle delta med expertkunskap. Efter ett antal planeringar enades man om att genomföra en förmågeanalys/simulering för att identifiera oklarheter i larmvägar, begäran om expertresurs regional/nationell samordning eftersom många oklarheter fortfarande existerade. Kunskapscentra inom Katastrofmedicin i Linköping (KcKm) fick i uppdrag att utvärdera analysera simuleringen att komma med förslag på hur en eventuell nationell brännskadeplan skulle kunna se ut. Denna plan skulle sedan redovisas på Socialstyrelsens beredskapssamordnarekonferens hösten 2012. Med utgångspunkt från ovan samlades representanter från Landstinget i Dalarna inklusive Mora Falu lasarett, Landstinget i Uppsala län Landstinget i Östergötland till en stor simulering. Inbjudna till dagen var företrädare för rikssjukvårdscentra i Sverige samt representanter från respektive landstings beredskapsorganisation, Socialstyrelsen, Sälens Högfjällshotell, Ambulanssjukvården Dalarna, Sjukvårdens larmcentral, SOS Alarm Falun samt krisberedskapsorganisationen inom SOS Alarm (KBX). Syfte Syftet med simuleringen var att förbättra kunskapen om hantering av ett stort antal brännskadade patienter ur ett nationellt perspektiv försöka identifiera larmvägar eventuella otydligheter i samverkan mellan landstingen men även med nationell nivå. Målet med simuleringen analysen Landstingen i Östergötland Uppsala ska kunna ta emot ett larm säkerställa att rätt ledningsfunktioner blir larmade inom respektive organisation. Östergötland Uppsala ska också kunna etablera en nationell samordningsfunktion för brännskadevård som stöd till drabbat landsting. Dalarna ska kunna implementera rätt larmvägar, kommunikation via TiB LiÖ / nationell samordningsfunktion för brännskadevård (Uppsala/LiÖ) vid för en allvarlig händelse med ett stort antal brännskadade patienter i Sälen. Metod Scenario Scenariot som prövades var en diskoteksbrand på Högfjällshotellet i Sälen i december månad. Många människor är vanligtvis på plats i fjällen ca 400 beräknades befinna sig i direkt anslutning till diskoteket Kl. 23.00 på kvällen. Branden startade i anslutning till det stora diskoteket hade ett mycket hastigt förlopp där utrymningsvägar blockerades. Flera hoppade ut genom fönster stor kaos panik utbröt på platsen. Skadepanorama Skadepanoramat bestod av livshotande skador (röda) såsom brännskador, inhalationsskador (n=35) övrigt trauma (n=35), kritiskt skadade (gula) med 6

blandade skador (n=25), lindrigt skadade (gröna) (n=150), fysiskt oskadade (n=95) samt ett stort antal döda (n=60). Totala antalet var 400 drabbade. Skadepanorama för inomhusbrand var framtaget av Katastrofmedicinskt Centrum i Linköping (Bilaga 1). Inventering Innan övningen hade en inventering genomförts av tillgängliga möjliga sjuktransportresurser, operationskapacitet på de olika sjukhusen, intensivvårdsplatser samt brännskadeplatser i Sverige Europa. Högfjällshotellets faciliteter hade i förväg inventerats kartor ritats upp över både hotellet närliggande geografiskt område. I övningen deltog även representant för hotellet dess organisation. Samtliga räddningsresurser avseende hälso- sjukvård, räddningstjänst polis hade inventerats i Dalarna. Även läns- gränsnära norska resurser hade inkluderats såsom helikoptrar, ambulanser, räddningsfordon personalresurser. Visualisering Allt åskådliggjordes för deltagarna på whiteboardtavlor med hjälp av Emergo Train System (ETS) vilket även möjliggjorde att efter övningen mäta om de drabbade prioriterats behandlats korrekt transporterats till rätt vårdnivå inom rätt tid 4. Patients flöde genom systemet kunde hela tiden följas på tavlorna tiden mätas. Efter simuleringen kunde resultatet av patientutfallet räknas ut d.v.s. om patienten fått rätt åtgärd rätt behandling inom rätt tid samt kommit till rätt vårdnivå inom rätt tid. Antalet tillgängliga mobiliserbara resurser (räddningstjänst, polis sjukvård) Områdets geografi, avstånd transporttider Högfjällshotellet i Sälen (lokaler, trappor nödutgångar) Alla drabbade (n=400) Inkommande resurser, tider avtransporter Mora sjukhus- antal akutrum, ventilatorplatser, operationssalar samt omedelbart tillgänglig personal i ett förstärkningsläge. Aktuell belastning av inneliggande patienter enligt den 10 december 2010 Falu Lasarett- d.o Universitetssjukhusen i Linköping Uppsala- Allmänna IVA-platser, Thorax- IVA, Neuro- IVA Brännskade IVA- platser. Samtliga med tillhörande bemanning specialister. Tillgängliga platser på brännskadekliniker i Europa Övriga IVA- platser på övriga sjukhus i Sverige Övningsupplägg Deltagare från respektive område var indelade olika grupper: 1. Skadeområdet: Sjukvårdsledare medicinskt ansvarig samt hotellets säkerhetsansvarig 2. SOS Alarm 112 - SOS- operatör Falun 3. Ambulanschef i beredskap Dalarna 4. Särskild sjukvårdsledning regional/lokal nivå Lt Dalarna 4 http://www.emergotrain.com/ 7

5. Särskild sjukvårdsledning regional lokal nivå Lt Östergötland 6. Särskild sjukvårdsledning regional lokal nivå Lt Uppsala 7. SOS Alarm- KBX funktionen 8. Sjukvårdens larmcentral 9. Socialstyrelsen (Deltog vid ett tillfälle på telefon) Simuleringen gjordes i fem olika faser; larmfasen, lägesbild efter 1, 5, 10 respektive 24. Mellan varje fas flyttades resurser, patienter tider fram för att visualisera uppdatera den aktuella lägesbilden. Sedan fick alla beskriva eget aktuellt läge, vidtagna åtgärder, behov på kort lång sikt eventuella oklarheter. Diskussionerna leddes av en moderator som förde samtalen ställde kritiska frågor. Som styrande dokument användes: Socialstyrelsens föreskrifter allmänna råd SOSFS 2005:13 Uppsala läns landsting genom Akademiska sjukhuset Landstinget i Östergötlands län genom Universitetssjukhuset i Linköping avseende Katastrofmedicinsk beredskap inom området svåra brännskador på nationell nivå. Redogörelsen utgör det svar som önskats av Socialstyrelsen i brev av den 25 februari i år med Dnr 10806/2009. Landstinget i Dalarna - regional lokala beredskapsplaner - regional lokala beredskapsplaner Landstinget i Uppsala - regional lokala beredskapsplaner 8

RESULTAT Resurser i skadeområdet Efter fanns 13 ambulanser 3 helikoptrar på plats. Den medicinska kompetensen på skadeplatsen bestod initialt förutom ett flertal ambulanssjuksköterskor, utav anestesiläkare ur de två första ambulanshelikoptrarna. Detta möjliggjorde att patienter som var behov var luftvägsintervention kunde åtgärdas före transport. 6 större frakturer med cirkulatorisk påverkan prioriterades gult initialt men omprioriterades senare till röda. Totalt användes 6 sjukvårdsgrupper på skadeplats 6 ambulanshelikoptrar varav 2 var norska deltog. 3 räddningshelikoptrar användes efter 8 till sekundärtransporter från Lasarettet i Falun. Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM) diskuterades, men användes aldrig. Patientutfall Samtliga brännskador (n=15) som transporterandes till brännskadekliniker i Sverige (Linköping/Uppsala) hade ett gynnsamt utfall. Även de med svåra brännskador TBSA >50 % (n=9) som transporterades till brännskadekliniker i Norge Finland överlevde. Drabbade med brännskada TBSA 20-30 % (n=4) intrakraniell blödning (n=1) nådde inte IVA-plats inom tidsram. Intrakraniell blödning (n=1) blev inte opererad inom tidsram. Drabbade med svåra ansiktsbrännskador/inhalation (n=4) hade behov av specialistplats men kom inte fram till brännskadecentra inom tidsramen. Drabbade med stora frakturer (n=11) skickades i ett senare skede från skadeplats fick därmed inte definitiv åtgärd inom tidsram. Sex av dessa fördelades felaktigt till Linköping. Med hjälp av Emergo Train System går det att mäta patientutfall. Om en patient med en viss skadetyp inte får rätt åtgärd utförd inom rätt tid mäter systemet det som undvikbar död eller undvikbar komplikation. Utfallet för patienterna kan sedan beräknas i procent. Patientutfallet i denna simulering var 18.5 % undvikbar död (n=13) 12 % undvikbar komplikation (n=11) (Tabell 1). Landstinget i Dalarna tog hand om totalt 264 drabbade. Sjukhusen i Mora Falun tog emot 38 patienter Vårdcentralerna Mora Sälen 20. Totalt tog 10 olika landsting emot sammanlagt 48 kritiskt skadade 14 skickades utomlands till BRIVA eller IVA- plats inom Nordeuropa (Tabell 2). Tabell 1 Patientutfall Intrakraniell blödning (n=1) Ej till IVA inom 4 h Undvikbar död Brännskador (n=4) Ej till IVA inom 4 h Undvikbar död Intrakraniell blödning (n=4) Ej till OP inom 2 h Undvikbar död Ansiktsbrännskada/inhalation (n=4) Ej till BRIVA inom 12 h Undvikbar död Kärlrekonstruktion knä/u-ben (n=4) Ej OP inom 4 h Undvikbar komplikation Femur/bäckenfraktur (n=7) Ej OP inom 6 h Undvikbar komplikation Undvikbar död (n=13 totalt) Undvikbar komplikation (n= 11 totalt) 9

Tabell 2 Total fördelning av drabbade till olika vårdenheter. Lt Dalarna Typskada Utomläns Typskada Europa Typskada Mora 13 Buktrauma(6), Thorax(2), Fraktur (5) Falun 25 * Brännsk (5), Rökskador (10), Thorax(2), Fraktur (5), Commotio (3) VC Mora 6 Commotio (2), Ryggsk(2), Fraktur (2) VC Sälen Fjäll-k:a Idrottsvallen 14 Lätt rökskada/ Psyk chock 69 Till synes oskadade 162 Till synes oskadade+ mindre blesyr Gävle 2 Fraktur Bergen 3 Brännsk Karlstad 6 Fraktur Hamar 2 Neuro KS 6 Thorax/ neurotrauma Linköping 15 Brännsk (6) Thorax/neuro (3) Fraktur (6) SÖS 1 Ansiktsbrännsk Uppsala 11 Brännsk (9) Thorax/neuro (2) Helsingfors Kongsvinger Oslo Trysil 1 Brännsk 2 Neuro 3 Brännsk 2 Thorax Västerås 2 Rökskada Älverum 1 Neuro Örebro 1 Rökskada Sundsvall 1 Rökskada Östersund 3 Fraktur TOTALT 264 48 14 *13 sekundärtransporterades från Falun 10

DISKUSSION Ett drabbat landsting kommer i en händelse med stort antal brännskadade med all sannolikhet alltid ta beslut om att händelsen är en allvarlig händelse etablera en särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Landstingets totala uppgift blir att initialt att både mobilisera resurser, ta hand om fördela ett stort antal drabbade även skapa en särskild sjuktransportlogistik i samverkan med de olika dirigeringsfunktionerna (SOS- Alarm, Sjukvårdens larmcentral JRCC) som är aktörer när det gäller sjuktransporter. Landstinget kommer att mycket snabbt vara beroende av resurser i andra landsting som expertis inom brännskadevård, men även inom andra områden. En gemensam inriktning för hur ett stort antal brännskadade ur ett nationellt perspektiv bäst behöver fördelas behöver utformas samordnas. Det drabbade landstinget kommer med all sannolikhet att behöva samverka med flera landsting därför även snabbt behöva stöd hjälp med denna samordning. Detta talar för att det behövs en nationellt känd larmväg vid allvarlig händelse där samtliga landsting via TiB- funktionen har kännedom hur expertis samordning inom brännskadevård kan nås. Samordning I simuleringen framkom att det finns stora otydligheter i vilka aktörer som är involverade i en samordning, speciellt på den nationella nivån. Vilken roll har egentligen Socialstyrelsen (SoS)? De deltagande landstingen menar att det är SoS som de i första hand ser som sin medspelare inom hälso- sjukvården från vilken hjälp kan avropas. Socialstyrelsen ser sig själva som en förmedlare av kontakter med MSB SOS- Alarm kan effektuera en eventuell beställning av SNAM. Vart patienterna ska gå har de ingen del i, utan det är vårdgivare/vårdgivare i samverkan. Enlig SoS måste landstingen själva stå för samordningen p.g.a. patientsekretessen. SoS ser det som att LiÖ LUL har ansvaret för samordning när det gäller nationella internationella brännskadeplatser. En ny nationell krishanteringsfunktion har det senaste åren kommit till på SOS-alarm, den s.k. KBX- funktionen. De ser sig själva som en nationell samordnare av allt initialt har också ett uppdrag att rapportera det som händer till regeringskansliet. De agerar mycket tidigt i händelsen med att ge media information om händeslen samt att larma bl.a. SoS-TiB, vilket även det drabbade landstinget gör. De kallar också samtliga landstings TiB till en samverkanskonferens där all information som finns från skadeområdet kan delges till alla. Hur denna funktion ska samverka mot hälso- sjukvårdens organisation under en allvarlig händelse var oklart det fanns olika uppfattningar en hel del okunskaper om varandras ansvarsområden. Sekretessfrågorna verkar än så länge vara helt olösta. Här är det tveksamt om SOS Alarm verkligen äger all information rörande sjukvårdsinsatsen i ett skadeområde eftersom de endast är ambulansresurserna som beställs från SOS men övrig kommunikation rapportering oftast går mellan sjukvårdsledaren i skadeområde TiB/särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Den som ansvarar för att ge rätt information om sjukvårdsinsatsen är landstinget. Även myndigheten för samhällsskydd beredskap (MSB) har ett uppdrag att initiera samverkan på nationell nivå Länsstyrelsen på regional nivå. För hälso- sjukvårdens delar blir detta mycket oklart. Flera aktörer agerar, men utifrån helt olika 11

inriktningar tidsaxlar. Dessa olika aktiviteter kan komma att ske inom 1-4, mitt i en situation då landstinget har som hetast med att skapa förutsättningar för en effektiv sjukvårdsinsats. Att ett drabbat landsting då ska avsätta folk till alla dessa olika samverkande aktiviteter, både på regional nationell nivå verkar svårt, om det inte tas hänsyn till den så viktiga tidsfaktorn. Vems behov kommer först vad ska denna samverkan syfta till? Här finns många frågeställningar som är olösta. Samverkan samordning mellan landstingen TiB Dalarna larmade redan inom 20 minuter TiB i Östergötland (LiÖ) TiB i Uppsala (LUL). Detta gjorde att dessa två landsting snabbt kunde kontakta varandra, inventera delge fördelning till TiB Dalarna. LiÖ tog sedan på sig att leda denna samordning med fördelning inriktning för den samlade brännskadevården. Både LUL LIÖ tog beslut om att detta var en allvarlig händelse även för eget landsting etablerade därför en särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Mindre tydligt var det om landstinget i Dalarna skulle larmat båda eller enbart LUL som de i vardagen samarbetar med. Exakt 20 minuter inne i händelsen var särskild sjukvårdsledning på regional nivå etablerad både i Dalarna, Uppsala Östergötland. De lokala sjukhusen larmades direkt i Lt Dalarna både Akademiska sjukhuset i Uppsala Universitetssjukhuset i Linköping gick upp i förstärkningsläge efter att ha larmats av egen TiB. Larmväg mellan landstingen via TiB- funktionen verkar vara väl känd tydlig, likaså larmvägar inom egen organisation egna sjukhus. Det behöver ändå förtydligas i en framtida nationell plan för hantering av allvarlig händelse med brännskador, hur larmvägar kontakter med brännskadecentra ska se ut. Denna plan behöver sedan vara väl känd i samtliga landsting. I simuleringen framkom att det fanns inget problem eller motsättning med hur samordningen skulle skapas mellan LiÖ LUL. De båda landstingen kommer överens hur samordningen bäst kan ske för att utnyttja specialist platser expertkompetens på bästa sätt. Det fanns dock oklarheter i om brännskadeexperten är en del i regional sjukvårdsledning som t e x medicinskt ansvarig eller enbart befinner sig på lokal nivå. Hur kompetensen bäst ska/kan användas diskuterades en del bör nog fastställas i respektive planverk. Fördelningsnycklar transportkapacitet Effektuerande av fördelningsnycklar inom rimlig tid är den stora utmaningen initialt den regionala sjukvårdsledningen i Dalarna hade ett ganska intensivt arbete med att hela tiden ha kontakt med den nationella samordningen i LiÖ att därefter leverera nya fördelningsnycklar till sjukvårdsledaren i skadeområdet. Dalarna påtalade svårigheten med att hinna inventera så många landsting att svaret på en fråga om IVA-plats i verkligheten kan komma att dröja. I simulering kunde samordningsfunktionen i LiÖ stödja Dalarna på ett mera effektivt sätt. Efter ca 8 in i simuleringen visade det sig att det uppstod ett stort behov av sekundärtransporter. Inom ordinarie sjuktransportverksamhet krävs även vissa medicinska prioriteringar med hänsyn till det totala antalet tillgängliga transportresurser. En samordning utifrån ett nationellt perspektiv kommer med all säkerhet att behövas. I dag är det oklart i hur denna samordning av sjuktransporter kan komma att se ut. I en allvarlig händelse med blandat skadeutfall kan det också vara svårt att skilja ut bara brännskadorna från övriga trauma, vilka också är i direkt behov av specialistsjukvård. Lösningen blev här att Lt Dalarna gav den totala uppgiften till den nationella samordningen för brännskador. 12

I simuleringen gick det att mobilisera en god transportkapacitet både på väg i luften utmaningen ligger i hur effektivt resurserna kan utnyttjas. Dalarna använder i vardagen ofta helikoptertransporter vilket gjorde att det fanns en vana i hur detta arrangeras. Transportförmåga en av framgångsfaktorerna i alla typer av stora skadehändelser därför behöver det klargöras hur dirigeringsfunktionerna en särskild sjukvårdledning på regional nivå ska samverka runt denna uppgift. Här fanns många oklarheter i hur denna landstingets behovsframställan till dirigeringsfunktionerna från TiB/ särskild sjukvårdsledning på regional nivå ska uttryckas. Mycket specialkunskaper krävs även för var olika helikoptrar bäst kan landa, vilka ska användas för korta resp. långa transporter, behovet av tankningar, om medicinska kompetenser medföljer eller inte övriga medicinska hänsyn taget för patienterna. Här behövs därför även inkluderas flygmedicinsk expertis som ett stöd till denna samordning. Konsekvenser för de drabbade Trots att 13 patienter med livshotande skador riskerade att avlida 11 patienter hade risk för svår komplikation, så är utfallet i denna simulering ganska bra skiljer sig inte nämnvärt från tidigare genomförd simuleringsövning av tågolycka i Jämtland 5. Vid denna övning arbetade totalt 6 sjukvårdsgrupper i skadeområde vilket sannolikt också bidrog till det goda utfallet. Att det tidigt mobiliserades ett flertal ambulanshelikoptrar med både anestesi läkare anestesisjuksköterska var en framgångsfaktor redan inom första n kunde man utföra flertalet luftvägsinterventioner. Trots långa transportavstånd så gjorde den tidiga mobiliseringen av transportresurser från både svensk norsk sida det möjligt att med helikopter evakuera direkt mot brännskadecentra. Mora sjukhus tog emot ett flertal bukskador som var i behov av akut operation s.k. damage control. I diskussionerna framgick att detta kanske inte hade varit möjligt i verkligheten, utan att Falun behövt ta dessa patienter istället. Faluns fulla kapacitet utnyttjades kanske inte till fullo. Varje landsting behöver därför fastställa i regionala planverk på vilket sätt akutsjukhusen på bästa sätt kan utnyttjas i händelse med ett stort skadeutfall. Det finns en risk för att uppfattningen om vad ett sjukhus klarar av i ett katastrofläge är olika på lokal respektive regional nivå. Här kommer den gemensamma strategin in, hur de närmsta sjukhusen på bästa sätt ska användas i händelse med många brännskador. I simuleringen togs beslut om att efter fem skicka en brännskadeexpert till Falun för att prioritera brännskador som var i eventuellt behov av specialistvård, vilket kan vara ett alternativ, telemedicinsk informationsöverföring ett annat. Här framgick tydligt att de behövs en ökad kunskap om det initiala medicinska omhändertagandet av ett stort antal brännskador, i skadeområde på akutsjukhus samt vilka av dessa som ska prioriteras till brännskadecentra. Den nationella samordningsfunktionen för brännskadevård fungerade här som stöd hjälp till Landstinget i Dalarna med vidare inriktning. 5 Rapport från simuleringsövning av allvarlig händelse i Jämtlands läns landsting 17 november 2009. Kmc_ra_10_001 13

Det framgick tydligt i diskussionerna att den medicinska vårdkvaliteten kommer att påverkas på längre sikt. Både på US i Linköping på Akademiska i Uppsala diskuterades hur övrig kirurgisk verksamhet sannolikt kommer att behöva omprioriteras. En annan effekt är att det kommer att vara stor brist på plastikkirurger. Behovet av blodprodukter kommer att vara mycket stort under en längre tid belastning på brännskadevård annan IVA - vård kvarstår under flera veckor/månader. Hur detta ur ett nationellt perspektiv kan komma att påverka hela den svenska hälso- sjukvården är svårt att förutspå, men många landsting kommer definitivt att vara berörda. Det går inte att utesluta att den medicinska vårdkvaliteten kan komma att påverkas även ur ett nationellt perspektiv. Händelsen kan även komma att skapa stora undanträngningseffekter för övrig hälso- sjukvård under en längre tid, både för de involverade landstingen inkluderat landstingen med rikssjukvård för brännskador, men också i hela Sverige. Därför är det relevant att även diskutera hur Socialstyrelsen eventuellt skulle kunna stödja en omfördelning av viss elektiv verksamhet mellan landstingen, för att på så sätt upprätthålla en patientsäker vård för alla. 14

Bilaga 1 Skadeutfall vid inomhusbrand Typskador Antal Stor hjärnkontusion 5 Intrakraniellt hämatom eller motsv. Opkrävande 5 Andningshinder (ex ansiktsskada) 3 Brännskada ansikte/ misstänkt inhalation 12 Thorax-skada (hämothx-pneumothx) 3 Lungkontusion 4 Brännskada TBSA 20-30% utbredning (tex extremiteter) 13 Brännskada TBSA 60% utbredning eller mer (inkl. bål) Sluten buk/bäcken- skada eller lårbensfraktur med 13 cirkulatorisk påverkan Knäfrakturer med distal ischemi 4 Commotio 5 Ryggskada, nacke. Hot om märgskada 4 Frakturer som behöver opereras 8 Ryggskada, kotfrakturer 4 Skador som behöver handläggas på akuten alt. vårdcentral Svårt psykiskt påverkade 10 75 75 Till synes oskadade 95 Avlider alltid innan möjlighet till transport/eller inom 1h 62 TOTALT 400 15

Bilaga 2 Aktivitetslogg under simulering av Diskoteksbrand Sälen Flera mobilsamtal inkommer från vittnen vid Högfjällshotellet i Sälen till SOS Alarm i Falun: Det brinner på Högis. SOS Alarm larmar ut 2 ambulanser 2 räddningstjänster som har 5 minuters tid tills de kan vara på stationen (deltidsbrandmän). Inget mera larmas förrän bekräftat hur läget är. Ambulansen eller räddningsledaren är framme, bör ta ca 10 minuter, en mil att köra, ligger inte sover på stationen. 2 ambulanser på plats Sjukvårdsledare medicinskt ansvarig etableras direkt. Under dessa 10 minuters framkörningstid pumpar sjukvårdsledaren SOS på all info man kan få. Lämnar genom vindruterapport på plats. Ev stor brand risk för många skadade ger misstänkt allvarlig händelse, i rapporten. Begär sjukvårdsgrupp 10 ambulanser Brytpunkt upprättas. Samverkan initieras med räddningsledare polis när dessa kommit på plats. Ser att det är många personer utanför hotellet. Meddelar SOS Alarm om att mycket resurser kommer att krävas. SOS Falun kontaktar på denna informationsbas TIB i Dalarna KBX (först KBX?). SOS Alarm KBX har larmat Socialstyrelsens TiB, MSB, Försvarsmakten, Länsstyrelsen kommer att informeras. SOS hjälper till med att informera dessa centralmyndigheter, inklusive också regeringskansliets kriskansli. TIB Dalarna ber att få bli kopplad till sjukvårdsledare. Får rapport TIB Dalarna bekräftar allvarlig händelse inom 1 min från larm. TIB Dalarna vill att SOS larmar alla tänkbara resurser i länet kontaktar Norge. Finns i länet 18 ambulanser på nattetid. Totalt larmade resurser efter = 13 ambulanser+ 3 ambhkp TIB Dalarna ger sig inte med detta utan vill även ha ut läkare på plats. Hotellet påbörjar evakuering av samtliga gående Samtal mellan SL TiB Dalarna: Sjukvårdsledare misstänker många skadade inklusive till exempel klämskadade brännskadade. Medicinskt ansvarig kliver ur bilen ser att många är det som är skadade. Många kanske är gröna patienter. Ska kolla igenom hur många skadade hur många gröna, gula, röda. Verifierings rapport går iväg. 80-100 skadade, hela skadeområdet inte bedömt, extraresurser ambulanser, helikopter, antidoter. Inriktningsbeslut: Ingen HLR. TIB svarar Syrgasresurser något annat. Sjukvårdsledare: Kan inte avtransportera på en har upprättat uppsamlingsplats i bostadsrättsförening. TIB repeterar att hon har larmat läkare vill ha ut stabsresurs. Fasta fördelningsnyckeln gäller initialt. TIB Dalarna: Nu larmar jag in den regionala sjukvårdsledningen. Larmar även Avesta lasarett. Katastrofläge. Har varit i kontakt med Mora Falun bett om att frigöra minst 2 anestesiologer kirurger. Ringer in mer personal. Tar också externt kontakt med TIB på Länsstyrelsen i länet TIB i angränsande län. Tror att jag också skulle kontakta TIB i Uppsala för jag vill ha hjälp av dem. Eller kanske TiB Östergötland efter denna nya modellen. Vad händer på sjukhusen efter larm om brand på Högfjällshotellet i Sälen? Falun: Plastikkirurg: Jag kan inte katastroforganisationen. Vilka kirurger kan jag få från Falun Mora? Jag vill ha upp brännskadekompetenta läkare från Linköping Uppsala för att bedöma prioritera. 16

TIB Östergötland bekräftar detta som allvarlig händelse larmar in regional sjukvårdsledning experter Kontaktar sjukhus lokalt. Kontaktar också landstinget i Uppsala län. Martin (TIB LiÖ) återger den info han har från Dalarna. Att det inträffat en brand på Högfjällshotellet att det är många skadade. Östergötland: TIB menar att man initialt börjar med ett stabsläge. Vad gör LUL? Jag bekräftar att info mottagits. Kontaktar sjuksköterska 1 på akuten, brännskadesidan, regional sjukvårdsledning (via televäxeln) får i med det också kontakt med ACIB. Går upp i katastrofläge lokalt regionalt. ACIB Uppsala kollar ambulansresurser i länet flygresurserna vädret för att se om det är flygbart. Vilka reservbilar kan tas i drift? Vilka personalresurser kan larmas in vilka är nyktra så dags? ACIB i Dalarna kontaktas av TiB. Arbetar liknande som Uppsalas ACIB med att inventera länets samtliga ambulansresurser vad som går att bemanna upp. STOPP! FRÅGA! Vilka beslut fattas nu lokalt, regionalt nationellt givet att vi nu befinner oss? Stort antal brännskadade är den information som finns hos samtliga aktörer. I spelet är klockan 00.30 på natten. SOS Alarm: Då borde vi ha 7 ambulanser på svenska sida 5 ambulanser plus helikopter från Norge. Totalt alltså 12 ambulanser plus 3 helikoptrar om man tror att ett par svenska också kan komma. KBX (SOS): Skapar samverkanskonferens: Med alla landsting i hela landet. Ta med repr. Från MSB, Socialstyrelsen, Försvarsmakten Sjukvårdens larmcentral. Förslag på tid för detta 01.00. Förslaget/initiativet grundas på att man förstått att detta är en omfattande händelse. Lägger förslaget att kraftigt överväga detta. Tror att Socialstyrelsens TIB skulle säga ja till detta. Närmaste SOS-central blir nedringd man skapar stöd för att avlasta. Regional sjukvårdsledning Östergötland: Här uppstår en oklarhet. Vi skulle också ta initiativ till en konferens från vår sida för att göra en liknande kartläggning av resurser i landet. Vad händer i Västmanland/angränsande län?: Lånar in resurser för att upprätthålla beredskap i det egna länet på ambulanssidan. Hur kopplar ni ihop er? Via ACIB delvis. ACIB i Dalarna nystartad vilket gör att rutiner saknas mycket sköts av TIB. Mycket sköts också av SOS. Alla angränsande län har enligt Per inventerat. Varifrån vill ni på SOS Dalarna ta resurser ifrån: 30 mil från Gävleborg, Uppsala etcetera, så därifrån blir mest för att täcka beredskap. Vi måste få prioritering från TIB om att till exempel bara ta prio 1 larm frångår medicinskt index. Fråga från LiÖ: Finns det rutiner för detta? Svar nej. Detta är en allvarlig händelse. TIB Dalarna: Nu har vi 3 sjukvårdsgrupper på plats som jobbar febrilt. Måste få dem transportabla. Lättare brännskador går till Falun, svårare med norsk HKP till Uppsala???. Några svårt brännskadade till Bergen. Falun Mora ska också kunna ta emot skadade. Gröna patienter har förts till Fjällkyrkan 1 mil bort. 17

Östergötland har inventerat sina platser kontaktat Uppsala Nordens platser inventerade. I samråd med Uppsala har man kommit överens om att skicka en resurs till Dalarna från Uppsala. Johan R: Vem begärde vilka beslutade?folke: För resonemang om vikten av att skicka resurs. Uppsala ligger närmastjohan: Formellt, till vem ställer ni frågan? Folke: Mellan brännskadeexperterna. Kontakten mellan brännskadeavdelningarna tas enligt den plan som skickats till Socialstyrelsen inte via regionala ledningar/tib.huss: Vi brännskadeexperter stämmer av pratar sedan med lokal regional ledning TIB. Folke: Våra TIB-ar är ju därmed informerade. Eva går in: Viktigt att inte By-pass- a regional ledning. AH ansvaret finns hos regional sjukvårdsledning Folke: Det var inte tanken heller, men Uppsala behöver kanske få in flera doktorer för att kunna inventera tillgången på läkare så är det viktigt att ta en tidig kontakt mellan brännskadeavdelningarna. Vilka resurser kan åka vart ska de åka? Viktigt. Eva: Viktigt att det är klart vilka planverk som används vilka vägar beslut kommunikation går. Annika: Sitter inte er brännskadeexpert i regional ledning? Johan: VI har kallat brännskadeexpert till oss: Fråga från Östergötland: Nationell händelse, vem samordnar så att alla inte ringer Britt i Dalarna från respektive regional ledning. Marie: MSB har ju ett samordningsansvar vid denna typ av händelse. Replik: Men kommer de att kunna gå in koordinera sjukvårdens andra resurser? Det är få personer på brännskadesidan, de kommer inte kunna göra allt. Man har redan sugit 2 av 4 som finns om man ska ha någon i regional ledning skicka någon till Dalarna. Folke: Klockan 2 på natten kanske man inte kan låta någon lämna kliniken då kan vi inte skicka något. Folke: Brännskadorna är inte det primära utan det är luftvägar, sådant som lokala resurser klarar av, inklusive vätsketillförsel. Inte skicka till höger vänster utan ta lokala sjukhus till att vätskebehandla etcetera. Johan Österg: Vilken kirurg eller anestesiolog som helst klarar detta inledande arbete. Plastik Falun: Jag håller inte med om det: Falun är bra på trauma lättare brännskador. I Falun bör vi fokusera på bukskador etcetera. Mora kan inte ta svåra buktrauma utan de måste gå till Falun. Här är Håkan Britt inte överens om resursanvändningen, men säger också att det här hade man diskuterat hittat en lösning på i samråd. Blir nu debatt om vad en anestesiolog klarar Östergötland menar att de klarar brännskadade att ventilera dem etc. 18

Johan R menar att det kommer att vara brist på anestesiologer. Folke. Viktig fråga, det finns inga färdiga recept för hur man ska lösa detta. Plastik Falun: Jag kommer att vilja ha ut kompetenta läkare till skadeplatsen (brännskadekompetens). Den komp. Och transportkapacitet är det springande. Uppsala: Man behöver inte akut ha en brännskadekomp. På plats. Antingen död eller så handlar det om att traumamänniskor finns på plats för prioritering. Det finns så få brännskadespecialister att det inte är realistiskt att få ut brännskadekompetens på plats. Plastik Falun. Falun kan hantera svåra traunmaoperationer men om vi skickar brännskadade dit så kommer vi inte att kunna ta hand om trauman där det är det vi är bra på. Vi har begränsade helikopterresurser vi har många inhalationsskador Helene avbryter. Johan R: Inom 24 kanske som Folke säger inte akut att behandla brännskada men inhalationsskador måste behandlas inom få. Marie T: Hur prioriterar men på skadeplatsen i mörker. Går på prio 1,2,3 där ingår inte brännskador. Får medhåll. Östergötland: Igen, vem samordnar transportresurser nationellt? Nu ringer vi Socialstyrelsens Åsa Ljunkvist för att få input via telefonkonferens. Ger lägesbilden till Åsa :KBX involverade har larmat SoS, Landstinget i Dalarna också, KBX samverkanskonferens föreslaget. Börjat transportera skadade. Skadade till Bergen. Begärt brännskadeexpert till Falun. Stora frågan just nu är samordning. Folke Britt: Vad är Socialstyrelsens roll att föra detta vidare titta över platser etcetera. Svar: Om ni ger oss info om vad ni behöver så hjälper vi till med kontakter med tex MSB för en samverkanskonferens med SOS alarm, MSB mfl. Kan också hjälpa till med stöd kring transportfrågor, bland annat planet (SNAM?) som ska utrustas etcetera. 6 tar det från beslut. Finns inget plan på Arlanda måste det komma dit. Britt: Det är alltså via er man begär det? Svar: Via oss eller MSB. Bestäm vilka patienter ska åt vilket håll. Britt. Om vi märker att det är ont om plats i Sverige, ska vi gå via er för internationella resurser. Svar: Nej, det går via brännskadecentra. Den ekonomiska frågan är en annan. Men den diskussionen är en senare fråga. Behöver vi skicka utomlands så gör vi det. Folke: Vem ska specificera transport vårdbehovet. Svar: Vårdgivaren/vårdgivarna i samverkan. Folke: Tanken är att det kan vara flera grupper som kan göra detta: Brännskadeklinik på mandat av lokal ledning, eller Dalarnas landsting. Men sedan frågan om en nationell konferens, vem ska efterforska detta ha en konferens. Svar: Man berättar vilka man vill ha med klockslag så tar vi kontakt via SOS alarm (svar från Socialstyrelsen). Det behöver inte ni lägga tid på utan det gör Socialstyrelsen SOS Alarm. Folke: Så när konferensen hålls så är det den regionala ledningen som håller i det. Svar: Ja, men Socialstyrelsen är med. Svar: Socialstyrelsen kan inte gå in styra här utan det är upp till Uppsala Östergötland att samverka kring expertstödet. Linköping/Östergötland tar till exempel om det har resurserna ansvaret för samordning. Om Hägglund går in beordrar så tar Socialstyrelsen över, men har annars ej mandat. 19

5 Fråga: Vid Tsunamin fick Västra Götalandsregionen ett samordningsansvar. Kan man dra paralleller? Då som vid Libanon utsågs samordnande landsting. Patientsekretessen kräver det. Myndigheten mäktar inte med att samordna kan inte hantera patientsekretessfrågan. Rikets säkerhet är ända grund för att sekretessbelägga för statlig myndighet. SNAM-resursen kan vi bistå med till exempel. Det är inte vi eller MSB som bestämmer utan det är SAS som bedömer att man har en resurs ledig. Helst ska man säga till 24 innan, så lång framförhållning krävs. SNAM har prio men reguljära turer styr delvis tillgång på plan. Vid brottsmisstanke kommer så småningom också rikspolisstyrelsen att kopplas in. Folke: Det låter som att en konferens uppstår via Socialstyrelsen. Samordning behöver då ske via regionala ledningar i Östergötland Uppsala. Det här tankesättet finns inte i nuvarande plan. Behöver skrivas ned. Helene: Tidsaspekten har vi att tänka på.folke: Dalarna måste börja specificera behovet så att konferensen inte kommer för tidigt.mårten K: Experter måste bedöma hur man ska prioritera de skadade. Den kompetensen finns i Uppsala Linköping.Folke: Tiden är problemet. VI kommer inte att kunna transportera upp en expert utan den bedömningen måste ske lokalt utan expertisen på området.eva: Om det här ska fungera måste detta göras känt. Rent operativt så tas ju dessutom resurser från oss i Uppsala Linköping som tar kraft från våra egna verksamheter.johan: Vi ställer enkelt en fråga om resp-platser sammanställer enkelt detta.replik Östergötland: Men vem ska skapa den nationella överblicken över vilka resurser som finns nationellt? Lägesbild kl 03.00:Hans Mattias i Dalarna: Tror att vi nu hunnit prioritera hälften av de skadade börjat transportera av. Brännskadade lättare till Falun så vi har fått iväg 19 dit. Sedan har vi skickat 2 helikoptrar med skallskada thorax till Uppsala. 6 skadade till Mora lasarett. Hälften är kvar.33 avlidna, 30 röda, 14 gula 67 gröna utan vårdbehov. Uppsamlingsplats 2 tält. 12 platser i tältet för grovsortering där sjukvårdsgrupper jobbar. Indelning av de röda. 3 ansiktsskador, X frakturer, 2 bröstsmärtor, 5 skallskador, 6 brännskador kvar (ta noteringar från papper). Det vi saknar är ett medicinskt inriktningsbeslut om att vissa klarar vi inte en ny fördelningsnyckel om vart vi ska transportera skadade. En del kan vi göra på skadeplatsen, tex intubera men inte pleuradrän som är borttaget. (Finns i hkp) 3 sjukvårdsgrupper vårdcentraler 2 från sjukhus. Har en stab 3 bilar. Staben sköter dokumentation det finns en avtransportansvarig. Droppbehandling smärtstillande kan ges. Vill ha experthjälp om att prioritera vilka som skickas vart. Helikopterresurser diskuteras vilka som har läkarbemanning. Fråga kommer: Men ni har väl börjat behandla de röda också? Självklart, ni får föreställa er att dessa har vällt ut ur hotellet. Helene: Ni vill alltså ha inriktningsbeslut en inriktning för fortsatt arbete. 20

5 Ny uppgift till varje grupp: Vad är inriktningsbeslutet nu? Vad är era prioriterade åtgärder på kort lång sikt? Marie: Innan vi kan göra det måste vi ha fått en begäran om vad Dalarna vill ha. Annars kan vi inte planera. Diskussion uppstår kring speltekniskt vad som skulle ha rapporterats nu till vem. Britt måste ringa till Uppsala, Linköping ange vilken hjälp hon vill ha. Marie säger att Uppsala har tagit fram info om vad som kan erbjudas. Helene: Styr upp: NI HAR BRISTANDE INFORMATIONSUNDERLAG! DET ÄR DET SOM GÄLLER! 5 5 5 5 Östergötland: Vi har konfererat internt med Uppsala. Regional ledningsgrupp anger att man kommer att tillhandahålla ganska många platser skickar patienter till andra sjukhus. Diskuterar med Uppsala om 3,3, 4. Första vågens patienter går runt. Vi räknar med ett 20-tal patienter som ska hanteras. Linköping: I förstärkningsläge lokalt. Frigöra resurser för att ta emot ett stort antal patienter i första hand brännskadade. Vi ska samla att brännskadeintensivvård till Linköping. Andra IVA-patienter skickas till andra sjukhus. Operationsverksamheten får bara operera P21-P2b. andra får stå tillbaka.folke: Vi har också tagit kontakt med norden europa har tryckt på att det ska hållas en konferens som talades om tidigare Uppsala: Vi vet läget. Kan anta att det kommer ytterligare lika många till. Meddelar TIB Dalarna att vi kan ta emot thorax skallskador, men vill i första hand rigga mot brännskador se till att KS till exempel inte får brännskador sedan sekundärtransporter utan att andra sjukhus i första hand får ta andra skador. Uppsala inriktar sig på att kunna ta omhand svåra brännskador flyttar patienter från IVA-platser. Inriktningsbeslut att styra bort skallskador etcetera från Uppsala. Vanlig frigöring av resurser. Uppsala har bara fått 2 patienter efter 4 Linköping ingen ännu. Fråga från moderator: Våg 2 hur kommer det att se ut. Per: Begäran om hjälp enligt standardförfarande. Våg 2 mera sekundärtransporter, beror på vart patienterna förts inledningsvis vart de ska sedan. Man måste hämta där planet landat etcetera. Blir mycket logistik 5 SOS: Vår huvudsakliga inriktning blir nu att bidra till att logistiken blir så bra som möjligt men också tillgodose varje landstings eget behov. Man får inte glömma att vi har räddningstjänst som ska dirigeras. 21

5 5 8 8 8 8 8 8 KBX: Nationellt kommer statsrådsberedningen vilja informera sig (KBX). Kommer att inrikta sig på att ge den informationen. Varifrån får KBX sin info 4 in i händelse? Jag informerar Socialstyrelsen säger KBX den informationen får jag från skadeplatsen. Helene pressar. Hur får du info från skadeplatsen? KBX ser allt som loggas av SOS det är den informationen man ger vidare. KBX: Normalt är det jag som håller i samverkanskonferensen. Helene: Efter de första 40 minuterarnas rapporter kommer inga mera rapporter till SOS utan det går via de länkar som sedan upprättas via de olika regionala ledningarna. KBX: TIB-arna får ju informationen det kommer en förfrågan att KBX ska förses av info från TIB-arna som sedan ska delges till regeringskansliet. Britt: Den uppgiften har vi aldrig fått reda på att vi har. TIB-arna opponerar sig med tanke på den belastning som ligger på TIB i Dalarna nu tex (Eva). VI har ni massor av myndigheter som vill ha info alla vill prata med Britt. Detta kommer inte att fungera. Lägger ännu mera jobb på en person som har en skadeplats att hantera. Här måste vi hitta en struktur som fungerar. Folke: Även om vi får ett resurstillskott från Socialstyrelsen att leda konferensen men det är inte lätt att ta tid till en sådan konferens tidigt. Samtidigt behöver man den konferensens tidigt.eller behövs den verkligen för att få fram resurserna? Annika: Risk att det blir mycket snack lite verkstad. Många som vill ha info men vad blir operativt nyttigt? Logistikfrågan samverkan mellan Medhelp SOS. Torbjörn Halldin bad under övningen om att frågan om deras samverkan inte skulle tas upp till diskussion under den här övningen eftersom det inte är klarlagt ännu. Det skulle kunna leda till pajkastning under övningen det är bättre att Medhelp SOS får ta den frågan mellan sig hitta en lösning rutiner sinsemellan. Övningsledningen respekterade detta. Falun: Fredrik Huss finns nu i Falun rapporterar enligt följande. Kaotisk situation. En handfull brännskadepatienter kvar med mindre allvarliga brännskador plus ett antal som behöver respiratorer mm.falun/dalarna vill tömma IVA för att kunna ta emot dem som är kvar på skadeplats. Sälen högsäsong innebär att det är många från andra landsting det kan vara bra om det går att få dem till rätt landsting LiÖ: Uppsala uppfattas som att de har en del plats att ta emot, liksom Linköping på allmän-iva.har inte kollat hur Helsingfors Kuopio har det med platser. Nu handlar det om vart man vill flytta patienterna. Förslaget är att flytta 2 till Linköping som behöver respiratorvård Ta hjälp av patienternas hemlandsting med transporter. De som är från Finland transporteras enligt Per enligt internationellt avtal. SOS international internationella avtal styr om man till exempel ska ha en finländare hem till Finland. Om det är en svensk som ska till Finland så kan man använda SNAM eller helikopter. Helene: Är SNAM en resurs? Britt. Tveksamt med tanke på att det kostar 1 miljon. Britt tycker att det är tveksamt. Även Folke är tveksam. Förefaller inte som en relevant resurs.det skulle enligt Folke vara i ett scenario där man behöver flytta 15 personer dag 3 flytta dem till Tyskland där det finns brännskadeplatser som ligger nära varandra på olika sjukhus Vad är nästa nivå? Finns en Lear-jet på Akkis som kan ta 2 liggande (?) eller 4 sittande. Sedan finns ett plan (vilket?) som kan ta 6 personer. SNAM tar för lång tid också eftersom det krävs så lång framförhållning. (Britt). Så snarast handlar SNAM om sekundärtransporter som man aktiverar dag 2 för transport dag 3 kanske. 22