SAMMANTRADESPROTO KOLL

KMMETUS HOGSKOLEFORBUNDET SAMMANTRADESPROTO KOLL Saniraanlradesdotum Sida Direktionsmöte 21 1 29 Platsochtid Kalix, Kalix TJniverity 21 1 29 ki 9. 12. Beslutande Bertil Segerlund Haparanda stad Tryggve Kenttä (suppi.) Haparanda stad Robert Forsberg Kalix kortunun Ake Backman Kalix koiriniun Maud Lundbäck (suppi.) Kalix kornmun Per Larsson Overkalix konunun Gunvor Kohkoinen (suppi.) tvertorneâ korninun Marika Björkander, utbildningsledare Haparanda, Ovrigadeitagande arina Björkman, utbildningsledare Kalix, Märit Hemphala, utbiidningsledare Overtorneá, Margareta Strömbäck, HON, Lena Antti, fly forbundschef f o m 211 1 1. Utsesattjustera Per Larsson J u steri nge ns plats och lid - skrter Sekreterare 14t/ /4 L/L Parografer 5 59 Marja Léena Riekkola Ordforande Robert Forsberg Organ Sam ma nt ra d esd atu m J uste ran de Per Larsson ANSLAG/BEVIS Protokollet or lusterat. Justeringen har lillkonnagivits genom anslag Hogskoleforbundet Ostra Norrbotten 21 1 29 Datumför 21 DatumfOr anslags uppsottonde o anslags nedtagande FOrvari ngsplats forprotokollet 2 HogskolefOrbundets kansli, Haparanda Underskrift j 77L Mara Leena Riekkola Utd ragsbestyraande 21 12 37 FORLAG AB Sf

HGSKOLEFORBUNDET östr7. NORRBOTTEN SAMMANTRDESPROTOKOLL Sammanträdesdcitum Direktionsmöte 21 1 29 2 Sido 5 Dagordni ng/godkannande av dagordning Dagordningen genomgás och godkanns. OrdfOranden hälsar motesdeltagarna och pressen välkomna. Ett särskilt välkomnande ges till den nya förbundschefen Lena Antti. Ordföranden ger en kort presentation av den nya förbundschefen som tillträder vid ãrsskiftet och lämnar därefter over till Lena Antti, HOgskolefOrbundets kornmande chef. Lena ger en presentation av sig själv. Hon ser att de erfarenheter, de nätverk hon har genom sitt arbete pa Luleá tekniska universitet, där hon arbetar som universitetslektor, kommer att vara till nytta i det korrimande arbetet i HOgskolefOrbundet. Hon ser goda mojligheter mom traforsking och utbildning, vilka är hennes specialiteter, de breda nätverk hon besitter skapar forutsattningar for skarpa projekt for forskarstudenter. Hon sager bi a att det känns jatteroligt och utmanande att borja jobba pa HOgskoleforbundet stra Norrbotten och det är spannande att se vad jag kan erbjuda och vad vi tilisainmans kan göra for HogskolefOrbundet samt naturen här uppe är viktig for mig, jag bade jagar och fiskar. Den avgáende forbundschefen Margareta StrOmbäck ser fram emot att bli pensionär och har planer att lyxa till sin vardag, dvs ha tid att gora aildeles vardagliga saker under dagtid. Hon sager ocksá de här tolv áren med HOgskolefOrbundet stra Norrbotten har varit en mycket fin resa, hon har upplevt mycket nar det galler utveckling av utbildningar och nya kontakter samt nya platser genom resandet i tjänster. Justercire Utdragsbestyrlcande n,,_ p

HOGS KOLE FORBUNDET OSTR1. NORRBOTTEN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantrddesdatum Direktionsmöte 21 1 29 3 Sida 51 Val av justerare Per Larsson väljs till justerare. Justerare Utdragsbestyrkande fin ni

HGSKOLE FRBUNDET OSTR NORRBOTTEN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sommontràdesdatum Direktionsmbte 21 1 29 4 Sido 52 Rekrytering av forbundschef Beslut Lena Antti har tackat ja till tjansten som förbundschef Hogskoleforbundet stra Norrbotten. Forhandlingarna med fackets oinbud är avslutade. Bakgrund Hogskoleforbundet stra Norrbotten direktion genomforde ett telefonrnöte den 2 september 21 angáende tillsattning av förbundschefstjänst till Högskoleförbundet stra Norrbotten. Direktionen valde dá enhalligt av de tre, som intervjugruppen tidigare hade tagit fram, att erbjuda Lena Antti tjänsten scm förbundschef i Hogskoleforbundet stra Norrbotten. Direktionsordföranden tog kontakt med Lena Antti och förmedlade direktionens beslut. Lena Antti har tackat ja till tjänsten. Hon börjar scm förbundschef for HOgskolefOrbundet Ostra Norrbotten den 1 januari 211. Justerare Utdrogsbestyrkonde noi

HOGSKOLEFORBUNDET ös TRA NORRBOT TEN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantrödesdatum Direktionsmöte 21 1 29 5 Sida 53 Mecidel anden/rapporter Foregàende protokoll, den 1 september 21-11-1 Ordföranden Robert Forsberg laser upp protokollet, som godkanns utan anniarkningar och laggs till handlingarna. Protokoll, telefoninotet den 5 oktober 21 Protokollet fran telefonmötet, daterat 21 1 5, ej ännu justerat. är Ovrigt Inget ovrigt. Justerare Utdragsbestyrkande Vn-,-cT flflfla

Z HOGSKOLEFORBUNDET ös TRA NORRBOTTEN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Direktionsmöte 21 1-29 6 Sda 54 Utbi idningar.aktuellt Polisutbildning En ny grupp polisstuderanden pa distans startar váren 211. Gruppen är átta personer stor. Ovrigt Inget ovrigt. Justerare Iitdragsbestyrkande fl19 51S - (Th-kI, nmmp\1tt1cbi AMk FTIPR OQ-OA

HGSKOLE FRBUNDE T OSTRA. NORRBOTTEN SAMMANTRDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum DirektionsmOte 21 1 29 7 Sida 55 Ekonomis]c rapport januari-september 21 Beslut Rapporten godkanns och laggs till handlingarna. Bakgrund Forbundschefen Margareta StrOmbäck redovisar en ekonomisk rapport Over den forsta niománadersperioden 21 for HOgskolefOrbundet Ostra Norrbotten. Redovisning for HOgskoleforbundet stra Norrbotten omfattar endast själva HOgskolefOrbundet-delen eftersom Forskarstation Ostra Norrbotten inte ännu ax igáng. Direktionen tackar for informationen. Justerare Utdragsbestyrkonde fl1 51 -.i,,ia Vr-,,r-r rr-rr,, (5O..AA

Th HOGSKOLEFRBUNDET OSTR. NORRBOTTEN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Direktiorismöte 21 1 29 Sido 56 Budget 211 Beslut Budgeten godkanns och laggs till handlingarna. Bakgrund Forbundschefen Margareta Strömbäck redovisar budgeten for 211. Bilaga 1 Direktionen tackar for informationen. Justerore Utdragsbestyrkonde fly) ic - rr rpr flofla

HGSKOLEFRBUNDET OSTRA NORRBOTTEN SAMMANTRDESPROTOKOLL Sammantràdesdatum Direktionsmote 21 1 29 9 Sida 57 Nya Forskarstation Ostra Norrbotten och Bothnia Academy Proj ektets finansiering gallande den svenska delen, Mâl II, ligger inne och väntar pa kiartecken fran Tillväxtverket scm tar beslut den 16 december 21. Den finska delen (Bothnia Academy) projektfinansieringen är kiar. av Den svenska och den finska delen av projektet knyts samrnan genom Interreg-finansiering. Direktionen tackar for informationen. Justerare Utdragsbestyrkande n1) lic - (? (,,,,,,,,l,f T(r,r -rr rr

Th HGSKOLE FORBUNDET OSTRA NORRBOTTEN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Direktionsmote 21 1 29 1 Sida 5 Ovrigt NoAk Förbundschefen Margareta Strömback har kontaktat professor Osten Mäkitalo, KTH, angáende besök hos Hogskoleforbundet Ostra Norrbotten. HN har ännu inte fátt farslag on ett mötesdatum. Forbundschefen Margareta Strömbäck och direktionens ordfbrande Robert Forsberg har författat en skrivelse om Hogskoleforbundet Ostra Norrbotten och dess medlemskornmuner. Skrivelsen laggs som bilaga i protokollet med syfte att direktionsmedlerninar har möjlighet att lämna forslag pa andringar i skrivelsen innan den kan ses son komplett att delas ut. Bilaga 2 Den 1 november är NoAk-dagen i Luleá. Forelasning om genusperspektiv Professor Lena Abrahamsson, Luleá tekniska universitet, förelaser on genusperspektiv angáende arbete, utbildningar, politik o s v. Innehállet pa forelasningen kan ses som OH bilder pa Hogskoleforbundet stra Norrbottens hemsida pa adressen http://www.hfon.org/, välj Aktuellt i menyn. Justerare Utdragsbestyrkande (1i) ic - (,,,,4Ia flr r-r-rr, flo.aa

Th HOGS KOLE FORBUNDET OSTR NORRBOTTEN Direktionsmöte 21 1 29 SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantrddesdahjm Sida 59 Avslutning Ordfbranden avslutar mötet med orden Nu ska vi tacka varandra. Justerare Utdragsbestyrkande ni, 51 c - (,-,,,,i-l,f fl, fl.rro fl4ia

cn HOgskolefOrbundet Ostra Norrbotten Projekt 532 Budgetfordelning 211 Slag Benmning 31 Taxor och avgifter 1 54 Summa_intäkter 47 Revisionskonsulter 3 479 Ovriga konsulter (Ekonomiadministration) 4 5 LOnekostnader, semesterers inki arb.givaravgifter I 175 55 Kostnadsersttningar (traktamenten, bilersttningar) 3 5 Personalsociala kostnader (kurser mm) 2 6 Lokalhyror 75 61 Leasingbilkostnader 32 651 Kontorsmtrl och trycksaker 15 67 Div frmmande tjanster 15 75, Resekostnader 3 71 Representation 2 72 Annonser, reklam, information 5 Summa kostnader 154 77 i3

Bilaga 1 sidan 2 (2) a 1 )IOc U) U) l 1%. OWDD a U) a) LI ) c1 U) 1* ), ) ) a > (N ( (N ) D D, (N ) ( U, ) a) ) : U- (U x x a) > ci) = I (N ) a) (I) ) a, (? (N (N I ci) ) E U-, z E E -. U x x I a) > a)

Bilaga 2 Infdr besöket av Norrbottensakademin till Ostra Norrbotten Ostra Norrbotten Till kommunerna i Ostra Norrbotten raknas Haparanda, Kalix, Overkalix och Kalix kommuner samt Pajala kommun. Dâ Hogskoleforbundet Ostra Norrbotten omfattar samtliga kommuner forutom Paj ala kommer de ovriga fyra att beskrivas i fortsattningen. Syftet med aft inbjuda Norrbottensakademin till Ostra Norrbotten är aft ge en bud av kommunerna, vad som sker samt vilka utvecklingspotentialer vi ser i vâra kommuner. +IQDO OOD\ US4A Haparanda - Tornio Tvillingstaderna HaparandaTornio ligger vid den maktiga, fritt strömmande Torneälven som mynnar Ut i norra Bottenviken. HaparandaTornio är den snabbaste växande regionen i norra Sverige och Finland och en knutpunkt i Barentsregionen. Exempel pa várt unika samarbete är etableringen av bland annat IKEA och flera andra stora aflarskedjor. Har finns 34 invânare och 1 f Oretag. mom tre mils radie finns 7 manniskor och mom en och en halv timmes bilresa over 5. I regionen finns ett starkt naringsliv med bade handel och basindustri. Tillgángen pa valutbildad personal ar god och växer i takt med att olika hogskoleutbildningar byggs Ut. Boende, hälso- och sjukvârd, nojen och livsmiljö ar av hogsta klass. Av tradition, sedan 1 5-talet, är Haparanda och tvillingstaden Tornio pa finska sidan av riksgransen en livlig granshandels- och motesplats. Mitt pa gransen pâgâr eft unikt projekt. Tilisammans bygger Haparanda och Tornio ett gemensamt stadscentrum med handel, bostader, utbildning, samhallsservice, arbetsplatser, kultur och fritid fran tvâ lander. Bland de 1

beskrivas som det lilla helt kompletta industrisamhället. entralorten genomgâr flu en krafiig strukturforandring dar fly satsning pa centrum har skett med mâlbilden kvalité i stället for bostadsstiftelse Kalixbo har i dagslaget en kö pa 17 intressenter for centralt boende. landgranserna. Här tanker vi framât och skapar hela tiden nâgot nytt. Här finns inga granser Kalix kvantitet. Nya hyreshus uppfors dá ett krafiigt behov av boende i centrum finns. Kommunens den storsta kommunen i Ostra Norrbotten kan med sina 17 invânare ár 21 kan Kalix BjOrka och ape East. Projektet är en utmärkt modell for europeiskt samarbete Over nya etableringarna kan nämnas IKEA, Ikano, Akelius, Rajalla-Pá Gransen Shoppingcenter, for vad vi kan âstadkomma utvecklas Foretagen blir ofia underleverantorer till SSAB eller Ferruform i Luleà men även nämnas Born pannan, Heatacc och WSM pumpen. till den tunga gruvindustrin eller massaindustrin. HT svarv, Mekinor, Damek, Tooltec och vag artfett Muster mom dessa foretag pa samma sätt som mom elektroniken. Här kan Metallindustrin: Närheten till Luleâ har gjort aft flera mindre foretag har kunnat växa och Nordperfar exempel pa foretag. Dessutom har utvecklingen av värmesystem gjort aft vi är pa tjanstesektorn. I dag kan vi se cailcenterforetag som Taiiink Siija, Medheip, Medcare, Kalix Finans och alimo Affarspartner AB. Tjänstesektorn: Etabieringen av Kalix Tele 24 kan ses som nâgot av ett startskott for foretag bildats i Kaiix. Foretagen har i huvudsak samiats i ett omrâde kaliat Elektropolis, där foretag fran Umeâ i soder till Pajala i norr viiket kompletteras med gransoverskridande samverkan med norra Finland. norr, där ett nyiigen etablerat forsknings och utvecklingscentrum attraherar medverkan fran nu samverkan och utbyte utvecklas. Elektropolis i Kalix har blivit navet mom elektroniken i Elektroniken: Sedan de fbrsta foretagen i branschen etablerade sig har nu ett kiuster av infora ett entreprenorielit tänkande i tidiga âr. Innevarande àr har systemet utvecklats till att Foretagarna har under de senaste tvâ âren tilisammans med skolan fhngerat som mentorer for forutsattningar for en fortsatt utveckling i ett Tripel Helix koncept. Organisationen Kalix Med senaste ârens utveckling dar HOgskoleforbundet Ostra Norrbotten med sin forskarskoia hjalpt till med att det offentliga och privata närmat sig akademin, vilket ger goda âter omfatta ák7, vilket innebär art tvâ ârskurser pa hogstadiet har foretagsmentorer. Kalixforetagarna är dessutom med vid vane foraidramote i grundskoian under hosten. elever i âk 7. Vaije kiass har eft foretag med en foretagsrepresentant som mentor, alit for aft storre sektorer. Kommunen hat en relativt stor offentlig sektor dar forutom kommunens till dagens diversifierade industrisamhalle. Sedan 9-talet har kommunen utvecklat 9-taiskrisen är nu ett minne blott. Den gay en utveckling fran gârdagens basindustrisamhalle eiektroniken, tjanstesektorn och den hogteknologiska metallindustrin som nya verksamhetsomrâden. Sedan tidigare finns trä, skog, bygg och tiliverkande metailindustri som organisation även arbetsformedlingen, forsakringskassan och inte minst Kalix sjukhus bidrar. centrum, eft samarbete med KalixfOretagarna och andra kraftffiuia àtgarder har ex skapat Strandangarnas utveckiing med en unik camping vid var ororda nationaläiv ett stenkast fran mycket bra resultat i skolan pa kort tid, dar vi är pa vag aft bli en framgângskommun. Bilaga 2 2

Bilaga 2 Träsektorn: Basnaringen skogen har varit ryggraden i den privata sektom i Kalix under lang tid. Vi har fortfarande massaindustrin i Billerud Karlsborg som ett av vâra viktigare foretag. Dc har minskat antalet anstäilda fran att under tidiga talet sysselsatta Over 11 personer till att i dag i en tydlig nischproduktion av bestruket papper och massa sysselsatta ca 44 personer. Byggforetag som Englunds Bygg, HO, Bothniahus, Trepart m.m. är smá och medeistora foretag som arbetar med ett standigt kunskapsuppbyggande där infbrande av linjeproduktion nu star for dorren. Partab, som startade som ett famiijeagt trahusforetag, är i dag ett marknadsledande foretag med produktion av fardiga badrum. En produktionsmetod som flu vidareutveckias till att omfatta fardigbyggda hoteilmoduler. Se www.nilshotel.com Kalix med sina 792 oar i skargârden, 391 km kust och Kalix älv, en av Sveriges fyra nationaialvar och darmed skyddad Mn utbyggnad, samt huvudstrâket E4 som passerar älven i direkt anslutning till samhallet, ger unika mojligheter for utveckiing av landets nya basnaring turismen. Dessutom pekar alit pa att Bottenvikens guid, KalixlOjrommen, ffir ursprungsmarkesskydd. Overkalix Redan 1644 blev Overkalix en egen kommun. Overkalix ligger mitt i barrskogsomrâdet, med god tiligâng till produktiv skog. Med sin placering melian kustregionen och maimfälten har kommunen en bra central plats. Overkalix centralort, som kallas Branna, har idag ca 2 invânare. Den var ett av de allra fbrsta boställena langs Kalixälven. I centralorten finns storre delen av kommunens service samlad. Overkalix Utveckiing AB ansvarar for kommunens naringslivsarbete och är foretagens partner när det gailer etablering pa nya marknader eller utveckling av nya produkter/tjanster. I kommunen finns god tiligâng till arbetskraft, iokaler for tjansteproduktion och tiliverkande industri. Större delen av befolkningen i Overkalix kommun ar sysseisatt mom den offentliga sektorn. Den växande tjanstesektorn sysseisatter allt fler och mom en snar framtid kommer denna sektor aft vara dominerande. En gymnasieskola med samtliga teoretiska program finns i Overkalix kommun. Dessutom erbjuds Komvux, samt hogskoleutbiidning pa distans, som utbildningsaiternativ. Stifielsen Overkalixbostader är den storsta hyresvarden i kommunen. Nágra privata hyresvardar kan ocksa erbjuda boende. Om du helire viii kopa bostad finns det olika att välja pa hos mäkiare eller via privat annonsering. Overkalix kommun erbjuder ett aktivt fritidsliv. Det finns skidanlaggning med sialombacke och elbelysta langdskidspâr, en valutrustad sporthall, simhall och en modern ridanlaggning. pa kommunbiblioteket finns, forutom bocker och tidningar, även tillgâng till Internet for den som behover. I Folkets Hus finns mojligheter till teaterbesok, utstallningar och där finns även en biograf. Hoteliet pa orten är ett fyrstjarnigt hotell. Strax intill ligger en campingplats, med utomhusbassang, campingstugor och husvagnsplatser. Det finns även andra boenden for den som soker nâgot utover det vanliga. Bland utflyktsmálen finns till exempei en nybyggargârd fran 1 -talet, en rysk-ortodox kupolkyrka, hembygdsgarden, Kalixälvens maktigaste vattenfall, 6 -ariga stenaldersboplatser samt mycket mer. Overkalix kommun erbjuder manga mojligheter till friluftsiiv. Adelfisket mom kommunen är beromt och betraktas av mânga som det bästa i världen 3

Bilaga 2 Overtorneit Overtorneá kommun ligger i ostra norrbotten, vackert placerad vid Torneälven intill gransen mot Finland. Polcirkeln gâr genom kommunen i norr och kommungransen I Ost är en del av världens fredligaste grans - gransen till Finland. Kommunaiskatten ar lag (21:53 kronor), boendet billigt och avgifier laga i Ovrigt. En medveten prioritering av hog personalbemanning mom forskola, skola och aldreomsorg medverkar till hog kvalitet pa vâra tjanster gentemot kommunmedborgama. Eli exempel pa var skicklighet är all vi 26 blev utsedda av Lararfi5rbundet till Sveriges bästa skoikommun efter att i flera âr legat pa andra plats. 27 kom vi pa en hedervärd fjarde plats. När foräldrarna fr bestämma ligger Overtorneâ kommuns grundskola pa en tredje plats i landet. Det är lätt all bli skrytsam med sána resultat! Just nu pâgâr eli stort intensivt arbete med all forbättra naringslivsklimatet i kommunen. Syftet med a.rbetet är all utveckia foretagsamheten och stimulera till nyetableringar. EU led i della är all Overtorneâs kommuns tillvaxtkontor startat sommaren 2. I Overtorneâ har människorna I alla tider levt i nära samspel med älven. Alven har varit en viktig transportied och fungerat som inkomstkälla med sin stora tillgâng pa fisk. Bygden är rik pa smugglarhistorier som berattar om allehanda varor som iliegalt fraktats Over gransalven. I omrâdet talas fbrutom svenska och finska även tornedalsfinska eller meankieli, som betyder vârt sprâk. Meankieli är oerhort viktig for iokalbefolkningen och betraktas som den främsta kulturbararen i omrâdet. 2 blev meänkieii erkänd som eli minoritetssprâk i Sverige. Overtorneâ ingr i forvaltningsomrâdet for minoritetssprâken meänkieli och finska. Pa Overtorneâ kommuns forvaltningar är meankieli och finska levande sprâk. Det viii saga all du det finns ailtid nâgon pa varje avdelning som behärskar och kan kommunicera obehindrad pa bâda sprâken. GränsOverskridandet gár igen även i naringslivet och samarbetet med grannkommunen Ylitornio pa den finska sidan är omfattande. Pa svensk-finska turistinformationen ser personalen fram emot all ra lotsa dig rätt i omgivningarna. Overtornea har en yta pa 2 374 km2 och 49 invanare (29-12-31, SB). Kommunen är indelad I de tre fbrsamlingarna Svanstein, Overtornea och Hietaniemi som sedan arsskiftet 25/26 slagits ihop och flu Overgâtt all bii Overtornea fursamling. Produkter fran Overtorneâ kommun marknadsfors ofta under begreppet Polcirkelland. Flera framgangsrika handels- oth blomstertradgârdar finns I kommunen. Den lokala verkstadsindustrin bygger om tyngre fordon samt fabricerar plastprodukter, datakablage och energikomponenter. Av tradition är den lokala âkerinaringen och detaljhandeln omfattande. Optofibernat finns utdragna pa flera orter I kommunen. Kommunen är huvudman for ABD-projektet Arctic Boreal limate Development. Projektet engagerar bl a LKAB och Sveaskog. Projektet handlar om att använda och Oka den växande skogens klimatnytta genom kolsankor och inkluderar eli antal underprojekt som biogasproduktion och mojligheterna all utveckla ett utslappshandelssystem. 4