AB Lilla Bommen 6 411 04 GÖTEBORG Tel: [+46] 31 700 82 30 Fax: [+46] 31 700 82 31 http://www.golder.se ÖSTERGÖTLANDS KEMTVÄTTAR Kvalitativ riskbedömning av Ödeshögs Kemiska Tvätt (MIFO-nummer F0509-0039), Väktaren 1, Ödeshög kommun Rapport Datum: 2007-11-16 Uppdragsnummer: 0670709 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Östergötland Org. nr: 556326-2418, VAT nr: SE 556326241801. Säte: Stockholm Kontor i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala KONTOR I AFRIKA, ASIEN, AUSTRALIEN, EUROPA OCH NORD- OCH SYDAMERIKA
2007-11-16 - i (i) - Innehållsförteckning 1 Bakgrund och Syfte... 1 2 Riskbedömning... 2 2.1 Allmänt... 2 2.2 Problembeskrivning... 3 2.3 Spridnings- och exponeringsvägar... 5 2.4 Skyddsobjekt... 9 2.5 Konceptuell modell... 9 2.6 Sammanvägd riskbedömning... 11 2.7 Slutsats... 13 3 Identifierade kunskapsluckor och förslag på kompletterande undersökningar... 14 Referenser... 15 Figurförteckning Figur 1. Illustration av miljö-/hälsorisk av en förorening....2 Figur 2. Figur 3. Illustration av hur TCE (DNAPL) principiellt sprids i jord vid spill eller läckage från markytan...6 Principiell illustration av hur föroreningen bedöms breda ut sig i den omättade zonen ovan grundvattenytan. Observera att figuren är en generalisering av resultaten från de undersökta provpunkterna....8 Tabellförteckning Tabell 1. Resultat från laboratorieanalyser av grundvatten (µg/l) jämförda med kanadensiska ytvattenkvalitetskriterier (CCME september 2007) (RV)...12 Tabell 2. Förslag till kompletterande undersökningar inkl. uppskattade kostnader....14 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Situationsplan över nuvarande verksamhet och ledningssystem Situationsplan över tidigare verksamhet och provtagningspunkter
2007-11-16-1 (15) - 1 Bakgrund och Syfte AB (Golder) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland (Länsstyrelsen) gjort en översiktlig miljöteknisk undersökning motsvarande en förstudie enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual inom fastigheten Väktaren 1. Resultaten från undersökningen visade att fastigheten är förorenad av klorerade alifatiska kolväten, som sannolikt härrör från den tidigare tvätteriverksamheten. Baserat på de erhållna resultaten bedömdes risken för människors hälsa som liten vid nuvarande markanvändning. Någon separat riskbedömning har dock inte gjorts. Länsstyrelsen i Östergötland (Länsstyrelsen) har därför givit Golder i uppdrag att göra en kvalitativ riskbedömning av fastigheten Väktaren 1. Syftet med riskbedömningen är att: baserat på de erhållna resultaten identifiera potentiella miljö- och hälsorisker i ett nuläge samt i ett längre tidsperspektiv identifiera ev. kunskapsluckor uppskatta behovet av fortsatta undersökningar samt i förekommande fall ge förslag på undersökningar inkl. en kostnadsuppskattning. Det förutsätts att läsaren till denna rapport har tagit del av ovan nämnda Förstudie 1 då de presenterade bedömningarna grundar sig på resultat som finns redovisade i sin helhet i denna. 1 Ödeshögs Kemiska Tvätt, MIFO-nummer F0509-0039, Östergötlands kemtvättar, daterad 2007-11-13
2007-11-16-2 (15) - 2 Riskbedömning 2.1 Allmänt Risk uttrycks vanligen som sannolikheten för och konsekvensen av en händelse som till exempel kan medföra skada på människors hälsa eller miljö (NV 2007). För att ett förorenat område ska utgöra en risk krävs att det finns en föroreningskälla där föroreningen är tillgänglig eller kan spridas till platser där den kan orsaka en exponering av människa eller miljö, som är skyddsobjekt (se Figur 1). Exponeringen måste också kunna ge upphov till en negativ effekt på något skyddsobjekt för att en risk ska föreligga. Föroreningskälla Skyddsobjekt R I S K Spridningsvägar Figur 1. Illustration av miljö-/hälsorisk av en förorening. Den generella riskbedömningsmetodiken innehåller momenten problembeskrivning, bedömning av halter, spridning och exponering samt bedömning av effekter (NV 2007). Allt detta sammanfattas i en sammanvägd riskbedömning. I problembeskrivningen beskrivs föroreningskällor, föroreningarnas karaktäristik, spridnings- och exponeringsvägar samt vilka skyddsobjekt som kan exponeras. Resultatet sammanfattas i en konceptuell modell som illustrerar hur potentiellt miljö- och hälsofarliga ämnen från det förorenade området kan transporteras till skyddsobjekten. Modellen är ett stöd för att identifiera kunskapsluckor och behov av kompletterande undersökningar och utredningar. I den förenklade riskbedömningen ligger resultat från översiktliga undersökningar till grund för bedömning av halter, spridning och exponering. Effektbedömningen utförs genom avstämning av uppmätta halter mot rikt- och gränsvärden.
2007-11-16-3 (15) - 2.2 Problembeskrivning Riskbedömningens avgränsning Riskbedömningen har avgränsats till att omfatta de föroreningar som baserat på tidigare och aktuell markanvändning återfunnits vid den genomförda undersökningen eller bedöms potentiellt kunna förekomma på fastigheten Väktaren 1 i Ödeshög. Riskbedömningen görs m.a.p. aktuell markanvändning på fastigheten och dess närmaste omgivning. Den aktuella markanvändningen utgörs av: bostadsändamål (bostadshus på fastigheten och i dess närområde) mc-uppställning (i fd. kemtvättsbyggnaden, se Bilaga 1) verkstad för hobbyverksamhet (i fd. kemtvättsbyggnaden) Riskerna i en framtid diskuteras och bedöms också utifrån följande antagna scenarier: byggnaden i vilken den fd. kemtvätten bedrevs nyttjas för bostadsändamål alt så uppkommer sättningsskador i byggnaden (Scenario 1) ett uttag av grundvatten sker i närområdet (Scenario 2) Ett ytterligare tänkbart scenario är att byggnaden rivs. Ett sådant scenario kan innebära, om inga åtgärder vidtas, att föroreningen gravimetriskt sprids nedåt i marken p.g.a. ökad infiltration av regnvatten samt att direktexponering av föroreningen kan blir relevant för markarbetare och boende. Detta scenario har dock ej beaktats i riskbedömningen då det är Golders uppfattning att föroreningskällan vid ett sådant scenario måste avlägsnas omgående och erforderliga skyddsåtgärder vidtas för att förhindra ytterligare spridning och exponering. Föroreningssituation Fastigheten har undersökts m.a.p. klorerade alifater samt lätta alifater och aromater (BTEX) i ytligt grundvatten, porgasluft, inomhusluft och i trädved 1. Jord har endast analyserats m.h.a. PID-instrument 2, men inga föroreningar detekterades. Den genomförda undersökningen visar att jordlagerföljden inom fastigheten är fyllnadsmaterial/bärlager alternativt mulljord (mäktighet ca 0,3 m), finsand, silt och lera (mäktighet ca 6 m) samt isälvsavlagring. Grundvattenytan återfinns ca 5 m under markytan. Resultaten från de kemiska anlyserna visar inga detekterbara halter av lättare alifater eller aromater, men klorerade alifater detekterades i grundvatten, porgas, inomhusluft och trädved på fastigheten. Endast i porgasluft, mätt under byggnaden i vilken den fd. kemtvätten bedrevs, och i inomhusluft i samma byggnad uppmättes halter av tetrakloreten (PCE) och trikloreten (TCE) över jämförbara 2 Photo Ionisation Detector.
2007-11-16-4 (15) - värden/riktvärden. Föroreningarna kan sannolikt härledas till den historiska kemtvättverksamheten på fastigheten. Halterna av PCE i porgas är också högst i den del av byggnaden där det förmodas att kemtvättmaskinen tidigare stått. Förutom undersökta och nämnda konstaterade föroreningar kan framförallt även tunga alifater potentiellt förekomma i och ev. under den del av byggnaden där det idag bedrivs verkstad. Vidare kan det inte uteslutas att klorerade lösningsmedel har hanterats i den intilliggande garagebyggnaden (se Bilaga 1). Byggnaden för den fd. kemtvätten anlades i början av 1970-talet. Fastigheten är belägen i ett bostadsområde med äldre bebyggelse. Det finns inget som indikerar att det skall ha förekommit någon annan miljöstörande verksamhet än nuvarande verkstad och den fd. kemtvätten. Således bedöms risken för att det ska finnas andra icke undersökta och ovan nämnda föroreningar på fastigheten som relativt liten. Karaktärisering av identifierade föroreningar PCE, TCE och dikloreten (DCE) är tunga vätskor eller sk. DNAPL (Dense Non Aqueous Phase Liquids) med förhållandevis hög vattenlöslighet 3 (i jämförelse med andra vanligt förekommande föroreningar t.ex. metaller eller tyngre petroleumkolväten) och flyktighet 3 samt att de, till skillnad från t.ex. petroleumkolväten, fastläggs i liten omfattning i jord (relativt låga K d -värden 3 ). Vinylklorid (VC) är en relativt vattenlöslig gas som fastläggs i obetydlig utsträckning i jord. Inget av ämnena binder heller särskilt starkt till sediment 4 PCE och TCE bryts inte alls eller mycket långsamt ned i mark vid syrerika förhållanden. Vid syrefattiga förhållanden sker dock en successiv deklorering till DCE och vinylklorid. Erfarenhetsmässigt anses det att nedbrytningshastigheten minskar ju färre kloratomerna är, dvs. nedbrytningen av PCE (fyra kloratomer) till TCE (tre kloratomer) går relativt snabbt medan DCE (två kloratomer) dekloreras långsammare. Vid syrerika förhållanden bryts vinylklorid slutligen ned till koldioxid, vatten och klorid. Resultaten från den översiktliga undersökningen visar att det sker en nedbrytning av PCE i grundvatten då nedbrytningsprodukterna TCE och DCE har uppmätts. Förhållandena för nedbrytning verkar vara bättre i den sydvästra delen av fastigheten jämfört med den sydöstra (där högst halter PCE har uppmätts). DCE är den klorerade alifat som uppmätts i högst halter i den sydvästra delen, medan PCE är den klorerade alifat som uppmätts i högst halt i den sydöstra delen. 3 Vattenlöslighet PCE =150-200 mg/l; Flyktighet cis-dce =200 mm Hg; K d,pce =3 l/kg (Källor: NV rapport 4639; US-EPA IRIS, Hazardous Substances DB m fl.) 4 ex. K oc, TCE =67,7. K oc koefficienten för ett ämnes fördelning mellan organiskt kol i jord/sediment och vatten. Ämnen som har höga K oc anses ha potential att binda starkt till sediment/jord. Värdet är hämtat från RAIS (http://rais.ornl.gov/)
2007-11-16-5 (15) - Inga detekterbara halter av DCE har heller uppmätts i denna del av fastigheten. TCE har även uppmätts i porgas under byggnaden i den del där högst halter av klorerade alifater i porgas har uppmätts. PCE, TCE, DCE och VC är alla giftiga för människor vid långvarig exponering via luft eller livsmedel (t.ex. dricksvatten) och kan ge skador på t.ex. lever och det centrala nervsystemet hos människor. VC och TCE har i Sverige klassats som cancerframkallande, medan PCE misstänks kunna framkalla cancer. Klorerade alifater kan även orsaka negativa effekter på ekosystem i ytvatten vid relativt låga halter. Ämnena är dock inte speciellt bioackumulerbara 5. Både TCE och VC är utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens PRIO-databas. 2.3 Spridnings- och exponeringsvägar Allmänt PCE:s och TCE:s egenskaper gör att de i fri fas rör sig snabbt ner genom markprofilen och grundvatten till en fast botten (t.ex. berg), vilket i sin tur innebär att den fria fasen mycket snart (inom ett fåtal år) når ett jämviktsläge i jorden och upphör att spridas i fri fas, se Figur 2. Endast en mindre andel av de klorerade alifaterna löser sig i grundvattnet och följer detta till närmaste recipient. I jordformationer med tätare skikt sker ofta en relativt omfattande spridning av klorerade alifater horisontellt ovanpå de tätare skikten, t.ex. via ledningsgravar, innan föroreningen hittar en öppning ner till djupare liggande skikt. Experiment har visat att små droppande läckage av DNAPL generellt sprids längre ner än plötsliga enstaka spill. 5 ex. logk ow, TCE =2,42. K ow koefficienten för ett ämnes fördelning mellan oktanol och vatten. Ämnen som har LogKow>3 anses ha potential att bioackumulera. Värdet är hämtat från RAIS (http://rais.ornl.gov/)
2007-11-16-6 (15) - Figur 2. Illustration av hur TCE (DNAPL) principiellt sprids i jord vid spill eller läckage från markytan. Nuläget Klorerade alifater har detekterats i ytligt grundvatten, porgas och i inomhusluft i byggnaden där den fd. kemtvätten var belägen, vilket visar att det sker en spridning till grundvatten och via porluft in i byggnaden på fastigheten. Det finns dock inga indikationer på att det sker någon spridning till jord utanför byggnaden, då inga detekterbara halter har uppmätts m.h.a. PID-instrument 2. Halten i porgas under grundläggningen (9GA201, se Bilaga 2) var högst i den sydöstra delen av byggnaden där kemtvättmaskinen förmodas ha stått. Det är också i denna del som den högsta halten i inomhusluft har uppmätts (9GA2). Halten PCE i grundvatten är också högst inom den sydöstra delen av fastigheten (9GA303-305). Baserat på topografin i närområdet så är den förmodade huvudsakliga strömningsriktningen (i ett regionalt perspektiv) på det ytliga grundvattnet sydvästlig. Enligt resultaten från grundvattenmätningarna finns det dock en indikation på att den lokalt skulle kunna vara nordostlig. Halten av klorerade alifater i grundvatten i den sydvästliga provpunkten (9GA302) på fastigheten är visserligen en av de högst uppmätta inom området, men bedöms ändå vara låg. Halterna i trädved på en angränsande fastighet sydväst om aktuell fastighet samt i den nordvästra delen på aktuell fastighet indikerar också att spridningen från den aktuella fastigheten i dessa riktningar är relativt liten. Inga mätningar har dock gjorts på grundvatten, porgas eller trädved i nordöstlig riktning på fastigheten inom ramen för den föreliggande förstudieundersökningen, varför det ej går att bedöma om det sker en föroreningsspridning i denna riktning.
2007-11-16-7 (15) - Samtliga ledningar (el, tele och vatten) inom fastigheten går i västlig och nordlig riktning till ledningar i gatan väster och norr om fastigheten (se Bilaga 1), dvs. de återfinns ej inom den delen av fastigheten där den förmodade föroreningskällan finns. Det finns dock en golvbrunn där tvättmaskinen stod och statusen på spillvattenledningen är inte känd. Det finns inga dagvattenledningar på fastigheten och spillvattnet leds till det kommunala reningsverket som ligger i Orrnäs ca 1,5 km från fastigheten, varför det inte föreligger någon risk för spridning av föroreningar till ytvatten via spill- eller dagvatten. Då närmaste ytvattendrag ligger ca 1 km väster om fastigheten bedöms utspädningen bli så pass stor att spridningen av föroreningar via grundvatten till ytvatten inte heller är beaktansvärd. Då det inte har gjorts några mätningar av djupare liggande grundvatten går det inte att bedöma hur stor den vertikala föroreningsspridningen är. Halterna i markvatten på ca 1 m djup är dock högre än i grundvatten på ca 5 m djup i en intilliggande punkt, vilket indikerar att spridningen av klorerade lösningsmedel i vertikalled i dagsläget är begränsad och att föroreningskällan förmodligen återfinns i den omättade zonen (se Figur 8). Detta styrks också av att det förekommer finkorniga jordarter på fastigheten som också motverkar en vertikal nedträngning av föroreningen. Fastigheten och fastigheterna i närområdet är även anslutna till kommunalt vatten och det finns inga brunnar på den aktuella fastigheten, varför det inte föreligger någon risk för exponering av föroreningar via intag av dricksvatten eller intag av grönsaker som bevattnats med vatten från djupborrade brunnar på fastigheten. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det inga grundvattenbrunnar i närheten av den aktuella fastigheten. Då alla brunnar inte finns dokumenterade i SGU:s brunnsarkiv, så kan det dock inte uteslutas att det finns grundvattenbrunnar i närområdet. Den dimensionerande exponeringsvägen som i dagsläget bedöms relevant är sammanfattningsvis inandning av ångor.
2007-11-16-8 (15) - Figur 3. Principiell illustration av hur föroreningen bedöms breda ut sig i den omättade zonen ovan grundvattenytan. Observera att figuren är en generalisering av resultaten från de undersökta provpunkterna. Längre perspektiv För Scenario 1 (bostadsändamål/sättningsskador) bedöms spridnings- och exponeringsvägarna vara desamma som idag, dvs. den dimensionerande exponeringsvägen är inandning av ångor i byggnader. Om det sker ett uttag av grundvatten i närheten av den aktuella fastigheten (Scenario 2) så föreligger en risk att föroreningsspridningen ökar och beroende på var uttaget sker samt hur stort det är så kan spridningsriktningen förändras lokalt och idag icke förorenade delar av närområdet kan komma att påverkas. Beaktansvärda exponeringsvägar för detta scenario är, förutom inandning av ångor, intag av grundvatten samt intag av frukt och bär eller grödor som bevattnats med förorenat grundvatten.
2007-11-16-9 (15) - 2.4 Skyddsobjekt Den aktuella fastigheten ligger i ett bostadsområde. Baserat på fastighetens läge, föroreningskällan, identifierade spridningsvägar och aktuell markanvändning (se Avsnitt 2.2) bedöms skyddsobjekten vara: Människor som vistas eller bor på fastigheten eller i dess närhet Marklevande djur och växter på och i närområdet till fastigheten Vattenlevande organismer i Markaån Skyddsobjekten bedöms vara desamma även för de ansatta framtida scenarierna (se Avsnitt 2.2). 2.5 Konceptuell modell Nedan illustreras hur konstaterade miljö- och hälsoskadliga föroreningar sprids inom och från fastigheten till de identifierade relevanta skyddsobjekten. Spridnings- och exponeringsvägar som bedöms som beaktansvärda för riskbedömningen är markerade med heldragna pilar, medan spridnings- och exponeringsvägar som bedöms vara av mindre betydelse är markerade med streckade pilar. Dimensionerande spridnings- och exponeringsvägar är dessutom rödmarkerade. Exponeringsvägar som ej bedöms vara relevanta för riskbedömningen är beskrivna med överkryssade pilar.
2007-11-16-10 (15) - Nuläge och Scenario 1 Hälsa Föroreningskälla Frigörelsemekanism Spridningsväg Exponeringsväg Skyddsobjekt Residual av klorerade alifater Upplösning Förångning Grundvatten Frukt, bär, grödor X Oralt intag X Boende Jord X Inomhusluft Inandning Miljö Föroreningskälla Frigörelsemekanism Spridningsväg Exponeringsväg Skyddsobjekt Spill- /dagvatten X Vattenlevande organismer Residual av klorerade alifater Upplösning Grundvatten Marklevande organismer Förångning Jord
2007-11-16-11 (15) - Scenario 2 Hälsa Föroreningskälla Frigörelsemekanism Spridningsväg Exponeringsväg Skyddsobjekt Residual av klorerade alifater Upplösning Grundvatten Förångning Frukt, bär, grödor Oralt intag Boende Jord X Inomhusluft X Inandning Miljö Se Nuläge och Scenario 1. 2.6 Sammanvägd riskbedömning Nuläget Hälsorisker Den genomförda undersökningen indikerar att föroreningskällan som utgörs av klorerade alifater (framförallt PCE) är sannolikt till större delen belägen i den omättade zonen under den fd. kemtvättsbyggnaden. Ingen förorening har påträffats i jord utanför byggnaden, varför det ej bedöms föreligga någon risk m.a.p. intag av jord. Föroreningen har konstaterats sprida sig måttligt till markvatten och ytligt grundvatten samt till porluft. Via porluften och grundvattnet kan föroreningen dock i sin tur sprida sig till inomhusluften (se Avsnitt 2.5). PCE har också uppmätts i inomhusluften i den
2007-11-16-12 (15) - fd. kemtvättsbyggnaden (0,18-0,27 mg/m 3 ). Halterna är i nivå med WHO:s luftkvalitetskriteria (0,25 mg/m3) satt till skydd för människors hälsa. Något intag av dricksvatten sker inte på fastigheten och inga uppgifter har framkommit om att det sker i närområdet. PCE har uppmätts i träd på fastigheten, men halterna är mycket låga och då klorerade alifater inte är speciellt bioackumulerbara bedöms halterna i frukt och bär också vara mycket låga. Baserat på ovanstående bedöms risken för negativa hälsoeffekter på människor som bor och vistas på fastigheten som liten m.a.p. klorerade kolväten. Det skall dock påpekas att inga mätningar avseende inomhusluft har gjorts i bostaden på fastigheten och det saknas information om hur länge människor vistas i den fd. kemtvättsbyggnaden. Miljörisker Det finns inga indikationer på att föroreningen finns i någon omfattande mängd i jord utanför den fd. kemtvättsbyggnaden då inga klorerade ämnen har kunnat detekteras m.h.a. PID-instrument. Under byggnaden är det dock mycket sannolikt att jorden är förorenad och att halterna är så höga att marklevande organismer påverkats negativt. Skyddsvärdet av marklevande organismer under byggnaden kan dock inte anses vara särskilt högt då förutsättningarna för ett artrikt markekosystem bör vara mycket begränsat. Någon risk för vattenlevande organismer i Markaån bedöms inte föreligga då halterna i grundvattnet på fastigheten är under riktvärdena för effekter på vattenlevande organismer 6. Tabell 1. Resultat från laboratorieanalyser av grundvatten (µg/l) jämförda med kanadensiska ytvattenkvalitetskriterier (CCME september 2007) (RV). Provmärkning 9GA301 9GA302 9GA303 9GA304 9GA305 RV Analyserat ämne Cis-1,2-dikloreten (cis-1,2-dce) 1,7 5,5 <1,0 <1,0 <1,0 590 1,2) Trans-1,2-dikloreten (trans-1,2-dce) 0,2 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 970 3) Trikloreten (TCE) <0,2 0,1 0,14 0,2 0,14 21 Tetrakloreten (PCE) 0,55 0,13 1,6 7,6 2 111 Vinylklorid (VC) <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 930 3) 1) Amerikanskt riktvärde för kroniska effekter (Tier II SCV; RAIS) 2) 1,2 dikloreten 3) Amerikanskt regionalt riktvärde (EPA ESL R5; RAIS) Detekterad halt under gräns-/riktvärde 6 Företrädesvis har kanadensiska riktvärden valts då det saknas svenska riskbaserade värden. De kanadensiska riktvärdena är satta att skydda de känsligaste organismerna mot långsiktiga effekter (CCME). I de fall CCME saknas har alternativa riktvärden valts.
2007-11-16-13 (15) - Längre perspektiv Hälsorisker Scenario 1 Om den fd. kemtvättsbyggnaden i en framtid nyttjas som bostad utan att några åtgärder vidtas eller om sättningsskador uppstår i byggnaden bedöms det finnas risk för negativa hälsoeffekter m.a.p. PCE. Den uppmätta halten i inomhusluft av PCE är i nivå med WHO:s luftkvalitetskriterium som är satt till skydd för människors hälsa och exponeringstiden är betydligt längre för boende än vad den är för de människor som vistas i byggnaden idag. Den uppmätta halten i porluften under byggnaden indikerar också att det finns en stor föroreningskälla under byggnaden. Om sprickor i golvet uppstår finns det en ökad risk för inträngning av ångor till inomhusluften. Scenario 2 Risken för negativa hälsoeffekter på boende på fastigheten och ev. intillboende kan inte uteslutas då det finns en risk för ökad föroreningsspridning och exponering om det sker ett uttag av grundvatten i närområdet. Förutom att föroreningsspridningen till grundvatten och vidare till inomhusluft kan öka så kan grundvattnet utnyttjas för dricksvatten eller bevattning av grödor. Miljörisker Motsvarande miljörisker som idag bedöms föreligga för Scenario 1 och 2, dvs. en risk för negativa effekter på marklevande organismer under den fd. kemtvättsbyggnaden kan inte uteslutas, men ingen risk för negativa effekter på vattenlevande organismer i Markaån bedöms föreligga. 2.7 Slutsats Slutsatserna från riskbedömningen avseende konstaterad förorening (klorerade alifater) på fastigheten Väktaren 1 är följande: Risken för negativa hälsoeffekter på människor som bor och vistas på fastigheten eller i dess närhet idag bedöms vara liten. En framtida risk för negativa hälsoeffekter kan inte uteslutas om den fd. kemtvättsbyggnaden ställs om för bostadsändamål utan att erforderliga åtgärder vidtas eller om sättningsskador uppstår i byggnaden och/eller om ett uttag av grundvatten sker i närområdet. Det föreligger en risk för negativa effekter på marklevande organismer i området kring föroreningskällan, dvs. under den fd. kemtvättsbyggnaden. Skyddsvärdet av dessa organismer bedöms dock vara lågt. Ingen risk bedöms föreligga för vattenlevande organismer i Markaån.
2007-11-16-14 (15) - Identifierade kunskapsluckor och förslag på kompletterande undersökningar Baserat på riskbedömningen bedöms följande information behöva inhämtas i syfte att fastställa att den bedömda riskbilden är korrekt: att det inte sker ett grundvattenuttag i närområdet att halten av klorerade lösningsmedel i inomhusluft i bostadshuset på fastigheten och i intillliggande byggnader är låg och väl under relevanta riktvärden och att halterna inte ökar med tiden att halterna av klorerade lösningsmedel i grundvattnet inte ökar med tiden I Tabell 2 nedan ges förslag på kompletterande undersökningar under förutsättning att nuvarande nyttjande av fastigheten bíbehålls. Tabell 2. Förslag till kompletterande undersökningar inkl. uppskattade kostnader. Undersökning Uppskattad kostnad (SEK) Kartläggning av ev. grundvattenbrunnar i närområdet 10 000 Kontrollprogram omfattande analys av halter av klorerade alifater i grundvatten inom fastigheten 1 gång per år och i inomhusluft i fd. kemtvättsbyggnaden och bostadshuset på fastigheten samt i intilliggande byggnader två gånger per år. 70 000/år Vid ett förändrat nyttjandet av fastigheten och dess lokaler måste åtgärder vidtas. I syfte att bedöma vilka åtgärder som är bäst ur ett teknisk-, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv bör åtgärdsinriktade undersökningar, fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning, samt åtgärdsutredning genomföras. Vidare skall allt arbete med ev. följdåtgärder anmälas i enlighet med 28 förordningen om Miljöfarlig verksamhet och Hälsoskydd. Kostnaden för de undersökningar och utredningar som måste vidtas vid en ev. omställning av fastigheten uppskattas till 300 000-500 000 SEK. Slutligen bör ur ett både kortsiktigt och långsiktigt perspektiv inget uttag av grundvatten i närområdet ske och en sådan restriktion om möjligt införas i fastighetsregistret.
Bilaga 1 Situationsplan över nuvarande verksamhet och ledningssystem kemiska_0039\försättsblad RB.doc
9. ÖDESHÖGS KEMISKA TVÄTT MIFO-NR. F0509-0039 VÄKTAREN 1 ÖDESHÖG, SVERIGE Projektnr. 0670709 Skala 1:300 (A3) Datum 13 november 2007 Bilaga 1 Teckenförklaring Underlag: Eltels Kabelanvisning Ritad av: Daniel Björkert Handläggare: Maud Söderberg Uppdragsledare: Anna-Lena Öberg-Högsta Riddaregatan Entré MC- uppställning Verkstad Bostadshus Garage Smedjegatan Dagvatten El Spillvatten Tele Vatten Rumsindelning Asfalt Grönytor Plattor 0 5 10 m Bedömd grundvattenriktning lokal grundvattenriktning ±
Bilaga 2 Situationsplan över tidigare verksamhet och provtagningspunkter kemiska_0039\försättsblad RB.doc
9. ÖDESHÖGS KEMISKA TVÄTT MIFO-NR. F0509-0039 VÄKTAREN 1 ÖDESHÖG, SVERIGE Projektnr. 0670709 Skala 1:300 (A3) Datum 13 november 2007 Bilaga 2 Teckenförklaring Underlag: Eltels Kabelanvisning Ritad av: Daniel Björkert Handläggare: Maud Söderberg Uppdragsledare: Anna-Lena Öberg-Högsta Personal- Rum WC Tvättrum Vattentvätt Tvätthall Affär O9? 9GA103 april 07 Riddaregatan 9GA302 augusti 07 9 SL < Ø 9GA204 augusti 07 O9? # K T # K T 9GA201 april 07 O 9? 9? 9GA301 augusti 07 9 SL < Ø 9? 9GA205 augusti 07 9GA101 april 07 9GA2 april 07 9 9GA305 augusti 07 9? SL < Ø 9GA1 april 07 9 < < 9GA102 april 07 9GA203 april 07 9 Ø SL 9? SL 9GA303 augusti 07 < 9GA202 april 07 9GA304 augusti 07 9? Ø 9GA401 augusti 07 Smedjegatan A "T O < Inomhusluftsprov Trädprov Porgasprov Skruvprovtagning i jord < Ø 9 Trycksondering Detekterat CVOC Provtagningsdatum 2007-04-(16-19) 2007-08-21 GV-provtagning 2007-08-24 A' Grundvattenrör Golvbrunn Asfalt Grönytor Plattor 0 5 10 m Detekterat CVOC över bakgrundsnivå i inomhusluft Detekterat CVOC över relevant riktvärde Kemtvättens fd. lokalisering Bedömd grundvattenriktning lokal grundvattenriktning Profil (figur i rapport) ±