Riktlinjer Att bygga i Kiruna stadsbyggnadskvaliteter och bedömningskriterier

Transkript

1 Antagen av kommunstyrelsen , 181 Riktlinjer Att bygga i Kiruna stadsbyggnadskvaliteter och bedömningskriterier Bakgrund Expansionen av LKAB:s gruva i Kiruna innebär stora förändringar i den nuvarande staden. Tre tusen bostäder, stadens kommersiella centrum, flera hotell, arbetsplatser och ett antal offentliga institutioner måste ersättas. Nya Kiruna kommer att byggas 2,5 kilometer öster om den befintliga stadskärnan. Byggstarten sker hösten 2014 då första spadtaget tas till det nya stadshuset. Det blir startskottet till byggandet av Nya Kiruna. I kommunens Utvecklingsplan redovisas en ur kommunens synvinkel önskvärd utveckling av Nya Kiruna. Utvecklingsplanen finns presenterad på kommunens hemsida på adress: Kiruna står inför en stadsomvandling som saknar motstycke en stad ska flyttas. Stadsflytten i Kiruna innebär utmaningar, men är också förenad med stora möjligheter. Att människor tvingas bryta upp från sina bostads- och livsmiljöer är en smärtsam process. För Kiruna är gruvan en livsnerv och det finns en acceptans för att den nuvarande staden måste flyttas. Samtidigt finns mycket tydligt uttryckta förväntningar om att den nya stad som byggs ska fylla krav på såväl goda boendemiljöer som en attraktiv stadsmiljö. Kommunens ambitioner När Kiruna byggdes upp i början av 1900-talet ansågs den av många vara en mönsterstad i vilken såväl bostadssociala som stadsbyggnadsmässiga och arkitektoniska kvaliteter på ett positivt sätt utmärkte staden i förhållande till vad som var brukligt vid denna tid. Kiruna kommun har idag samma ambition. Den uttalade viljan är att bygga en stad som blir en förebild för svenskt stadsbyggande. Ytterst ligger utmaningen i att visa hur de tre dimensionerna av hållbarhet (ekonomisk, social och ekologisk) kan konkretiseras i praktiskt stadsbyggande samt ge substans åt begreppen stadsmässighet och stadskvaliteter. Kommunen kommer själv att ta en ledande roll och göra betydande investeringar för att realisera denna ambition. Det nya stadshuset kommer att ges en än mer publik inramning än dagens. Vid sidan om utställningar, servering och mötesplatser kommer stadshuset även att inrymma ett länskonstmuseum. Kommunen kommer att lägga ned omsorg och stora resurser på att stadstorget ska få en sådan utformning att det får förutsättningar att bli det aktiva och attraktiva stadstorg som så hett efterfrågas av Kirunaborna. Kommunen kommer också att göra ett flertal investeringar i offentliga verksamheter som kan bidra till att stärka den nya stadens attraktivitet för såväl boende som för besökare, bland annat genom Postadress: Kiruna kommun, Kiruna Organisationsnr: Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31 Webb: Telefon: E-post: kommun@kommun.kiruna.se

2 2 lokalisering av bibliotek, Folkets hus/kulturhus, badhus och gymnasieskola till eller i direkt anslutning till nya centrumbildningen. I september 2014 kommer Kiruna kommun att utlysa en markanvisningstävling om byggande i Nya Kirunas stadskärna (stadstorget och handelsgatan). Tävlingsförutsättningarna kommer att preciseras i dokumentet Utvecklingsplan och förutsättningar för markanvisning i Nya Kirunas stadskärna, som publiceras i månadsskiftet augusti/september. Kommunen kommer att fastställa ett markpris för byggklar mark. Priset inkluderar gatukostnadsersättning och anslutningsavgift för vatten och avlopp. Omfattningen och komplexiteten i detta stadsbyggnadsprojekt kommer att ställa stora krav på de som ska bygga. Kommunen ser gärna en redovisning vilken kompetens som finns till förfogande (konsulter som är knutna till byggherren jämställs som egen kompetens), samt referenser till andra liknande komplexa projekt som man medverkat i. I detta dokument redovisas de kvaliteter kommunen vill uppnå i den nya stadskärnan samt de kriterier som lagts fast för att värdera i vilken omfattning dessa kvaliteter tillgodoses i olika tävlingsbidrag. Stadsbyggnadsstrategins stadsbyggnadskvaliteter Bedömningen av inkomna tävlingsbidrag kommer ske utifrån sju kvaliteter som är direkt knutna till utvecklingsplanens stadsbyggnadsstrategi: 1. Dynamiskt genomförande och ekonomisk robusthet 2. Levande och trygg stadsmiljö 3. Tillgänglig och promenadvänlig 4. Blandad och socialt sammanhållen 5. Stark identitet och arkitektur 6. Stad och natur i samspel 7. Energi- och resurssmart Det bör noteras att dessa sju kvaliteter inte är entydiga och tydligt avgränsande i förhållande till varandra. Exempelvis är frågor om möjligheter till gång och cykel i den nya staden direkt relaterade till kvaliteter under rubriken Tillgänglig och promenadvänlig, men de har också en koppling till rubriken Energi- och resurssmart. Utgångspunkten vid bedömning är att ingen av de sju kvaliteterna är viktigare än någon annan. De sju kvaliteterna kommer alltså att vägas med samma tyngd. I texten nedan redovisas vilka kriterier som kommer att användas för att bedöma de sju stadsbyggnadskvaliteterna. 1. Dynamiskt genomförande och ekonomisk robusthet Som nämnts är byggandet av Nya Kiruna ett unikt projekt. Aldrig tidigare har en stad flyttats på detta sätt. Den utmaning som byggherrarna och kommunen nu ska axla är att bygga upp en helt ny stad. Kommunledningens krav och invånarnas förväntan på en attraktiv stadsmiljö måste samtidigt infrias. Dessutom finns ytterligare ett krav som måste beaktas. Det måste gå fort. Sprickbildningen i den nuvarande stadskärnan får till följd att avvecklingen måste påbörjas under Detta i sin tur innebär att byggandet av den nya stadskärnan måste kunna påbörjas under För detta krävs en dynamisk samarbetsinriktad genomförandeprocess och en ekonomisk robusthet i

3 3 byggande och utvecklingsprojekt. Torgbildningen och handelsgatan kan ses som kollektiva nyttigheter som alla de som bygger har glädje av. För att maximera värdet på dessa kollektiva värden är det nödvändigt att berörda byggherrar samverkar och samordnar sina byggplaner, det kan här handla om allt från parkeringsfrågor och butiksetableringar till snöröjning. Kommunen kommer att skapa en särskild samverksgrupp för dessa frågor och förutsätter att samtliga byggare deltar. Mycket ska byggas under kort tid och många projekt kommer att bedrivas parallellt i tid. För ett effektivt byggande förutsätts att byggen som bedrivs parallellt samordnas vad gäller logistik. Kommunen kommer att inrätta en särskild samverkansgrupp för logistikfrågor. Byggherrar förutsätts medverka i denna grupp i de fall detta föranleds av att olika byggprojekt måste samordnas. Kommunen kommer inte att på egen hand upprätta detaljplaner med ledning av den marktilldelning som blir resultatet av markanvisningstävlingen. Detaljplaneringen förutsätts istället ske i ett nära samarbete med respektive byggherre, dels för att säkerställa att kommunens ambitioner tillgodoses, dels för att säkerställa att planens innehåll är ekonomiskt och tekniskt genomförbart. Detta samarbete mellan kommunen och byggherren ska ses som en kreativ process där smarta och effektiva lösningar för att utveckla kvaliteter och värden utvecklas i samspel. Kiruna kommun förutsätter att anbudsgivare bejakar en sådan samarbetsprocess. 2. Levande och trygg stadsmiljö En mycket tydlig trend i dagens stadsutveckling är strävan att skapa stadskvaliteter och förutsättningar för stadsliv. I det visionsarbete som genomfördes och i andra dialoger med kirunabor är det två saker som återkommande efterlyses; ett stadstorg och en handelsgata. Kirunabornas synpunkter överensstämmer mycket väl med de synpunkter som framförts från handelsföretagare. Av detta skäl kommer stadshuset att placeras mitt på det nya stadstorget, som ska bli Kirunas nya mittpunkt och mötesplats med butiker, restauranger, caféer samt bibliotek/kulturhus och andra verksamheter. Från torget utgår handelsgata österut mot Tuolluvaara. Det kommer att bli en klassisk handelsgata med öppna bottenvåningar och med butiker på vardera sidan av gatan. - Alla byggnader och fastigheter ska ha entréer ut mot gata. Bottenvåningar ska anpassas till om de vätter mot huvudgata eller lokalgata. Mot mer avskilda lokalgator kan viss förgårdmark eller uteplatsyta tillåtas. Inget stads- eller gaturum ska omges av döda fasader. Bottenvåningarna ut mot stadstorget och handelsgatan ska vara öppna, entrétäta och rymma verksamheter som bidrar till stadsliv; butiker, kulturaktiviteter, caféer och andra publika verksamheter. Stadstorget är stadens mittpunkt och mest tillgängliga plats. Bebyggelsens innehåll och utformning omkring torget ska återspegla och stödja torgets roll som mötesplats. Handelsgatan är en gå- och eventuellt gåfartsgata (trafik tillåts på gåendes villkor). Denna gata ska bli Kirunas mest frekventa gångstråk och får därmed också rollen som

4 4 mötesplats med möjligheter till sittplatser och vistelse. Arkitektur och utformning av byggnaderna som vätter mot gatan måste vara sådana att de främjar stadslivet. Bebyggelsekvarteren ska ha rymliga gårdar med grönska och möjlighet till lek och utevistelse. Ett riktvärde är 15 kvm gårdsyta/lägenhet. Mindre privata uteplatser i bottenvåningen mot gården bör vara möjliga. 3. Tillgänglig och promenadvänlig Trafik och transporter är nödvändiga för att stadskärnan ska vara tillgänglig och kunna fungera. Samtidigt får inte trafik och transporter dominera stadskärnan eftersom dess funktion som social mötesplats då går förlorad. En bärande tanke i Utvecklingsplanen är att trafik måste bejakas i stadskärnan, men att denna måste ske på den attraktiva stadens villkor, dvs på ett sätt som innebär att stadens roll som mötesplats för handel, promenader och sociala möten ger ramarna för trafikplaneringen. - Stortorget och handelsgatan är primärt avsedda för gående och stadsliv. Behov av transporter kan dock förekomma och ska i sådana fall ske på de gåendes villkor, enligt principen gåfartsgata. Varuleverenser och andra transportbehov ska tillgodoses från baksidan av fastigheter som har fasad mot torget eller handelsgatan. För boende ska finnas parkeringsplats med tillgång till motorvärmare och möjlighet att ordna laddning av elbil. Parkeringsnormen är 0,7 platser per lägenhet. För att främja innovativa parkeringslösningar kan delar av parkeringsnormen förläggas till gemensamma parkeringslösningar, med ett parkeringstal om 0,35 inom fastigheten. För besökare och förvärvsarbetande ska finnas tillgång till parkeringsplats i mycket nära anslutning till torget och handelsgatan. Till viss del kan detta parkeringsbehov tillgodes genom kantstensparkering i anslutning i kvarter som ansluter till stadstorget och handelsgatan, men i huvudsak måste parkering ske i särskilda parkeringshus alternativt under jord. Möjligheten att effektivisera parkeringsmöjligheterna genom att samordna boendeparkering med besöksparkering. Ekonomiskt hållbara och innovativa lösningar som prioriterar stadslivet måste studeras. För den volymhandel som planeras i handelsgatans östra del (ut med E10) förutsätts parkering kunna ske i form av markparkering i direkt anslutning till E10. Parkeringslösningar får inte störa stadslivet på handelsgatan. 4. Blandad och socialt sammanhållen En mycket tydligt uttalad politisk ambition är att Kiruna ska vara en socialt sammanhållen stad. Utvecklingsplanens ambition att skapa integration och sociala mötesplatser för människor är mycket starkt uttalad. Social sammanhållning är en nyckel för att skapa en attraktiv stad. - För att motverka segregation och en social skiktning av staden ska staden byggas blandad. Det betyder att i stadskärnan ska såväl hyresrätter som bostadsrätter

5 5 produceras. Vidare ska finnas allt från stora och påkostade lägenheter, till enkla och små lägenheter. Ett starkt önskemål är att denna blandning ska finnas också i den lilla skalan, inom kvarteret. Gator, torg, parker, grönområden och andra allmänna platser kommer att utformas så att de tilltalar olika grupper i samhället. Förutsättningarna för naturliga möten mellan människor kommer att vägleda planering och utformning av alla allmänna platser. Vid sidan av de allmänna platserna spelar också privata mötesplatser (exempelvis i form av caféer, gallerior, restauranger och kulturverksamheter) en viktig roll för staden som social arena. Ett samspel mellan privata och offentliga mötesplatser ska känneteckna utbyggnaden av Kirunas nya stadskärna. Frågor om trygghet och säkerhet spelar en viktig roll för såväl för upplevelsen av det egna välbefinnandet som för omfattningen av hur mycket man utnyttjar och vill vistas i staden. Frågor rörande trygghet och säkerhet ska beaktas i inlämnade förslag. Det handlar härvid om halkrisker samt risker med fordon. Också ljussättningen i stadskärnan är viktig att beakta för att undvika våldsbrott. Även risker med snö- eller isras ska beaktas. Genus- och barnperspektiv ska anläggas på föreslagna lösningar. Möjlighet till trygghetsboende bör studeras. Inlämnade förslag måste redovisa hur den nya stadskärnan kan ge en relation till omkringliggande stadsdelar (Luossavaara, Lombolo och Tuollavaara) så att den upplevs som ett centrum för alla, oavsett var i staden man bor. 5. Stark identitet och arkitektur Stadstorget är ett landmärke och ska bli en del av Kirunas identitet. Byggnadernas utformning vid torget ska om möjligt ges en arkitektur som stärker Kirunas identitet. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att lokala material och formspråk används men också genom att använda lokala arter i stadens vegetation. Även längs handelsgatan är det viktigt att arkitekturen bidrar till att skapa lokal identitet. Det får heller inte uteslutas att placera någon/några av de kulturbyggnader som ska flyttas till kvarteren runt handelsgatan eller stadstorget. Om detta bedöms som önskvärt måste förslaget utvecklas i överensstämmelse med dokumentet riktlinjer Kulturmiljö Kiruna. Stadsbilden från stadstorget och handelsgatan ska vara varierad och bebyggelsen ska upplevas som många små enheter där varje kvarter är uppdelat i flera volymer, fastigheter eller trapphus. 6 Stad och natur i samspel Den nya stadskärnans relation till den omkringliggande naturen har betonats i olika sammanhang, inte minst i de medborgardialoger som förts. Dessa kopplingar och relationer kommer att ges prioritet i kommunens övergripande planering och måste beaktas i planering och byggande av stadskärnan. Närhet till naturen är en bärande princip i utvecklingsplanen. Inlämnade förslag ska redovisa hur denna närhet kan tillgodoses för såväl boende som besökare. Närheten

6 6 ska avse vandring och skidåkning. Naturens och grönskans biologiska mångfald ska beaktas inom den nya bebyggelsen. Grönytefaktor kan komma att tillämpas. Möjligheter till stadsodling bör studeras om det tilltänkta byggobjektet medger detta. 7. Energi- och resurssmart I likhet med önskemålen att den nya staden ska rymma rika möjligheter till stadsliv, så finns också en bred och stark önskan att den nya staden ska bli en förebild vad gäller miljötänkande och miljösmarta lösningar. Kiruna kommun avstår medvetet från särkrav som går utöver de som lagts fast nationellt, och väljer istället att ange ambitioner som ger byggintressenter incitament till nytänkande och innovativa lösningar. - All tillkommande bebyggelse ska vara energisnål och klimatsmart. Ekonomiska överväganden som görs avseende byggande ska baseras på livscykelanalyser. Tillkommande bebyggelse ska utformas på ett sätt som innebär att statliga normer för energiförbrukning inte överskrids. Byggande av passivhus eller byggnader med minimerad miljöpåverkan är önskvärt. Innovativa lösningar ska eftersträvas. Återanvändning och återvinning av material från den stad som avvecklas är önskvärd av såväl miljöskäl som för att bidra till att den identitet fysiska föremål och material kan förmedla. Varje tillkommande fastighet ska för återvinning kunna hantera det antal fraktioner som kommunens tekniska verk föreskriver (i dagsläget tidningar, papper, glas och metall). En förhoppning är att kommunen i framtiden ska kunna separera hanteringen av komposterbart- och brännbart avfall. En beredskap för den typen av sophantering ska finnas. Kiruna är en vinterstad. Byggnationen måste planeras på ett sådant sätt att snöröjning underlättas. Upplagsplatser för snö måste finnas inom tre kvarters avstånd. Upplag för snö måste finnas på respektive fastighet för mellanlagring innan snön transporteras till slutförvaring. Möjligheter till öppen dagvattenhantering är önskvärt. I planeringen av stadskärnas funktion som social mötesplats måste Kirunas vinterklimat beaktas. Vid utformning och placering av byggnader måste de lokala klimatförhållandena beaktas inte minst genom sol-, snö- och vindstudier. Slutkunden ska enkelt kunna avläsa och påverka sin energiförbrukning. Parkeringsplatser i anslutning till bostäder och arbetsplatser ska utrustas med motorvärmare och framtida möjlighet till laddning av elfordon, med individuell debitering. Ledningsnät för vatten och avlopp ska utformas i enlighet med Kiruna kommuns krav. Debitering av vattenförbrukning ska ske på lägenhetsnivå och motsvarande för företag.