-₃₀ -₂₀ ₁₀ ₀ -₁₀ -₄₀
|
|
- Lucas Öberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatologi 81 D-klimat D-klimatet har en snörik vinter. Det är minst en sommarmånad som har en medeltemperatur över +10 C och minst en vintermånad understigande -3 C. D-klimat är mycket vanligt förekommande mellan Nederbörd (mm) ₄ ₃ ₂ ₁ J KLIMATDIAGRAM BORLÄNGE Dfb/Dfc Temperatur ( C) F M A M J J A S O N D ₄ ₃ ₂ ₁ -₁ -₂ -₃ -₄ D-klimat, Tyllsnäs, Dalarna. Bilden visar vallodling utanför Borlänge mellan Tunaån och Dalälven. Stora Tuna kyrka ses mitt i bild. Området ligger på gränsen mellan Dfb och Dfc. 50 N och norra polcirkeln, men med nordvästra Europa som ett stort undantag. Södra halvklotet, som inte har stora landmassor vid de här breddgraderna, saknar D-klimat! Vinterfuktigt (Df ): Det är en jämn fördelning av nederbörden över året som orsakas av polarfrontens läge. Vintertorrt (Dw): Vintern är torr på grund av köldhögtryck. Klimattypen finns utbredd i östra Sibirien. En tredje bokstav kan tillfogas både C- och D-klimaten: a, b, c eller d. Den tredje dimensionen av C- och D-klimaten delas in enligt följande: a) en sommarmånad överstiger +22 C, b) sommaren överstiger ej +22 C, c) färre än fyra sommarmånader överstiger +10 C, d) den kallaste månaden understiger -38 C.
2 82 Klimatologi E- och H-klimat E-klimatet är ett polarklimat och H-klimatet är ett bergsklimat. E- och H-klimaten har flera likheter. Köppen definierar två typer av E-klimat: ET och EF. ET är ett tundraklimat, en undergrupp till E-klimatet. Tundran är trädlös och återfinns främst i nordliga polarområden och i bergsområden. På Antarktiska halvön finns områden med ET-klimat. I ett ET-klimat ligger temperaturen över nollstrecket minst en månad per år och medeltemperaturen under årets varmaste månad får inte överstiga +10 C. Det andra E-klimatet är glacialklimatet, EF. Här ligger årets alla månader under nollstrecket. Eftersom den kalla polarluften inte kan hålla någon hög absolut fuktighet är nederbördsmängden låg. Årsnederbörden överstiger sällan 350 mm. Den tundra som ligger nära havet har en större påverkan av maritima luftmassor och kan ha en årlig nederbörd på upp till mm. I ET-klimatet är marken frusen året om. Den ständiga tjälen kallas permafrost. På sommaren tinar den översta delen ovanför det permanent frusna lagret. Lagret som tinar under sommarhalvåret brukar vara 0,6-4 meter tjockt. Den ständiga tjälen kan nå flera hundra meter ner i marken. I Sibirien finns ställen med permafrost ner till meters djup. Det som förhindrar perma- Nederbörd (mm) ₄ ₃ ₂ ₁ J KLIMATDIAGRAM SVALBARD ET Temperatur ( C) F M A M J J A S O N D ₄ ₃ ₂ ₁ -₁ -₂ -₃ -₄ frosten från att nå ännu djupare är värmen från jordens inre. H-klimatet har likt ET-klimatet inte någon månad med medeltemperaturer över +10 C. H-klimat likställs ibland med E-klimat. Höglandsområden med H-klimat, t.ex. Himalaya, Anderna och Alperna, utgör alla speciella miljöer och har därför en egen huvudklimattyp. Klimatet kan präglas av kraftiga vindar, skugglägen och stora mängder orografiskt bildad nederbörd. Odlingsförsök, Island. På vulkansluttningarna på Island pågår försök med att odla upp sydlägen för att binda fast jorden. Trots att jorden är mycket näringsrik har vegetationen svårt att bli livskraftig på grund av den låga temperaturen.
3 Klimatologi 83 Sveriges klimat Sveriges yta kan delas in i fyra växtgeografiska regioner. I den södra lövskogsregionen (längs kusten i Blekinge, hela Skåne och Halland samt utefter kusten i Bohuslän) domineras vegetationen naturligt av lövskog. Efter omfattande granplantering dominerar nu lövskogen endast i Skåne. Den södra barrskogsregionen finns i resten av Götaland, Uppland, Södermanland, sydöstra delen av Västmanland, Närke och de sydligaste delarna av Värmland. Den södra barrskogsregionen begränsas i söder av granens naturliga utbredning och i norr av ekens utbredning söderifrån. Den norra barrskogsregionen, taigan, utgör resten av landet förutom kalfjället. Regionen präglas av skogar med tall, gran samt fjällbjörk. I fjällregionen växer det mest gräs och ris. I södra delen av fjällkedjan ligger trädgränsen på ungefär 900 m ö.h. och i norra delen på 400 m ö.h. Gränsen mellan C- och D-klimat följer i stort sett gränsen mellan de södra och de norra barrskogsregionerna. I den trädfattiga fjällregionen är det E-klimat. Götalands klimat är Cfb. Bokstaven f betyder helårsregn och b varm sommar med varmaste månaden under +22 C och minst fyra månader med en medeltemperatur över +10 C. I Svealand klassificeras klimatet som Dfb. I Norrland är klimatet Dcf där c beskriver sval sommar med mindre än fyra månader med en medeltemperatur över +10 C. Det är inte ovanligt att årsmedeltemperaturen i landet varierar ±1 C. Temperaturmaximum inträffar en månad efter sommarsolståndet och temperaturminimum en månad efter vintersolståndet. Skillnaden i medeltemperatur mellan orterna Haparanda i norr och Ystad i söder är bara en halv grad i juli. Gäddede i norra Jämtland har i genomsnitt tre grader kallare i juli jämfört med platser på samma breddgrad vid Östersjökusten. Vintrarna är mildast i närheten av havet och de stora insjöarna. I inre Norrland och nordvästra Svealand är vintermedeltemperaturen lägre i dalgångarna jämfört med den högre terrängen. Det är en effekt av att den SVERIGES VÄXTGEOGRAFI Södra barrskogsregionen Södra lövskogsregionen Fjällregionen Norra barrskogsregionen kalla luften rinner ner efter dalsidorna. På vintrarna har vi ibland kalla monsunvindar från köldhögtrycket över Sibirien. Nordatlantiska strömmen, en avlänkning av Golfströmmen, höjer vintertemperaturen i Sverige med +11 C. Nederbörden varierar med mellan 400 mm i Norrlands inland och över de södra delarna av Öland och Gotland till lokalt mm i fjällkedjans västra delar. De nederbördsrikaste månaderna är juli och augusti. Minst nederbörd faller på våren och försommaren. Nederbörden är mindre vid större sjöar och hav då luften inte hävs i samma omfattning över det relativt kalla vattnet som över land.
4 84 Klimatologi Klimatförändringar FNs klimatpanel, IPCC, består av världens mest framstående klimatforskare. Panelen ger ut klimatrapporter som förutsäger kommande klimat. I den fjärde rapporten, som kom år 2007, utpekas orsak och verkan mycket tydligare än tidigare. Det är med stor säkerhet människan som har orsakat temperaturökningen under de senaste 50 åren. Så höga temperaturer som det är nu har det inte varit på år. De ökade extrema vädersituationerna med torka och stormar tillskrivs också människan. Om 100 år kommer jordens medeltemperatur att ha ökat med 1,8-5,8 C. Vattenånga, lustgas, metan och koldioxid finns naturligt i atmosfären och höjer temperaturen på jorden med drygt 30 C. Det är en naturlig växthuseffekt. Koldioxidhalten i atmosfären var år ppm (miljondelar). Det motsvarar 0,0388 %, vilket är den högsta nivån på år. Den förindustriella halten var 280 ppm. Idag är den totala halten växthusgaser uppe i 449 koldioxidekvivalenter, 388 ppm koldioxid och ytterligare 61 ekvivalenter omräknade från växthusgaser som metan, lustgas och freon. Framtida klimateffekter IPCC förutspår att den ökande medeltemperaturen inom 100 år bl.a. kommer att orsaka följande förändringar: Klimatbov. Människan är med hög sannolikhet skyldig till den ökande medeltemperaturen på jorden. Den mest skyldige av dem alla är den vite medelålders mannen. Livsstilen hos honom är den i särklass mest naturresurskrävande. naturens förmåga att ta upp koldioxid minskar, vilket leder till en ännu snabbare uppvärmning, jordbruksproduktionen i vissa afrikanska länder kan komma att halveras, stora delar av Asiens och Afrikas tätbefolkade floddeltan kommer att ha översvämmats permanent år 2080, % av alla växt- och djurarter hotas av utrotning och södra, östra och mellersta Europa kommer att få större problem med torka, sämre skördar och fler värmeböljor (vid den europeiska värmeböljan år 2003 dog människor). KOLDIOXIDHALT (ppm) Koldioxidhalt ppm SAMVARIATION AV GLOBAL TEMPERATUR OCH KOLDIOXIDHALT Temperaturskillnad jämfört med nutiden C Det finns en tydlig samvariation av temperatur och koldioxidhalt i atmosfären. De kraftiga koldioxidhöjningar som skett med ca års mellanrum har föregåtts av en temperaturökning ca år tidigare. Idag är det förhöjda koldioxidhalter som orsakar den förhöjda medeltemperaturen ANTAL ÅR SEDAN
5 Klimatologi 85 Koldioxidbudget i miljarder ton kol/år Utsläpp från fossila bränslen +6,2±0,4 Avskogning +2,3±0,8 Upptag i havet -2,5±0,7 Upptag av vegetation på land -2,8±1,1 Kvar i atmosfären -3,2±0,2 Summa 0 Det finns ca 780 miljarder ton kol i atmosfären. Den procentuella ökningen per år är runt 0,5 %. Södra Spanien och södra Frankrike kommer enligt klimatrapporten att få ökenklimat när sommartemperaturerna ökar med sju grader och nederbörden halveras. Hela Medelhavsområdet får det torrare och varmare. Det blir till och med svårt att bedriva konstbevattnat jordbruk eftersom det inte kommer att finnas något vatten att använda. Det finns redan idag 25 miljoner flyktingar på grund av klimatet. Om ett sekel kommer klimatflyktingarna att vara flera hundra miljoner. Inte bara koldioxid Det finns flera osäkerheter i klimatscenarierna. En ökad temperatur ger ökad avdunstning, mer vattenånga i atmosfären och mer moln. Höga tunna moln värmer jorden medan låga tjocka moln kyler jorden. Låga moln komplicerar prognoserna eftersom de vintertid hindrar den långvågiga värmestrålningen från att försvinna ut i rymden. I diskussionen om klimatförändringar är ofta koldioxid i centrum. Av alla de växthusgaser som ökat i atmosfären efter industrialiseringen står koldioxiden för över 80 % av temperaturhöjningen. Resten orsakas i huvudsak av metan och lustgas. Det finns flera andra förklaringsmodeller till ett förändrat klimat, men växthusgasteorin är den som har störst vetenskapligt stöd. En teori som har framförts av danska forskare är att solfläcksantalet påverkar molnigheten på jorden. Många solfläckar minskar molnigheten på jorden, vilket skulle resultera i ett varmare klimat. Solfläcksteorin har fått allt mindre stöd i den senaste forskningen. Den sammanlagda effekten av sotpartiklar från småskalig eldning höjer medeltemperaturen. Frågan är hur mycket. Nettoeffekten av sotpartiklarna kan enligt de senaste forskarrönen stå för så mycket som hälften av den temperaturhöjning som den förhöjda halten av koldioxid i atmosfären gör. Det finns flera fördelar med att byta ut energikällan eller rena röken från den småskaliga eldningen av kodynga, träkol och ved. Några av dem är: Kvinna säljer träkol i Mandalay, Burma. temperaturnedgången på jorden kommer att bli snabb, eftersom sotpartiklarnas uppehållstid i atmosfären är kort, boendemiljön för miljarder människor, främst i Sydostasien, skulle förbättras, nedfallet av svarta sotpartiklar på glaciärer i Himalaya skulle minska och få avsmältningen att bromsa in och kostnaden för att byta uppvärmningssystem är låg jämfört med att fasa ut fossila bränslen.
6 86 Klimatologi Permafrost och klimatförändring När det översta lagret av permafrosten tinar blir vattnet stående, det kan inte rinna ner genom tjälen i marken. I de dåligt dränerade områdena växer vitmossor, halvgräs och gräs. Nedbrytningen av dött organiskt material är obefintlig när tjälen når ända upp till ytan. På sommarhalvåret är nedbrytningshastigheten låg i det tinade lagret eftersom miljön är syrefattig, blöt och kall. Det organiska material som inte bryts ner bildar torv. I torvmark med permafrost bildas flacka kullar av is och torv, så kallade palsar. De torvmossar som finns i permafrostområden kallas därför för palsmyrar. Torvmossar tar upp koldioxid ur atmosfären och binder in den i vegetationen. De fungerar som en kolsänka genom att sänka atmosfärens koldioxidhalt. Om hela jordens yta vore täckt med torvmossar skulle det räcka för att ta upp all den extra koldioxid som förbränningen av fossila bränslen och avskogning ger varje år. När tjälen i det översta lagret släpper på sommaren bryts torven delvis ner och det bildas koldioxid. Om den skyddande tjälen helt försvinner kan marken kollapsa. I botten på de sjöar eller våtmarker som då bildas är syrehalten låg. Den nedbrytning av torv som då sker bildar metangas som stiger upp i atmosfären. Metan är, näst efter koldioxid, den växthusgas som förhöjer jordens medeltemperatur mest. Under havet, på kontinentalsockeln norr om Sibiren, är det också permafrost. Sedimenten på de arktiska havsbottnarna innehåller stora mängder metan som kan frigöras om temperaturen ökar. Metangasen som idag läcker från Arktis kan stå för så mycket som 60 % av världens totala metangasutsläpp. Metan, CH 4, är en mycket effektivare växthusgas än koldioxid, sett ur ett 100-årsperspektiv. Det kan finnas ända upp till miljarder ton kol lagrat i den arktiska permafrosten. Det kan jämföras med atmosfärens 780 miljarder ton eller de totalt 650 miljarder ton kol som nu finns i jordens levande växter. E-klimat med permafrost övergår på grund av klimatförändringar till D-klimat. Marken håller på att tina och genererar därmed mer växthusgaser. Den frigjorda växthusgasen höjer medeltemperaturen ännu mer! Processen har en positiv återkoppling, det vill säga att den är självförstärkande. NETTOFÖRÄNDRINGAR AV KLIMAT DE SENASTE 50 ÅREN E-klimat 50-tal: 16,0 % 90-tal: 15,5 % 0,5 %- D-klimat 50-tal: 21,7 % 90-tal: 21,3 % 0,2 %- B-klimat 50-tal: 28,0 % 90-tal: 28,7 % Utbredningen av E-klimat har minskat från 16 till 15,5 % under 50-årsperioden. E-klimatet har övergått till D-klimat med 0,5 %-. D-klimatet har ändå minskat med 0,4 %- eftersom 0,7 %- har blivit C-klimat och 0,2 %- blivit B-klimat. 0,7 %- C-klimat 50-tal: 14,5 % 90-tal: 14,6 % 0,3 %- 0,3 %- 0,2 %- A-klimat 50-tal: 19,7 % 90-tal: 19,8 %
Extramaterial till Geografi 7-9
Extramaterial till Geografi 7-9 Livsmiljöer s. 53-126 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Geografi 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till geografiboken, men för att kunna
Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Klimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03
Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas
IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-
LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS
IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden
Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?
2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet
KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.
62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
VA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet
Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln
Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Växthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering
Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar
2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Vad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?
David Hirdman Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
De fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Klimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Värdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna
Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna Att växthuseffekten är koncentrerad till ekvatorsområdet, borde inte vara så svårt att förstå! Läroboksförfattarna
Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen
LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning
Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.
K Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. 3 Från Himalaya till Bengaliska viken 4 I det här provet kommer du att få följa vattnets färd från Himalaya, över
Energiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.
Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket
Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1
Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 1.Introduktion FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) granskar och sammanställer forskning kring klimatförändring. Det gör man på uppdrag
*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
Långvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Södertälje och växthuseffekten
Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
December Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader.
Arktis Arktis är det nordligaste området på Jorden och omfattar nordpolen. Arktis har genomgått den snabbaste förändringen vad det gäller uppvärmning och man talar om Arktisk förstärkning av den globala
Fakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien
Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.
Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson
Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson Program Klimatkrisen och dess effekter Konsumtionsbaserade utsläpp Bikupa hur ser ditt klimatkonto ut? Hur tänkte jag? Tankar kring tågresan till
Klimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige
Kulturarv för framtida generationer Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kallbadhuset i Varberg är ett exempel på en byggnad som kan komma att påverkas av både höjda havsnivåer och ökad nederbörd.
Fakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Bakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning
Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning
Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
UR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år
1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
ETE331 Framtidens miljöteknik
ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella
DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR
AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
KLIMATDIAGRAM VILKEN PLATS? San Francisco Mandurah (Perth) Barcelona Moskva ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER AV KLIMATDIAGRAM Vädret kan variera från dag till dag. Klimatet beskriver genomsnittsvärden för
Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma
Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen
Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog
Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som
Simulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Framtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen
Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time