Den finsk-ugriska transkriptionen
|
|
- Maj Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den finsk-ugriska transkriptionen Florian Siegl Institut för estnisk och allmän språkvetenskap, Tartu Universitet Allmänt om ljud och skrift - Den alfabetiska skriften innehåller oftast tecken för olika ljud, men det finns inget ett-till-ett förhållande mellan ljud och skrift: o Bokstav y: engelsk: your din turkisk: yazmak skriva fransk: voyage resa finsk: hyvä god o y och engelska: your din, heavy tung, hård, voyage resa o ord med lång vokal tysk: sehr mycket, Meer hav, Boot båt finsk : maailma värld, kiinni stängd lettisk: Kā jūs gulējāt? Hur har du sovit - I många språk finns dessutom relevant information, som inte alls betecknas i ortografin: o svensk: nubben (små spikar) vs. nubben (till sillen) nubb enstavig, akut accent nubbe tvåstavig, grav accent o estnisk: piim, piima, piima mjölk kott, kotti, kotti säck o lulesamisk: al'bmi himmel bal'vva moln Fonetik och fonetisk skrift - Fonetik beskriver bland annars: a) hur människor producerar olika ljud, b) ljud c) hur människor upplever ljud, t.ex. låter svensk [ä] i ordet här samma som [ä] i ett finskt ord herätä väcka eller i tyska Hälfte halv - För noggrannare studier av tal behövs en skrift som bättre återger de faktiska ljuden. Fonetik och fonologi - Fonetik och fonologi sysslar med ljud i språk. Jag förenklar diskussionen här lite (annars skulle jag hålla ett föredrag om fonetik vs fonologi) och klassificerar fonetik som en vetenskap som beskrivar ljud i olika språk. Fonologi som också sysslar med ljud i språk har en annan synvinkel; fonologi beskrivar ljudsystem.
2 - En av fonologins centrala uppgifter är språkets minsta betydelseskiljande delar. Jämför orden hund, kund, lund, pund, rund och sund. Förutom den första konsonanten är de alldeles lika, men utbytet av det första ljudet leder till at det blir sex olika ord med olika betydelse. De inledande konsonanterna h, k, l, p, r, och s är här alltså betydelseskiljande. De är exempel på språkets minsta byggstenar, s k fonem efter grekiskans fon ljud. Ett annat exempel kan vara tar, ter, Tor, tur, tyr, tår, tär och tör, där de betydelseskiljande fonemen är vokaler (Bolander 2001: 51). - De svenska orden fälla, välla, sälla, källa, skälla, gälla och hälla rimmar med varandra. Bortsett från den första konsonanten i varje ord uppfattas de som identiska ljudföljder. En noggrann fonetisk analys skulle emellertid avslöja att ljudföljden -älla inte uttalas exakt på samma sätt från ord till ord. I praktiken är det också omöjligt att viljemässigt åstadkomma flera exakt likadana ljudföljder efter varandra. Det viktiga här är emellertid att en svensk talare intuitivt uppfattar de olika artikulationerna av sekvensen -älla som identiska, medan de initiala konsonanterna i de olika orden uppfattas som olika. (Garlén 1988: 12) Olika fonetiska skrifter a) FUT = finsk-ugrisk transkription (SUT = suomalais-ugrilainen tarkekirjoitus) b) Landsmålsalfabet c) IPA (internationellt fonetiskt alfabet) Om FUTs historia
3 - FUT introducerades som standard för fonetisk beskrivning av finsk-ugriska språk Fast flera viktiga finska språkvetare var inblandade, var den svenske forskaren K.B. Wiklund (senare professor i finsk-ugrisk språkvetenskap) och den finske forskaren E.N. Setälä (professor i finska språk) de två viktigaste, som stod bakom FUT. En tidigare variant av FUT användes redan i Wiklunds avhandlingar (Wiklund 1891, 1896). - FUT användes inte bara för finsk-ugriska språk, men också för flera altaiska språk (speciellt om forskare var finska). - Flera sidor med språklig material i FUT har publicerades och antagligen flera sidor ligger kvar i olika arkiv i Finland, Sverige, Estland, Ungern och Ryssland. - Eftersom IPA började dominera i andra hälften av 1900-talet fanns olika försök att förenkla FUT eller kombinera båda (Posti & Itkonen 1973). I alla fall användar man fortfarande FUT, men idag i en förenklad version i Finland, Estland och Ungern. Pitesamisk material i finsk-ugrisk transkription - Om man talar om pitesamiska material i finsk-ugrisk transkription, så måste man skilja mellan två olika användningar: o Där finns material som publicerades i FUT tillsammans med olika andra ortografiska representationer, t.ex. Wickmann (1964), Ruong (1982), Lehtiranta (1992). Här används FUT som en alternativ fonetisk representationsnivå, men inte som den enda representationen. o Material som publicerades bara i FUT, t.ex. den finske forskare Eliel Lagercrantzs material om pitesamiska. Lagercrantz arbetade 1921 (februari-april) med flera talare av pitesamiska i närheten av Bodø i Beiarn. Alla talare kom förresten från Arjeplog trakten (Maria Person-Johansson från mellersta Arjeplog trakten, Jonas Larssen Leuron, ursprungligt från Njarga). o o Lagercrantz, Eliel Sprachlehre des Westlappischen nach der Mundart von Arjeplog. MSFOu 55. Helsinki. Berättelser av Maria Person-Johansson som publicerades senare:
4 Lagercrantz, Eliel Lappische Volksdichtung I. West- und Südlappische Texte. MSFOU 112. Helsinki. Text Sidor Svensk översättning Über Stallo Om Stallo Möderische Dämonen Farliga demoner Über Rentierzucht Om renskötsel Bärenjagd Björnjakt Die Schneehütte En kåta ur snö Eine Lebensgeschichte Släkthistoria Die Lappen und ihre Sprache Arjeplog samerna och deras språk Gesangsmotive 66 Sånger Lagercrantz, Eliel Lappische Volksdichtung VI. Texte aus den See-, Nord-, West- und Südlappischen Dialekten. MSFOu 126. Helsinki Text Sidor Svensk översättning Die Unterirdischen 83- De underjordiska 84 Der tote Bauer in der Gestalt des 84- En död bonde som liknar Teufels 86 Der Knabe und der Teufel djäveln Pojken och djäveln Hur läser man FUT 1? suppeat = slutna; puolisuppeat = halvslutna; puoliväljät = halvöppna; väljät = öppna etu-illab = främre, utan läpprunding; lab = labial eller med läpprundning keski- =central taka-= bakre Om man hittar en vokal som är skriven annorlunda, t.ex. tjaahtsi le gal ɘ är vokal mycket kort. 1
5 Flera tecken hittar man inte i Lagercrantzs texterna, de saknas i pitesamiska och i andra samiska språk. Vad man hittar i Lagercrantzs texter i varje fall är följande tecken: - ŋ svarar äng fonem, t.ex. svensk gunga, tång, dingla - š svarar svensk sj- č svarar svensk tj-. OBS! För varje ljud motsvarar bara ett tecken. - Om man använder en klusil med stora bokstäver, t. ex. G betyder det att ljud ligger mellan k och g. Det är en av de största problem i fonologi av olika samiska språk. I lulesamisk ortografi använder man k i början av ordet bara för unga norska/svenska lånord: kråvvå grov (Korhonen 2005: 114); lulesamiska ord skrivs med g. t.ex. guolle fisk (Korhonen 2005: 83), även om det är ibland mycket hård att höra en tonande klusil. Ohrenphonetik! Andra tecken I varje text finns ett stort antal av olika tecken. Det är inte möjligt att presentera allt som finns, men en översikt om de viktigaste tecknen försöka jag att ge i alla fall: Längd Det finns olika sätt att markera längd. Vanligtvis skiljer man i FUT åtta olika längder, vanligtvis används bara 6. Både vokaler och konsonant markeras på samma sätt. överkort halvkort kort halvlång lång överlång a ă a à ā â Betoning Lagercrantz använde det äldre sättet att markera betoning. För kraftig betoning finns [ ] som man skriver efter betonade tecken, t.ex. finsk: sa naton utan ord. För kraftig betoning i följande stavelser finns [:] t.ex. sa nalli:nen, ord-.
6 Palatalisation Om en konsonant är mjukt, finns två olika sätt att markera det i FUT. Lulesamisk njalgge god (om mat) skulle alltså vara ńa l a ge i FUT ń = nj. För andra konsonanter använder man ett sträck ', t', d', men inte för l som representeras med ł. Texterna i FUT Lagercrantz 1957: 51 Lehtiranta/Lagercrantz 1992 Varför används FUT inte längre? Det finns olika skäl, varför FUT inte längre används. Det fanns bara några få tryckerier som hade alla specialbokstäverna och kunde trycka sådana böcker. Det var fruktansvärt dyrt att trycka böckerna i FUT och det tog ganska länge innan ett manuskript kunde tryckas.
7 Eftersom fonetik avlöstes av fonologi, en process som tog längre tid i den finsk-ugriska språkvetenskapen än i andra filologier var det inte längre nödvändigt att publicera en hel bok i fonetisk transkription. FUT är relativt komplicerad. Därför försökte man förenkla FUT flera gånger på 1900-talet. En riktigt bra modern översikt saknas och den bästa översikt är också nästan 40 år gammal (Posti & Itkonen 1973) eller ännu äldre (Sovijärvi & Peltola 1958). FUT är relativt obekvämt att läsa, särskilt för de som inte känner FUT men bara IPA. IPA har också börjat dominera internationellt i språkvetenskapen. Studier av samiska språk är inte länge ett monopol av finsk-ugrisk språkvetenskap i Norden. De flesta forskare som samlats här, har inte läst finsk-ugrisk språkvetenskap, men kommer från allmän språkvetenskap eller nordisk filologi. Men kompetens hur man läser och använder FUT är fortfarande central i finsk-ugrisk språkvetenskap, fast om det kanske finns andra och även bättre möjligheter idag. I alla fall lönar det sig också för pitesamerna att stifta bekantskap med FUT och Lagercrantzs texter. Texterna berättar ju om svunna tider, kanske om släktningar. Lagercrantzs grammatik är troligtvis för speciell för de flesta lyssnare här, men texterna är ju särskilt intressanta. Egentligen finns här ju färdiga texter som kunde återpubliceras i en ny ortografi. Literatur Bergsland, Knut Simplification of the Finno-Ugric transcription: Lapp. In: Posti & Itkonen Bolander, Maria Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber. Garlén, Claes Svenskans fonologi. Lund: Studentlitteratur. Korhonen, Olavi Julevsámes dárruj, dáros julevsábmáj báhkogirjje. Jokkmokk: Sámij åhpadusguovdásj. Lagercrantz, Eliel Sprachlehre des Westlappischen nach der Mundart von Arjeplog. MSFOu 55. Helsinki. Lagercrantz, Eliel Lappische Volksdichtung I. West- und Südlappische Texte. MSFOU 112. Helsinki. Lagercrantz, Eliel Lappische Volksdichtung VI. Texte aus den See-, Nord-, West- und Südlappischen Dialekten. MSFOu 126. Helsinki. Lehtiranta, Juhani Arjeploginsaamen ääne- ja taivutusopin pääpiirteet. MSFOu 212. Helsinki. Posti, Lauri & Itkonen, Terho (ed) FU-transkription yksinkertaistaminen. Az FU-átírás egyszerűsítése. Zur Vereinfachung der FU-Transkription. On simplifying of the FU transcription. Castrenianumin toimitteita 7. Helsinki. Ruong, Israel En sägen från Barturte i Arjeplog. Fenno-Ugrica Suecana 5. Uppsala Setälä, E. N Über die Transkription der finnisch-ugrischen Sprachen. Historik und Vorschläge. FUF 1. Sovijärvi, Antti & Peltola, Reino Suomalais-ugrilainen tarkekirjoitus. Toinen painos. Helsingin yliopiston fonetiikan laitoksen julkaisuja 9. Helsinki Wickman, Bo A Lappish Tale from Arjeplog. Lapponica - Essays presented to Israel Ruong. Studia Ethnographica Upsaliensia. Lund Wiklund, K.B Entwurf einer urlappischen Lautlehre I. MSFOu 10. Helsinki. Wiklund, K. B Laut- und Formenlehre der Lule-Lappischen Dialekte. Stockholm.
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs mer1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merSpråkrevitalisering och ortografi
*!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merAcapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik
Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merfonetik intro + vokaler
Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden
Läs merUtskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland
Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:
Läs merLägga till olika dokument i en fil
Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merAllmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner
Läs merKURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng The Swedish language, 31-60, 30 credits Kurskod: LSAB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: HT 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå:
Läs merÖvningar till Taltranskription (Per Lindblad 2005) Fonetik, Språk- och Litteraturcentrum, Lunds Universitet (Sammanställda av Susanne Schötz)
Övning 1 - Kardinalvokalerna Lyssna på främst de primära kardinalvokalerna i webbövningarna flera gånger och skriv ned tecknen för dem. Öva att såväl ljuda vokalerna högt som att härma dem tyst. 1. [ ]
Läs merFörsta lektionen Dars e avval
Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs merLär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab
Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd
Läs merHör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Läs merKunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Minoritetsspråk Kunskapskrav Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Närliggande språk betyder norska, danska samt de svenska minoritetsspråken:
Läs merFonetik. Dolores Meden
Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merMål i mun Förslag på en plan för svenska språket
Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven
Läs merTornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?
Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:
Läs merBarnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling
Barnets typiska utveckling -kommunikation -språkutveckling Språkutvecklingen Naturlig process, men det är viktigt att stödja den Individuell Ett språk, en person 0-3 månader Första leendet Känner igen
Läs merFonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog
Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Version: 3.1 Dok.nr: 10.0183 A1 Producerat av: Polycom Technologies AB
Läs merSpråkhistoria. - Det svenska språkets utveckling
Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig
Läs merUtvecklingen av FonoMix Munmetoden
Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet
Läs merLäs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs merfonetik fonotax + prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som
Läs merMinoritetsspråken i Sverige
Minoritetsspråken i Sverige Vad är ett minoritetsspråk? Ett språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk och alla svenska invandrarspråk. Visste du att
Läs merFonembegreppet 2011-02-22
Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Läs merPictogram. för dem som behöver kommunicera med bilder
Pictogram för dem som behöver kommunicera med bilder Bilder kan se olika ut beroende på vad de ska ha för funktion i kommunikationen. Berättar man om när man varit i sin sommarstuga kan en fotografisk
Läs merSituationen i Sverige
Situationen i Sverige 3 olika teorier om språkf kförändringar Stamträd Våg Sociohistoria Den Indoeuropeiska språkfamiljen Till språkfamiljen hör språk som: Svenska Tyska Engelska Franska Italienska Men
Läs merFonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin
Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet
Läs merBlandade omdömen i Universitetskanslersämbetes utbildning i litteraturvetenskap och samiska vid Umeå universitet
Sid 1 (5) Blandade omdömen i utbildning i litteraturvetenskap och samiska vid Umeå universitet Litteraturvetenskap Samiska Magisterexamen i litteraturvetenskap vid Umeå universitet erhöll omdömet hög kvalitet
Läs merHandskrift 172. Professor Tryggve Skölds arkiv ( ) Acc. 2013:27
Handskrift 172. Professor Tryggve Skölds arkiv (1922-2013) Acc. 2013:27 Tryggve Sköld föddes i Lund 1922. Sköld disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen Die Kriterien der urnordischen Lehenwörter
Läs merProsodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser
Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell
Läs merMål och syfte. Bedömning. Tal. Skrift
Mål och syfte Efter genomgången kurs ska du känna till något om det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden, och om förändringar i språket. Bedömning E - översiktligt
Läs merNågra ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi
Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett
Läs merVärldens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1
Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska
Läs merLärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet
Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet Innehåll Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet 2 Bildunderlag 2 7 Bildunderlag 3 8 Underlag Bokstäver
Läs merkänner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)
Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merRysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på
Läs merBornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen
Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet
Läs merFår jag använda Wikipedia?
Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2009
Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:
Läs merSkrivning i fonetik. För Tyska kl Namn: Personnummer:
Linköpings Universitet Institutionen för språk och kultur Tyska 1 / ht 99 / Per Simfors Skrivning i fonetik För Tyska 1 1999-11-22 kl 8-10 Namn: Personnummer: Lycka till! 1) Skriv som vanlig text: (12)
Läs merFrån tal till text. Ingvar Lundberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
Från tal till text Ingvar Lundberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet I vardagligt tal behöver man aldrig tänka på de enskilda språkljuden. Talets ljudström kommer av sig själv. Fonemen,
Läs merAnsvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:
11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012
Läs merKan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige
Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv Rickard Domeij Språkrådet i Sverige Flerspråkig webbtillgänglighet Vägledningen för flerspråkig information
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK
UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK Anvisningar för övningar i de ryska konsonanters uttal Uppsala juni 1982 1 1. Lyssna och härma
Läs merSvenska fonetiska tecken med Word och Unicode
Svenska fonetiska tecken med Word och Unicode De flesta fonetiska tecken i svenskan skrivs med vanliga bokstäver. I Svenska Akademins Grammatik skrivs för konsonanter "Samma ljudvärden som vid normal stavning
Läs merAppar vi arbetat med
Appar vi arbetat med Vårterminen 2013 Rönnbäcksskolan 5 juni 2013 ipad projekt Vt-2013 appar vi jobbat med, Sida 1 Choiceboard Creator Vi har använt denna app för att välja sång. Man kan ställa in så det
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Svenskans fonologi PDF ladda ner
Svenskans fonologi PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Claes Garlén. Svenskans fonologi - i konstrativ och typologisk belysning är en beskrivning av svenskans ljudsystem och samtidigt
Läs merLÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD
LÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD Programmet består av 21 övningar som övar förmågan att känna igen bokstäver och ord. Här tränas såväl läsning som stavning och bokstavsordning. Du får hela tiden stöd av inspelat
Läs mertot tot
Huvudansökan, kandidatprogrammet i filosofi (undervisning på finska), kandidat i humanistiska vetenskaper/politices kandidat och filosofie magister/politices magister (3 år + 2 år) Antagna Antalet av Totalpoängskö
Läs merI. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI
I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI Inledning: fonetik vs fonologi Språk uppfattas och produceras primärt som ljud, sekundärt också i skriftlig form. För att ljud skall kunna fungera i språket måste de uppfattas
Läs merBonusmaterial Språkskrinet detektiv
Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Skylt alfabetet, substantiv 4 Skylt verb, adjektiv 5 Skylt ng-ljud, j-ljud 6 Skylt sj-ljud, tj-ljud
Läs merInnehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord.
Innehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord. / -ljudet B.3 Ljudgrupper med annorlunda vokalljud ild ind old ost B.4 Tre konsonanter i början av ord. B.5 Trigrafen -tch
Läs merStoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga April 2018 Innehåll Spåra och forma bokstäver... 3 Öva ljud och bokstavskoppling...
Läs merFinns det ett korrekt uttal?
Finns det ett korrekt uttal? Språkfestivalen oktober 2013 Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Tal är inte detsamma som skrift På måndag slutar
Läs merEtt rimlexikon över det svenska språket. Rasmus Bååth och Staffan Åberg.
Ett rimlexikon över det svenska språket Rasmus Bååth och Staffan Åberg. Vilka ord rimmar? Två ord rimmar om de är lika från och med den sista betonade vokalen. ex. Dokumenterar Filosoferar Kan vara enstaviga,
Läs merav Bangkok Book House Tryckt i Thailand. Alla rättigheter är reserverade.
SvenSk-ThailändSk parlör 1st edition 2007 ISBN 978-974-8301-37-2 Utgiven av Hemsida: www.bangkokbooks.com E-post: info@bangkokbooks.com Fax Thailand: (66) - 2-517 1009 av Bangkok Book House Tryckt i Thailand.
Läs merSvenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska
Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch
Läs merLärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud
Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud Innehåll Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud 2 Bildunderlag 2 7 Bildunderlag 3 8 Underlag Bokstäver versaler för eleven 9 Underlag Bokstäver gemener
Läs merUppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )
2005-06-09.kl.08-13 Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) Ett plustecken kan se ut på många sätt. En variant är den som ses nedan. Skriv ett program som låter användaren mata in storleken på plusset enligt exemplen
Läs merUtveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum
Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing
Läs merOm översattandets konst
Om översattandets konst "Det omojli~qas konst" I en nyutkommen norsk artikelsamling karakteriseras översättande som "det omöjligas konst".l Att Översättande egentligen ar en omöjlighet ar en åsikt som
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merNordiska språk, språkhistoria och minoritetsspråk
Nordiska språk, språkhistoria och minoritetsspråk Här kommer, i en följd, alla de stödanteckningar jag ställt samman för det här avsnittet. Om det är något som du vill ha förklarat, ställ en fråga i FB-gruppen.
Läs merEngelska när man inte vill och kan
(Läs)förståelse antal miljoner talare Världens språk år 2015 Engelska när man inte vill och kan Astrid Frylmark, leg logoped Dysleximässan i Karlstad 19 oktober 2018 900 800 700 600 500 400 300 200 100
Läs merAppar vi arbetat med. ipad projekt 2013 appar vi jobbat med. Nina Lundell Sida "1
Appar vi arbetat med ipad projekt 2013 appar vi jobbat med. Nina Lundell Sida "1 Vårterminen 2013 Rönnbäcksskolan 2013 ipad projekt 2013 appar vi jobbat med. Nina Lundell Sida "2 Choiceboard Creator Vi
Läs merSamer. Sveriges urbefolkning
Samer Sveriges urbefolkning En liten film om Sapmí: (3:53 min) https://www.youtube.com/watch?v=jm13u5rjcmk För länge sedan levde samer av att jaga vilda djur och av att fiska. Samerna jagade bland annat
Läs merFRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).
Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: FRANSKA I ALLMÄN FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel
Läs merRÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen
Läs merLäs- och skrivinlärning
Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan
Läs merStudenternas attityder till språk och språkstudier
Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till
Läs merSammanfattning det allra, allra viktigaste
Språkhistoria Sammanfattning det allra, allra viktigaste Ni bör ändå fylla på från häftet med svensk språkhistoria samt från mina genomgångar och klassdiskussioner. Sammanfattning språkets uppkomst Språket
Läs merSpråkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick
Språkljud Test Kartläggning av uttal med bilder Gunnel Wendick Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial som säkrar viktiga basfärdigheter
Läs merNordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18
Nordiska språk Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Historia Urnordiskan Det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Urnordiska, eller
Läs merNordiska språk. Västnordiska. Finsk-ugriska. Östnordiska. Finska. Isländska Färöiska Norska. Samiska (minoritetsspråk) Eskimåiska Grönländska
Nordiska språk Nordiska språk Västnordiska Isländska Färöiska Norska Östnordiska Danska Svenska Finsk-ugriska Finska Samiska (minoritetsspråk) Eskimåiska Grönländska Nordiska språk I början talade alla
Läs merLyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ
1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande
Läs merFonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2
Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Periodiska systemet Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken Vokaler av lat. vox, vocix röst
Läs merFilologistuderandes och gymnasisters uppfattningar om finlandssvenska och rikssvenska som undervisningsvarianter i ämnet svenska som det andra
Filologistuderandes och gymnasisters uppfattningar om finlandssvenska och rikssvenska som undervisningsvarianter i ämnet svenska som det andra inhemska språket Ronda Sjöblom Pro gradu-avhandling Nordisk
Läs merBonusmaterial Språkskrinet detektiv
Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Skylt alfabetet, substantiv 4 Skylt verb, adjektiv 5 Skylt ng-ljud, j-ljud 6 Skylt sj-ljud, tj-ljud
Läs merStoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Oktober 2015 Appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Flertalet appar som nämns
Läs merSpråket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.
Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska
Läs merIntroduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali.
Språkhistoria VT11 Introduktion Det finns många språk i världen. Det är ingen som vet exakt hur många. Det är nämligen svårt att skilja på vad som är språk och vad som är dialekt. Ibland säger man att
Läs merKortfattad tysk uttalslära
Linköpings universitet Institutionen för språk och kultur Per Simfors Kortfattad tysk uttalslära Kompendium Per Simfors och Linköpings universitet, 2001 Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 03 / PS 2 INNEHÅLL
Läs merSpråkhandbok för att bevara samiskan
Språkhandbok för att bevara samiskan Ett officiellt minoritetsspråk Innehåll Ett officiellt minoritetsspråk...3 Handbokens fem steg...4 1. Arbetsmodell för upplägg och genomförande...5 2. Formulär för
Läs mer