Miljöklassning av byggnader
|
|
- Ulrika Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöklassning av byggnader Varför r då? d Anders Nilson Miljöchef för f r koncernen Energi & Miljö,, FoU
2 Miljöklassning av byggnader [1] ByggaBoDialogens aktörer kom tidigt fram till att ett miljöklassningssystem (energianvändning, ndning, inomhusmiljö och hälsa h samt övrigt resursutnyttjande) med incitament av olika slag skulle kunna vara en drivkraft för r en ökad miljömedvetenhet medvetenhet och ett ökat genomförande av åtgärder inom bygg- och fastighetssektorn Samtidigt som vi sa oss detta insåg g vi också vilket enormt motstånd vi skulle möta m från Finansdepartementet Vi är inte i hamn ännu men kanske trägen vinner
3 Miljöklassning av byggnader [2] Skulle vi kunna fåf med oss andra aktörer såsom s som kreditinstitut/banker och försäkringsbolag på spåret och göra en miljöklassning än n mer attraktiv? En arbetsgrupp Klassning av bostäder och lokaler tillsattes för f r att närmare n analysera möjligheterna m och vilka krav som i sås fall skulle behöva ställas påp ett sådant s miljöklassningssystem I detta arbete deltog både b Föreningssparbanken, Läns- försäkringar och Folksam
4 Miljöklassning av byggnader [3] Utgångspunkten är r ett frivilligt miljöklassningssystem Görs attraktivt genom incitamenti från n staten, banker och försäkringsbolag Incitamenten bör b r stå i rimlig proportion till de kostnader och besvär som en miljöklassning kan innebära År r 2003 undertecknade dialogens aktörer en avsiktsför- klaring att verka för f r att genomföra åtaganden inom sju områden, varav miljöklassning av byggnader är r ett sådant s område
5 Miljöklassning av byggnader [4] Försäkringsbolagen har åtagit sig att Anpassa premier och/eller självrisker efter den miljöklass som fastigheten tillhör Bättre miljöklass, där d r skaderisken minskar, skall leda till bättre b villkor för f r försf rsäkringstagaren Kreditinstitut och banker har åtagit sig att I I den sedvanliga kreditbedömningen beakta miljöklassning vid värdering v av fastigheter
6 Miljöklassning av byggnader [5] Regeringen har åtagit sig att Se över möjligheterna m att med hänsyn h till miljö- klassning verka förf sådana incitament som främjar miljöinvesteringar investeringar i den byggda miljön Ambitionen är r ett system för f r klassning som tas fram gemensamt av sektorn och staten (samfi( samfi- nansiering mellan FORMAS och aktörerna) Godkänd av finans- och försf rsäkringsbolag och värderingsinstitut sås att en koppling kan ske till försäkringspremier och kreditvillkor
7 Några drivkrafter för f r företagen f Ökad kunskap om byggnaden (Jfr EDD) Trygghet för f r användare ndare Förekomma lagar och krav Miljöbalkens krav och hänsynsreglernah Möjlighet till sänkta s driftkostnader Ökat värde v påp byggnaden Ligga i framkant påp miljöomr området Ökad marknad för f r miljövärderingsuppdrag
8 ByggaBoDialogens förslag f [1] Förslag till Egendomsskattekommittén Skattereduktion medges för f r miljöförb rbättrande investe- ringar i byggnader som anses angelägna gna för r samhället med hänsyn h till fastställda miljökvalitetsm kvalitetsmål Rätten till reduktion kopplas till miljöklassning av byggnader (småhus, flerbostadshus och lokaler)
9 ByggaBoDialogens förslag f [2] Klass A B C D Nivå Mycket bra Bra Grundkrav Lägre än grundkrav Genomförande Högt incitament Incitament Dagens normkrav Ex. äldre (kultur)byggnader
10 Reduktion av fastighetsskatten [3] Klass A B C D Underlag för f r beräkning av fastighetsskatt 50 % av taxeringsvärdet rdet 75 % av taxeringsvärdet rdet 100 % av taxeringsvärdet rdet (Under grundkrav) Reduktion av fastighetskatt 50 % 25 % 0 % ---
11 Reduktion av fastighetsskatten [4]
12 Vad händer h just nu? Med en samfinansiering mellan FORMAS och flertalet aktörer pågår p r nu 3 st FoU-projekt vid CTH och KTH under åren / /2007 Två av dessa är r mer praktiskt inriktade (AB) medan ett tredje projekt (C) är r mer teoretiskt inriktat Samordning mellan alla tre projekten sker löpande och avrapporteras vid gemensamma projektgruppsmöten ten med deltagande av samtliga finansiärer samt några n särskilt s inbjudna aktörer utanför r dialogen
13 Implementeringsplan - Syfte Testa Testa olika komponenter, modeller och utformningen av klassningssystemet Prova Prova hur systemet kan införas hos projektdeltagarna
14 Implementeringsplan Omfattning [1] Exempel påp tester som skall göras g är Principiella modeller för r systemet omfattning (vilka parametrar skall ingå), inriktning (poäng, LCA, viktning etc.) Möjligheter och erforderliga arbetsinsatser för f r att ta fram underlag kostnader! Användning ndning av enkäter Utformning av blankett för f självdeklaration samordning med vad? Workshops, intervjuer, enkäter, fältff ltförsök, provklassning
15 Implementeringsplan Omfattning [2] Kravnivåer för f r klassning Nyckeltal Legala aspekter (rättvisa, säkerhet s mot fusk, juridiska konsekvenser etc) Möjlighet att använda nda som underlag för f incitament (skatter, finansiering, försf rsäkringar, lagkrav) Redovisningskrav Mottagare av uppgifter Granskning, oberoende kontroll..
16 Implementeringsplan Tidplan Tester under januari 2006 våren 2007 Ett eller flera förslag till system september 2006 Införandefas oktober 2006 april 2007 Slutligt förslagf september 2007
17 Varför r behövs dåd incitament? Marknaden klarar inte själva att lösa l allt..! Energieffektiviseringen eller snarare avsaknaden av all energieffektivisering under de senaste 10 åren är r ett lysande exempel påp att det behövs både b piska och morot om det skall hända h något n Regeringsuppdraget som Chalmers EnergiCentrum (CEC) med tillhörande nätverk n (Bengt( Dahlgren AB, PROFU) ) genomfört under sommaren åt Boverket talar sitt tydliga språk
18 Kan vi fåf någon hjälp påp traven? Energideklarationerna enligt EG-direktivet om byggnaders energiprestanda skulle kunna användas ndas som en mycket positiv språngbräda för r en ökad energieffektivisering Kraven påp en energideklaration av våra v byggnader kan sägas s vara en delmängd av den miljöklassning som vi nu har talat om
19 Tack för uppmärksamheten!
Miljöklassning av byggnader
B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig
Läs merMiljöklassning av byggnader
Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,
Läs merMiljöklassning av byggnader
Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö-
Läs merEnergisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006
Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor
Läs merDisposition. Åtgärder för ökad energieffektivisering. Globalt energibehov och -tillförsel. Arbetsgrupp:
Åtgärder för ökad energieffektivisering i bebyggelsen Globalt energibehov och -tillförsel Global energy S upply and demand Demand constant efficiency Underlagsrapport till Boverkets regeringsuppdrag beträffande
Läs merSammanställning av workshops, hearings och intervjuer
Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.
Läs merMiljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik
Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September
Läs merUppföljning av 3H projektets resultat
Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt
Läs merMiljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB
Miljöstatusmetoden Per Lilliehorn Lite historik 1[2] 1997 kom första versionen av MFB. Syftet var att uppnå ett gemensamt synsätt vid miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader Koppling finns
Läs mer2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se
Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria
Läs merGlas- och fönsterexpert Energieffektivisering Inomhusklimat LCC kalkyler
Diana Avasoo WSP Environmental Glas- och fönsterexpert Energieffektivisering Inomhusklimat LCC kalkyler diana.avasoo@wspgroup.se www.energifonster.nu Energianvändningen ökar Jämfört med 2000 har byggnadssektorn
Läs merUtredningen om byggnaders energiprestanda
Utredningen om byggnaders energiprestanda Översiktlig beskrivning Bengt Nyman 2004-10-29 1 Vissa utgångspunkter Syftet är att effektivisera energianvändningen och realisera outnyttjad energihushållningspotential
Läs merAnpassning BED Seminarium Stockholm, WTC 9 Mars Martin Nilsson-Öst Nationalekonom
Anpassning BED Seminarium Stockholm, WTC 9 Mars 2018 Martin Nilsson-Öst Nationalekonom 2018-03-05 Agenda & Struktur Hur påverkar Boverkets föreslagna ändringar de aktörer som kommer i kontakt med energideklarationen?
Läs merBygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering
Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering
Läs merRemissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)
Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet
Läs merRemissvar- Boverkets föreskrifter om energideklarationer av byggnader
Boverket Dnr: 10827-1279/2006 Stockholm den 23 aug 2006 Remissvar- Boverkets föreskrifter om energideklarationer av byggnader EG-direktivet om Byggnaders energiprestanda har syftet att främja en förbättring
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader
Läs merBolånekod. EU-kod för information om bolån
Svenska Bankföreningen 2002-04-10 Version 2 Bolånekod EU-kod för information om bolån Allmän information till konsumenten Informationen i denna folder har tagits fram gemensamt av de långivare som är medlemmar
Läs merStyrdokument för energieffektivisering
1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och
Läs merUtbildningsmodul 5. för avancerade EPC-marknader
Utbildningsmodul 5. för avancerade EPC-marknader Strategier för att stödja EPC Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till
Läs merUtbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu
Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering
Läs merEtt energieffektivt samhälle
Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende
Läs merMiljöklassning av byggnader
Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies
Läs merEnergideklarationen. första steget mot hälsosammare och energieffektivare hus
Energideklarationen första steget mot hälsosammare och energieffektivare hus 2 Den nya lagen som hjälper dig att få en hälsosam inomhusmiljö och spara energi och pengar Hur mycket energi använder huset?
Läs merAktuellt från Energimyndigheten
Aktuellt från Energimyndigheten Dag Lundblad, avd. Främjande Uppdrag Styrmedel EU-direktiv Nationella initiativ Främjande - Nätverk - Uthållig kommun - LÅGAN Ska vi klara miljömålen? 30000 28000 GWh 10%
Läs merEnergideklarationer. Erik Olsson
Energideklarationer Erik Olsson Energideklaration Den 1 juli 2012 trädde den ändrade lagen i kraft, vilket följdes av ändringar i förordningen och i Boverkets föreskrifter. Lagens syfte är att främja en
Läs merMiljöstatus för byggnader
Miljöstatus för byggnader Miljöstatus för byggnader ett verktyg för många Metoden vänder sig till fastighetsägare och hyresgäster. Genom att låta utföra en miljöinventering kan en befintlig fastighets
Läs merDANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer
1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds
Läs merSvenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening
Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2001/5278/Kn Remissvar Naturvårdsverkets
Läs merEnergieffektivisering i SME. Marit Ragnarsson IVA 28 augusti 2013
Energieffektivisering i SME Marit Ragnarsson IVA 28 augusti 2013 Länsstyrelsernas uppdrag, bl a: Samordna och leda det regionala arbetet med energiomställningen Stödja näringslivets energi- och klimatarbete
Läs merVi sänker din energiförbrukning!
ENERGIDEKLARATION OCH ENERGIEFFEK TIVISERING Vi sänker din energiförbrukning! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ENERGIBYRÅN 3 2 ENERGIBYRÅNS TJÄNSTER 4 OVK (OBLIGATORISK VENTILATIONSKONTROLL) 4 LAGEN OM ENERGIDEKLARATION
Läs merNya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle
Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida
Läs merVägledning och underlag för hantering av energifrågan i bygglovsprocessen
Vägledning och underlag för hantering av energifrågan i bygglovsprocessen Markus Lundborg Åsa Wahlström CIT Energy Management [datum] Bakgrund Nya regler i och med NNE 1 juli 2017 (BBR25) Nya regler i
Läs merLCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.
LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart
Läs merEnergieffektivisering Energimyndighetens strategier
Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen
Läs merEnergiklassning av byggnader -vägen från ord till handling
Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader
Läs merEnergieffektiviseringsdirektivet och IMD - Vi leder efter första och andra perioden, men allt avgörs i den tredje. Per Holm & Therese Rydstedt, SABO
Energieffektiviseringsdirektivet och IMD - Vi leder efter första och andra perioden, men allt avgörs i den tredje Per Holm & Therese Rydstedt, SABO EU-direktiv första perioden I ett direktiv anger EU vilka
Läs merVägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?
PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:
Läs merHur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg
Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker: Högre temperaturer Ökad nederbörd Förhöjd havsyta Mer extremt
Läs merAtt bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läs merVVS produkter från Ostnor /Miljökrav. Arne Jonsson / Chef Produktledning
1 VVS produkter från Ostnor /Miljökrav Arne Jonsson / Chef Produktledning Ostnor 2 Vår verksamhet och vårt fokus Hög teknologi utveckling Egen till verkning i Mora Spara energi Spara miljö Miljöarbete
Läs merSTANDARDER FÖR DOKUMENTHANTERING RECORDS MANAGEMENT STANDARDEN BESKRIVER. 1: Dokumentation Dokumenthantering(Records Management) Del 1: Allmänt
STANDARDER FÖR DOKUMENTHANTERING Anki Steen RECORDS MANAGEMENT SS-ISO 15489-1: 1: Dokumentation Dokumenthantering(Records Management) Del 1: Allmänt SS-ISO/TR 15489-2:2001: Dokumentation Dokumenthantering(Records
Läs merKonsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7
Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7 Boverket december 2014 Titel: Konsekvensutredning med anledning
Läs merPRODUKTION AV ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER PROCESSBESKRIVNING BILAGA 3 FÖRSLAG TILL UTBILDNINGSPLAN
VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning PRODUKTION AV ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER PROCESSBESKRIVNING BILAGA 3 FÖRSLAG TILL UTBILDNINGSPLAN Forskningsprojekt nr 12044 Antal
Läs merSummering av LÅGANs seminarium
Summering av LÅGANs seminarium 15 oktober 2014 i Stockholm Fullt hus för ett lyckat seminarium om energieffektiva byggnader när fem års erfarenheter från LÅGAN presenterades i Stockholm den 15 oktober.
Läs mer1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen
1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.
Läs merHållbar renovering Hur får vi det att hända? Peter Fransson Avdelningschef VA 1, Boverket
Hållbar renovering Hur får vi det att hända? 180322 Peter Fransson Avdelningschef VA 1, Boverket Foto: Hans Ekestang Boverket 2018, nya uppdrag Arkitekturuppdrag med riksarkitekt God Inomhusmiljö Digitalisering
Läs merEG-direktivet om byggnaders energiprestanda 2002/91/EG
Agenda 1. Vad innehåller lagen om energideklaration av byggnader 2. Hur kan lagen påverka arbetet med energieffektivisering 3. Hur påverkar den nya lagen arbetet elinstallationer 4. Diskussion Hur kan
Läs mer2013-12-04 ENERGIUTMANINGEN FASTIGHETSÄGARNA GFR VÅRA FRÅGOR
ENERGIUTMANINGEN FRÅN MÅL TILL MÄTBART RESULTAT JAN THORSSON FASTIGHETSÄGARNA GFR Fastighetsägarna är branschorganisationen för fastighetsföretag. Vi arbetar för bättre förutsättningar för landets fastighetsföretag.
Läs merFörslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson
Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson Uppdraget Boverket ska analysera och föreslå en definition av energiprestanda att tillämpas för
Läs merEnergieffektivisering i befintlig bebyggelse
Energieffektivisering i befintlig bebyggelse Några överväganden rörande rättslig reglering Annika Nilsson 22 november 2012 Rapport: Nina Weber: Regulating energy use in existing buildings - Two models
Läs merSkärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman
Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm 16 mars Stefan Norrman Boverkets byggregler, BBR Krav i form av föreskrifter enligt lag (PBL + PBF) 2015-03-19 Sida 2 Många frivilliga krav
Läs merRemissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9
Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LYFTSAXEN 10 Adress: VIVSTAVARVSVÄGEN 196 12243 ENSKEDE Besiktningsuppgifter Datum: 2010-05-18 Byggnaden är besiktigad av:
Läs merÖkat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)
Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens
Läs merBilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).
Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter
Läs merSpara energi i bostadsrättsföreningen
Spara energi i bostadsrättsföreningen Bostadsrätterna 16 maj Umeå Marcel Berkelder certifierad energiexpert, certifierad OVK kontrollant 1 2 3 Miljökvalitetsmålen 4 Naturvårdsverkets sammanfattande bild
Läs merNationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11
Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt
Läs mer3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION
3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
1(9) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-18
Läs merMiljöklassning av byggnader -
Miljöklassning av byggnader - Inventering av metoder och intressenters behov Åsa Sundkvist 1, Ola Eriksson 2, Mauritz Glaumann 2, Sara Bergman 3, Göran Finnveden 1, Sten Stenbeck 3, 4, Helene Wintzell
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 255658 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Lidingö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) KOLJAN 33 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ORREN 17 Adress: SVEDJEGATAN 13 Uppdragsgivare 85643 SUNDSVALL Byggnadsägare: ENGLUND, ROBERT Besiktningsuppgifter Datum:
Läs merFramtidens byggvarudeklaration. Enkäter och Intervjuer
Framtidens byggvarudeklaration Enkäter och Intervjuer Viktiga aspekter Information som efterfrågas Hur informationen upprättas och uppdateras Tillgänglighet och effektivitet i användandet Finansiering
Läs merUppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1
Uppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1 Alla BeBo-rapporter finns att hitta på www.bebostad.se 2016_11 Emma Karlsson Granskad av Åke Blomsterberg WSP Sverige AB 2017-12-18
Läs merGrön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson
FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen
Läs merOm Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt
Om Byggemenskapen Råbylund ett funktionsblandad pilotprojekt Rätt läge? Området bör ha en tydlig inriktning och gemensamma mål. Områdets storlek och karaktär är av betydelse Placering i staden Läget bör
Läs merCHECKLISTA ENERGIKARTLÄGGNING 2017:11
Begreppet Företaget avser det auktoriserade företaget (del av eller hela bolaget). Begreppet Beställare avser den som köper, eller har avsikt att köpa, tjänster/produkter av Företaget. Introduktion till
Läs merBoverkets författningssamling
Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:xx Utkom från trycket den 0 månad 2013 beslutade
Läs merp.2014.1215 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Lindesbergsbostäder AB
p.2014.1215 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Lindesbergsbostäder AB 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-05-13 89 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning
Läs merRemissvar Förslag till svensk tillämpning av NNE-byggnader
2015-08-31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av NNE-byggnader Undertecknad
Läs merOm energikrav, tillsynsansvar och konkurrens på lika villkor. Svante Wijk
Om energikrav, tillsynsansvar och konkurrens på lika villkor Svante Wijk 2019-02-06 1 Lite om anbud Resultat från intervjustudie bland Sveriges kommuner Problematik Förbättringsförslag 2 Typisk anbudsförfrågan
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2005:1255) om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus; SFS 2006:125 Utkom från trycket den 7 mars 2006 Omtryck utfärdad
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Läs mer1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen
1:6 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.
Läs merFastighetsbranschens Energidag 2016
Fastighetsbranschens Energidag 2016 Skärpta energikrav skärps ytterligare Vad blir nästa steg 1 Mats Östlund AB Svensk Byggtjänst 2 Svensk Byggtjänst 1 Plan- och bygglagen, PBL Byggnadsverks tekniska egenskaper
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 392380 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Haninge Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) TÄCKERÅKER 1:57 Egna hem (småhus) som skall deklareras
Läs merEnergianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012
Energianvändning och Systemtänkande Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012 Energisystem Energisystem, ett begrepp för en energicykel. Allt från produktion, distribution och användning av energi
Läs merE-tjänst över näringsidkare
E-tjänst över näringsidkare Förstudie, rapport nr 1 Datum: 2010-12-07 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 2
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 359382 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Nacka Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) TATTBY 29:1 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför
Läs merAtt ställa energikrav och följa upp
Att ställa energikrav och följa upp Svante Wijk Energistrateg, NCC Construction NCC Construction Sverige AB 1 Lagkraven skärps Exempel flerbostadshus i Göteborg Följden av tuffare energikrav Marginalerna
Läs merLågenergihus för attraktivt boende
Lågenergihus för attraktivt boende 09:00 Inledning 09:15 Därför bygger vi lågenergihus 09:40 Vad är lågenergihus? 11:00 Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet 11:30 Byggprocessen och
Läs merMinskad energianvändning genom utbildning och tillsyn
Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 320655 Byggnaden - Identifikation Län Västmanland Kommun Kungsör Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) MAJOREN 5 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför
Läs merTillsyn av egenkontroll av energihushållning. Arbetssätt och praktiskt arbete Workshops
Tillsyn av egenkontroll av energihushållning Arbetssätt och praktiskt arbete Workshops Energifrågan i tillsynen är viktig! Energifrågan är ofta osynlig All energianvändning medför miljöpåverkan Energieffektivisering
Läs merUnlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling
Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling Den 19 mars 2019 Kommunernas roll? Ansvarar för betydande välfärdsoch samhällsfunktioner
Läs merBOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB
Q4 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB 2 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 Bokslutskommuniké JANUARI-DECEMBER 2015 Hyresintäkterna ökade med 4,3 % (5,0 %) främst
Läs merForskningsprogram. Energieffektivisering inom belysningsområdet EELys. Belysningsdag med Energimyndigheten Anders Hallberg
Forskningsprogram Energieffektivisering inom belysningsområdet EELys Belysningsdag med Energimyndigheten Anders Hallberg Energiforskningens utmaningar Vi är mitt i ett tekniksprång Belysning ca 15 % av
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merKommuner som exportörer
Kommuner som exportörer Erfarenheter Utmaningar Slutsatser Stellan Jacobsson Tekniska Verken i Linköping Mål och drivkrafter Ett uppdrag enligt ägardirektivet (2011) Vara en aktör i det internationella
Läs merRemissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader
Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: MÅRTENSRO 33 Adress: SÖDRA MÅRTENSBACKEN 1 Uppdragsgivare 85357 SUNDSVALL Byggnadsägare: NILSSON, RUNE Besiktningsuppgifter
Läs merENERGIDEKLARATION. Klövervallsvägen 28, 217 63 Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1960 Energideklarations-ID: 655313
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Klövervallsvägen 28, 217 63 Malmö Malmö stad Nybyggnadsår: 1960 Energideklarations-ID: 655313 Energiprestanda: 96 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars
Läs merTänk globalt agera lokalt..!
Om energianvändning i våra byggnader..!? Global energitillförsel/behov Jan-Olof Dalenbäck Prof. i Installationsteknik och studierektor, Inst. för Energi och miljö (EoM), CHALMERS Koordinator Chalmers Energicentrum
Läs merYttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB
1(7) Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB Länsstyrelsen lämnar följande synpunkter
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2012:xx Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; Utkom från trycket
Läs merVägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip
Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att
Läs merSKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013
SKL energikrav på kommunal mark 14 mars 2013 andreas.hagnell@skl.se Samordnade energikrav - SKL uppdrag Utveckla modell för kommuner att ställa långtgående krav på energieffektiva byggnader vid nybyggnation
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax
Läs merYttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)
Tjänsteutlåtande Tillväxt och utvecklingschef 2015-09-07 Gösta Norén 08-590 970 28 Dnr: Gosta.Noren@upplandsvasby.se KS/2015:325 31101 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd
Läs mer