Samrådsredogörelse för översiktsplan 2014

Transkript

1 Samrådsredogörelse för översiktsplan 2014

2

3 Tack för samrådet! Från juni till september har Översiktsplan 2014 varit ute på samråd. Översiktsplanen har varit utställd på alla bibliotek i kommunen och flera möten har anordnats för att diskutera planen och många synpunkter har kommit in från myndigheter, grannkommuner, föreningar och privatpersoner. Era synpunkter bidrar till utvecklingen av översiktsplanen och till samhällsplaneringen. Tack för ert engagemang! 3 (142)

4

5 Innehåll 1 Inledning Läsanvisning Översiktsplanens roll i samhällsutvecklingen Om samrådet Samråd med ungdomar Hur ser världens bästa framtid ut? Sammanfattning av förändringar i Översiktsplan Förtydliganden som har förts in i löptext Nya eller ändrade riktlinjer Nya eller ändrade kartor Övriga förändringar Länsstyrelsen i Stockholms län Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun samråd Länsstyrelsens synpunkter Övergripande visioner och strategier Folkpartiet Moderaterna, Samling för Sigtuna och Kristdemokraterna Friluftsfrämjandet Tillväxt- och regionplaneringsutskottet, Stockholms läns landsting Airport City Stockholm Håbo kommun Landsbygdsrådet Landsbygdsrådet och Haga hembygdsförening Haga Hembygdsförening Vallentuna kommun Knivsta kommun Upplands Väsby kommun Föreningarnas skogsgrupp Sune Askaner Björn Lindbergson och Gustaf Delin Politiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK, i Sigtuna församling Anders Eriksson Swedavia Föreningen Rosersbergs Villastad Naturskyddsföreningen och Omställning Sigtuna Handelskammaren Arlandaregionen Upplands-Bro kommun Trafikverket Mark- och vattenanvändningskartan Folkpartiet Moderaterna, Samling för Sigtuna och Kristdemokraterna Tillväxt- och regionplaneringsutskottet, Stockholms läns landsting Arlandastad Holding AB Håbo kommun AB Fortum Värme Natur och grönområden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tillväxt- och regionplaneringsutskottet, Stockholms läns landsting Friluftsfrämjandet (142)

6 6.4 Upplands Väsby kommun Torsborgs villaförening Ingela Kronsjö Föreningarnas skogsgrupp Föreningen Rosersbergs Villastad Naturskyddsföreningen och Omställning Sigtuna Vatten och dagvatten Miljö- och hälsoskyddsnämnden Friluftsfrämjandet Håbo kommun Upplands Väsby kommun Vattenmyndigheten i norra Östersjön vattendistrikt Swedavia Käppala Ralf Ternheden LRF:s kommungrupp Naturskyddsföreningen och Omställning Sigtuna Miljö och hållbarhet AB Fortum Värme Björn Lindbergson och Gustaf Delin Miljökonsekvensbeskrivningen Folkpartiet Upplands Väsby kommun Landsbygdsrådet Trafikgruppen Björn Lindbergson och Gustaf Delin Handelskammaren Arlandaregionen Statens Fastighetsverk (SFV) Naturskyddsföreningen och Omställning Sigtuna AB Fortum Värme Kollektivtrafik Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tillväxt- och regionplaneringsutskottet, Stockholms läns landsting Vallentuna kommun Friluftsfrämjandet Airport City Stockholm Lotta Gustafsson och Per Nyström Handelskammaren Arlandaregionen Trafikverket Trafik och transporter Folkpartiet Moderaterna, Samling för Sigtuna och Kristdemokraterna Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tillväxt- och regionplaneringsutskottet, Stockholms läns landsting Claes Göran Guinchard Friluftsfrämjandet Airport City Stockholm Håbo kommun Upplands Väsby kommun Svenska kyrkan i Märsta (142)

7 Landsbygdsrådet och Haga Hembygdsförening Arlandabanan Infrastructure Trafikgruppen Ingela Kronsjö Arlandastad Holding AB Ralf Ternheden LRF:s kommungrupp Föreningen Rosersbergs Villastad Swedavia Naturskyddsföreningen och Omställning Sigtuna Torbjörn Lang Upplands-Bro kommun Trafikverket Buller Miljö- och hälsoskyddsnämnden Föreningen Rosersbergs Villastad Swedavia Bebyggelseutveckling Folkpartiet Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tillväxt- och regionplaneringsutskottet, Stockholms läns landsting Upplands Väsby kommun AB Fortum Värme Friluftsfrämjandet Landsbygdsrådet Ingela Kronsjö Sune Askaner Föreningarnas skogsgrupp Arlandabanan Infrastructure (AIAB) LRF:s kommungrupp Naturskyddsföreningen och Omställning Sigtuna Utveckling i olika områden i Sigtuna kommun Märsta Folkpartiet Moderaterna, Samling för Sigtuna och Kristdemokraterna Tillväxt- och regionplaneringsutskottet, Stockholms läns landsting Airport City Stockholm Ingela Kronsjö Ralf Ternheden AB Fortum Värme Anders Eriksson Handelskammaren Arlandaregionen Torbjörn Lang Sigtuna stad och Sigtuna halvön Folkpartiet Moderaterna, Samling för Sigtuna och Kristdemokraterna Landsbygdsrådet Haga hembygdsförening Statens Fastighetsverk (SFV) Sigtuna stads Villaägarförening Mats Wretler och Pelle Hurtig (142)

8 14.3 Rosersberg Folkpartiet Moderaterna, Samling för Sigtuna och Kristdemokraterna Upplands Väsby kommun Statens Fastighetsverk (SFV) Anders Eriksson Föreningen Rosersbergs Villastad Landsbygden Moderaterna, Samling för Sigtuna och Kristdemokraterna Tillväxt- och regionplaneringsutskottet, Stockholms läns landsting Torsborgs villaförening Svenska kyrkan i Märsta Landsbygdsrådet Eva Buring Eriksson Ingela Kronsjö Föreningarnas skogsgrupp Håkan Thorsell och Sacha Stankovic Lotta Gustafsson och Per Nyström Arlanda Folkpartiet Moderaterna, Samling för Sigtuna och Kristdemokraterna Tillväxt- och regionplaneringsutskottet, Stockholms läns landsting Håbo kommun Upplands Väsby kommun Carl Gunnar Jansson Ralf Ternheden LRF:s kommungrupp Swedavia Naturskyddsföreningen och Omställning Sigtuna Handelskammaren Arlandaregionen Trafikverket Landsbygd, jord- och skogsbruk Folkpartiet Svenska kyrkan i Märsta Landsbygdsrådet Föreningarnas skogsgrupp LRF:s kommungrupp Naturskyddsföreningen och Omställning Sigtuna Tekniska försörjningssystem Vattenfall Eldistribution AB Svenska kraftnät Upplands Väsby kommun Torsborgs villaförening Landsbygdsrådet Haga Hembygdsförening Ralf Ternheden Swedavia Upplands-Bro kommun Kulturmiljö Svenska kyrkan i Märsta Statens Fastighetsverk (SFV) (142)

9 17.3 Politiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK i Sigtuna församling Riksintressen Moderaterna, Samling för Sigtuna och Kristdemokraterna Risk Brandkåren Attunda Övrigt AB Fortum Värme Svenska kyrkan i Märsta Landsbygdsrådet (142)

10

11 1 Inledning Här presenteras alla yttranden som har kommit in till Sigtuna kommun med anledning av samrådet av förslag till Översiktsplan Tabellen nedan visar vilka som inkommit med yttranden och huruvida de haft synpunkter eller inte. Samtliga yttranden finns att ta del av på stadsbyggnadskontoret. Avsändare Yttrande utan Yttrande med erinran synpunkter 1. Länsstyrelsen Stockholms län x 2. Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt x 3. Tillväxt- och regionplaneringsutskottet, SLL x 4. Försvarsmakten 5. Trafikverket x 6. Lantmäterimyndigheten x 7. Statensfastighetsverk x 8. Sjöfartsverket x 9. Norrvatten x 10. AB Fortum Värme x 11. Telia Sonera x 12. Vattenfall Eldistribution AB x 13. Svenska kraftnät x 14. Käppala x 15. Svenska kyrkan x 16. Swedavia x 17. Arlandastad holding x 18. Arlandabanan infrastructure x 19. Airport City x 20. Brandkåren Attunda x 21. Miljö- och hälsoskyddsnämnden x 22. Landsbygdsrådet x 23. Friluftsfrämjandet x 24. Håbo kommun x 25. Knivsta kommun x 26. Vallentuna kommun x 27. Upplands Väsby x 28. Folkpartiet x 29. Moderaterna, Samling för Sigtuna, Kristdemokraterna x 30. LRF:s kommungrupp x 31. Stockholms handelskammare, Arlandaregionen x 32. POSK i Sigtuna församling x 33. Haga Hembygdsförening x 34. Torsborgs villaförening x 35. Föreningen Rosersbergs villastad x 36. Sigtuna stads Villaägarförening x 37. Föreningarnas skogsgrupp x 38. Trafikgruppen x 39. Naturskyddsföreningen och Omställning Sigtuna x 40. Ingela Kronsjö x 11 (142)

12 Avsändare Yttrande utan erinran Yttrande med synpunkter 41. Carl Gunnar Jansson x 42. Claes Göran Guinchard x 43. Håkan Thorsell och Sacha Stankovic x 44. Björn Lindbergson och Gustaf Delin x 45. Eva Buring Eriksson x 46. Ralf Ternheden x 47. Sune Askaner x 48. Anders Eriksson x 49. Lotta Gustafsson och Per Nyström x 50. Mats Wretler och Pelle Hurtig x 51. Torbjörn Lang x 1.1 Läsanvisning Kommunens kommentarer är kursiverade och direkta citat är inom citationstecken, övrig text är sammanfattningar. I kapitel 3 Övergripande visioner och strategier är de kommentarer som berör flera yttranden samlade i början av kapitlet i övrigt besvaras yttrandena var för sig. De synpunkter som innehåller relevant information för översiktsplanen kommer att kommenteras. Om och i så fall hur översiktsplanen förtydligas, kompletteras eller revideras utifrån synpunkterna klargörs. Länsstyrelsen i Stockholms läns yttrande återges i sin helhet. 1.2 Översiktsplanens roll i samhällsutvecklingen Översiktsplanens syfte är att vara ett strategiskt dokument som ska vara vägledande för arbetet med samhällsutvecklingen i många år framöver. Därför är riktlinjerna som finns med i översiktsplanen mer övergripande än de riktlinjer som kan finnas med i en sektorsplan, exempelvis riktlinjer för hållbart byggande, eller de bestämmelser som finns med i en detaljplan. 1.3 Om samrådet Inför och under samrådet har annonser i Sigtunabygden uppmärksammat samrådet och uppmanat kommuninvånarna att lämna synpunkter. I juni fanns även en populärversion av översiktsplanen med som bilaga till Sigtunabygden med syfte att ge en översiktlig introduktion till översiktsplanen och skapa lust till ökad delaktighet. Under samrådstiden har översiktsplanen varit utställd i Kommunhuset, på kommunens bibliotek i Märsta centrum, Valsta och Sigtuna stad. I Rosersberg fanns översiktsplanen i Svenska kyrkans Församlingshem. Utställningen har bestått av utställningsskärmar, läseexemplar av översiktsplanen med bilaga och även populärversion av översiktsplanen, som också kom som bilaga i Sigtunabygden, har delats ut på utställningsplatserna. På kommunens webb har det funnits information om samrådet. Där har också alla handlingar, huvuddokumentet, bilagan Allmänna intressen och populärversionen samt planeringsunderlag funnits tillgängliga för alla att läsa. Omställning Sigtuna tillsammans med Naturskyddsföreningen i Sigtuna kommun arrangerade en kväll för diskussion om Översiktsplan 2014 och bjöd in till öppet möte via annons och webb. Tjänstemän och politiker deltog. Omställning Sigtuna 12 (142)

13 liksom Naturskyddsföreningen har sedan inkommit med särskilt yttrande på samrådsförslaget Samråd med ungdomar Hur ser världens bästa framtid ut? Under samrådstiden för Översiktsplan 2014 anordnades två samrådsmöten med Sigtuna kommuns ungdomsråd på fritidsgården i Märsta. Ungdomsrådet är relativt nystartat och inbjudan gick ut till alla ungdomar i kommunen via annonsering i Sigtunabygden samt genom kontakter av ungdomscoachen, elevombudsmannen och folkhälsosamordnaren till rektorer och kontaktpersoner på alla kommunala och enskilda grundskolor med elever i år 7-9 och gymnasieskolorna. Mellan åtta och tolv ungdomar deltog på de två mötena. Under mötena fördes anteckningar och ungdomarna kunde även lämna åsikter på post-it lappar på planscher som suttit uppe ett tag efter mötet. De åsikter som kom fram på mötena representerar inte alla ungas åsikter om den framtida utvecklingen, men ger en bild av vilka frågor unga tycker är viktiga och hur de vill se kommunen i framtiden. I det fortsatta arbetet med översiktsplanen behandlas de åsikter som kom upp under dessa två möten som ett yttrande. Mötena inleddes med att kommunens representanter berättade kort om kommunens roll i samhällsplaneringen, roll och uppdrag som tjänsteman och varför ungdomarnas åsikter och tankar är värdefulla att få med i planeringen. Sedan hölls en diskussion utifrån frågorna: Hur ser världens bästa framtid ut? Hur ser världens sämsta framtid ut? Vill de bo i Sigtuna kommun när de bli äldre? Vad tycker de om i Sigtuna kommun? Vad saknar de i kommunen? I samtalen med ungdomarna har det varit viktigt att framhålla vad kommunen kan påverka och vad kommunen inte kan påverka, antingen för att kommunen inte arbetar med de frågorna eller för att det inte är kommunen som ansvarar för de frågorna. I dessa fall har ungdomarna lotsats vidare så att de vet vem de ska prata med för att kunna påverka det de önskar förändra. Synpunkter Flera av synpunkterna handlade om kollektivtrafiken, främst busstrafiken. Många upplevde svårigheter, det kunde handla om att de inte fick fritt månadskort från skolan, att bussarna var sena, att det fanns för få bussar och att busshållplatser saknar cykelställ och busskur. För att ungdomarna ska kunna påverka mer ordnades ett möte med ungdomarna och det bussbolag som har hand om busstrafiken i kommunen. En av ungdomarna som bodde på landsbygden påpekade att det inte fanns bussturer och avgångar som gjorde det möjligt att åka kollektivt till skolan, det saknades också cykelvägar mellan platser på landsbygden eller in till tätorterna. Många upplevde att de inte fick tillräckligt med information om vad som händer i kommunen, vad det finns för aktiviteter eller vad som byggs och efterlyste mer och bättre information. Vissa platser och passager upplevde unga som otrygga och mörka speciellt på kvällen. Centrumanläggningarna i Märsta och Valsta hade alla ungdomar synpunkter på, och då främst att det är för lite affärer och aktiviteter. Ungdomarna önskar fler små mysiga affärer, bokaffärer, klädaffärer, en stor variation av butiker och aktiviteter i 13 (142)

14 centrum, både inomhus och utomhus. En skejtboardramp inomhus i Valsta var ett önskemål. Bättre friluftsbad med ordentlig badstrand med sand, en biograf, en festival för unga och utegym var andra saker som ungdomarna gärna villa ha i kommunen för att göra det attraktivt att bo och leva här. Samtalet kom in på vad det finns att göra utomhus och om ungdomarna vistas i parker. Svaret var då att de nog inte tyckte att det fanns några parker att vistas i, men att det är trevligt med parker och fler träd och någon tillade att en park måste ha en fontän för att det ska kännas som en park. Det kom också upp att det behövs fler bostäder, fler lägenheter som unga kan bo i. Det borde finnas mer konst ute i samhället, fler lagliga graffittiväggar. Ungdomarna är stolta över att kommunen har en av de första lagliga graffittiväggarna i landet. Även Ungdomens hus på Forum var en plats som många var glada över. På Stationsgatan finns det fina hus och även området vid Sätunavägen med tegelhus är fint framhöll några av ungdomarna. Det är fint med olika färger på husen, men inte bara för ljusa eller för mörka. Rörande det nya höga huset vid Märsta station gick åsikterna isär, vissa gillade den och andra inte alls. De som inte tyckte om huset menade att det inte passade in i Märsta där husen är låga. Sigtuna kommuns kommentarer Utställningsversion av Översiktsplan 2014 kommer att kompletteras med ett nytt kapitel som beskriver hur barn och ungas perspektiv ska få en större plats i samhällsplaneringen. Det kapitlet kommer ur en analys av hur den planering som översiktsplanen föreskriver kan komma att påverka barn och unga. De åsikter som kommit fram under de två mötena med ungdomarna har bidragit till att möjliggöra den analysen och det nya kapitlet. När det gäller kollektivtrafik har inte kommunen rådighet över den utan det ligger på Landstinget i Stockholms län. Så är det också när det gäller väderskydd vid busshållplatser. Sigtuna kommun försöker arbeta med att påverka landstinget och påpekar att det behövs utvecklad kollektivtrafik och fler väderskydd där många personer kliver på eller byter buss. För att fler ska vilja åka buss och för att det ska vara lättare att ta sig från sitt hem till bussen ska cykelställ byggas vid, till att börja med, några större busshållplatser. Det är viktigt att se till barn och ungas perspektiv när områden planeras, men det är också viktigt att följa upp hur de planerade områden används och hur de ser ut och fungerar efter att folk har flyttat in och börjat leva och bo i områdena. Sigtuna kommun arbetar sedan några år med att genomföra trygghetsvandringar i olika områden i kommunen. Sigtuna kommun samarbetar med barn och unga, övriga boende i det specifika området, föreningar, polis, bostadsbolag och bostadsrättsföreningar med flera som tillsammans genomför trygghetsvandringarna. Under trygghetsvandringarna får alla möjlighet att ge sina åsikter på vad som behöver förbättras och allt dokumenteras med fotografering och på kartor. Efteråt följer kommunen upp föreslagna förändringar för att säkerställa att det sker någon förändring och att områdena blir tryggare, säkrare och mer tillgängliga. I översiktsplanen framhålls att miljöer utformas så att de är tillgängliga och trygga och att barns och ungas perspektiv är en viktig utgångspunkt i planeringen. Att bevara och utveckla parker är en viktig del av utvecklingen inom en tätort. Detta gäller inte minst Märsta där förtätningspotentialen är större än i övriga tätorter. Samtidigt som fler bostäder ska byggas genom förtätning ska parkerna också förbättras. Parker är viktiga i den tätare bebyggelsen då de utgör plats för möten och rekreation. Parkerna ska vara tillgängliga och inbjuda till olika aktiviteter. Vid förtätning kan det vara något slags grönt område som tas i anspråk, och 14 (142)

15 då är det angeläget att se hur bortfallet kan kompenseras genom till exempel utökat innehåll i kvarvarande grönområde. God dialog och delaktighet från berörda närboende garanterar ett bättre slutresultat. Sigtuna kommun arbetar för att fler bostäder ska byggas nära kollektivtrafik och genom förtätning. Det gör att fler som bor i kommunen kan använda sig av kollektivtrafik. När efterfrågan på kollektivtrafik ökar finns även möjlighet att få fler avgångar på busslinjer. När det rör kollektivtrafik på landsbygden är det ofta större utmaning att öka turtäthet eller förändra linjedragning. Det kommer kanske att tillkomma fler bostäder i vissa områden på landsbygden, men hur mycket det kan påverka kollektivtrafiken beror på hur mycket som byggs. Av andra skäl vill inte kommunen bygga särskilt mycket på landsbygden. 15 (142)

16 2 Sammanfattning av förändringar i Översiktsplan 2014 De delar i översiktsplanen som har fått flest synpunkter under samrådet rör bebyggelseutvecklingen och miljökonsekvenserna. Många av synpunkterna har kommunen tagit till sig och arbetat in i något av översiktsplanens dokument. Ändringar och tillägg har gjorts antigen som text i stycken och riktlinjer eller som nya eller ändrade kartor. En del synpunkter har också lett till att kommunen tar fram olika typer av planeringsunderlag efter översiktsplanens antagande. 2.1 Förtydliganden som har förts in i löptext Översiktsplanens roll har förtydligats i inledande kapitel samt i kapitlet Fortsatt arbete. Vikten av stadskvaliteter när centrala Märsta, Valsta och Rosersberg utvecklas och kommunens syn på vad som står i den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS Kommunens syn på Länsstyrelsens roll för att uppnå miljökvalitetsnormer och vad kommunen ska göra för att arbeta för att uppfylla miljökvalitetsnormerna för varje vattenförekomst. Behovet av ett effektivt kollektivtrafikstråk mellan flygplatsen och Märsta genom flygplatsstaden Airport City Stockholm och kommunens arbete med att öka andelen invånare med hållbara resvanor genom så kallad mobility managament, beteendepåverkan i resvanemönster för att få fler att gå, cykla eller åka kollektivt. Kommunens ambition angående försiktighet vid placering av radiosändare och liknande vid flygplatsens närhet. Kommunen ska ta fram underlag för att kunna bedöma värdefull jordbruksmark i ett senare skede. 2.2 Nya eller ändrade riktlinjer Riktlinjerna har generellt förtydligats och strukturen för riktlinjer har omstrukturerats. Det har gjorts utifrån de synpunkter som kommit in på att riktlinjerna var för många och inte varit tillräckligt tydliga. En ny riktlinje har tagits fram som anger att buller i bostadsområden långsiktigt ska minska genom förtätning i tät kvarterstruktur och andra bulleravgränsande åtgärder och genom framtagande av en åtgärdsplan för bullret i kommunens bostadsområden. Dessutom har riktlinjen om riskbedömningar vid lokalisering av bebyggelse, miljöfarlig verksamhet och för samhället viktiga anläggningar utökats. 2.3 Nya eller ändrade kartor Flera synpunkter har påpekat att många kartor är otydliga, det är i huvudsak åtgärdat till utställningsversionen. I vissa fall kommer kartorna bli ännu tydligare till antagandehandlingen på grund av trycktekniska skäl. En ny karta har tagits fram som visar avrinningsområden, vattenförekomster och behovet av vattenvårdsinsatser ställt mot miljökvalitetsnormerna för vatten. En annan ny karta visar de områden med framtida översvämningsrisker som finns i kommunen. En ytterligare ny karta redovisar kommunens tystare områden. En ändring på markanvändningskartan är att roslagsbanans korridor har ersatts med en redovisning med den dragning kommunen förordar bland de tre alternativa förslagen. Dessutom har Järnväg som transporterar farligt gods lagts till på kartan som redovisar transportleder för farligt gods. 16 (142)

17 2.4 Övriga förändringar I övrigt har utställningshandlingen kompletterats med en del redaktionella förändringar samt en del förtydligande med syfte att skapa en bättre överblick och göra det enklare att förstå hur översiktsplanen hänger ihop och vad dess syfte är. 17 (142)

18 3 Länsstyrelsen i Stockholms län Två möten med anledningen av samrådshandlingen har hållits där det förts en dialog kring översiktsplanens innehåll och format. Även de synpunkter som kommit upp under de två mötena kommenteras i detta avsnitt. Här återges Länsstyrelsens yttrande i sin helhet. Länsstyrelsen är positiv till kommunens huvudsakliga ambition och strategier som översiktsplanen redovisar. 3.1 Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun samråd Ett förslag till ny översiktsplan för Sigtuna kommun har överlämnats till Länsstyrelsen för samråd enligt 3 kap. 9 plan- och bygglagen (2010:900) PBL. Kommunens gällande översiktsplan, Översiktsplan 2002, antogs den 13 juni Planen gäller med fördjupningar för Pilsbo, antagen i augusti 1993, och för Arlandaområdet, Arlanda flygplats - Arlandastad, antagen i april Länsstyrelsens roll vid samråd om översiktsplan Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt ta tillvara och samordna statens intressen, tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om allmänna intressen enligt 2 kap. PBL. Länsstyrelsen ska vidare särskilt verka för att riksintressen enligt miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken följs, att vissa strandskyddsfrågor är förenliga med miljöbalken, att mellankommunala frågor samordnas på ett lämpligt sätt och att bebyggelse inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Yttranden från statliga myndigheter I rollen att samordna statens intressen har Länsstyrelsen inhämtat synpunkter på samrådsförslaget från Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, Swedavia Stockholm-Arlanda Airport, Svenska Kraftnät AB, Trafikverket Region Stockholm och Vattenfall Eldistribution AB. Länsstyrelsen i Uppsala län har meddelat att man avstår från att lämna yttrande. Inkomna yttranden bifogas, bilaga 1-6. Länsstyrelsen har tagit del av yttrandet från Landstingsstyrelsens tillväxt- och regionplaneringsutskott. Länsstyrelsens samrådsyttrande inleds med övergripande synpunkter och följer därefter dispositionen i samrådsförslaget Översiktsplan 2014 med fokus på statliga och mellankommunala frågor Länsstyrelsens synpunkter Övergripande synpunkter Sigtuna kommuns betydelse i regionalt, storregionalt och även nationellt sammanhang uppmärksammas på ett bra sätt i samrådsförslaget. Det strategiska läget på trafikstråket mellan Stockholm och Uppsala och med Arlanda flygplats belägen inom kommunen ger speciella förutsättningar för utvecklingen. Länsstyrelsen ser mycket positivt på de utvecklingsstrategier som inleder översiktsplanen och som ger utgångspunkt för en hållbar samhällsutveckling i kommu- 18 (142)

19 nen. Länsstyrelsen noterar att redovisningen av befolkningsutveckling, bostadsbyggande, arbete och näringsliv i andra delar av samrådshandlingen också är viktiga som förutsättningar för kommunens utvecklingsplanering. Samrådsförslaget tar utgångspunkt i den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010, som även utgör länets regionala utvecklingsprogram (RUP) enligt Länsstyrelsens beslut augusti Länsstyrelsen konstaterar att RUFS 2010 stödjer samrådsförslagets inriktning när det gäller utvecklingen av Arlandaområdet, den regionala stadskärnan Arlanda Märsta, markanvändningen i övrigt liksom bebyggelsestruktur och trafik. Denna sammanfaller även med det statliga intresset att bland annat utveckla Arlanda flygplats, Arlandaområdet för verksamheter och utveckla transportinfrastrukturen. Länsstyrelsen delar de synpunkter som framförs i Landstingets yttrande över samrådsförslaget. Kommunövergripande samverkan i en rad frågor lyfts fram i samrådsförslaget såsom samarbetet kring Arlandaregionen, om vattenvård, VA-frågor, energi och klimat m.m. Länsstyrelsen ser mycket positivt på detta samarbete och det blir allt mer viktigt då regionen växer. Länsstyrelsen anser att det föreslagna upplägget av översiktsplanen som två dokument kan fungera bra med Översiktsplan 2014 som avses föras fram till antagande och bilagan Allmänna intressen. Det innebär att det blir tydligt vad som är den politiskt antagna översiktsplanen samtidigt som planeringsunderlaget bidrar till en bred förståelse för olika sakfrågor och kan uppdateras med ett enklare förfarande framöver. Länsstyrelsen finner att dokumentet Översiktsplanen 2014 överlag behöver bli tydligare i sin struktur än vad samrådsförslaget är. Länsstyrelsen föreslår att rekommendationerna för mark- och vattenanvändning utvecklas till ett huvudavsnitt i planen. Vidare att det stora antalet riktlinjer som avser allmänna intressen ses över med syfte att minska dem till antal samt begränsa dem till frågor som ger direkt vägledning för efterföljande planering och tillståndsprövning. Kartorna behöver vidare redovisas i större skala med flera ortsnamn m.m. Detta är motiverat då översiktsplanen ska fungera som ett beslutsunderlag även för myndigheter m.fl. vilka inte har direkt lokalkännedom. Översiktsplanen har omarbetats när det gäller strukturen för att öka tydligheten genom hela dokumentet. Rekommendationerna för mark- och vattenanvändning har samlats i huvudsak inom ett kapitel, Så här utvecklar vi Sigtuna kommun, där utvecklingen beskrivs utifrån det som redovisas i mark- och vattenanvändningskartan. Antalet riktlinjer har reviderats och majoriteten av riktlinjerna finns anslutning till rekommendationer för mark- och vattenanvändningen för olika områden. Vidare är kartorna i större format och innehåller fler orienteringspunkter i utställningsversionen av översiktsplanen. Utbyggnadsstrategierna Den regionala stadskärnan Arlanda Märsta, Arlandaområdet och trafikfrågor Länsstyrelsen förordar att en fördjupning av översiktsplanen för den regionala stadskärnan Arlanda Märsta tas fram. I denna bör den gällande fördjupningen för Arlandaområdet ingå och aktualiseras. 19 (142)

20 Utbyggnad av kollektivtrafiken är en förutsättning för att utveckla den regionala stadskärnan. Länsstyrelsen delar Trafikverkets positiva syn på det föreslagna kollektivtrafikstråket Arlanda stad Märsta station Sigtuna stad med koppling till en framtida Roslagsbanegren från Vallentuna. Ett sådant stråk får strategisk betydelse för kommunens framtida utveckling, och bör redovisas som ett reservat i planen för hela sträckan. När det gäller övriga frågor om stadskärnans utveckling hänvisar Länsstyrelsen till Landstingets yttrande. Länsstyrelsen bedömer att kommunens ambition i samrådsförslaget kommer att bidra till att stärka Arlandas position och attraktivitet. Den utveckling som förutses när det gäller flygtrafiken med både passagerare och gods, liksom när det gäller utbyggnaden av arbetsplatser inom Arlanda Airport City kommer att ställa stora krav på transportinfrastruktur inom och utom kommunen. Länsstyrelsen noterar att översiktsplanen håller öppet för flera utbyggnader i spår- och kollektivtrafiknät. Länsstyrelsen hänvisar till Trafikverkets yttrande. Länsstyrelsen anser att trafikutbyggnaderna bör studeras ytterligare bland annat inom fördjupningen av översiktsplanen för den regionala stadskärnan. Det behövs även som underlag inför kommande prioriteringar i nationell och regional planering för finansiering av transportinfrastrukturen. I fortsatt arbete redovisas i översiktsplanen att en fördjupning av översiktsplanen för den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta ska tas fram. Den geografiska utbredningen för den regionala stadskärnan ser kommunen som något flexibel bland annat vad avser dess omfattning av centrala Märsta och att själva verksamhetsområdet på Arlanda flygplats med terminaler och rullbanor inte direkt innefattas i den regionala stadskärnan. Arlandaområdet i övrigt bedöms dock ingå i den regionala stadskärnan och påverkas självfallet av de överväganden som en fördjupning kommer att leda till. Detta gäller även för anspråken om förändrad markanvändning för den frakt- och logistikverksamhet som Swedavia redovisar och som berörs i aktualiserat planarbete för utvidgade verksamhetsområden öster om Ostkustbanan. Inom framtagandet av en fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan ska trafikutbyggnaden studeras, av strategin för utveckling av den regionala stadskärnan framhålls detta. Översiktsplanen redovisar betydelsen av ett utvecklat kollektivtrafikstråk mellan Sigtuna stad Märsta Arlandastad Arlanda flygplats och med en koppling från öster via en avgrenad Roslagsbana till Arlanda. Reservatet för detta stråk och dess betydelse för tillgängligheten redovisas i översiktsplanen, dock inte på karta för Roslagsbanans förlängning, som i genomförd förstudie finns redovisad i tre alternativa korridorer. Mot bakgrund av osäkerheten kring vilket av alternativen som kan vara aktuell för en eventuell framtida dragning av Roslagsbanan har det i nuläget inte bedömts relevant att på kartan ett reservat för en sådan järnvägssträckning. Roslagsbanan finns dock med i den inzoomade kartan över den regionala stadskärnan, sträckningen där redovisar det alternativ som av flertalet har förordats under samrådet. I översiktsplanen redovisas som fortsatt arbete att tematiska studier specifikt ska ske av ett hållbart transportsystem i den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta och att dessa underlag även ska ingå som underlag inom fördjupningen av översiktsplanen för den regionala stadskärnan. 20 (142)

21 Bebyggelsestruktur och bostadsförsörjning Länsstyrelsen stödjer strategin att nya bostäder och verksamhetsområden tillkommer i lägen med god kollektivtrafikförsörjning. Det innebär i första hand en utveckling genom förtätning. Inriktningen ligger väl i linje med RUFS 2010, som förordar en flerkärnig och tät regional struktur i goda kollektivtrafiklägen. Befolkningsökningen i länet är stor och prognoser visar på en fortsatt stor ökning av invånarantalet. Enligt Landstingets redovisning av regeringens bostadsuppdrag december 2012 skulle ett tillskott om bostäder årligen behövas i länet fram till Tillskottet i Sigtuna kommun bör enligt samma bedömning uppgå till 400 bostäder årligen i genomsnitt. Länsstyrelsen konstaterar att kommunens mål för bostadsbyggande de kommande åren enligt samrådsförslaget svarar upp mot detta behov. Det innebär att påbörjandet av nya lägenheter, som under 2000-talet legat kring 225 bostäder per år, behöver öka. Kommunens inriktning att kollektivtrafik och cykel ska utvecklas och prioriteras är i enlighet med den regionala inriktning för transportsystemets utveckling i länet som Länsstyrelsen och andra regionala aktörer redovisade i november Landsbygden Länsstyrelsen vill särskilt framhålla att ny bostadsbebyggelse på landsbygden från regional synpunkt bör anknytas till befintliga samhällen eller redan bebyggda områden och i lägen där en rimlig kollektivtrafikförsörjning finns eller kan utvecklas. I strategin framhålls landsbygdens betydelse för lokal produktion av livsmedel med målsättningar om att säkerställa de värdefulla jordbruksmarkerna och att det i kommunen ska finnas ett varierat utbud av jord- och skogsbruk. Länsstyrelsen stödjer denna inriktning. I översiktsplanen framhålls att bebyggelse på landsbygden i första hand ska tillkomma i anslutning till befintlig bebyggelse och kollektivtrafik. Detta framhålls både av strategin Utveckla landsbygden och motverka utspridd bebyggelse, samt av avsnittet Utveckling av bostäder och verksamheter utanför tätort. Rekommendationer för mark- och vattenanvändning Länsstyrelsen har uppfattat planbilden som en illustration av den framtida bebyggelsestruktur som i sina grunddrag beskrivs i utvecklingsstrategierna. Länsstyrelsen anser att kartan inte är tillräckligt tydlig för att fungera som översiktsplanens enda planbild över grunddragen i avsedd mark- och vattenanvändning. Kartskalan bör bli större och kartunderlagets information kompletteras med ytterligare text, vägar m.m. Kartans innehåll behöver vidare koordineras med teckenförklaringar och tillhörande rekommendationer. Överlagrade sstråk för befintliga och föreslagna utbyggnader av kollektivtrafik, vägar och järnvägar behöver kunna skiljas ut. Kartorna i översiktsplanen samt bilagan har reviderats för att bli tydligare, både när det gäller färgsättning, storlek och orienteringspunkter. Länsstyrelsen anser att statliga och mellankommunala frågor behöver framgå som reservationer i markanvändningskartan eller i kompletterande planbilder. I texten anges att avvägningarna mellan olika intressen har gjorts i kartan, vilket inte framgår tydligt utan behöver utvecklas vidare i textavsnittet. 21 (142)

22 Utställningsversionen av översiktsplanen är reviderad utifrån ovanstående synpunkter. De olika områdena som på mark- och vattenanvändningskartan redovisas som möjliga platser för bebyggelseutveckling eller verksamhetsområden redovisas i utställningsversionen av översiktsplanen var för sig. På kartan markeras områdena med bokstav och siffra för att förenkla läsningen. För att bättre ta vara på översiktsplanens funktion att ge närmare vägledning för detaljplanering anser Länsstyrelsen att planbilden med tillhörande rekommendationerna bör lyftas fram som ett huvudavsnitt i översiktsplanen. Här kan även ingå föreslagna riktlinjer och fortsatt utveckling för olika geografiska områden. Som komplement föreslår Länsstyrelsen att adresskartorna som visar befintliga förhållanden för Märsta, Sigtuna stad och Rosersberg ersätts med planbilder över grunddragen i avsedd markanvändning/struktur. Som förebild kan gällande översiktsplan, Översiktsplan 2002, fungera. För Arlandaområdet kan den gällande fördjupningen av översiktsplanen aktualiseras och användas. Länsstyrelsen vill särskilt uppmärksamma att översiktsplanen för landsbygden kommer att direkt ge vägledning för lämplighetsprövningen av bygglovsärenden utanför detaljplanlagda områden. Planen bör därför så långt möjligt ge preciserade riktlinjer för olika delområden. Översiktsplanen anger riktlinjer för bebyggelse på landsbygden, vilka åtgärder som kräver bygglov samt vilka områden som är att se som sammahållenbebyggelse. De områden som i huvudsak ses som möjliga platser för bebyggelseutveckling utanför tätort redovisas som utrednings eller förändringsområden och dessa beskrivs var för sig. I översiktsplanen framgår även särskilt vad som gäller inom influensområdet för Arlanda flygplats. Geografiska områden Länsstyrelsen har följande synpunkter på föreslagen utveckling inom olika delområden. Märsta-Sigtuna Samrådsförslagets bebyggelseutveckling i Steninge slottspark i västra Märsta och i Södertil i området mellan Märsta och Sigtuna längs väg 263 ligger inom influensområdet för skottbuller från Kungsängens övnings- och skjutfält, som utgör riksintresse för totalförsvaret enligt 3 kap. 10 andra stycket MB. Försvarsmakten har i yttrande den 17 februari 2012 över kommunens programsamråd för detaljplan för Steninge slottspark bedömt att den i programmet föreslagna bostadsetableringen inte bör innebära risk för påtaglig skada på riksintresset. Försvaret hade därmed ingen invändning mot detaljplaneförslaget, vilket bör framgå av översiktsplanen. I samma yttrande framhålls att Försvarsmakten inte kommer att ställa sig positiv till någon ytterligare bostadsetablering inom det bullerpåverkade området. Enligt uppgift underhand till Länsstyrelsen, den 25 oktober 2013, är detta även Försvarsmaktens inställning idag. Länsstyrelsen anser att föreslagna bostäder i Södertil inte skulle komma att tillgodose riksintresset för totalförsvaret. Sigtuna kommun anser att det är de faktiska förutsättningar vad gäller buller som ska avgöra var det är lämpligt att bygga bostäder. Förutsättningarna för buller ska utredas på den specifika platsen, rörande utvecklingen i Södertil framgår detta i utställningsversionen av översiktsplanen. 22 (142)

23 Sigtuna stad Sigtuna stadskärna är utpekad som riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 andra stycket MB. I samrådsförslagets rekommendationer/planbild framgår stadskärnan som ett särskilt område, vilket Länsstyrelsen stödjer. Planbilden behöver kompletteras med hur bevarandet av riksintresset närmare ska tillgodoses. Översiktsplanen har reviderats utifrån ovanstående synpunkt. Rosersberg I västra Rosersberg föreslås en utbyggnad om bostäder med varierande hustyper och upplåtelseformer. Länsstyrelsen noterar att flygbullerfrågan har klargjorts i ett tidigare inlett planarbete men vill framhålla att det återstår att i detaljplaneringen slutligt bedöma utbyggnadens lämplighet med hänsyn till influensområdet för flygbuller. Detta bör framgå av översiktsplanen. Översiktsplanen har reviderats utifrån ovanstående synpunkt. Arlanda flygplats och influensområde för flygbuller Stockholm-Arlanda flygplats är utpekad som riksintresse för kommunikationsanläggning enligt 3 kap 8 andra stycket miljöbalken och ska därmed skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. I riksintresset ryms behovet av en framtida utveckling av flygplatsen och restriktioner för omgivningarna som flygbuller och höjdbegränsningar. I beslut den 23 juni 2008 har Länsstyrelsen tillsammans med Luftfartsstyrelsen och dåvarande Luftfartsverket Arlanda tagit ställning till: dels ett utpekande av reservat för en fjärde start- och landningsbana. För att kunna pröva alternativ mot varandra i en framtida miljöprövning reserveras två alternativa lägen för en fjärde bana dels att flygplatsens influensområde vad gäller bullerstörningar ändras i enlighet med karta som bifogats beslutet och som visar beräknat flygbuller med tillståndsgivna bullerkurvor överlagrade Länsstyrelsen anser att riksintresset Arlanda flygplats ska tillgodoses genom att översiktsplanen i markanvändningen reserverar ett flygplatsområde som inkluderar en framtida möjlighet att utvidga med ytterligare rullbana i enlighet med Länsstyrelsens beslut. Denna synpunkt delas av Trafikverket och Swedavia. Eftersom att en fjärde bana på Arlanda flygplats inte är aktuell inom tidsperioden, fram till år 2030, därmed anser inte Sigtuna kommun att mark- och vattenanvändningskartan ska innehålla markreservat för en fjärde bana. Det finns heller inga motstående konkurrerande intressen inom planperioden. Länsstyrelsen anser vidare att översiktsplanen med en geografisk redovisning ska ange det influensområdet för flygbuller som enligt Länsstyrelsens beslut utgör en precisering av riksintresset. Översiktsplanen har reviderats utifrån ovanstående synpunkt. Länsstyrelsen delar uppfattningen att influensområdet för flygbuller behöver ses över. Det är idag Trafikverket som ansvarar för att precisera riksintresset. Länsstyrelsen utgår från att översynen kommer att påverkas av kommande lagakraftvunnet beslut om Swedavias prövning av nytt tillstånd enligt miljöbalken för flyg- 23 (142)

24 verksamheten på befintligt bansystem, och av resultat från Bullersamordningsutredningen (SOU 2013:57, 67) som redovisat förslag till riktvärden för flygbuller och bostäder, samordnat mellan plan- och bygglagen och miljöbalken. Den avgränsning av influensområdet från 2008 är det underlag som föreligger idag om flygbullerutbredningen för riksintresset på lång sikt och ska enligt Länsstyrelsens mening tillgodoses i översiktsplanen. Länsstyrelsen anser att planförslagets rekommendation för nya bostäder utanför detaljplan på landsbygden inom influensområdet är mindre restriktiv än i gällande översiktsplan; det framhålls i planförslaget att viss nybyggnad av bostäder och ersättningshus ska kunna tillkomma även inom influensområdet för flygbuller. Länsstyrelsen ser ingen anledning till att ändra Översiktsplan Trafikverket framhåller att största restriktivitet ska gälla byggande utanför detaljplan inom influensområdet. Swedavia anser i sitt yttrande att detta även ska gälla mindre tillbyggnader som bidrar till att ändra en byggnads funktion från fritidshus till permanentboende. Länsstyrelsen befarar att tillkomsten av fler bostäder inom influensområdet på sikt kan komma att påverka förutsättningarna för flygplatsverksamheten och dess utveckling, varför restriktivitet när det bostäder inom influensområdet är motiverat för att tillgodose riksintresset. Översiktsplanen har reviderats utifrån ovanstående synpunkt. Detta framgår i avsnittet som behandlar utvecklingen inom influensområdet för Arlanda flygplats. Arlandaområdet Vid en översyn av gällande fördjupning av översiktsplanen för Arlandaområdet bör också prövas de anspråk på ändrad markanvändning för frakt- och logistikverksamhet som Swedavia redovisar i sitt samrådsyttrande. Detta gäller även de anspråk att utvidga verksamhetsområden som kommunen aktualiserat i detaljplanearbete öster om Ostkustbanan. Anspråken berör jordbruksmark inom område av riksintresse för kulturmiljövården. Länsstyrelsen vill särskilt framhålla att fördjupningen av översiktsplanen för Arlandaområdet redovisar en kvartersindelning med markanvändning och täthet som bygger på en genomförd riskanalys för tredje man med hänsyn till flygtrafiken. Detta ger vissa begränsningar i markutnyttjandet, som behöver fortsatt beaktas i planeringen framöver. Arlandaområdet ingår i området för den regionala stadskärnan, i översiktsplanen framhålls att en fördjupad översiktsplan ska göras för den regionala stadskärnan och där ska ovanstående synpunkter behandlas. Landsbygden Utanför kommunens tätortsområden redovisar samrådsförslaget ett flertal områden där förutsättningarna för ny bostadsbebyggelse eller verksamheter ska utredas. Länsstyrelsen anser att tillgång till kollektivtrafik är en väsentlig utgångspunkt vid en kommande bedömning av utredningsområdenas lämplighet. För området Venngarn norr om Sigtuna, som ej ingår i samrådsförslaget, och för utredningsområdet Klockarbol i Skepptuna har samråd om detaljplan respektive detaljplaneprogram genomförts. Länsstyrelsen hänvisar till nyligen avgivna samrådsyttranden för respektive område. 24 (142)

25 Sigtuna kommun håller med länsstyrelsen om att kollektivtrafik ska vara en viktig utgångspunkt vid nybyggnation både i tätort och på landsbygden, detta framhålls bland annat av strategin Utveckla landsbygden och motverka utspridd bebyggelse. Riksintressen och miljökvalitetsnormer Enligt 3 kap. 5 PBL ska det av översiktsplanen framgå hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt 3 och 4 kap. MB och följa gällande miljökvalitetsnormer (MKN). Länsstyrelsen har med utgångspunkt från samrådshandlingen inte kunnat bedöma om riksintressena inom kommunen är tillgodosedda. Redovisningen av områden som är utpekade som riksintresse behöver bli mer fullständig. Den bör kompletteras med samlad och tydlig karta samt en kort beskrivning över utpekade områden. Kommunens förslag till ny station på Arlandabanan som riksintresse bör också framgå. Redovisningen av hur kommunen avser tillgodose riksintressena behöver preciseras för respektive verksamhet eller område. Utställningsversionen är reviderad utifrån ovanstående synpunkter. Kapitlet Riksintressen har kompletterats med en karta över riksintressen. För varje utpekat område på mark- och vattenanvändningskartan framhålls vilka riksintressen som berörs av förändrad markanvändning. Riktlinjerna ska vara vägledande i avvägningarna. I översiktsplanen redovisas en ny station på Arlandabanan som ett framtida riksintresse. När det gäller MKN för luft har normerna för kvävedioxid och partiklar visat sig svårast att klara i länet. Länsstyrelsen anser att samrådsförslaget behöver kompletteras med kommunens ställningstagande till i vilken utsträckning den närmare planeringen för bebyggelseutveckling kan medverka till att MKN för luft följs. Inom Sigtuna kommun finns det inga områden för bebyggelse där det finns risk att MKN för luft överskrids. Däremot följer kommunen det regionala åtgärdsprogrammet för MKN för luft vilket framgår i översiktsplanen. När det gäller MKN för vatten vill Länsstyrelsen framhålla att Sigtuna kommun ligger i ett mycket expansivt område mellan Stockholm och Uppsala där vattenavrinningsområdena berör flera kommuner, också kommuner i Uppsala län. Merparten av de vatten som berörs av markanvändning inom kommunen är kraftigt övergödda och starkt berörda av utsläpp och fysisk påverkan. MKN för ytvattenoch grundvattenförekomster är därför viktiga förutsättningar för planeringen och översiktsplanen behöver ge närmare vägledning för hur MKN för vatten ska följas i planering och tillståndsprövning. Kommentarer utifrån möten med länsstyrelsen Länsstyrelsen påpekade att kulturmiljöprogrammet behöver ses över. I översiktsplanen framhålls nu även detta, för att ytterligare framhålla hur Sigtuna kommun ska arbeta med kulturmiljön har kulturmiljön fått ett eget avsnitt innehållande riktlinjer för kulturmiljö. Vidare framhöll länsstyrelsen att Ärna flygplats i Uppsala är ett nytt utpekat riksintresse, kapitlet Riksintressen har kompletterats med den uppgiften. 25 (142)

26 4 Övergripande visioner och strategier De flesta yttranden framhåller att det är positivt med Sigtuna kommuns inriktning att bostadsbyggande i huvudsak ska ske genom förtätning. Flera av yttrandena tar upp att översiktsplanen bör kompletteras med kommunens vision. Utställningshandlingen för Översiktsplan 2014 kommer att kompletteras med en vision för kommunens framtida utveckling för att ge en tydligare bild av Sigtuna kommuns framtidsbild. Flera av yttrandena tar upp vikten av ökad delaktighet i planeringsprocessen och att det är särskilt viktigt när mycket ska byggas och många platser förtätas. Föreningen Skogsgruppen anser att kommunens tjänstemän bör ha kontinuerlig kontakt med skogsägargrupper inom kommunen. I strategin för en Attraktiv och socialt hållbar miljö ingår mål om delaktighet. Sigtuna kommun håller med om att dialog och delaktighet är en viktig del av samhällsplaneringen speciellt när det rör förtätning. Både i avsnittet Fortsatt arbete och i riktlinjerna som utgår från avsnittet Kommuninvånare i Allmänna intressen redovisas vikten av att invånarna ges möjlighet till delaktighet i samhällsutvecklingen. Sigtuna kommun noterar önskemålet om aktivare dialog med skogsgrupper inför kommande prioriteringar av utåtriktade aktiviteter. Många har påpekat att hållbarhetsbegreppet behöver förklaras tydligare och mer konkret kopplat till sammanhang. Med anledning av den synpunkten har begreppet hållbarhet givits en tydligare förklaring till hur Sigtuna kommun definierar hållbarhet. Sigtuna kommun anser samtidigt att det är viktigt att påpeka att övergripande avvägningar görs i översiktsplanen, men mer detaljerade avvägningar sker senare i kommande planeringsprocesser. För att tydliggöra detta har avsnittet Vad är en översiktsplan? förtydligats och inkluderar processen och vad som är översiktsplanens roll jämfört med andra planer. I utställningshandlingen har även kopplingen till den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2010, förtydligats. Det har kommit in synpunkter som handlar om de riktlinjer som finns med i översiktsplanen. Några av synpunkterna handlar om att översiktsplanen inte är tillräckligt konkret för att vara styrande, och att planen saknar mätbara mål som går att följa upp. Riktlinjerna ska ses som en brygga från utvecklingsstrategierna till detaljplaneringen och andra planeringsprocesser. Det är viktigt att framhålla att översiktsplanen är ett strategiskt övergripande dokument och att mer konkreta mål återfinns i sektorsplaner, såväl nationella, regionala som lokala. Detta ska förtydligas i avsnittet; Vad är en översiktsplan? Landsbygdsrådet med flera anser att det är viktigt att kommunen inte tar produktiv jordbruksmark i anspråk när ny bebyggelse tillkommer. Översiktsplanen har kompletterats med kommunens syn på hur åker- och betesmarker hanteras vid anspråk på ändrad markanvändning. Sigtuna kommun har för avsikt att ta fram underlag för att ytterligare kunna belysa denna fråga i senare skede. Om kommunen ska kunna utvecklas med fler bostäder kan åkermark 26 (142)