översiktsplan för Göteborg

Transkript

1 översiktsplan för Göteborg Övergripande analys sociala konsekvenser ekonomiska konsekvenser miljökonsekvenser KONSEKVENSBESKRIVNING antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret

2 - antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret övergripande mål och strategier strategiska frågor inriktning för stadens utveckling antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret föreslagen användning av mark- och vattenområden regler, rekommendationer, riktlinjer och policys fördjupningar och tillägg riksintressenas behandling antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret översiktsplan FÖR GÖTEBORG Översiktsplanen visar hur kommunen vill att mark- och vattenområden ska användas och ger vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut. Planen antas av kommunfullmäktige. Översiktsplan för Göteborg består av tre huvuddelar, tre kartor, ett utställningsutlåtande, en konsekvensbeskrivning och en sammanfattning. Materialet kan läsas i sin helhet men ska även kunna läsas i delar. översiktsplan för GöteborG Sammanfattning Sammanfattar planens olika delar. sammanfattning Del 1: Utgångspunkter och strategier 7 områdesvisa inriktningar Centrala Göteborg - innerstaden Centrala Göteborg - förnyelseområden Mellanstaden Ytterstaden - framtida utvecklingsområden Kustnära områden och skärgården Storindustri, hamn och logistik Naturområden 13 Strategiska frågor 1. Göteborgs roll i en växande region 2. Attraktiv stadsmiljö 3. Robust samhälle 4. Fler bostäder 5. Växande och förändrad handel 6. Expansivt näringsliv 7. Nordens logistikcentrum 8. Förändrat transportbehov 9. Mångfald, tryggt och mänskligt 10. Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet 11. Natur- och kulturmiljö för attraktivitet 12. Tillgång till kusten 13. Särskilda lokaliseringar Sammanfattning En summering av översiktsplan, utbyggnadsordning och konsekvensbeskrivning. Sammanfattningen finns även som särtryck. Inledning I inledningen presenteras kort vad en översiktsplan är och det uppdrag som ligger till grund för översiktsplanen. översiktsplan för GöteborG del 1 utgångspunkter och strategier 13 Strategiska frågor Avsnittet inleds med övergripande målsättningar. För varje av de 13 strategiska frågor som är planens utgångspunkt, formuleras och förklaras mål och strategier. Utbyggnadsordning och områdesvisa inriktningar Stadens utveckling ska ske som komplettering i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. I avsnittet presenteras utbyggnadsordningen tillsammans med sju områdesvisa inriktningar. Del 2: Användning av mark- och vattenområden Användning av mark och vattenområden Här ges utvecklade förklaringar till beteckningar på karta 1. För längre beskrivningar av värdefulla områden se del 3. Regler och rekommendationer Rekommendationerna i detta avsnitt ska användas vid beslut om översiktsplan för GöteborG del 2 användning av mark- och vattenområden användning av mark- och vattenområden. I avsnittet sammanfattas också de lagregler som gäller. Till avsnittet hör karta 2. I en lista anges övriga antagna kommunala riktlinjer och policys. Fördjupningar och tillägg Fördjupningar av översiktsplanen och tematiska tillägg gäller som en del av översiktsplanen. I detta avsnitt listas aktuella fördjupningar och tillägg. Dessa har varit utställda tillsammans med översiktsplanen. Riksintressenas behandling En beskrivning av hur riksintressena berörs av planen, hur de tillgodoses samt om kommunen har en, från staten, avvikande uppfattning om specifika riksintressen. Beskrivningar av riksintressen, se del 3 och karta 3.

3 riksintressen allmänna intressen miljö- och riskfaktorer mellankommunala frågor antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret övergripande analys sociala konsekvenser ekonomiska konsekvenser miljökonsekvenser antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret Del 3: Riksintressen, miljö- och riskfaktorer Inledning I inledningen förklaras vad riksintressen och allmänna intressen är samt geografiska riktlinjer enligt miljöbalken kap. 4. I följande avsnitt beskrivs mark- och vattenområden av riksintresse för de olika aspekterna. översiktsplan för GöteborG del 3 riksintressen, miljö- och riskfaktorer Naturmiljö Värdefulla naturområden och naturskydd beskrivs. Friluftsliv Områden viktiga för friluftslivet beskrivs. Kulturmiljö Värdefulla kulturmiljöer anges och beskrivs. Karta 1: Användning av mark- och vattenområden Kommunikationer Beskrivningar av allmänna intressen för alla trafikslag samt korta beskrivningar av föreslagna markreservat för kommunikationer ges. Tekniska anläggningar och totalförsvaret Viktiga anläggningar för energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering m.m. listas och beskrivs. Intressen för totalförsvaret beskrivs. Areella näringar Värdefull jord- och skogsbruksmark anges. Yrkesfiskets intressen beskrivs. Värdefulla ämnen och material beskrivs. Karta 2: Regler och rekommendationer Miljö- och riskfaktorer I avsnittet redovisas miljö- och riskfaktorer som kan påverka bebyggelse, som t.ex. luftkvalitet, buller, extremt väder och skredrisker. Mellankommunala frågor Göteborg gränsar till flera kommuner. I avsnittet tas kommungemensamma frågor upp. Underlagsmaterial En litteraturlista med studier, inventeringar m.m. som kan användas som kunskapsunderlag i fortsatt planering. Karta 3: Riksintressen Konsekvensbeskrivning Enligt lag ska översiktsplanens konsekvenser lätt kunna utläsas. Konsekvensbeskrivningen innehåller en övergripande analys av översiktsplanen. En studie av om översiktsplanens mål samverkar eller motverkar varandra ingår, samt konsekvenser ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. översiktsplan för GöteborG konsekvensbeskrivning utställningsutlåtande I utställningsutlåtandet sammanfattas och kommenteras inkomna yttranden. Länsstyrelsens yttrande redovisas i sin helhet. Varje yttrande går också att läsa i sin helhet genom att klicka på respektive rubrik i det digitala materialet. översiktsplan för GöteborG utställningsutlåtande

4 Ansvarig för sammanställning av översiktsplanen är översiktsplanegruppen på stadsbyggnadskontoret. Medverkande från översiktsplanegruppen har varit hanna areslätt, evelina eriksson, lill esbold, carolin folkeson, kester gibson, ann-louise hohlfält, lena jacobsson, joachim karlgren, hans linderstad, marianne linger, ylva löf, ulf moback, anna modin, ingrid sondén och lisa wistrand. medverkande konsulter har varit wsp samhällsbyggnad, rådhuset arkitekter, SWECO EUROFUTURES, White arkitekter, FB Engineering och Agadem. foton stadsbyggnadskontoret eller jonas berg om inte annat anges. tryckt material kan beställas från översiktsplanegruppen, stadsbyggnadskontoret, tel:

5 konsekvensbeskrivning Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 Inledning och metod Metod Avgränsning och problem Alternativ Måluppfyllelse Når vi våra mål? Motverkar eller samverkar målen? Motverkar Motverkar eller samverkar Hållbar utveckling i tre dimensioner Sociala konsekvenser Arbete och försörjning Boende Delaktighet och inflytande i samhället Trygghet Fysisk aktivitet Livsmiljö Störningar från trafiken Föreslagna förändringar och fortsatt arbete Ekonomiska konsekvenser Befolkning och bostadsmarknad Näringsliv och arbetsmarknad Regionens tillväxt Slutsatser Föreslagna förändringar och fortsatt arbete Miljökonsekvenser Miljöbalkens krav och denna miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer Allmän beskrivning av miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan och minimerande åtgärder Miljökvalitetsmålen och hur de beaktas Uppföljning och övervakning Föreslagna förändringar och fortsatt arbete Index BILAGA 1: SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING MILJÖBALKEN 6 KAP. 16 )... 63

6 s a m m a n f a t t n i n g Sammanfattning Översiktsplanen tar upp förutsättningar, strategier och huvuddragen för användning av mark- och vattenområden. Ambitionen för konsekvensbeskrivningen är att i stora drag beskriva de ekonomiska, sociala och ekologiska/miljömässiga konsekvenserna. Variablerna tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges vision och prioriterade mål som utgår från de tre hållbarhetsdimensionerna. Fokus ligger på att diskutera i vilken grad översiktsplanen medverkar till att en önskvärd framtid nås. Utöver översiktsplanen finns det mycket annat som påverkar kommunens utveckling, såsom socioekonomiska trender, konjunktursvängningar och konsumentpreferenser. Konsekvensbeskrivningen består av två delar. En första del där det görs en avstämning gentemot översiktsplanens mål och en grov analys om målen samverkar eller motverkar varandra. I den andra delen ställs översiktsplanen gentemot ett jämförelsealternativ och de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna beskrivs för de båda alternativen. ÖVERSIKTSPLANEN OCH ALTERNATIV Översiktsplanen innebär att fortsatt planering ska ske med inriktning mot komplettering av den redan byggda staden i kombination med byggande i strategiska kollektivtrafikknutpunkter. Komplettering ska i första hand ske av Göteborgs centrala delar och de områden som har god tillgång till kollektivtrafik eller lätt nås med cykel eller gångtrafik. De utpekade strategiska knutpunkterna ska förstärkas genom utbyggnad av nya bostäder och verksamheter. Översiktsplanen jämförs med ett jämförelsealternativ ( JA). Jämförelsealternativet är uppbyggt med utgångspunkt från den inventering över möjliga exploateringsområden som genomfördes i studien Utbyggnadsplanering 05. Bebyggelse bedöms ske i varierande mängd i många riktningar, utifrån efterfrågan. Utbyggnadsvolymen fördelar sig mellan innerstad, mellanstad och ytterstad. En sådan utbyggnadsprincip leder till en utbredd och gles stadsstruktur. De mängder av bostäder och arbetsplatser som planeras för är detsamma i jämförelsealternativet som i översiktsplanen. Översiktsplanens och jämförelsealternativets konsekvenser redovisas för respektive aspekt av hållbarhetens tre dimensioner. NÅR VI VÅRA MÅL? Översiktsplanens större koncentration i den byggda staden innebär en bättre måluppfyllelse än med jämförelsealternativet. Den samlade bedömningen är att målen är möjliga att nå men det kommer att krävas framtida avvägningar och prioriteringar mellan målen. Det finns dock risker i översiktsplanen. Det helt avgörande är om satsningar på infrastruktur sker i rätt tid. Andra risker är påverkan på luftkvalitet, Natura 2000-områden och kulturvärden. STRATEGISKA MÅL SOM SAMVERKAR ELLER MOTVERKAR VARANDRA De strategiska målen kan samverka eller motverka varandra. Förändrat transportbehov är det strategiska mål, där riskerna för motverkan mot de andra målen är störst. I flera fall kan det vara svårt att entydigt urskilja eventuella konflikter då de blir synliga först i den kommande planeringen. Genom att utforma rekommendationer i översiktsplanen är det vår avsikt att i möjligaste mån minimera konfliktpunkterna. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a 6

7 s a m m a n f a t t n i n g HÅLLBAR UTVECKLING I TRE DIMENSIONER Översiktsplanens tillskott av bostäder och verksamheter tar relativt lite ny yta i anspråk i förhållande till det redan byggda Göteborg. Jämförelsealternativet med sin glesa struktur tar betydligt mycket mer plats i anspråk. Många av de konsekvenser som redovisas påverkas inte bara av översiktsplanen utan av livsstil och vanor. En sammanfattande analys visar att jämförelsealternativet innebär en fortsatt utbredd, gles bilberoende struktur, som är dyr och svår att kollektivtrafikförsörja. Båda alternativen kan medföra en ökad trafik och behov av investeringar i infrastruktur. Jämförelsealternativet innebär investeringar av infrastruktur i alla områden av kommunen. Översiktsplanen ger till skillnad mot jämförelsealternativet en tydligare profil som stad, vilket är positivt för regionen och näringslivet. Jämförelsealternativet å andra sidan kan tillfredställa marknaden bättre genom en större variation av nya bostadsområden. Båda alternativen kan innebära påverkan på Natura 2000-områden genom förslag till nya broar över Lärjeån respektive Säveån samt väg- och industriplanering vid Torsviken. Hur de utförs för att de ska kunna bli förenliga med bevarandeintresset får klaras ut i senare miljöprövningar i anslutning till projekten. Översiktsplanen bedöms vara förenligt med naturmiljö-, kulturmiljö-, friluftslivs- och landskapsbildsvärden. Komplettering av den byggda staden enligt översiktsplanen ger större möjligheter att skapa trygghet i gångstråk och vid hållplatser. Jämförelsealternativet innebär risk för att sammanhängande grönkvaliteter försämras i stadens utkanter och att kustnära lägen exploateras med bostäder. I centrala delar av Göteborg kommer sannolikt luftföroreningarna öka oavsett hur stadens byggs ut, eftersom fler människor bor i regionen och rör sig i staden. Översiktsplanen föreslår en tätare struktur som är lättare att kollektivtrafikförsörja och ger bättre möjligheter att gå och cykla vilket bör ge mindre utsläpp totalt och på sikt medverka till att staden klarar miljökvalitetsnormerna för luft. Fler människor kan komma att vistas i miljöer med trafikbuller och luftföroreningar vilket planeringen måste ta särskild hänsyn till. SOCIALA KONSEKVENSER Hur människors levnadsvillkor kan komma att påverkas av översiktsplanen i relation till jämförelsealternativet beskrivs under rubrikerna arbete och försörjning, boende, delaktighet, trygghet, fysisk aktivitet och vardagsliv. Jämställdhet, integration och barnperspektivet behandlas under de olika avsnitten. Översiktsplanens stora satsning på kärnan och regionstrukturen förväntas ge förutsättningar för ett mer mångsidigt näringsliv med olika typer av arbeten och kan medföra en högre sysselsättningsnivå än jämförelsealternativet. Blandade bostadstyper är positivt genom att det ger möjlighet till kvarboende under olika skeden i livet men också för att områdena får en mer blandad befolkningssammansättning. Översiktsplanens inriktning mot komplettering kan ge ett tillskott av bostadstyper som saknas och en större socioekonomiskt blandad befolkningssammansättning i de områden där komplettering sker. Någon större förändring i detta avseende kommer inte att ske i ytterområdena. Det är inte heller troligt att jämförelsealternativet skapar fler lägenheter i flerbostadshus i de ytterområden där sådana saknas. Eftersom översiktsplanen innebär högre exploateringsgrad kan det vara en större utmaning att klara boendemiljökvaliteter än i jämförelsealternativet. En tätare stad bör generellt ge större möjligheter till möten mellan människor vilket är viktigt ur mångfaldssynpunkt. Mötesplatser och kontakter mellan människor kan medföra att känslan av delaktighet och inflytande i samhället ökar. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a

8 s a m m a n f a t t n i n g Översiktsplanen bedöms ge en fördel gentemot jämförelsealternativet i dessa avseenden. Fysisk aktivitet är viktigt för välbefinnandet. Översiktsplanen ger bättre förutsättningar för fysisk aktivitet genom att det fokuserar mer på förtätning vilket kan ge en bättre tillgång till idrottsanläggningar och service och mer stimulerande och trygga promenader samt cykelturer. Översiktsplanens intentioner att bygga i den redan byggda staden där avstånden är korta och där kommunikationerna är väl utvecklade ger bättre förutsättningar för kvinnor och män att fördela vardagsarbetet, men regionförstoringen kan innebära långa resor och en ojämn fördelning av hemarbete och resor. En tätare stad ger större närhet till butiker och service vilket underlättar vardagslivet. EKONOMISKA KONSEKVENSER Fokus för den ekonomiska konsekvensbedömningen har varit tre områden: befolkning och bostadsmarknad, näringsliv och arbetsmarknad samt regionens tillväxt. Översiktsplanen ger bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt än jämförelsealternativet. Detta i huvudsak genom förbättrade möjligheter till befolkningstillväxt och möjligheter att interagera inom ramen för en större pendlingsregion. Tillväxtambitionerna är desamma i både översiktsplanen och i jämförelsealternativet, men realiseras något lättare med översiktsplanens starka fokus på kärnan. Den lägre grad av urbanitet och täthet i jämförelsealternativet kompenseras av mindre trängsel- och undanträngningseffekter i kärnan, varför skillnaderna totalt sett ändå blir små. Ett förhållandevis snabbt genomförande och finansiering av strategiska infrastrukturprojekt innebär att de negativa effekterna av trängsel och undanträngning kan minska och därmed bedöms översiktsplanen ge förutsättningar för en mer positiv utveckling än jämförelsealternativet. Översiktsplanen bedöms ge något bättre förutsättningar med avseende på den regionala tillväxten. Jämförelsealternativet har i sig inte bättre möjligheter än översiktsplanen att klara de stora investeringsvolymerna som behövs för att genomföra infrastruktursatsningarna. En mer spridd bebyggelse minskar koncentrationen av trafiktillväxt något, men samtidigt ger den mindre förutsättningar för att resa kollektivt, vilket ökar trycket på billederna totalt. MILJÖKONSEKVENSER Betydande miljöpåverkan Större väg- och järnvägsprojekt liksom projekt som påverkar Natura 2000-områden och verksamheter som prövas enligt miljöbalken kan innebära betydande miljökonsekvenser. Dit hör vägprojekt över Lärjeån, Säveån och i anslutning till Torsviken samt järnvägsprojekt som Västlänken, Triangelspåret, Norge/Vänernbanan, nytt läge för Hamnbanan med flera. Hamnens expansion västerut över Risholmen kan innebära påverkan på Natura 2000-området Torsviken. Dessa projekt kan negativt påverka olika bebyggda miljöer med bostäder och kulturmiljöer, mer eller mindre orörda naturmiljöer och vattenområden. Förändrat klimat med stigande havsytenivå, intensiv nederbörd och översvämning av vattendrag kan innebära både akut och långsiktig betydande påverkan på mark och vatten, byggnader, vägar och ledningar. För översvämnings- och skredrisker samt vatten- och avloppsfrågan finns särskilda utredningar med förslag på minimerande åtgärder. På karta 2 i översiktsplanen markeras områden med risk för översvämningar där särskild hänsyn ska tas. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a

9 s a m m a n f a t t n i n g Bostadsbebyggelse i centrala lägen och vid trafikleder med höga luftföroreningshalter och trafikbullernivåer kan innebära att människor utsätts för betydande miljöpåverkan. Men eftersom miljökvalitetsnormer ska följas och kommunen har en kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller, så förutsätts det att planering sker på så sätt att betydande miljöpåverkan undviks. Miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer Översiktsplanen beaktar miljökvalitetsmålen. Målet med störst relevans för planen är God bebyggd miljö. Översiktsplanen innehåller bland annat strategier och förslag för hur attraktiva stadsmiljöer ska åstadkommas, hur transportbehovet ska minskas, hur natur- och kulturmiljöintressen ska tillgodoses och hur energianvändningen kan bli mer hållbar. Miljökvalitetsnormer för luft överskrids idag i innerstaden. Översiktsplanens förslag med koncentration till kärnan innebär ett ökat trafikarbete i detta område. På den korta sikten, innan teknikutvecklingen medför renare utsläpp från fordon, förväntas översiktsplanen inte kunna motverka ett fortsatt överskridande för innerstaden. Relativt jämförelsealternativet med en mer spridd bilberoende struktur är översiktsplanen mer positiv med sin satsning på kollektivtrafik, gång och cykel. UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING Exempel på arbeten och sammanställningar som kan användas för uppföljning är den årliga miljörapporten som beskriver miljötillståndet i Göteborgs Stad, rapporten Beskrivning av Göteborgssamhällets utveckling, Statistisk årsbok för Göteborg samt uppföljning som hör till detaljplaner och fördjupningar av översiktsplanen som kan antas ha betydande miljöpåverkan. För specifika projekt med miljöpåverkan ska uppföljning även ske i anslutning till respektive miljökonsekvensbeskrivning av projektet. I framtiden kommer även kommunens arbete med miljökvalitetsmål och indikatorer att kunna användas för uppföljning. FÖRÄNDRINGAR EFTER SAMRÅDET OCH FORTSATT ARBETE Arbetet med konsekvensbeskrivningen har skett parallellt med samrådet av översiktsplaneförslaget. Utifrån de slutsatser som dragits av konsekvensbedömning samt inkomna synpunkter från samrådet har översiktsplaneförslaget i vissa delar ändrats inför utställning. En hel del frågor finns det också behov av att utreda i den framtida planeringen. Mindre kompletteringar som berör sociala aspekter har skett sedan samrådet, bland annat har ett stycke om social robusthet tillkommit. En tydligare markering om att samordna bostadsutbyggnad med utbyggnad av kollektivtrafik, arbetsplatser och lokaler för skola, vård och omsorg har tillkommit, liksom ett stycke om att kommunal service och verksamheter bör förläggas vid de lokala torgen för att stötta dem. En markering om att de vardagliga grönytorna ska uppmärksammas vid komplettering har tillkommit och i avsnittet i del 1 Mångfald - tryggt och mänskligt tas tydligare upp jämställdhets- och barnperspektivet och tillgänglighetsfrågan. Sett utifrån det ekonomiska perspektivet har också vissa förändringar av planförslaget skett. Det finns ett stort behov av olika slags verksamhetsytor i Göteborg och idag finns det dålig beredskap för att erbjuda alternativa etableringsmöjligheter för de verksamheter som trängs ut från kärnan. Därmed har den föreslagna omvandlingen av delar av Högsbo/Sisjön till blandad stadsbebyggelse ändrats till att gälla ett betydligt mindre område och resterande delar bibehåller nuvarande Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a 9

10 s a m m a n f a t t n i n g markanvändning som innebär verksamheter. Av samma anledning har föreslagen förändrad markanvändning till blandad stadsbebyggelse på Ringön lagts på längre sikt istället för på kortare sikt. Utifrån det ekologiska/miljömässiga perspektivet har rekommendationer för bostadsnära, gröna kvaliteter införts. Grönstrukturen har betonats liksom behovet av övergripande analys av natur- och kulturvärden med bristanalys, prioritering och utveckling. Dessutom anges att jord- och skogsbruksmarkens behöver värderas utifrån sina olika värden (bruknings-, upplevelse- och kretsloppsvärden samt biologisk mångfald). Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a 1 0

11 s a m m a n f a t t n i n g Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a 1 1

12

13 inledning och metod avgränsning och problem alternativ

14 i n l e d n i n g o c h m e t o d Inledning och metod En översiktplan är ett omfattande och komplext material som visar förutsättningar, strategier och huvuddragen för användning av mark- och vattenområden. Ambitionen för denna konsekvensbeskrivning är att i stora drag beskriva de ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenserna. Variablerna tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges vision och prioriterade mål, som utgår från de tre dimensionerna. Fokus ligger på att diskutera i vilken grad översiktsplanen medverkar till att en önskvärd framtid nås. Det är viktigt att vara medveten om att det finns mycket annat som påverkar kommunens utveckling i betydligt högre grad än översiktplanen, såsom socioekonomiska trender, konjunktursvängningar, konsumentpreferenser o.dyl. Endast övergripande beskrivningar är möjliga, mer detaljerade beskrivningar bör således göras i kommande planering för fördjupningar av översiktsplanen och detaljplaner vid behov. Planer där miljökonsekvensbeskrivningar är nödvändiga anges. EU-direktivet om miljöbedömningar för vissa planer och program har införts i svensk lagstiftning och föranlett ändringar i plan- och bygglagen och miljöbalken. En översiktsplan (och fördjupningar av den) antas alltid medföra betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning ska göras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas. Miljöbalken ställer krav på innehåll och process när det gäller MKB. Enligt plan- och bygglagen 4 kap. 1 ska översiktsplanens innebörd och konsekvenser kunna utläsas utan svårighet. Konsekvensbeskrivningen avser att: Diskutera om huruvida översiktsplanens innehåll stödjer den hållbara utvecklingens tre dimensioner; social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk/miljömässig hållbarhet. Undersöka om översiktsplanens innehåll gör det möjligt att nå de mål som formulerats för de strategiska frågorna. Målen för de strategiska frågorna tar sin utgångspunkt i Göteborgs Stads budget för Utifrån resultatet av konsekvensbedömningen ge möjlighet att förändra översiktsplanens innehåll, för en hållbar utveckling och en bättre måluppfyllelse. Vara ett beslutsunderlag för översiktsplanen och uppfylla plan- och bygglagens och miljöbalkens regler om konsekvensbeskrivning, miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a 1 4

15 I N L E D N I N G O C H M E T O D Metod Arbetet med konsekvensbeskrivningen har skett parallellt med arbetet att ta fram översiktsplanen. Det var en därför en ofärdig konsekvensbeskrivning som presenterades i samrådsförslaget, med en uppmaning att påtala förhållanden angelägna för det fortsatta arbetet. Synpunkter på både konsekvensbeskrivning och övrig översiktsplan har lämnats in och resulterat i vissa förändringar. Konsekvenserna för de tre olika hållbarhetsdimensionerna behandlats i separata delar utifrån sina förutsättningar. De sociala konsekvenserna har belysts under två seminarier där inbjudna experter från kommun och universitet har gett värdefulla synpunkter. De ekologiska aspekterna har behandlats på totalt tre olika seminarier där berörda kommunala förvaltningar bidragit med sin kompetens inom olika områden. För att beskriva de ekonomiska aspekterna har ett nära samarbete skett med en utomstående konsult, SWECO Eurofutures. Den ekonomiska konsekvensanalysen är dels uppbyggd av två enkätundersökningar, dels en workshop med personal från andra kommunala förvaltningar och bolag samt Swecos egen analys. De tre hållbarhetsperspektiven hanteras samlat under avsnittet Hållbar utveckling i tre dimensioner. Översiktsplanen jämförs med ett jämförelsealternativ när det gäller styrka/möjlighet och svaghet/risk. Det diskuteras också hur målen för de strategiska frågorna i planen uppfylls. För att beskriva målkonflikter och risker finns en matris där de strategiska målen ställs mot varandra. Vid två tillfällen har samråd hållits med länsstyrelsen om vad som är viktigt att belysa i en miljökonsekvensbeskrivning på denna nivå. Avgränsning och problem Beskrivningen av konsekvenserna är inte begränsade till Göteborgs geografiska avgränsning. Hur Göteborg planerar får effekter även utanför kommungränsen. Då översiktsplanen är övergripande till karaktären blir också konsekvensbeskrivningen det och endast de stora dragen behandlas. Ambitionen har varit att beskriva konsekvenserna för en mängd olika typer av mål; översiktsplanens egna mål, olika hälsomål, miljökvalitetsmål och andra relevanta mål. Detta har inneburit att konsekvensbeskrivningen kan upplevas splittrad, syftet har dock varit att göra beskrivningen bredare. En strävan har också varit att hitta rätt nivå på bedömningarna, att lyfta fram bara det viktigaste och sålla bort detaljer, utan att vattna ur innehållet. I konsekvensbeskrivningen jämförs konsekvenserna av olika alternativ för olika typer av mål, snarare som tendenser än med absoluta mått. Översiktsplan spänner över lång tid och även konsekvensbeskrivningen har ett långsiktigt perspektiv. En översiktsplan är vägledande och kan ge möjligheter och begränsningar, men det kan vara andra faktorer som styr själva handlandet och utvecklingen, till exempel ekonomiska möjligheter, efterfrågan, konsumtionsvanor, beteendevanor, sociala faktorer och naturgivna förutsättningar. En svårighet för bedömningen är att översiktsplanen i sig förutsätter att vissa åtgärder verkligen genomförs. Detta gäller särskilt den kraftfulla satsningen på kollektivtrafiken. Utfallet av översiktsplanen beror i hög grad på om kollektivtrafiken byggs ut i planerad omfattning och vägtrafiken inte ökar. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a 1 5

16 i n l e d n i n g o c h m e t o d Alternativ Översiktsplanen Översiktsplanen innebär att fortsatt planering sker med inriktning mot komplettering av den byggda staden i kombination med byggande i strategiska kollektivtrafikknutpunkter i överensstämmelse med byggnadsnämndens beslut i anslutning till Utbyggnadsplanering 05. Det vill säga en komplettering av Göteborgs centrala delar och de områden som har god tillgång till kollektivtrafik eller lätt nås med cykel, samt att utpekade strategiska knutpunkter förstärks genom utbyggnad av nya bostäder och verksamheter. Dessa områden ska kompletteras på ett sätt som leder till större blandning och en levande stadsmiljö. Tillkommande bebyggelse ska stärka den befintliga stadsstrukturen och skapa en stad som uppmuntrar till vistelse för alla. Ny- och ombyggnad ska bidra till en ökad mångfald och en vitalisering av stadsdelarna. En annan utgångspunkt är att bevara Göteborgs unika tillgångar, både i byggda miljöer samt i natur- och kustområden, samt att verka för en stad som gör det goda livet möjligt även på längre sikt. För det krävs en övergång av en stor andel av resandet med biltrafiken till kollektiva färdmedel, vilket är intimt sammankopplat med att staden bör vara tät samt koncentrerad till vissa knutpunkter. Utanför nuvarande stadsbebyggelse föreslås framtida utvecklingsområden för ny bebyggelse, men först på sikt och efter att vissa strukturella fundament såsom kollektivtrafik finns på plats. Ytterområdena sparas för att skapa en handlingsfrihet för framtiden. En blandning av boende och arbetsplatser eftersträvas så långt det är möjligt. I utbyggnadsområden följer arbetsplatser kopplat till boendeservice som skolor och service. De verksamheter som är störande för omgivningen lokaliseras till befintliga industriområden, i hamnen eller i anslutning till Göteborg city airport i Säve. För att skapa goda förutsättningar för Göteborgs framtida attraktivitet för kunskapsföretag behövs också attraktiva och lättillgängliga lokaliseringar av kontorsbebyggelse. Dessa föreslås lokaliseras till områden som Norra/Södra älvstranden, Gullbergsvass och andra centrala delar. Utförligare sammanfattning av översiktsplanen finns dels i översiktsplanens del 1 och dels i form av ett särtryck. Jämförelsealternativet/nollalternativet Översiktsplanen jämförs med ett jämförelsealternativ, eller nollalternativ som det också kallas. Jämförelsealternativet är även det uppbyggt med utgångspunkt från den inventering över möjliga exploateringsområden som genomfördes i studien Utbyggnadsplanering 05. Översiktsplanen och jämförelsealternativets konsekvenser redovisas för respektive aspekt av hållbarhetens tre dimensioner (social, ekonomisk och miljömässig/ekologisk). Bebyggelse bedöms ske i varierande mängd i många riktningar, utifrån efterfrågan. Utbyggnadsvolymen fördelar sig mellan innerstad, mellanstad och ytterstad. En sådan utbyggnadsprincip leder till en utbredd och gles stadsstruktur. Planering för omfattande nybebyggelse utanför nuvarande stadsbebyggelse har pågått. De mängder av bostäder och arbetsplatser som planeras för är detsamma i jämförelsealternativet som i översiktsplanen Även för jämförelsealternativet gäller en blandning av boende och arbetsplatser eftersträvas så långt det är möjligt. I utbyggnadsområden följer arbetsplatser kopplat till boendeservice som skolor och service. De verksamheter som är störande för omgivningen lokaliseras till befintliga industriområden, i hamnen eller i anslutning till Göteborg city airport i Säve. För att skapa goda förutsättningar för Göteborgs Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a 1 6

17 I N L E D N I N G O C H M E T O D framtida attraktionskraft för kunskapsföretag behövs också attraktiva och lättillgängliga lokaliseringar av kontorsbebyggelse. Dessa föreslås lokaliseras till områden som Norra/Södra älvstranden, Gullbergsvass och andra centrala delar. Andra alternativ Andra alternativ än denna översiktsplan och jämförelsealternativet har också diskuterats, men förkastats av olika skäl. Ett alternativ som fokuserar på miljökvalitetsmålen skulle behöva innehålla ännu kraftigare begränsningar för miljöstörande transporter. Detta skulle motverka kommunens ambitioner om att vara en del i en växande region samt att vara Nordens logistikcentrum, om inte extraordinära satsningar samtidigt görs. Det handlar dels om att totalt sett minska transportarbetet, dels om att övergå till mindre miljöstörande transporter. Även andra omfattande begränsningar av olika miljöstörningar skulle behöva göras jämte satsningar på olika miljöförbättringar. Det kan handla om att reservera plats för förnyelsebar energi, olika kretslopp, våtmarker för vattenrening men även om att minska användningen av energi, material och att minska mängden avfall och avlopp. Det handlar också om att ta stor hänsyn till och förbättra för natur-, kultur- och andra miljövärden. För att inte avlägsna sig från målen, måste många negativa ingrepp kompenseras. Även om vissa åtgärder ur ett miljöperspektiv är viktiga kan de vara svåra ur ett ekonomiskt eller politiskt perspektiv. Om den ekonomiska utvecklingen blir sämre än väntat kommer exploateringstakt, befolkningstillväxt och trafikökning också att minska tillsammans med vissa miljöstörningar. Samtidigt kommer resurser för och tillfällen till miljöförbättringar också att minska. Många alternativ kan diskuteras men att bygga upp flera jämförelsealternativ lika grundligt som översiktsplanen är mycket resurskrävande och bedöms inte vara praktiskt möjligt. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a 1 7

18

19 Måluppfyllelse Når vi våra mål? motverkar eller samverkar målen?

20 m å l u p p y l l e l s e Måluppfyllelse Syftet med detta avsnitt är en avstämning gentemot strategierna om måluppfyllelse. Avsnittet består dels av en diskussion kring om målen, som de beskrivs i de strategiska frågorna, är möjliga att nå och dels ett resonemang kring eventuella målkonflikter. Når vi våra mål? Den samlade bedömningen är att målen är möjliga att nå, dock kommer det att krävas framtida avvägningar och prioriteringar mellan målen. Det finns också vissa risker, bland annat konsekvenserna av att nödvändiga infrastruktursatsningar inte sker i rätt tid samt påverkan på luftkvalitet, Natura 2000-områden och kulturvärden. 1. Göteborgs roll i en växande region Göteborg ska vara en attraktiv stad för människor och företag genom att vara en stark och tillgänglig regionkärna. En komplettering av centrala delar av Göteborg med arbetsplatser och bostäder i kombination med förstärkt infrastruktur för framförallt spårbunden trafik skapar förutsättningar för regionutvidgning. En större och tätare region är positiv för den ekonomiska utvecklingen i regionen. Översiktsplanens tydliga satsning på centrala Göteborg och knutpunkter ger större möjligheter att öka andelen kollektiv-, gång- och cykeltrafikanter med mindre miljöbelastning som följd. Fler centrala bostäder ger också möjlighet för fler att få tillgång till arbete, kultur och service på nära håll. För boende längre ut i regionen ger förbättrade kollektiva transporter in till centrala arbetsplatser tillgång till en större arbetsmarknad. Det ger också möjligheter till andra boendealternativ än i centrala staden. Samtidigt kan resandet ge långa arbetsdagar och innebära minskad jämställdhet mellan dem som arbetar i eller i närheten av hemmet och dem som pendlar långt. Idag är det övervägande män som reser långt. Det finns flera osäkerhetsmoment i strategin. Framförallt kring när de stora centrala trafikinvesteringarna kan komma till stånd. Förskjutningar i tiden kan ge obalanser och problem med framkomligheten vilket kan ge en negativ påverkan ur såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt perspektiv. Det ligger också en utmaning i åstadkomma det blandade innehåll och de miljöer som både ger goda förutsättningar för företag och en god boendemiljö, samtidigt som den ska rymma en stor mängd kollektivtrafik. 2. Attraktiva stadsmiljöer Göteborg ska upplevas som levande och trivsam i alla sina stadsdelar, med spännande miljöer och tilltalande utformning. En stadsmiljö har en lång rad egenskaper som sammantagna ger dess karaktär och kan skapa upplevelser av skönhet och trevnad. Det kan gälla hushöjder, gatubredder, mängden butiker, hur bilar och gående blandas, att det finns ett torg och en liten park. Att miljön också ger bra möjligheter till möten mellan människor är Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a 2 0

21 m å l u p p y l l e l s e fundamentalt för att den ska upplevas ha stadskaraktär. Översiktsplanen har en tillväxtinriktning, med bland annat en tätare bebyggelse i de centrala delarna och i knutpunkterna, samt en utökad kärna. Här uppstår en rad utmaningar för stadsplaneringen. En hög exploatering i ny bebyggelse, som i många fall kommer att vara nödvändig, ska balanseras av att rummen inom och runt kvarteren uppfattas ha bra proportioner, vara trivsamma, ha rimliga solvärden och ge bra möjligheter för olika människor i olika åldrar att vistas där. Exempelvis måste önskemål om att bygga höga hus granskas även utifrån sådana vardagliga kvaliteter. Att det finns gröna ytor inom rimliga avstånd från bostäder även vid en hög exploatering är också en viktig faktor för hur stadskvaliteter upplevs. För att en stadsmiljö ska upplevas som spännande och levande måste den också innehålla många funktioner. Det finns en risk att ny bebyggelse i kärnan vid en högkonjunktur i huvudsak inriktas på näringslivets och regionala funktioners behov. Markupplåtelser och stadsplanering måste därför inriktas på att skapa mångfunktionella miljöer med ett ganska stort inslag av bostäder, även i regionkärnan. De stora satsningarna i infrastruktur som krävs kan medföra en storskalighet i de centrala delarna. Nya anläggningar för kollektiv- och biltrafik kan komma att få en utformning och dimension som påverkar upplevelsen av den traditionellt framväxta stadens kvaliteter. Däremot är det en positiv möjlighet att försköna staden genom att anlägga parkeringsanläggningar under mark, överbyggda av vackra torg och platser. Olika delar av staden har olika tillgångar som måste tas tillvara och utvecklas vid komplettering. Längre ut från centrum kommer det även fortsatt att planeras för kompletteringar av olika slag, för att göra stadsdelar mer allsidiga. Inte sällan väcker dessa projekt reaktioner genom sin storlek, skala och även en arkitektur som upplevas som främmande. Ytterligare en utmaning för stadsplaneringen är därför att anpassa kompletteringsbebyggelse så att den har en karaktär som är rimlig och försvarbar, och som ökar den rumsliga och arkitektoniska kvaliteten på platsen. 3. Robust samhälle Göteborg ska vara en ur grundläggande aspekter robust stad Mer eller mindre oväntade händelser kan komma att styra utvecklingen åt ett annat håll än vad som idag verkar troligt. Räntor, energipriser och förändrad lagstiftning m.m. kan förändra efterfrågan på boende och medföra resande i ny riktning, men också livsstil och preferenser kan komma att förändras. En fysisk struktur måste vara hållbar i ett längre perspektiv och kunna fungera med nya förutsättningar. Om förutsättningarna för individuellt resande förändras eller om stadsboende uppfattas som mer attraktivt är det fördelaktigt med en tät struktur som i översiktsplanen. Å andra sidan finns det även risker med en tät stadsstruktur där miljöförhållandena kan bli besvärliga med t.ex. dåliga solvärden, brist på rekreationsmöjligheter och försämrad luft. Även att bygga för regionförstoring innebär risker i avseendet robusthet. Bland annat krävs en väl tilltagen lägsta nivå för byggande nära älv och kust. Hur ser framtiden ut med en skärpt energisituation? Översiktsplanen ger förutsättningar för en mindre energikonsumtion per person genom att det kollektiva resandet ges en högre prioritet. Om- och nybyggnad av energisnåla hus, exempelvis passivhus, bidrar också till energihushållning. Det är också lättare att bygga ut fjärrvärme i en tät struktur. Om tillväxten avtar är det ur robusthetsynpunkt bättre att bygga i den redan byggda staden. Generellt gäller att stora ensidiga system är mer sårbara än små och flexibla. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a 21

22 m å l u p p y l l e l s e 4. Fler bostäder De som bor och vill bo i Göteborg ska kunna erbjudas goda bostäder i en trygg och stimulerande miljö i en hållbar stadsstruktur. Göteborg har markresurser för att klara bedömd bostadsbyggnadsvolym genom att bygga enligt utbyggnadsstrategin. En stor volym finns i planer som blir klara de närmaste åren och i de stora projekten i kärnan och i mellanstaden. En del av de centrala projekten kan komma att försenas p.g.a. att trafikinfrastrukturen dröjer. Genom lämplig utbyggnadsordning bedöms ändå tillräckligt stor volym av denna typ av bostäder kunna byggas. En del småhusprojekt tillkommer i mellanstaden och en del i befintliga byggrätter och genom planer som kommer att antas under de närmaste åren. Målen om att variation av olika typer av bostäder bör kunna uppnås i stort. De stora områden som lagts in som utredningsområden är starkt beroende av kollektivtrafikinvesteringar, men bör när de byggs kunna ge en stor volym och blandade typer av bostäder. Om målen om bostäder, bostadsmiljöer och bostadskvaliteter ska uppnås krävs en medveten och konsekvent styrning på alla planeringsnivåer och vid kommunens avtal vid markanvisningar eller allmännyttans byggande. Ett problem är att det nya som byggs är dyrt vilket utestänger många människor, framförallt de som är nya på bostadsmarknaden, ofta unga och invandrare. De stora centrala områdena kan därför komma att få en ensidig befolkningssammansättning med få barn och låginkomsttagare. Efterfrågan på bostäder bedöms idag som mycket stor men kan bli mer fluktuerande framöver beroende på ekonomisk utveckling och boendepreferenser. En kraftig ökning av efterfrågan på småhus som kan tillfredsställas långt utanför Göteborg skulle dock kunna medföra ökad utflyttning av vissa befolkningsgrupper och därmed även ökat resande. 5. Växande och förändrad handel Skapa förutsättningar för en handels- och servicestruktur som ger god tillgänglighet för alla konsumenter, konkurrensbefrämjande etableringsmöjligheter för företagen, god miljöhänsyn och förutsättningar för god arkitektur. Det är många mål som ska uppfyllas när det gäller handelsutvecklingen och det finns flera konflikter inbyggda. Handelns utveckling har stor påverkan på alla tre aspekterna av hållbarhet. Branschen lever under stor konkurrensutsättning och trenden går mot större butiker. Köpstarka kunder tar gärna bilen för att åka till de många olika köpcentrumen runt om i regionen och utvecklingen går mot att allt större del av försäljningen sker där. Fler alternativa köpcentra att välja mellan kan innebära ökat resande mellan dem. En utveckling i och i anknytning till befintliga anläggningar som föreslås i översiktsplanen, gör det lättare att ordna kollektivtrafik och ger bättre tillgänglighet för olika kundgrupper. En ökad specialisering av handelscentra och balans så att varje sektor kan erbjuda alla typer av handel kan leda till mindre resande. Inriktningen mot komplettering med bostäder kan innebära fördelar för lokala torg och närhandel. Hur strategin påverkar konkurrensen och prisutvecklingen är svårare att bedöma. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a 2 2

23 m å l u p p y l l e l s e 6. Expansivt näringsliv Skapa en stark, hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv i regionen. Det är positivt ur ett näringslivsperspektiv att förtäta och utveckla centrala Göteborg med bostäder och lokaler för kontor och handel. Detta tillgodoses i översiktsplanen. Centrala lägen är mer intressanta för de växande tjänstenäringarna. Det är viktigt att skapa attraktiva lägen kring knutpunkterna för att locka företag dit och de utpekade strategiska knutpunkterna har olika förutsättningar för detta. Knutpunkter i halvcentrala lägen där det redan finns etablerade företag bör ha större möjligheter att bli attraktiva för kontorsbebyggelse, t.ex. vid Gamlestaden och Backaplan. Ytterligare en viktig strategi för Göteborgs näringslivsutveckling är att låta befintliga kluster och branschstråk utvecklas vilket tillgodoses i planen. Lokalisering av verksamheter styrs också av en rad andra faktorer som medför att de alternativa placeringarna begränsas, såsom behov av bra logistikläge eller särskilda lokaliseringar för bullrig eller störande verksamheter. De omfattande kollektivtrafikinvesteringarna som är nödvändiga för att klara de förväntade trafikökningarna kan dra ut på tiden. Detta kan innebära stora trängselproblem i centrala Göteborg, vilket i sin tur minskar Göteborgs attraktion för näringslivsetableringar och expansion. En annan risk är en kraftig långvarig lågkonjunktur, vilket kan medföra att sysselsättningen minskar. Då stora centrala områden omvandlas ställs krav på att klara efterfrågan på lägen för småföretag och mindre industri. I nuläget är det en svår fråga att lösa och behovet tillgodoses inte i önskvärd utsträckning i översiktsplanen. 7. Nordens logistikcentrum Göteborg och hamnen ska stärkas som Nordens logistikcentrum För att kunna hantera en ökande mängd gods behöver hamnen större utrymme och en förbättrad infrastruktur. Översiktsplanen anvisar en möjlighet till att skapa sex nya kajplatser vid Arendal och vid Risholmen. Vägfrågorna till Risholmen är inte lösta, utan det återstår en fortsatt analys där problematiken kring Natura 2000-området vid Torsviken måste vägas in. Översiktsplanen visar också på utbyggnader av vägsystemet och alternativa dragningar av en dubbelspårig Hamnbana. Om finansieringsfrågorna inte kan lösas, kvarstår kapacitets- och miljöproblemen. Exploateringen av Torslanda ger ökad trafik på väg 155. Detta ger sämre framkomlighet för transporter till hamnen. I översiktsplanen markeras att frågorna kring Vänertrafiken och Stena-terminaelerna har stor betydelse för hur staden kan komma att utformas. Hur och i vilka former frågan ska diskuteras är inte utklarat. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a 2 3

24 m å l u p p y l l e l s e 8. Förändrat transportbehov Trafik- och bebyggelsestrukturen ska anpassas till ett mer effektivt och mer uthålligt samhälle, med en god tillgänglighet och en säker trafikmiljö. Översiktsplanen föreslår en tätare stadsstruktur som stödjer den befintliga kollektivtrafiken. Förutsatt att kapacitetsproblemen för kollektivtrafiken, speciellt i centrala staden löses, är det med denna bebyggelsestruktur lättare att skapa en god kollektivtrafik med hög turtäthet och korta gångavstånd. Eftersom den tätare strukturen ger kortare avstånd får fler möjlighet att välja att gå eller cykla. Ökningen av biltrafiken kan därmed begränsas. Översiktsplanen kan ge hög belastning på förbindelserna över älven eftersom dessa till stor del även nyttjas för lokala resor. Investeringar i det centrala vägnätet blir viktiga för att lösa tillgängligheten, eftersom trafiken koncentreras mer. Infarter till centrum får en hög belastning, både avseende kollektiv- och biltrafik, och investeringar för att lösa kapaciteten kan bli nödvändiga för alla dessa stråk. Här bör betonas vikten av att investeringarna kommer till, utan dessa riskerar man att varken tillgängligheten eller miljöfaktorn kommer att klaras. 9. Mångfald, tryggt och mänskligt Göteborg ska vara en trygg stad där alla olika befolkningsgrupper kan känna tillhörighet till det offentliga rummet och ha möjlighet att mötas. En möjlighet för den fysiska planeringen att påverka utvecklingen mot en förbättrad integration är att öka förutsättningarna för möten mellan människor. Översiktsplanen föreslår många strategier för detta, framför allt större täthet, blandade områden där olika aktiviteter sker och där olika typer av bostäder finns, utveckling av kollektivtrafiken och överbryggningar av barriärer. För att dessa strategier ska lyckas måste i efterföljande planering samverkan ske mellan många politikområden, bolag och företag. Positivt är planens betoning på tillgänglighet för alla, till exempel till kusten och dess satsning på friluftsbad, vilka redan idag utgör en viktig mötesplats för olika befolkningsgrupper. Vid en koncentrerad snabb utbyggnad av centrala staden finns risk för att målen om tillgänglighet för alla inte prioriteras samt att befolkningssammansättningen blir ensidig. Planen försöker ta fasta på en livskraftig, långsiktigt hållbar stad med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Dagens tendens är ökande sociala klyftor och risk för polarisering finns. Det är något som måste hanteras genom andra politiska styrmedel än via en översiktsplan. 10. Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet Göteborg ska erbjuda goda rekreationsmöjligheter och vara en hälsosam, mänsklig och trygg stad. Översiktsplanen innebär utbyggnad av stora omvandlingsområden centralt. Här är det viktigt att även bygga in parker och gröna stråk och utnyttja närheten till vattnet. Planen ger goda förutsättningar att länka samman staden genom komplettering och därmed bygga den trygga staden. Att bygga i den redan bebyggda delen av staden kan innebära att grönkvaliteter byggs bort till nackdel för folkhälsan. Borttagna grönvärden ska kompenseras. Göteborgs centrala delar har brist på friområden för rekreation. Genom att utveckla de befintliga områdena och Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g» S I D a 2 4