Underrättelse till ersättare KUNGÖRELSE

Transkript

1 KALLELSE till ledamöter 1(1) Underrättelse till ersättare KUNGÖRELSE Öckerö kommunfullmäktige kallas till sammanträde torsdagen den 13 juni 2013 kl i Öckerösalen, Kommunhuset, för behandling av följande ärenden: Förmöte: Öckeröalliansen i Lejonet, kommunhuset, KL Socialdemokraterna i Fjärholmen, kommunhuset, KL Miljöpartiet i Risö, kommunhuset, KL Upprop 2. Val av protokollsjusterare jämte fastställande av tid och plats för protokollets justering (förslag: senast måndagen den 17 juni 2013 kl i kommunhuset). 3. Ägartillskott reglering av fordran/revers mellan Öckerö kommun och ÖBO AB 4. Kommunens borgensåtagande mot ÖBO AB proprieborgen Policy för markanvisning 6. Besvarande av medborgarförslag om trafiksäkerhet för Heinö- och Öckerövägen 7. Besvarande av medborgarförslag om etablerande av stall eller ridskola 8. Besvarande av motion om säkrare och tryggare motionsspår 9. Besvarande av medborgarförslag om Kalvsund skola och förskolas nedläggande 10. Finansiering av utredning av järnväg Göteborg-Borås, delen Göteborg-Mölnlycke 11. Omstrukturering av Renova AB 12. Budget Årliga ärenden i budgetprocessen - Förslag till driftsramar 2014, förslag till taxor, ekonomisk treårsplan , jämte förslag till skattesats och upplåning år Förslag till investeringsbudget 2014 och investeringsplan Öckerö den 5 juni 2013 Bengt Olausson Ordförande Lars G Andersson Sekreterare Kommunfullmäktiges sammanträde direktsänds av Radio Öckerö på 94.1 Mhz. Ljudsändningar via webben är tillgängliga vi kommunens hemsida. - Förslag till budget 2014 hålls tillgänglig i medborgarkontoret, kommunhuset, Öckerö

2

3 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Jarl Gustavsson Ärende: Skrivelse från styrelsen i Öckerö Bostads AB avseende behov av ytterligare tillskott Diarienummer: 0063/13 Reviderad skrivelse Ägartillskott - reglering av fordran/revers mellan Öckerö kommun och Öckerö Bostads AB Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar att tecknad revers mellan Öckerö kommun och Öckerö Bostads AB regleras/minskas med tkr. Bakgrund Öckerö Bostads AB har i skrivelse framfört behov av att kommunen som ägare stärker bolaget finansiellt för att stå bättre rustat inför planerade satsningar. Genom att minska bolagets reversskuld till kommunen kan den finansiella situationen (soliditeten) stärkas. Bedömning av nödvändigt ägartillskott har uppgått till tkr. En del har redan reglerats enligt beslut i kommunstyrelsen ( ) till beloppet tkr. Återstår tkr att reglera som ägartillskott till Öckerö Bostads AB. Kommentar Redovisningsmässiga och finansiella konsekvenser för parterna av minskad fordran/skuld klarläggs i bilaga nedan. Effekten blir ett kapitaltillskott som bl.a. stärker Öckerö Bostads AB soliditetsmässigt. För kommunen ökar det bokförda värdet på aktier och andelar på balansräkningen samtidigt som framtida ränteintäkter påverkas negativt. Jarl Gustavsson ekonomichef bilaga: Redovisningsmässiga konsekvenser Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

4

5

6

7

8

9

10

11

12 Redovisningsmässiga konsekvenser vid kapitaltillskott från Öckerö kommun till Öckerö Bostads AB reglering av revers Öckerö kommun Påverkar inte resultatet Minskar revers/fordran Påverkar inte soliditeten Framtida resultatpåverkan i form av minskade ränteintäkter (negativt) Framtida likviditetspåverkan i form av minskade ränteintäkter (negativt) Bokfört värde ökar på aktier och andelar Redovisningen: Ökning av aktier (debet) Minskning av revers/fordran (kredit) Öckerö Bostads AB Påverkar inte resultatet Minskar revers/skuld Soliditeten ökar Framtida resultatpåverkan i form av minskade räntekostnader (positivt) Framtida likviditetspåverkan i form av minskade räntekostnader (positivt) Ökning av fritt eget kapital Redovisningen: Minskning av revers/skuld (debet) Ökning av fritt eget kapital (kredit) h:\desktop\kf\3 c.docx

13

14

15 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Jarl Gustavsson Ärende: Kommunens borgensåtagande mot Öckerö Bostads AB - proprieborgen 2013 Diarienummer: 0065/13 Öckerö Bostads AB - proprieborgen 2013 Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige beslutar om proprieborgen för Öckerö Bostads AB:s låneförpliktelser under en tid av högst tio år och ett belopp av högst åttahundratre miljoner ( ) kronor jämt därpå löpande ränta och kostnader. 2. Kommunfullmäktige upphäver tidigare tecknad borgen mot Öckerö Bostads AB. Bakgrund Öckerö kommun har som ägare till Öckerö Bostads AB gått i borgen för bolagets upptagande av lån hos kreditgivare. Sedan år 2011 gäller ny borgensrutin. Kommunfullmäktige beslutar årligen om proprieborgen upp till ett högsta lånebelopp, d.v.s. en låneram. Samtidigt upphäver fullmäktige sitt beslut från året innan. Rutinen förenklar och tydliggör borgensförfarandet i fullmäktige. Beslut fattas endast vid ett tillfälle och bolaget kan uppta lån utan nytt borgensbeslut. Kommentar Borgensmannen, kommunen, skall bekräfta på lånehandlingen att lånet omfattas av borgensåtagandet/borgensramen. Bekräftandet skall göras av behörig tjänsteman, lämpligen ekonomichefen alternativt redovisningsekonom. Kommunstyrelsens ekonomienhet för löpande redovisning över de kommunala bolagens upplåning och av kommunfullmäktige beviljad borgen. I samband med det årliga borgensärendet skall detta kompletteras med bilagor: 1. Förslag till ny proprieborgen/utökad ram vilka investeringsprojekt avses? 2. Kreditgivare/lånebelopp nuläge? Jarl Gustavsson ekonomichef Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

16

17

18

19

20

21 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad Handläggare: Robert Svensson Ärende: Markanvisningspolicy Diarienummer: 0149/13 Markanvisningspolicy Förvaltningens beslutsförslag Markanvisningspolicy med ansvar och befogenheter för Öckerö kommun fastställs Bakgrund Planering för nya bostadsfastigheter och andra exploateringsfastigheter kan ske dels på privatägd mark dels på av kommunen ägd mark. För privatägd mark är kommunen delaktig och påverkar genom bland annat planmonopolet och tecknande av exploateringsavtal. När kommunen är markägare överlåts marken genom tecknande av inledningsvis markanvisningsavtal samt därefter exploateringsavtal och köpeavtal till utsedd byggherre. Det finns ofta behov eller önskan om att redan i tidigt skede göra klart vem eller vilka som ska vara med och utveckla ett aktuellt markområde. Fördelarna är att kommunen från början får en samtalspartner som i många fall har stor kompetens, samtidigt som byggherren själv kan känna trygghet och våga gå in med större resurser i projektet. Det är också troligt att detaljplanen blir mer ändamålsenlig och bättre anpassad till blivande bebyggelse om byggherren deltar aktivt i planarbetet. I markanvisningsavtal ges en byggherre rätt att under begränsad tid förhandla med kommunen om tilldelning av ett utpekat markområde. I exploateringsavtal regleras ansvarsfördelning och åtaganden mellan kommunen och exploatören kopplade till aktuell detaljplan, grundat på reglerna i plan- och bygglagen (PBL). I köpeavtal regleras tillträde, betalning och när köpebrev skall utfärdas. Markanvisningspolicyn redogör för Öckerö kommuns förhållningssätt när kommunen överlåter mark för exploatering. Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

22 Ärende Policy Bostadsförsörjningen i Öckerö Kommun ska ske i samverkan mellan kommunen och olika aktörer inom bostadsmarknaden. Kommunen ska styra inriktningen så att rådande bostadspolitiska mål uppfylls. Alla intressenter av exploatering ska bli bedömda och behandlade utifrån samma grunder. Ansvar och befogenheter; Kommunfullmäktige Beslutar om markanvisningspolicy Kommunstyrelsen Beslutar om riktlinjer för markanvisning Samhällsbyggnadschefen Beslutar om regler och rutiner för handläggning av markanvisning

23 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad Handläggare: Robert Svensson Ärende: Riktlinjer för markanvisning Diarienummer: 0150/13 Riktlinjer för markanvisning Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen Riktlinjer för markanvisning fastställs. Riktlinjerna träder i kraft när kommunfullmäktiges beslut om markanvisning vunnit laga kraft. Intill dess gäller riktlinjerna i tillämpliga delar. Bakgrund Kommunfullmäktige har fastställt policy för markanvisning. Markanvisningspolicyn redogör för Öckerö kommuns förhållningssätt när kommunen överlåter mark för exploatering. Kommunstyrelsen skall utgående från denna policy fastställa riktlinjer. Ärende Bostadsförsörjningen i Öckerö Kommun ska ske i samverkan mellan kommunen och olika aktörer inom bostadsmarknaden, där kommunen på olika sätt kan styra inriktningen så att rådande bostadspolitiska mål uppfylls. Det finns flera aktörer som är intresserade av att delta och få köpa mark för nybyggnation i Öckerö Kommun. En grundläggande princip är att alla intressenter av exploatering ska bli bedömda och behandlade utifrån samma grunder. Riktlinjer Bakgrund Planering för nya bostadsfastigheter och andra exploateringsfastigheter kan ske dels på privatägd mark dels på av kommunen ägd mark. För privatägd mark är kommunen delaktig och påverkar genom bland annat planmonopolet och tecknande av exploateringsavtal. Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

24 När kommunen är markägare överlåts marken genom tecknande av inledningsvis markanvisningsavtal samt därefter exploateringsavtal och köpeavtal till utsedd byggherre. Det finns ofta behov eller önskan om att redan i tidigt skede göra klart vem eller vilka som ska vara med och utveckla ett aktuellt markområde. Fördelarna är att kommunen från början får en samtalspartner som i många fall har stor kompetens, samtidigt som byggherren själv kan känna trygghet och våga gå in med större resurser i projektet. Det är också troligt att detaljplanen blir mer ändamålsenlig och bättre anpassad till blivande bebyggelse om byggherren deltar aktivt i planarbetet. I markanvisningsavtal ges en byggherre rätt att under begränsad tid förhandla med kommunen om tilldelning av ett utpekat markområde. I exploateringsavtal regleras ansvarsfördelning och åtaganden mellan kommunen och exploatören kopplade till aktuell detaljplan, grundat på reglerna i plan- och bygglagen (PBL). I köpeavtal regleras tillträde, betalning och när köpebrev skall utfärdas. Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadschefen ansvaret för kommunens bostadsförsörjning, både när kommunen är markägare och när exploatering sker på privat mark och har till uppgift att initiera planläggning för bostäder på kommunens mark så att rådande produktionsmål enligt kommunens bostadsförsörjningsprogram kan uppnås. Dessutom ska kommunstyrelsen genom samhällsbyggnadschefen samordna detaljplaneprocessen och genomförandefrågor samt bevaka kommunens ekonomiska intressen. Kommunstyrelsen representerar genom samhällsbyggnadschefen kommunen såsom markägare och äger därmed rätt att avgöra till vem och under vilka förutsättningar kommunen skall överlåta eller upplåta mark. Varje markanvisning ska ske genom särskilt beslut i kommunstyrelsen eller dess delegation. Mångfald och konkurrens Kommunen ska eftersträva mångfald och konkurrens. Både små och stora byggherrar, lokala och nationella/internationella, ska ges möjlighet att delta i kommunens utveckling, liksom byggherrar med olika inriktning vad gäller hustyper och upplåtelseformer. Ökad konkurrens genom att nya aktörer kommer in på bostadsmarknaden är positivt och kan stimulera till fler goda idéer med nya lösningar inom olika områden. Uppfyllande av grundkriterier För att erhålla markanvisning måste byggherren uppfylla vissa grundkriterier. Om byggherren inte är känd sedan tidigare ska följande kunna redovisas:

25 företagets organisation och historik kontaktpersoner och firmatecknare ekonomisk status affärsidé (byggande/fastighetsutveckling/förvaltning?) referensobjekt Kommunen bedömer om företaget har den kompetens och stabilitet som krävs för att kunna genomföra projektet. Att utse byggherre För varje aktuellt område ska kommunen göra en enskild bedömning om lämpligt tillvägagångssätt för markanvisning. Till att börja med är det viktigt att bestämma vilka områdesspecifika urvalskriterier som ska gälla vid markanvisningen, ett arbete som ska ske tillsammans med berörda instanser inom kommunen. Det kan exempelvis handla om önskad upplåtelseform, utformning av bebyggelsen eller en vilja att få in en ny aktör i området. Bedömningskriterierna ska anges så att hänsyn även tas till de bostadspolitiska mål som finns angivna i andra dokument som det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet och andra strategiska planer, så att dessa kan genomföras. Inhämtande av olika idéer utifrån angivna kriterier kan ske genom en öppen förfrågan till marknaden, eller direkt förhandling med de aktörer som kommunen bedömer uppfyller kriterierna på bästa sätt. Kommunen bör alltid tillförsäkra sig fri prövningsrätt vid förfrågan. Vid exploatering i t.ex. unika lägen kan markanvisningstävling användas. För att belöna kreativitet och idéskapande kan kommunen i vissa fall förhandla direkt med en byggherre, om denne inkommit med en specifik projektidé för ett utpekat område. Blandning av upplåtelseformer Kommunen ska vid markanvisning styra mot ett varierat utbud av upplåtelseformer. För att stimulera till fler hyresrätter kan kommunen t.ex. erbjuda särskilt attraktiva lägen för sådan produktion. För att säkerställa vald upplåtelseform kan kommunen välja tomträttsupplåtelse som alternativ till ren försäljning. Energieffektivt byggande Kommunens vision har som grund en hållbar utveckling. Bland annat ska all energi som förbrukas i kommunen 2025 vara förnybar. En förutsättning bör vara en allmän hushållning med energi. Kommunen ska därför ha som målsättning att nya byggnader uppförs med låg energiförbrukning. Lågenergihuskonceptet skulle kunna ingå som en naturlig del i kommande bostadsområden samordnat med miljö och klimat i ett helhetsperspektiv. Detaljutformningen av energikraven sker i takt med teknikutvecklingen och i samband med nya exploateringsområden. Vilka avtal skall tecknas och när?

26 I samband med beslut om markanvisning i kommunstyrelsen eller på delegation, ska markanvisningsavtal upprättas med tilltänkt byggherre. Här fastställs ramarna för blivande exploatering, såsom typ av bebyggelse, markpris, byggnadsskyldighet, vilka andra åtaganden som kan bli aktuella osv. Samtidigt tillförsäkras byggherren rätten att få förhandla om att få köpa marken under förutsättning att projektet kan realiseras. Om man är i ett senare skede där detaljplan kanske redan finns framtagen upprättas köpe- och exploateringsavtal direkt. Optionstid Om markanvisningsavtal tecknas ska optionen i normalfall tidsbegränsas till högst två år. Rätt till förlängning kan medges om parterna är överens om det. Optionen måste dock realiseras genom tecknande av köpe- och exploateringsavtal innan antagande av detaljplan. Vid förgävesprojektering Om byggherre fått markanvisning och tänkt projekt visar sig ej genomförbart ska kommunen och byggherren bära sina egna nedlagda kostnader. Kommunen kan alltså inte garantera byggrätter vid markanvisning, om inte lagakraftvunnen detaljplan redan finns vid tillfället. Markpriser Vid prissättning av mark ska marknadsvärdesprincipen tillämpas. Kommunen ska följa prisutvecklingen på fastighetsmarknaden, men samtidigt försöka undvika att bidra till upptrissning av prisnivån. Olika priser kan således gälla för olika delar av kommunen men det kan även finnas olika kvalitéer inom området som påverkar prisbilden. Vid prissättning av mark för flerbostadshus ska bruttoareametoden (BTA) användas. Metoden kan även användas vid annan typ av bebyggelse. Prissättning av mark för småhusbyggande ska ske specifikt för varje nytt område. Riktpriser för mark ska fastställas en gång per år, men varje större försäljningsobjekt ska ändå värderas enskilt. Revidering av riktlinjerna Riktlinjerna ska uppdateras vid behov och i samband med antagande av det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet.

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Kultur och fritidsnämnden Handläggare: Ann-Britt Norlander Ärende: Säkrare och tryggare motionsspår/slingor Diarienummer: 16/2013 Ärende Kultur- och fritidsnämnden samt verksamhet samhällsbyggnad har att yttra sig om en motion från Gun Simonsson(s) och Ronnie Bryngelsson (s) där de föreslår att möjligheten att anlägga ljus på kommunens motionsspår/slingor ur ett trygghetsperspektiv skall ses över. Ärendet har diskuterats med samhällsbyggnadschef Robert Svensson som ställer sig bakom tjänsteskrivelsen. Bakgrund Kultur och fritidsnämnden ansvarar för underhåll av följande: Jungfruviken Hönö, motionsspår/promenadspår 2,2 km Öckeröslingan, motionsspår/promenadspår 4,6 km Hälsö, motionsspår/promenadspår 2,6 km Björkö, motionsspår/promenadspår Ersdalens naturreservat, promenadstigar Dessutom finns promenadstigar som sköts av Ö-råd/samhällsföreningar på Björkö, Hyppeln, Kalvsund och Knippla. I underhållet på de kommunala anläggningarna ingår röjning och grusning. Under vintersäsong sker inget underhåll. Flertalet av motionsspåren ligger på privat mark och överenskommelse finns idag med företrädare av markägare att nyttja marken för motionsspår/promenadstig. Vid större förändringar krävs godkännande av markägare. Kostnad för anläggande av ljus är ca 300:-/meter inklusive markarbeten. Synpunkter Idag ökar vårt behov av välbefinnande, natur- och hälsorelaterade upplevelser är ofta prioriterade. Att aktivt utöva motion såväl lättare som på elitnivå är en trend som ökar. Ur ett folkhälsoperspektiv skulle elljus på slingor/motionsspår öka tillgängligheten kvällsoch vintertid Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

38 Idag pågår ett utvecklingsarbete att förvandla Prästängsområdet, Öckerö, till ett attraktivt idrotts- och motionscentra. Prästängsområdet är välbesökt de flesta tider såväl vardagar som helger. Ur ett trygghetsperspektiv är Prästängsområdet ett tryggt och säkert område att vistas i. Många aktiva utövare samt föreningsledare och kommunal personal vistas regelbundet i området. Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden föreslås besluta: I samråd med verksamhet samhällsbyggnad utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att belysa Öckerö motionsspår, 4,6 km, med utgångspunkt från Prästängsområdet. Ann-Britt Norlander Kultur och fritidschef

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad Handläggare: Thomas Wijk Ärende: Omstrukturering av Renova AB Diarienummer: 0246/12 Omstrukturering av Renova AB Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att ställa sig bakom förslaget till en omstrukturering av Renova AB innebärande bildande av ett moderbolag och två dotterbolag, syftande till en regional långsiktigt hållbar avfallshantering. 1. Renova AB ska bilda en koncern med ett moderbolag och två dotterbolag i enlighet med Göteborgs Stad, stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, dnr 0660/ Renova AB ska på lämpligt sätt fusionera in befintliga rörelsedrivande dotterbolag i den nya koncernen 3. Kommunfullmäktige godkänner föreslagna bolagsordningar för Renova AB, Renova Insamling och Logistik AB och Renova Verksamhet AB med däri angivna ändamål 4. Kommunfullmäktige antar föreslaget ägardirektiv för Renova-koncernen 5. Kommunfullmäktige uppdrar åt ombudet på bolagsstämman att rösta för att beslut fattas i enlighet med punkterna 1-4 ovan 6. Kommunfullmäktige godkänner förslag till aktieägaravtal med övriga delägarkommuner 7. Kommunfullmäktige utser styrelser, lekmannarevisorer och suppleanter i berörda bolag i särskild ordning 8. Kommunfullmäktige direkttilldelar Renova AB följande uppdrag gällande hushållsavfall under den tid som omfattas av aktieägaravtalet: a) energiåtervinning genom förbränning b) energi- och näringsåtervinning genom rötning samt c) deponering Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

66 9. Kommunfullmäktige fastställer att det som inte direkttilldelas, enligt punkt 8 i denna skrivelse, ingår i kommunstyrelsens uppdrag att utföra, upphandla eller direkttilldela. 10. Kommunfullmäktige beslutar att samverkan med övriga delägarkommuner fortsatt ska ske genom ett ägarråd och genom utvecklad samverkan mellan kommunernas beställarorganisationer i enlighet med principerna som beskrivs i enlighet med Göteborgs Stad, stadsledningskontorets tjänsteutlåtande (av den 18 januari 2013), dnr 0660/12. Sammanfattning Det s.k. konsortialavtalet mellan Renova AB (bolaget) och dess 11 ägarkommuner upphör att gälla den 31 december Konsortialavtalet, som är ett samverkansavtal, reglerar bl. a. kostnadsfördelningsprinciper, styrelsens sammansättning samt en förbindelse att lämna brännbart avfall till bolaget. På grund av ny lagstiftning är denna direkttilldelning av avfall mycket tveksam. En arbetsgrupp, bestående av tjänstemän från de i bolaget ingående kommunerna, har tagit fram ett förslag till omstrukturering av bolaget samt framtida samarbetsformer. I förslaget redovisas dessutom hur olika avfallsslag och verksamheter skall hanteras i framtiden. Förslag till bolagsordningar, ägardirektiv och aktieägaravtal med övriga delägarkommuner skall föreläggas fullmäktige för godkännande. För att förslaget, efter att det blivit behandlat av delägarnas kommunfullmäktige, ska kunna genomföras krävs beslut på bolagsstämma för Renova AB, planerat till mars Bakgrund 1966 slöts det första konsortialavtalet mellan dåvarande GRAABs (Göteborgsregionens Avfallsaktiebolag) 9 ägarkommuner. De kommuner som då ingick var Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö undertecknades ett nytt avtal och 1999 anslöts sig även kommunerna Tjörn och Stenungsund. I detta avtal ingick en förbindelse att till bolaget lämna för förbränning lämpligt hushållsavfall för vilket kommunerna har ett omhändertagandeansvar och som kommunerna enligt sin avfallsplan avser att förbränna. Lagligheten, att på detta vis direktilldela bolaget mottagningen av hushållsavfall, är mycket tvivelaktigt. Några krav på att nuvarande konsortiavtal skall avvecklas innan 31 december 2013 kommer inte, enligt uppgift från Konkurrensverket, att framläggas.

67 2010 infördes en ändring i lagen om offentlig upphandling (LOU) som gör det möjligt att, under vissa förutsättningar, direkttilldela kontrakt till ett helägt bolag, de så kallade Teckal-kriterierna. De kriterier som undantaget bygger på är att ägaren skall ha samma kontroll över bolaget som vore det en egen förvaltning, det så kallade kontrollkriteriet, samt att verksamheten som bedrivs endast i marginell omfattning får utövas med någon annan än ägaren, det så kallade verksamhetskriteriet. Kontrollkriteriet anses vara uppfyllt då kommunerna har full insyn i styrelsens arbete. Verksamhetskriteriet anses dock inte kunna uppfyllas då bolaget till stor del även åtar sig uppdrag på den konkurrensutsatta marknaden. Dessa undantag är nu permanenta i svensk lagstiftning. En förändring av Renovas nuvarande struktur är därför nödvändig Ärende För att säkerställa det regionala samarbetet samt en hållbar och robust avfallshantering i framtiden, i linje med den regionala avfallsplanen A 2020, är tecknandet av ett nytt gemensamt avtal av största vikt. Ett nytt avtal kan dock inte tecknas utan en omstrukturering av bolaget. Förslaget innebär att Renova AB omstruktureras till en koncern, där moderbolaget behåller firmanamnet Renova AB och att två dotterbolag, Renova Insamling och Logistik AB samt Renova Verksamhet AB, skapas. Avsikten är att särskilja den verksamhet som är direkttilldelad från den verksamheten som bedrivs i konkurrens och på så sätt skapa förutsättningar för ökad ekonomisk transparens. Kommunen har enligt Miljöbalken ett ansvar för omhändertagande av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Moderbolaget, Renova AB, ska vara tydligt inriktat på att återvinna och bortskaffa hushållsavfall och att producera och försälja värme och el. Dotterbolaget Renova Insamling och Logistik AB ska i huvudsak samla in och transportera avfall medans dotterbolaget Renova Verksamhet AB ska vara inriktat mot att behandla avfall från verksamheter och hushåll från andra än i ägarkommunerna Dotterbolagen ska bedriva sin verksamhet i konkurrens med andra utövare. Ägarkommunerna skall också ta ställning till vilka avfallsslag/verksamheter som skall direkttilldelas i ett nytt avtal och vilka som skall handlas upp i enlighet med LOU.

68 Energiåtervinning genom förbränning Vid en omstrukturering av företaget enligt ovan kommer förbränningen av hushållsavfall att direkttilldelas. Detta är viktigt för att säkerställa att de stora investeringar som gjorts i Sävenäsanläggningen inte äventyras. Energi- och näringsåtervinning genom rötning Den nyinvigda anläggningen för mottagning av matavfall i Marieholm har en kapacitet för att behandla t ton matavfall/år. Det nuvarande inflödet är 22 t ton/år. Vid anläggningen tillverkas en så kallad slurry som vidaretransporteras till en fullskalig biogasanläggning för rötning till biogas. Rötresterna återförs till åkermark. Avfall från fettavskiljare, som inte passerat ett avloppsreningsverk, kommer också att kunna behandlas vid Marieholmsanläggningen. För att säkerställa ett ökat inflöde samt att målen i A 2020 förverkligas är det viktigt att ägarkommunerna levererar sitt matavfall till denna anläggning. Marieholmsanläggningen är förberedd för att, vid behov, kunna byggas ut till en fullskalig biogasanläggning. Omhändertagande av biologiskt avfall bör därför direktilldelas i ett nytt avtal. Mölndals Stad och Kungsbacka kommun kommer inte att direktilldela denna tjänst utan avser endast att tilldela Renova AB uppdraget energiåtervinning genom förbränning av hushållsavfall. Deponering I A 2020 föreslås det att en regional strategi för omhändertagande av förorenade massor i samband med sanerings- och exploateringsprojekt skall arbetas fram. Detta för att bl. a. slippa långa och kostnadsamma transporter. Renova AB har våren 2012 fått ett nytt tillstånd för dessa fraktioner på Fläskebo. Fläskebo är beläget mellan Partille och Landvetter. Tillståndet medger att ta emot och hantera ton/år. I dessa mängder ingår att deponera ton varav ton farligt avfall och att avvattna ton slam. Dessutom medger tillståndet att man, per tillfälle, kan mellanlagra ton impregnerat virke, ton icke-klassade jordar och deponimaterial samt 150 ton flytande farligt avfall. Då detta är helt i linje med den regionala avfallsplanen bör även omhändertagande av förorenade massor direkttilldelas i ett nytt avtal. Miljöskolan Miljöskolan i Renovas regi bör av naturliga skäl direktilldelas bolaget.

69 Övriga avfallsslag När det gäller övriga avfallsslag/verksamheter som insamling och omhändertagande av farligt avfall, slamsugning, mobil slamsug, sortering grovavfall samt fett och slam är dessa av det slag att en konkurrensutsättning, alternativ verksamhet i egen regi, är möjlig utan att äventyra det regionala samarbetet. Ett frågetecken kan möjligtvis vara det farliga avfallet. För närvarande lämnar vi impregnerat virke och asbest till bolaget. Övrigt farligt avfall lämnar vi, efter upphandling enligt LOU, till Stena Recycling AB. Robert Svensson Samhällsbyggnadschef Thomas Wijk Kretsloppschef Bilaga 1 Göteborgs Stads, stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, dnr 0660/12. Bilaga 2 Bolagsordning för Renova AB Bilaga 3 Bolagsordning för Renova Insamling och Logistik AB Bilaga 4 Bolagsordning för Renova Verksamhet AB Bilaga 5 Aktieägaravtal Bilaga 6 Ägardirektiv Bilaga 7 Yttrande från Renova AB:s styrelse

70 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0660/12 Repronummer 362/12 Stadsledningskontoret Jan Persson, Jessica Granath Telefon resp E-post: Omstrukturering av Renova AB Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Renova AB ska bilda en koncern med ett moderbolag och två dotterbolag i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 18 januari Renova AB ska på lämpligt sätt fusionera in befintliga rörelsedrivande dotterbolag i den nya koncernen 3. Kommunfullmäktige godkänner föreslagna bolagsordningar för Renova AB, Renova Insamling och Logistik AB och Renova Verksamhet AB med däri angivna ändamål 4. Kommunfullmäktige antar föreslaget ägardirektiv för Renova-koncernen 5. Kommunfullmäktige uppdrar åt ombudet på bolagsstämman att rösta för att beslut fattas i enlighet med punkterna 1-4 ovan 6. Kommunfullmäktige godkänner förslag till aktieägaravtal med övriga delägarkommuner 7. Kommunfullmäktige utser styrelser, lekmannarevisorer och suppleanter i berörda bolag i särskild ordning 8. Kommunfullmäktige direkttilldelar Renova AB följande uppdrag gällande hushållsavfall; energiåtervinning genom förbränning, energi- och näringsåtervinning genom rötning samt deponering, under den tid som omfattas av aktieägaravtalet 9. Kommunfullmäktige fastställer att det som inte direkttilldelas enligt punkt 8 ingår i nya kretslopp och vattennämndens uppdrag att utföra, upphandla eller direkttilldela och att Renova AB ska överlåta nödvändig infrastruktur till kommunen 10. Kommunfullmäktige beslutar att samverkan med övriga delägarkommuner fortsatt ska ske genom ett ägarråd och genom utvecklad samverkan mellan kommunernas beställarorganisationer i enlighet med principerna som beskrivs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 18 januari (26)

71 Sammanfattning Ägarrådet till Renova tillsatte i december 2009 en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram nya uppdaterade bolagsdokument rörande Renova. Frågan om lagligheten av att kommunerna direkttilldelar Renova uppgiften att förbränna hushållsavfall blev dock successivt alltmer aktuell. Aktieägaravtalet mellan kommunerna, där kommunerna förbinder sig att till Renova AB leverera det hushållsavfall som kommunerna i sina avfallsplaner bestämt ska förbrännas gäller till men har under 2011 blivit uppsagt av tre kommuner. Mot bakgrund av uppsägningarna och den förändring som här föreslås finns i detta ärende förutom nya bolagsdokument för Renova också ett förslag till nytt aktieägaravtal att gälla från den 1 januari Målsättningen med omstruktureringen är, förutom laglighetsfrågan, en ökad transparens, ökad tydlighet i gränssnittet mellan beställare och utförare samt bättre ekonomistyrning av direkttilldelade uppdrag. Arbetsgruppen har redovisat tre alternativ för omstrukturering av Renova. Alternativ 1 innebar att kommunerna upphandlar även energiåtervinning genom förbränning. Alternativ två innehöll en uppdelning av Renova så att energiåtervinning genom förbränning (och möjligen flera uppdrag) direkttilldelas moderbolaget. Alternativ tre innehöll fortsatt samverkan i kommunalförbundsform. Vid ägarrådets möte den 9 mars 2012 beslutades att avvakta Göteborgs ställningstagande. Sedan Göteborgs stad som störste ägare föredragit fortsatt inriktning på alternativ två tog även ägarrådet ställning för detta alternativ. Alternativ 3 med kommunalförbund ansågs minst intressant medan alternativ 1 med upphandling fortsatt borde vara kvar som alternativ. Renova har också lämnat ett eget förslag, som arbetsgruppen har övervägt. Stadsledningskontorets bedömning är att nuvarande ordning där ägarkommunerna direkttilldelar Renova uppdraget att förbränna hushållsavfall får anses juridiskt tveksamt utifrån Renovas nuvarande struktur och verksamhet och att en förändring därför är nödvändig. Stadsledningskontoret har även värderat möjligheten att argumentera för nuvarande struktur med stöd av ensamrättsundantag enligt författning eller tjänst av allmänt ekonomiskt intresse samt övervägt möjligheten att direkttilldela genom tjänstekoncession. Stadsledningskontoret förordar att Renova AB omstruktureras genom att bilda två dotterbolag som redovisas i tjänsteutlåtandets alternativ 2. Alternativet underlättar en öppen och transparent redovisning av kostnader och intäkter i moderbolaget och möjliggör ett tydligare gränssnitt mellan beställare och utförare. Genom denna omstrukturering avskiljs den konkurrensutsatta delen av verksamheten, både verksamhetsavfall och det kommunerna upphandlar som Renova vinner anbud på, från den direkttilldelade delen av det kommunala avfallsuppdraget. I samband med omstruktureringen väljer kommunerna om det är något mera som, i tillägg till energiåtervinning genom förbränning, ska direkttilldelas Renova. Stadsledningskontorets bedömning är att Renova bör få ett tydligt uppdrag att även ansvara för behandling av matavfall genom rötning och för att säkerställa deponeringskapacitet för ägarkommunernas behov. Dessa uppdrag bör därför direkttilldelas Renova. Resterande del av kommunernas avfallshantering föreslås respektive kommun fortsätta hantera, som idag via egen regi i vissa kommuner och via upphandling i vissa. Föreslagen struktur ger möjlighet att direkttilldela fler delar i avfallshanteringen senare, om så önskas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (26)

72 I Göteborg innebär detta förslag att det som inte direkttilldelas Renova är kretslopp och vattennämndens ansvar att utföra, upphandla eller direkttilldela. Den nya nämnden får ta ställning till hur nämnden bäst utför sitt uppdrag, vilket kan innebära att Renova ska överlåta marktillgångar och infrastruktur som nämnden behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag till kommunen. I samband med omstruktureringen måste prissättningsmodellen utvecklas, utifrån den nya organisationsstrukturen och för att åstadkomma transparens i ekonomiredovisningen. Ägarkommunerna avser också att stärka en gemensam beställarroll inkluderande beställning, uppföljning, och analys kopplad till gemensamma direkttilldelade uppdrag och den regionala och kommunala avfallsplanen A2020, vilket behöver vidareutvecklas under Den under hösten 2012 redovisade avfallsutredningen planeras resultera i en proposition under våren De kommande lagförändringarna behöver tas hänsyn till i övervägandena som kommer att göras i samband med omstruktureringen Expedieringskrets Beslutet expedieras till Renova, Kretslopp och vattennämnden samt Renovas delägarkommuner. Ekonomiska konsekvenser Ett resultat av omstruktureringen är att den del av avfallsverksamheten som är direkttilldelad Renova får en egen resultat- och balansräkning. Detta medför ökade möjligheter till finansiell styrning samt transparens. Uppdraget i de nya bolagen är till stor del detsamma som nuvarande, det faktum att verksamheten är uppdelad på tre bolag istället för ett bör inte leda till några avgörande konsekvenser för verksamheten och dess konkurrenskraft. Bolaget har även fortsatt ansvar för att anpassa verksamheten i den nya bolagsstrukturen så att lönsamhet uppnås i respektive bolag. Föreslagen bolagsstruktur ökar fokus på att respektive bolags affär blir lönsam och därigenom bör marknadens förtroende öka. Genomförandet av omstruktureringen kommer att kräva utökade administrativa resurser. Det utökade kravet på mer omfattande och komplex ekonomistyrning i den nya koncernstrukturen fordrar ytterligare administrativa resurser, särskilt i uppstartsfasen, innan rutiner och systemstöd finns på plats. Samtidigt innebär omstruktureringen ett större direkttilldelat uppdrag till Renova. Bildandet av nya dotterbolag med åtföljande överlåtelse av verksamhet kan också medföra kostnader som ännu är svåra att bedöma. Barnperspektivet Föreslagen organisationsstruktur bedöms kunna medföra och säkra en framtida miljöriktig avfallshantering. Jämställdhetsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (26)

73 Miljöperspektivet Ägarkommunerna till Renova har tillsammans med ytterligare två kommuner inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) tagit fram långsiktiga mål för hur avfallshanteringen i regionen ska utvecklas till år 2020 i den regionala avfallsplanen A2020. Dessa mål är samstämmiga med Göteborgs stads miljömål och stadens prioriterade mål om att resurshushållningen ska öka. Stadsledningskontoret bedömer att ett utökat direkttilldelat uppdrag till Renova avseende rötning och deponering, i kombination med en ökad tydlighet mellan kommunerna och deras utförare Renova kommer att stärka avfallssamarbetet i regionen och ge bättre förutsättningar att nå målen i A2020. Omvärldsperspektivet Jämförelse har gjorts med Sysav (Sydskånes Avfallsaktiebolag), som den 1 januari 2012 valde att omorganisera i enlighet med den inriktning som föreslås för Renova AB. Ett annat större avfallsföretag i Skåne, NSR AB (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) har också genomfört en omstrukturering. EU-kommissionen har efter dessa omstruktureringar avskrivit frågan om brott mot upphandlingsreglerna. Regeringens avfallsutredning har lagt fram förslag på förändringar i ansvarsfördelningen inom avfallsområdet. Förslaget är ute på remiss och planeras resultera i en proposition under våren Utredningens förslag innebär att kommunerna får ett utökat och samlat ansvar för insamlingen av hushållsavfall från hushållen, d.v.s. även den insamling av förpackningar och tidningar som producenterna sköter idag, och att kommunerna åläggs att överlämna utsorterade producentfraktioner till producenterna för återvinning. Vidare föreslås en begränsning i definitionen av hushållsavfall så att den bara gäller det som kommer från bostäder. Därmed skulle inte längre avfall från t.ex. personalmatsalar och restauranger omfattas av det kommunala monopolet, vilket innebär att mängden avfall som ägarkommunerna lämnar till Renova för behandling skulle minska i omfattning. Vidare föreslås en viss avreglering av hanteringen av grovavfall, som kan innebära att andra aktörer än kommunerna kommer att hantera grovavfall från hushåll. I Sverige finns idag en mycket stor nationell överkapacitet, såväl för förbrännings- som rötningskapacitet, som dessutom bedöms öka fram till ca år Det innebär en stark priskonkurrens på marknaden. Bilaga 1 Bolagsordning för Renova AB Bilaga 2 Bolagsordning för Renova Insamling och Logistik AB Bilaga 3 Bolagsordning för Renova Verksamhet AB Bilaga 4 Aktieägaravtal Bilaga 5 Ägardirektiv Bilaga 6 Remissvar Renova AB Bilaga 7 Remissvar Kretslopp och vattennämnden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (26)

74 Innehåll 1. Ärendet Bakgrund Rättsläget i korthet Bedömning Remissinstansernas synpunkter Redovisning av alternativ Upphandling Direkttilldelning av valda uppdrag till ett moderbolag Förslag från Renova Bedömning Generellt om avfallshantering Insamling och transport av avfall Energiåtervinning av avfall Biologisk behandling Avfallsekonomi Om Göteborgs avfallsorganisation Prissättning av tjänster Nuvarande struktur Förslag på modell Genomförande av omstrukturering Personalfrågor Verksamhet i moderbolaget (Renova AB) Koordinering av beställningarna av avfallstjänster Juridiska aspekter Bolagsordningar och de kommunalrättsliga principerna Ägardirektiv Aktieägaravtal Kommunernas upphandlingsskyldighet Direkttilldelning Transparenslagen Otillåten säljverksamhet Övriga juridiska överväganden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (26)

75 1. Ärendet 1.1 Bakgrund Ägarrådet till Renova tillsatte i december 2009 en arbetsgrupp med deltagare från alla Renovas ägarkommuner, med uppdrag att ta fram nya uppdaterade bolagsdokument rörande Renova. Frågan om lagligheten av att kommunerna direkttilldelar Renova uppgiften att förbränna hushållsavfall har dock successivt blivit alltmer aktuell. Aktieägaravtalet mellan kommunerna, där kommunerna förbinder sig att till Renova AB leverera det hushållsavfall som kommunerna i sina avfallsplaner bestämt ska förbrännas gäller till men har under 2011 blivit uppsagt av tre kommuner. Mot bakgrund av uppsägningarna och den förändring som här föreslås finns i detta ärende förutom nya bolagsdokument för Renova också ett förslag till nytt aktieägaravtal att gälla från den 1 januari Målsättningen med omstruktureringen är, förutom laglighetsfrågan, en ökad transparens, ökad tydlighet i gränssnittet mellan beställare och utförare samt bättre ekonomistyrning av direkttilldelade uppdrag. Vid ägarrådets möte den 9 mars 2012 beslutades att avvakta ställningstagande från Göteborg om den framtida inriktningen. Arbetsgruppen fick i uppdrag att ta fram ett kortfattat underlag för förankring i medlemskommunerna. Arbetsgruppen presenterade vid ägarrådets möte den 5 april 2012 tre alternativ till förändring. Alternativ 1 innebar att ägarkommunerna inte längre direkttilldelar förbränning av hushållsavfall utan genomför upphandling i konkurrens enligt lagen om offentlig upphandling. Med direkttilldelning menas att en organisation tilldelas ett uppdrag utan konkurrensutsättning. Alternativ 2 innehöll en uppdelning av Renova i tre bolag med huvudinriktningen att ägarkommunerna fortsatt direkttilldelar förbränning (och eventuellt fler uppdrag) av hushållsavfall medan kommunernas övriga tjänster upphandlas i konkurrens. Alternativ 3 innehöll ett samarbete genom kommunalförbund som skulle överta kommunernas ansvar och utförande av omhändertagande av hushållsavfall. Renova har presenterat ett eget förslag, en variant på alternativ 2, som arbetsgruppen har övervägt. Löpande avstämning har skett med den bolagsöversyn som pågår inom Göteborgs stad, syftande bl.a. till en förbättrad ägardialog och säkerställande att stadens bolag bedriver verksamhet enligt gällande lagstiftning. Nu föreliggande förslag angående Renova bedöms ligga i linje med bolagsöversynens intentioner. Under december 2012 och januari 2013 har styrelsen i Renova AB och Kretslopp och vattennämnden beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget, vilka har inarbetats i detta tjänsteutlåtande. 1.2 Rättsläget i korthet Regeringsrätten meddelade den 17 mars 2008 en dom rörande avfallsbolaget Sysav i Skåne med innebörd att ägarkommunerna skulle ha upphandlat avfallstjänster enligt lagen om offentlig upphandling. Under 2010 infördes en tillfällig ändring i lagen om offentlig upphandling som gör det möjligt att direkttilldela kontrakt till annan juridisk person under vissa förutsättningar, de s.k. Teckal-kriterierna. Dessa innebär i korthet att ägaren eller ägarna ska ha en motsvarande kontroll över den juridiska personen som över egen förvaltning och att den verksamhet som bedrivs i den juridiska personen endast får utövas tillsammans med någon annan i marginell omfattning. Undantaget enligt Teckal permanentas från den 1 januari 2013 enligt den s.k. OFUKI-utredningen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (26)

76 Den 1 januari 2012 valde Sysav att omorganisera på liknande sätt som den inriktning som nu föreslås för Renova AB. EU-kommissionen har efter Sysavs omstrukturering avskrivit frågan om brott mot upphandlingsreglerna. 1.3 Bedömning Stadsledningskontorets bedömning är att nuvarande ordning där ägarkommunerna direkttilldelar Renova uppdraget att förbränna hushållsavfall får anses juridiskt tveksamt utifrån Renovas nuvarande struktur och verksamhet och att en förändring därför är nödvändig. Stadsledningskontoret har även värderat möjligheten att argumentera för nuvarande struktur med stöd av EU-rättens ensamrättsundantag enligt författning eller tjänst av allmänt ekonomiskt intresse samt övervägt möjligheten att direkttilldela genom tjänstekoncession. 1.4 Remissinstansernas synpunkter Renova AB och kretslopp och vattennämnden har lämnat remissynpunkter på stadsledningskontorets förslag per december Remissvaren i sin helhet finns i bilaga 6 och 7. Renova och kretsloppskontoret har löpande informerats och involverats i arbetet med tjänsteutlåtande, struktur och bolagshandlingar och har haft insyn i arbetet och god tid att överväga ekonomiska konsekvenser och bedömningar av effekter på personalområdet. Renova lyfter ett antal aspekter som positiva med förslaget, t.ex. att förslaget med stor sannolikhet klarar upphandlingslagstiftningen, ger ökad transparens, innebär en utökad direkttilldelning, att möjlighet ges till ytterligare direkttilldelning, ett utökat regionalt beställarsamarbete, tydligare roller och gränssnitt, samrådsprocess avseende prissättning av direkttilldelade uppdrag. Kretslopp och vattennämnden tillstyrker förslaget och lyfter positiva aspekter som t.ex. ökad tydlighet, stärkt beställarroll, kopplingen till A2020, förbättrad uppföljning av direkttilldelade uppdrag, ökad prognossäkerhet och ökad samverkan via chefsnätverket. Renova och kretslopp och vattennämnden lyfter båda att utökad regional samverkan via chefsnätverket har stor potential. Frågetecken finns angående formerna, både inom nätverket men också i fördelningen av uppgifter för Göteborg stads del mellan stadsledningskontoret och kretslopp och vatten. Chefsnätverket har redan börjat en diskussion om formerna för det nya uppdraget och det kommer sannolikt ha kommit långt redan under våren, vilket kommer att klargöra funktion och ansvar. Under året avser stadsledningskontoret också att i samråd med den nya nämnden tydliggöra ansvarsfördelningen inom Göteborg, vilket nämnden efterfrågar. En annan fråga som både Renova och kretslopp och vattennämnden lyfter fram är överlåtelse av infrastruktur. Renova önskar förtydligande om vilken infrastruktur som ska överlåtas till kommunen och kretslopp och vattennämnden önskar att ägardirektivet får ett tillägg att Renova uppdras att överlåta berörd infrastruktur, alternativt att fastighetskontoret får i uppdrag att säkerställa överlåtandet. Stadsledningskontorets bedömning är att beslutssats 9 i detta tjänsteutlåtande ger en tydlig inriktning i frågan; det som den nya nämnden behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag ska Renova överlåta åt kommunen. Stadsledningskontoret ser framför sig en hanteringsgång som inleds med att kretslopp och vattennämnden snarast fattar ett beslut om vilken verksamhet som ska upphandlas, drivas i egen regi eller direkttilldelas, vilket ger behovet av överlåtelse. Därefter får parterna komma överens om villkoren. Vid behov bistår stadsledningskontoret parterna för att komma till en lösning. Renova anför att en uppdelning av koncernens anläggningstillgångar går att genomföra under 2013 med hänsyn till nuvarande och framtida kommunalt avfallsansvar och därtill Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (26)

77 kopplade avfallsvolymer, men lyfter ett antal problem, framför allt svårigheter att klara verksamhetskriteriet, högre kostnader för den nya koncernstrukturen vilket medför minskad konkurrenskraft, finansiering av utvecklingsinitiativ framåt samt juridiska frågetecken. Renova anser att förslaget bör kompletteras med analyser och kalkyler vad förslaget får för ekonomiska konsekvenser på de nya bolagens totala verksamhet, och att personalfrågorna bör beaktas och belysas. Stadsledningskontorets bedömning är som tidigare att en uppdelning är komplicerad och behäftad med svårigheter, men likväl att den är nödvändig och går att genomföra. Det grundläggande syftet med omstruktureringen är att ge kommunerna och bolag långsiktiga förutsättningar att bedriva verksamhet enligt befintlig lagstiftning. Det finns nackdelar för bolaget men också ytterligare fördelar som ett större direkttilldelat uppdrag, ökad tydlighet, mera samordnade ägare m.m. Uppdraget i de nya bolagen är till stor del detsamma som nuvarande, det faktum att verksamheten är uppdelad på tre bolag istället för ett bör inte leda till några avgörande konsekvenser för verksamheten och dess konkurrenskraft. Bolaget har även fortsatt ansvar för att anpassa verksamheten i den nya bolagsstrukturen så att lönsamhet uppnås i respektive bolag. Stadsledningskontoret har under hösten 2012 efterfrågat underlag för analys kopplat till verksamhetskriteriets uppfyllande från Renova. Dessa kalkyler har inte presenterats ännu. Stadsledningskontoret bedömning är att verksamhetskriteriet kan uppfyllas i moderbolaget och förutsätter att bolaget analyserar hur uppdelningen, utifrån givna förutsättningar, på bästa sätt kan ske. Vad gäller Renovas synpunkter på att uppdelningen av anläggningarna är statisk så är det stadsledningskontorets uppfattning att fördelningen löpande kan behöva omprövas utifrån att omvärlden förändras, för att säkerställa att verksamhetskriteriet uppnås. Kopplat till utvecklingsverksamheten, i de fall ägarna vill att Renova ska bedriva en större utvecklingsverksamhet än den som ryms inom det direkttilldelade uppdraget, eller inom ramen för de upphandlade uppdragen etc. så bör en möjlighet vara att ägarna direkttilldelar utvecklingsuppdrag till moderbolaget. Även om inte juridiken är fullständigt klarlagd på alla punkter och nya rättsfall med säkerhet kommer att tillkomma så bedöms risken för rättsliga angrepp betydligt mindre än i befintlig situation. Utvecklingen framåt måste dock fortsatt följas noga av bolag och ägare. Kretslopp och vattennämnden lyfter frågan om att prisbilden för behandling för ägarna kan påverkas av hur anläggningsfördelningen görs. Nämnden förutsätter att uppdelningen i tre bolag tar hänsyn till detta för att inte ge oväntade ekonomiska konsekvenser. Renova vill lyfta fram vikten av att ägarna ser hela avfallstrappan som en sammanhängande verksamhet och de stora fördelar som uppnås med denna helhetssyn och att framtidens avfallshantering ligger på avfallstrappans översta steg. Stadsledningskontoret konstaterar att ägarna har ett stort fokus på avfallstrappan och på måluppfyllelse av A2020 och har i dagsläget valt att direkttilldela fler uppdrag till Renova än i nuvarande konsortialavtal. De översta stegen i avfallstrappan har kommunerna dock valt att hantera själva i egen regi eller genom upphandling. Det kan givetvis också bli fallet att kommunerna, gemensamt eller var för sig, kommer att direkttilldela uppdrag uppåt i avfallstrappan. Renova poängterar även frågan om möjlighet till återköp av sålda anläggningstillgångar från dotterbolag till moderbolag. Stadsledningskontoret instämmer i att det är viktigt att beakta, och anser att Renova kan se på möjligheten att hantera detta i avtal mellan moderbolag och dotterbolag. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (26)

78 Renova anför också behovet av en ytterligare bolagsstämma på hösten för att leva upp till den nya bolagsordningen, vilket stadsledningskontoret inte ser något problem med. Renova lyfter vidare ett antal aspekter som har tydliggjorts i detta tjänsteutlåtande som tillägg om personalfrågor, skrivningar om förbränningskapacitet och tydliggörande av hur ytterligare direkttilldelning får ske. Vad gäller värmeavtalet mellan Göteborg Energi och Renova har avsikten med beskrivningen i tjänsteutlåtandet varit att beskriva nuvarande värmeavtalskonstruktion, inte att ha en åsikt om kommande värmeavtal. 2. Redovisning av alternativ Sedan Göteborgs stad som störste ägare föredragit fortsatt inriktning på alternativ två tog även ägarrådet ställning för detta alternativ. Alternativ 3 med kommunalförbund ansågs minst intressant medan alternativ 1 med upphandling fortsatt skulle vara med som alternativ. Stadsledningskontoret inriktade sig därför på alternativ 2 och beskriver även kortfattat alternativ 1. Alternativ 3 med kommunalförbund redovisas inte. Renova har presenterat ett eget förslag, en variant på alternativ 2, som arbetsgruppen har analyserat, vilket också redovisas nedan. En del fördelar med ett alternativ kan också vara nackdelar ur ett annat perspektiv. Nedan angivna fördelar och nackdelar utgör arbetsgruppens samlade bedömning, både i jämförelse utifrån dagens situation och i jämförelse mellan alternativen. 2.1 Upphandling Detta alternativ har kallats alternativ 1 under arbetets gång. Delägarkommunerna upphandlar all behandling inklusive förbränning av hushållsavfall i konkurrens. Fördelar Kommunernas lagliga agerande säkerställs Varje kommun kan i sitt förfrågningsunderlag ställa sina villkor för att tilldela kontrakt Kommunerna får vid varje upphandling det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån ställda krav Varje kommun får en prisbild som bättre speglar kostnaden för den upphandlade tjänsten Nackdelar Minskade möjligheter förverkliga ägarkommunernas gemensamma miljöambitioner (A2020), bl.a. genom risk för ökande transporter och risk för minskad miljöprestanda på avfallsbehandling. Risk att ägarkommunernas hushållsavfall kan komma att lämna ägarregionen till följd av stark priskonkurrens på marknaden. Risk för mindre långsiktig regional samverkan, risk för olika prisbild i kommunerna vid olika tillfällen och risk för ökade olikheter inom regionen. Ökad ekonomisk risk för ägarna beroende på om andra leverantörer vinner upphandlingar och att Renovas överkapacitet i så fall ökar. Risk för överprövningar och sanktioner i samband med kommunernas upphandlingar Det saknas garanti för kommunerna för långsiktig behandlingskapacitet med hög miljöprestanda. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (26)

79 Alternativet med full konkurrensutsättning måste rimligen leda till ett ställningstagande om kommunerna vill ha kvar sitt ägande i Renova, eftersom verksamhetsstyrningen i större omfattning kommer att ske genom krav i förfrågningsunderlag och uppfyllande av påföljande avtal. 2.2 Direkttilldelning av valda uppdrag till ett moderbolag Detta alternativ har kallats alternativ 2 under arbetets gång. Ett moderbolag där direkttilldelning av förbränning av hushållsavfall (och eventuellt andra valda uppdrag) fortsatt kan ske med stöd av Teckal-undantaget i lagen om offentlig upphandling. Två dotterbolag för den konkurrensutsatta verksamheten. En grov skattning av respektive bolags omsättning skulle kunna vara 500 mnkr i insamling och logistik-bolaget och 340 mnkr vardera i moderbolaget och verksamhetsbolaget. Omsättningssiffrorna ska bara ge en uppfattning om storleksordning och kommer att bli något helt annat efter det att en genomgripande analys har genomförts. Ägarkommuner Renova AB Renova Insamling och logistik AB Renova Verksamhet AB Fördelar Fortsatt säkrad långsiktig infrastruktur Gemensam hantering av viktig infrastruktur främjar den långsiktiga miljöutvecklingen i ägarkommunerna. Ägarna kan styra via visionära och långsiktiga ägardirektiv i kombination med tydliga kortsiktigare beställningar hur bolaget ska utvecklas och ge samhällsnytta Ökad tydlighet externt och internt rörande de ekonomiska förutsättningarna för Renovas olika verksamhetsgrenar och bättre möjlighet kontrollera att den direkttilldelade verksamheten hålls avskild från den konkurrensutsatta Tydlig uppdelning mellan mera affärsmässig verksamhet i dotterbolagen och uppdrag åt kommunerna i moderbolaget. Moderbolaget får en egen resultat- och balansräkning, där intäkter, kostnader och eget kapital visar vad det direkttilldelade uppdraget kostar. Fortsatt stark politisk styrning av avfallshanteringen i regionen. Nackdelar Kräver en komplicerad delning av bolaget och sannolikt också att Sävenäsanläggningen och andra anläggningar delas så att direkttilldelade uppdrag från kommunerna kan särskiljas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (26)

80 Variationer i avfallsmängder från hushållsdelen och verksamhetsdelen över tid kan orsaka svårigheter. Både den aktuella avfallsutredningen och konjunktursvängningar kan skapa sådana variationer. Verksamhetsgren kan visa sig ekonomiskt olönsam Fortsatta ifrågasättanden från marknaden att det sker korssubventionering eller annan konkurrenssnedvridning inom koncernen 2.3 Förslag från Renova Renovas styrelse har under ärendets beredning den 15 augusti 2012 redovisat ett alternativt förslag med direkttilldelning som enligt styrelsen skulle innebära en gemensam regional huvudman för avfallsverksamheten, ett bibehållet värde av bolagets anläggningstillgångar samt en fortsatt utveckling av verksamheten med fler underleverantörer. Förslaget skiljer sig mot arbetsgruppens alternativ 2 primärt på det sättet att all infrastruktur, motsvarande dagens Renova, skulle ligga i ett dotterbolag. Moderbolaget skulle i det förslaget köpa tjänster från dotterbolaget för vidare leverans till ägarkommunerna. Ett annat dotterbolag, Renova Verksamheter AB, skulle också köpa tjänsterna från systerbolaget med all infrastruktur. I förslaget beskrivs också en utvecklingsmöjlighet att ägarkommunerna direkttilldelar all behandling av kommunernas hushållsavfall samt även möjlighet att direkttilldela insamlingen av hushållsavfall. 2.4 Bedömning Det är arbetsgruppens och Stadsledningskontorets bedömning att alternativ 2 bäst stödjer syftena med omstruktureringen samt ägarnas miljöambitioner och möjligheter att nå målen i A2020. Ägarkommunerna kan i detta alternativ välja om något uppdrag utöver behandling via förbränning bör direkttilldelas. Enligt stadsledningskontorets bedömning underlättar alternativ 2 en öppen och transparent redovisning av kostnader och intäkter i moderbolaget och skiljer på verksamhetsgrenars ekonomier genom särskiljningen i olika bolag. Alternativ 2 möjliggör ett tydligare gränssnitt mellan beställare och utförare, som bedöms effektivisera avfallsarbetet i regionen. Den stora nackdelen med detta alternativ är en komplicerad delning av tillgångarna. Arbetsgruppen har i en särskild promemoria redovisat sin syn på Renovas eget förslag. Arbetsgruppens bedömning är att Renovas förslag inte klarar de juridiska krav som gäller för att moderbolaget utan konkurrensutsättning ska kunna direkttilldela dotterbolaget (infrastrukturbolaget) uppdraget att behandla ägarkommunernas hushållsavfall. Renovas förslag innehåller också tankar på ett större direkttilldelat uppdrag för Renova, vilket inte arbetsgruppen uppfattat att det finns stöd för i nuläget. Ägarrådet tog den 18 oktober 2012 ställning och förordade arbetsgruppens förslag. 3. Generellt om avfallshantering I det svenska miljömålet om God Bebyggd Miljö preciseras vad som är en hållbar avfallshantering; Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (26)

81 I detta arbete deltar alla producenter, verksamheter, kommuner och hushåll. Kommunerna ansvarar för hushållsavfallet, producenterna ansvarar för sina respektive produktgrupper och verksamhetsutövare ansvarar själva för omhändertagandet av det avfall som inte är hushållsavfall. Hushållen har skyldighet att sortera ut och lämna sitt avfall till de olika insamlingssystem som finns. Hushållen har också skyldighet att följa reglerna för avfallshanteringen i kommunen. I EUs ramdirektiv för avfall anges avfallshierarkins ( avfallstrappans ) prioritetsordning: förebyggande av avfall återanvändning materialåtervinning annan återvinning, till exempel energiåtervinning bortskaffande. Enligt ramdirektivet ska alla medlemsländer ha en avfallsplan, utifrån avfallstrappan, och Naturvårdsverket har under våren 2012 tagit fram en ny nationell avfallsplan: Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan Den nationella avfallsplanen innehåller fem prioriterade områden; Avfall i bygg- och anläggningssektorn Hushållens avfall Resurshushållning i livsmedelskedjan Avfallsbehandling Illegal export av avfall till andra länder Dessa nationella mål bryts ner i lokala/regionala mål, i regionen ingår detta målarbete som en viktig del i den regionala och kommunala avfallsplanen A2020, som har uttryckt de övergripande målen enligt följande: Tryggt för människa och miljö God säkerhet och arbetsmiljö God service Kostnadseffektiv avfallshantering Robust avfallshantering Inriktningen på några viktiga delmål är t.ex. att avfallsmängderna ska minska, att andelen matavfall som sorteras ut för näringsåterföring och biogasproduktion ska öka till 50 % och att andelen förpackningar och tidningar i restavfallet ska halveras. 3.1 Insamling och transport av avfall Det finns flera olika system för att samla in och transportera hushållsavfall. Vanligast är att hushållens kärl- och säckavfall samlas in som en blandad fraktion avsedd för energiåtervinning eller som en uppdelning i en matavfallsfraktion och en brännbar fraktion. De vanligaste systemen för insamling av källsorterat matavfall är separata kärl, ett för matavfall och ett för brännbart avfall, flerfackssystem eller optisk sortering. I regionen är det vanligaste i dagsläget insamling av två fraktioner, matavfall och brännbart avfall. En trend i Sverige som även införs på försök i regionen (Mölndal) är insamling i flerfackssystem där även förpackningar och tidningar sorteras i olika kärl vid fastigheten. Allt fler fordon kör på biogas, vilket kan styras av kommunens krav i upphandlingen. Dessutom använder flera kommuner andra alternativa drivmedel, och även olika hybridtekniker i bilarna för att minska klimatpåverkan. I regionen är det några kommuner som har insamling i egen regi, merparten handlar upp insamlingsverksamheten och har olika entreprenörer, däribland Renova, som utförare. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (26)

82 För att åstadkomma en effektiv logistik har ett nät av omlastningsstationer byggts upp i regionen, där avfall omlastas för att transporteras i effektiva större transporter till behandlingsanläggningarna. Omlastningsstationerna är strategiskt viktiga, de ägs av Renova och används av kommunernas entreprenörer. På kommunernas bemannade återvinningscentraler lämnar hushållen själva in sitt grovavfall, el-avfall och farliga avfall. Mängden grovavfall och farligt avfall, som lämnas till återvinningscentralerna, har ökat kraftigt de senaste åren. Göteborgs nyaste återvinningscentral, Kretsloppsparken i Alelyckan, har blivit ett nationellt och internationellt gott exempel, där avfallet lyfts högre upp i avfallstrappan. I regionen drivs återvinningscentralerna i egen regi av kommunerna eller med upphandlad drift. I Göteborg drivs fyra av fem återvinningscentraler av Renova på uppdrag av kretslopp och vattennämnden, den femte, Kretsloppsparken, av kretslopp och vattennämnden. Producenternas system med cirka obemannade återvinningsstationer för mottagning av förpackningar och tidningar ska täcka hela landet. Insamlingssystemen ska bygga på samråd mellan producenter och kommuner. På återvinningsstationerna finns behållare för tidningspapper och olika förpackningsmaterial. Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar från flerfamiljshus och villafastigheter är på väg att införas i allt fler kommuner. Avtalen mellan kommuner och producenter om upplåtelse av mark för återvinningsstationer ser lite olika ut i regionen. De lagstadgade samråden mellan kommuner och producenter samordnas av någon part i varje kommun, som oftast i sin tur samråder med övriga berörda förvaltningar. 3.2 Energiåtervinning av avfall Enligt EUs ramdirektiv för avfall är avfallsförbränning med effektiv energiutvinning att betrakta som återvinning. Svenska anläggningar för förbränning av avfall uppfyller med råge det så kallade energiutvinningskriteriet som finns i EUs ramdirektiv för avfall, och som är ett krav för att få betraktas som ett återvinningsförfarande. Avfallskraftvärmeverket i Sävenäs har under 2011, det första driftåret med den uppgraderade turbinen och fyra förbränningslinjer i drift, producerat 13 procent mer el än tidigare produktionsrekord. Anläggningen är nu godkänd av Energimyndigheten för att tilldelas ursprungsgarantier för producerad el. Det innebär att Renova från 2012 använder egenproducerad grön el för alla företagets anläggningar och verksamheter. Därmed förbrukar Renova endast förnyelsebar el och erbjuder dessutom förnyelsebar el till kund. Idag producerar Renova, via Sävenäs, ca 30 % av den fjärrvärme som går ut i det regionala fjärrvärmenätet, och ca 5 % av den el som förbrukas i Göteborg. I regionen idag levereras allt brännbart hushållsavfall till Renova, i enlighet med aktieägaravtalet. I Sverige finns 30 anläggningar, som förbränner hushållsavfall. Handel med avfall för energiåtervinning har ökat under de senaste åren. Den totala importen av avfall till Sverige (främst från Norge) till energiåtervinning var ton år 2010, varav ton hushållsavfall. Det finns också avfallsflöden som transporteras från regionen för behandling utanför regionen. I dag täcker inte avfall från regionen upp hela Renovas kapacitet vilket har gjort att bolaget har sålt efterfrågad behandlingskapacitet utanför ägarkommunernas geografiska område, och importerar avfall från bl.a. Norge. Vid förbränning av avfall produceras förutom el och värme restprodukter i form av aska och slagg. Hanteringen av aska ger ett deponeringsbehov, vilket Renova idag tillgodoser genom bolagets deponier i Tagene och Fläskebo. Slaggen används i första hand som konstruktionsmaterial i dag. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (26)

83 3.3 Biologisk behandling I biologiska behandlingsmetoder omvandlas organiskt avfall som t.ex. matavfall till biogas och näringsrik rötrest (vid rötning) eller näringsrik kompost (vid kompostering). De senaste åren har inriktningen helt och hållet varit på rötning. Ägarkommunerna har saknat behandlingskapacitet för rötning av matavfall. Under 2012 stod Renovas förbehandlingsanläggning klar, som förbehandlar matavfall till en slurry som sedan kan rötas i andra anläggningar. Idag är det till exempel Borås och Trollhättan som rötar ägarkommunernas matavfall. Idag levererar de flesta ägarkommunerna sitt matavfall till Renovas slurryanläggning, utanför aktieägaravtalet. 3.4 Avfallsekonomi Hushållsavfall hanteras av kommunerna (med undantag av det som faller under producentansvaret). Kommunens kostnader tas ut via en avfallstaxa, som kommunfullmäktige fastställer. Avfallstaxan täcker som regel kommunens hela kostnad för avfallshanteringen, men underskott får skattefinansieras. I kostnaderna ingår att administrera verksamheten genom avfallsplanering, kundservice, fakturering och information. Det är vanligt att taxan delas in i grundavgift och rörlig avgift, exempelvis hämtnings- och behandlingsavgift. Enligt kommunallagens självkostnadsprincip får kommunerna totalt sett inte ta ut högre avfallstaxa än vad som motsvaras av de kostnader man har för avfallshanteringen, men taxan får enligt Miljöbalken användas som ett styrmedel för att styra avfallshanteringen i mera miljöanpassad riktning. Variationerna i behandlingsavgifter kan vara stora från anläggning till anläggning. I en del avgifter ingår transporter medan andra avgifter är exklusive transporter. För förbränning är trenden att avgifterna per ton minskar. 4. Om Göteborgs avfallsorganisation I Göteborg idag finns en beställarorganisation, kretslopp och vattennämnden, och en utförarorganisation, Renova. Kretslopp och vattennämnden har det kommunala avfallsansvaret i Göteborg. Större delen av avfallsverksamheten sköts av olika entreprenörer, däribland Renova. I nuläget är en del (förbränning av hushållsavfall) direkttilldelad Renova via gällande aktieägaravtal. En del är upphandlad i konkurrens, det gäller insamling av hushållsavfall i olika delar av Göteborg, insamling med sopsug, insamling av slam och insamling och behandling av farligt avfall. Renova har huvuddelen av dessa entreprenader, men en del uppdrag utförs av andra avfallsföretag. Den tredje delen, som innefattar behandling av matavfall, förrådshantering, drift av återvinningscentraler, behandling av avfall från återvinningscentraler, skötsel av återvinningsstationer m.m. har kretslopp och vattennämnden uppdragit åt förvaltningen att förbereda för upphandling. Idag driver Renova verksamheten på årliga avtal på uppdrag av kretslopp och vattennämnden, utanför aktieägaravtalet. Förvaltningen har förberett upphandling, av i första hand återvinningscentraler och behandling av matavfall, men har dels avvaktat hur de nya styrdokumenten för Renova kommer att se ut, och dels avvaktat att få förutsättningarna att handla upp verksamheten. Idag har inte kretslopp och vattennämnden förutsättningarna för upphandling av vissa verksamheter eftersom Renova förfogar över infrastrukturen, till exempel för återvinningscentralerna. Kommunerna har också sett det lämpligt att uppdra olika mindre uppdrag åt Renova som t.ex. miljöskola, plockanalyser, projektledarrollen i gemensamt inpasseringssystem till återvinningscentralerna m.m. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (26)

84 Kretslopp och vattennämnden ansvarar för att ta fram långsiktiga planer för verksamheten (varje kommun ska enligt lag ha en avfallsplan) och bedriver olika utvecklingsprojekt för att nå målen. Kretslopp och vattennämnden utvecklar de olika styrmedel kommunen förfogar över för att styra avfallsverksamheten i önskvärd riktning, däribland upphandling utifrån särskilda politiska riktlinjer, uppföljning av upphandlade entreprenader, information/kommunikation, framtagande av förslag på avfallsföreskrifter, vilka avfallstjänster kommunen ska erbjuda göteborgarna, framtagande av förslag på avfallstaxa årligen. Kretslopp och vattennämnden har en kundservice som har kontakter med göteborgare och entreprenörer, står för de lagstadgade samråden med producentorganisationerna, har kundrådgivare som är ute och t.ex. stöttar i att utöka matavfallssorteringen. Kretslopp och vattennämnden bedriver också Återbruket på Kretsloppsparken och har ansvaret för nedlagda deponier på kommunal mark. Renova AB ägs av elva kommuner i Göteborgsområdet Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, och bedriver verksamhet inom avfallsområdet. Renovas avfallsförbränningsanläggning ligger i Sävenäs dit ägarkommunernas brännbara hushållsavfall transporteras i enlighet med det åtagande kommunerna gjort i tecknat konsortialavtal. Renova bedriver även insamlings- och behandlingsverksamhet enligt ingångna avtal med vissa kommuner efter gjord upphandling i konkurrens. Vidare omhändertar Renova verksamhetsavfall för behandling. Därutöver bedriver Renova olika verksamheter på uppdrag av ägarkommunerna såsom återvinningscentraler, återvinningsstationer, deponier, miljöskola m.m. Ägarkommunernas ambition har uttalats i nu gällande ägardirektiv, och säger att Renova ska vara ett av de ledande återvinnings- och avfallsföretagen i Västsverige och medverka i utvecklingen för en långsiktigt hållbar tillväxt. I nuvarande koncern ingår: ÅTAB, Återställning Torsviken AB, med ett aktiekapital på kr Kungälvs Transporttjänst AB (KTRAB), som förvärvades KTRAB förvärvade under 2009 Ale Containertransport AB. Stenungsunds Renhållnings AB (SRAB), där Renova förvärvade en tredjedel av aktierna 2007 är sedan april 2012 helägt, och fusionerades under oktober 2012 in i KTRAB. Förvaltningsaktiebolaget Rödingen, som förvärvades Den totala omsättningen för Renova AB för året 2011 uppgick till 1 198,7 (1 143,4) miljoner kronor. Koncernens omsättning för samma år uppgick till 1 263,4 (1 195,7) miljoner kronor. Resultatet efter finansiella poster visade ett överskott i moderbolaget med 12,9 (32,7) miljoner och i koncernen 18,1 (31,3) miljoner kronor. Balansomslutningen för Renova AB var 2 159,3 (2 174,9) miljoner kronor. Soliditeten var 17,3 % (16,6 %) för koncernen. 5. Prissättning av tjänster 5.1 Nuvarande struktur Enligt gällande konsortialavtal ska prissättningen för förbränning vara lika mellan ägarkommunerna. Samtliga 11 ägarkommunerna debiteras med en rak taxa, 685 kr/ton för hushållsavfallet för verksamhetsåret Renovas styrelse beslutar om avgiften, och meddelar därefter kommunerna den. Överkapacitet i behandlingsanläggningen sedan utbyggnaden samt värmeavtalets rörlighet är faktorer som försvårar prissättningen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15 (26)

85 Följande poster ger sammantaget Renovas behov av behandlingsintäkt och utgör underlag för prissättningen för förbränning av ägarkommunernas avfall idag: + Andel av energiintäkt Direkta kostnader för förbränningsanläggningen Interna transporter och hantering av restprodukter Kostnader för omlastning Avskrivningar och finansiella kostnader Kostnader för återställande av deponier Andelen av overheadkostnader Marginal 5 % för finansiering av nödvändiga framtida investeringar och utvecklingsarbete Prissättningen på behandling av verksamhetsavfall är kopplat till rådande marknadsförutsättningar som omfattas av överkapaciteten och baseras, inte utifrån en självkostnad, utan på en marknadsprissättning. Värmeleveranser från Renova till Göteborg Energi AB regleras idag av ett s.k. värmeavtal. Enligt detta avtal åtar sig Göteborg Energi att ta emot all värme som produceras i avfallsförbränningen. Priset på värmen utgår från vad det annars skulle ha kostat för Göteborg Energi att själva producera motsvarande värme. Principen för värmeavtalet ska enligt befintligt avtal vara ett affärsmässigt pris för värmen. Värmeavtalet är uppsagt till omförhandling och nytt avtal ska träda i kraft i februari I skrivande stund pågår förhandlingar mellan avtalsparterna. Om förslaget i denna tjänsteskrivelse genomförs bör det upprättas två värmeavtal, ett för Renova AB och ett för Renova Verksamhet AB. 5.2 Förslag på modell Varken nuvarande specifika ägardirektiv för Renova AB, konsortialavtalet eller det generella ägardirektivet för Renova AB, Gryaab AB och Grefab, reglerar hur prissättningen till ägarkommunerna ska gå till. Utifrån Stadsrevisionens granskningar av Renovas prissättningsmodell, beräkning av självkostnadspris samt av beslutsgång vid prissättning för åren 2010 och 2011, lämnades ett antal rekommendationer. Rekommendationerna har omhändertagits av bolaget. Rekommendationen att årligen rapportera en dokumenterad efterkalkyl till styrelsen ska formaliseras och tanken är att den ska inarbetas i den interna kontrollplanen. Stadsrevisionen avser att fortsatt följa utvecklingen av de vidtagna åtgärderna baserat på rekommendationerna. Enligt det generella ägardirektivet för regionala bolag finns beskrivet ett antal olika exempel på frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och som ska föregås av ställningstagande av respektive ägare (kommunfullmäktige). Bland annat ska avgifter till ägarkommunerna som rör verksamhet som bedrivs med ensamrätt (det direkttilldelade uppdraget), samrådas enligt det sätt som varje kommun önskar, innan bolagets styrelse fastställer avgiften. I samband med omstruktureringen måste prissättningsmodellen utvecklas, utifrån den nya organisationsstrukturen och för att åstadkomma transparens i ekonomiredovisning. Kommunerna efterfrågar en prissättningsmodell baserad på öppenhet och samverkan, med full insyn för ägarkommunerna i en ekonomiredovisning baserad på kostnaderna för de olika direkttilldelade uppdragen och jämförelser med andra i branschen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16 (26)

86 Kommunerna bör granska och samråda pris och kalkyl gemensamt, i en tjänstemannaberedning innan styrelsebeslut, utifrån en granskning av för- och efterkalkyl av de kostnads- och intäktsslag som ingår i det direkttilldelade uppdraget. Utfallet utgör sedan underlag för det kalkylerade priset till ägarkommunerna. En sådan utveckling förväntas öka förtroendet både för avgiftsnivåerna och för processen med avfallstaxan i respektive kommun, vilken till stor del baseras på avgifterna till Renova. 6. Genomförande av omstrukturering Renova har i oktober 2012 gjort en preliminär bedömning av hur uppdelning av anläggnings- och övriga tillgångar skulle kunna göras, utifrån dagens huvudsakliga användning. Några exempel är att förbränningslinjer och deponier delas mellan moderbolag och verksamhetsbolaget, omlastningsstationer för kommunernas gemensamma behov och biologisk behandling ligger i moderbolaget medan sorteringsanläggningar placeras i verksamhetsbolaget. Fordon m.m. placeras i insamlingsbolaget. Behov av ett flertal fördjupade utredningar identifieras också av bolaget, kring diverse avtal, behov av nyttjanderättsavtal mellan bolagen för vissa anläggningar m.m. Under november 2012 och framåt fördjupar Renova analysen som kommer att ligga till grund för hur en uppdelning ska genomföras. 6.1 Personalfrågor Personalfrågorna är en central och viktig fråga i omstruktureringen. Hänsyn behöver tas till personalfrågor på flera olika sätt. Medarbetarna på Renova har idag olika anställningsvillkor, en del av de anställda omfattas t.ex. Göteborgs stads anställningstrygghet i enlighet med de avtal som tecknades vid Renovas bildande. Stadsledningskontoret förutsätter att bolaget under 2013 på bästa sätt verkar så att den personella kompetensen i den nya koncernen bibehålls och utvecklas. Stadsledningskontoret stödjer Renovas ledning och personalavdelning i det arbetet då behov finns. Den primära personalfrågan i Renovas arbete med omstrukturering av verksamheten är att personalen behöver delas upp på de tre bolagen, utifrån personalens kompetens och bolagens kompetensbehov. Stadsledningskontoret utgår ifrån att personaluppdelningen kommer ske i form av verksamhetsövergång, vilket då bland annat innebär att anställningsvillkoren inte förändras genom omstruktureringen. En andra aspekt kan vara den överlåtelse av infrastruktur som behöver ske mellan Renova och Göteborgs stad, vilket i så fall kommer att hanteras som en verksamhetsövergång. I det fallet kan det bli aktuellt att se över kollektivavtal m.m. om organisationernas befintliga skiljer sig åt. Central samverkansgrupp (CSG) informerades om ärendet 22 november Verksamhet i moderbolaget (Renova AB) Huvudverksamheten i moderbolaget Renova AB är att genom energiåtervinning genom förbränning, energi- och näringsåtervinning genom rötning och deponering behandla det hushållsavfall från ägarkommunerna som ägarkommunerna överlämnar till bolaget. Det är dessa uppdrag (inkluderande omlastning vid omlastningsstationer) som kommunerna direkttilldelar Renova att utföra i ägarnas ställe (med undantag för Mölndal och Kungsbacka som inte direkttilldelar rötning och deponering). Kommunerna ger därmed Renova ett utökat uppdrag, idag är det bara förbränning som är direkttilldelat, nu kompletterar kommunerna det uppdraget. Det är effektivt ur miljö- och Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17 (26)

87 ekonomiperspektiv att samverka kring den viktiga behandlingsinfrastruktur som kommunerna är långsiktigt beroende av. Energi- och näringsåtervinning via rötning kommer att öka under kommande år efter ägarkommunernas satsningar för att nå målen i A2020 inom detta område. Deponeringen har minskat mycket senare år, men att bibehålla en deponeringskapacitet i regionen är ett viktigt gemensamt fokus, inte minst för restprodukter från förbränning. Därutöver förutsätts moderbolaget vara en regional aktör med hög kompetens och kunna vara ägarkommunernas stöd i utvecklingen av hela avfallstrappan samt i ägarkommunernas kommunikation med medborgare och företag. Ägarkommunerna utvärderar inom ramen för A2020-arbetet kontinuerligt lämpliga åtgärder för att nå måluppfyllelse, och kan kopplat till det ge särskilda uppdrag åt Renova (tillkommande direkttilldelningar). I nuläget har en stor del av ägarkommunerna uttalat intresse för direkttilldelning av uppdrag som plockanalyser, inpasseringssystem ÅVC och miljöskola. Den revidering av styrdokument för Renova som genomförs nu kommer att leda till ett bättre samarbete mellan kommuner och bolag, genom att det ökar tydligheten och tilliten. Uppdelningen mellan direkttilldelade uppdrag till Renova och vad kommunerna själva kommer att utföra eller upphandla baseras på en bedömning av hur styrningen mot uppsatta mål bäst genomförs. I förlängningen kan det bli aktuellt med ytterligare gemensamma direkttilldelningar vid nästa revision av styrdokumenten. Den del av kommunernas avfallshantering som inte direkttilldelas Renova ansvarar kommunerna själva för genom egen regi eller upphandling. Det omfattar t.ex. övergripande frågor, avfallsplanering, kommunikation, kundkontakter, taxor, föreskrifter, insamlingsverksamhet, de översta och medborgarnära stegen i avfallstrappan; avfallsminimering och återanvändning, liksom de publika systemen för återvinning; återvinningsplatser och återvinningscentraler. Det finns också kommuner som har intresse av att direkttilldela ytterligare något uppdrag till Renova. För Göteborgs del innebär det att den nya kretslopp och vattennämnden får ta ställning till bästa sätt att fortsatt bedriva den verksamhet som inte direkttilldelas Renova i och med beslutssatserna i detta tjänsteutlåtande, också med hänsyn tagen till konsekvenserna om det förslag på ny avfallslagstiftning som nu föreligger beslutas. I samband med detta kan det finnas infrastruktur etc. som Renova behöver överlåta till kommunen för att kretslopp och vattennämnden ska kunna utföra sitt uppdrag. 8. Koordinering av beställningarna av avfallstjänster Stadsledningskontorets bedömning är att samarbetet mellan Renova och ägarkommunerna behöver förbättras, genom att gränssnittet tydliggörs och att kommunernas roll som beställarfunktion behöver förstärkas. Kommunerna har generellt sett haft alltför okoordinerade beställarfunktioner. Ett antal principer har identifierats att utforma en tydligare avfallssamverkan utifrån, enligt nedan. Under 2013 behöver dessa principer vidareutvecklas till en fungerande praktisk hantering. Bygg vidare på det regionala beställarsamarbetet I samband med antagandet av den regionala avfallsplanen A2020 och arbete med den regionala vattenförsörjningsplanen identifierade kommunerna behovet av en arena för samordning och planering av beställarverksamhet och inrättade en ny tjänst inom Göteborgsregionens kommunalförbund med uppdrag att samordna medlemskommunernas va- och avfallsverksamhet. Regionkommunerna finansierar denna tjänst genom avfalls- och va-kollektiven i kommunerna. Som styrning av den Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18 (26)

88 gemensamma tjänsten har tillskapats en styrgrupp, chefsnätverket avfall och va, som består av tekniska chefer eller samhällsbyggnadschefer i regionen. Detta nätverk är en bra utgångspunkt att bygga vidare på för att utveckla beställarrollen. Tydliggör olika forums roll Kopplat till framtagandet av nya styrdokument för Renova har ett flertal förbättringsområden identifierats vad gäller olika samverkansforum; att förtydliga ägarrådets funktion och att stärka samverkan mellan ägarrådets representant med beställarfunktionen i respektive kommun. Vidare finns det ett antal forum vars uppdrag kan upphöra, tydliggöras eller slås ihop; forum med delvis överlappande uppdrag är arbetsgruppen, teknisk och ekonomisk delegation, chefsnätverket avfall och va. Stadsledningskontorets och arbetsgruppens bedömning är att de gemensamma frågor som ska hanteras kontinuerligt gör det bäst i chefsnätverket avfall och va, och att teknisk och ekonomisk delegation kan upphöra. De frågor som hanterats av teknisk och ekonomisk delegation kan få utrymme på chefsnätverkets dagordningar. Arbetsgruppen som arbetat med nya styrdokument under senare år upplöses men kan sammankallas tillfälligt i de fall då övergripande ägarfrågor som ägardirektiv etc. ska hanteras. Gemensam beställarroll och uppföljning av direkttilldelade uppdrag Ägarkommunerna avser att stärka en gemensam beställarroll inkluderande beställning, uppföljning, och analys kopplad till gemensamma direkttilldelade uppdrag och A2020, genom chefsnätverket avfall och va. Ingående delar bör vara att utforma en årlig beställning, uppföljning av verksamhet och ekonomi, uppföljning av prismodellen (föroch efterkalkyl), samråda om avgifter, samt samråd om löpande direkttilldelning av mindre uppgifter till Renova. Det är en utmaning att åstadkomma en stärkt beställarroll med elva delägarkommuner. Formerna för hur detta ska gå till måste utvecklas, men stadsledningskontorets bedömning är att det behöver skapas en mindre grupp (med arbetsnamn beställardelegation ) som kan serva chefsnätverket avfall och va och i förekommande fall ägarrådet med underlag, samt företräda kommunerna gemensamt i frågor om årlig beställning etc. Göteborgs stad kan bistå med den kunskap om Renova som inhämtas genom den inom Göteborg utvecklade uppföljningsprocessen, och tillsammans med ytterligare några sakkunniga representanter för kommunerna kan en beställardelegation formas. Arbetsgruppen för A2020-arbetet är en viktig resurs i det fortsatta arbetet med beställning och uppföljning. 9. Juridiska aspekter 9.1 Bolagsordningar och de kommunalrättsliga principerna Enligt aktiebolagslagen ska aktiebolag ha en registrerad bolagsordning med vissa grunduppgifter rörande bolaget. Enligt den s.k. OFUKI-utredningen ska från och med den 1 januari 2013 bolagsordningarna i kommunalt ägda bolag, förutom aktiebolagens krav även innehålla det kommunala ändamålet, vilka kommunalrättsliga principer som ska gälla för bolaget samt att bolaget ska inhämta ägarkommunernas fullmäktiges ställningstagande avseende beslut av principiell beskaffenhet eller större vikt. Som bilaga till detta tjänsteutlåtande finns förslag till bolagsordningar för de tre bolagen. Bolagsordningarna innehåller en kort ändamålsbeskrivning. Vi föreslår att den hålls kort i bolagsordningarna, för att uppfylla den kommande lagens krav, men att uppdraget utvecklas i ägardirektiv. De kommunalrättsliga principerna är enligt kommunallagen i korthet följande. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19 (26)

89 Verksamheten ska vara av allmänt intresse för ägarkommunernas medlemmar Kommunmedlemmarna ska behandlas lika Förbud mot retroaktiva beslut Verksamheten ska inte vara förbehållen annan offentlig aktör Näringsverksamhet ska bedrivas utan vinstsyfte Stöd får inte lämnas till enskild Kommuner får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls De kommunalrättsliga principerna gäller även verksamhet i bolagsform, såvida inte speciallag medger undantag. För moderbolaget, Renova AB, gäller principerna fullt ut. Självkostnadsprincipen gäller dock endast i relation till kommunmedborgarna men eftersom bolagets behandlingspris efter att ha debiterats ägarkommunerna ändå hamnar hos medborgarna genom avfallstaxan är det rimligt att kommunallagens självkostnadsprincip kan vara vägledande i relationen bolag kommun. När det gäller dotterbolagen finns det anledning att närmare överväga självkostnadsprincipens tillämpning, eftersom dotterbolagens verksamhet kommer att bedrivas på en konkurrensutsatt marknad. Det har i lagstiftningshänseende länge förts en diskussion om en mera precis reglering i vilka verksamheter som självkostnadsprincipen ska gälla men hittills har det inte lett till någon närmare reglering än de undantag som finns. Eftersom dotterbolagens verksamhet inte har något tydligt undantag i lag föreslår vi att kommunallagens principer, inklusive självkostnadsprincipen, ska gälla även för dem. Självkostnadsprincipen innebär i sig inte något förbud att verksamheten lämnar överskott utan det får förutsättas att prissättningen är sådan att moderbolaget kan få skälig avkastning på det insatta kapitalet. När det gäller produktion och handel av elkraft och värme i Renova AB och Renova Verksamhet AB ska noteras att enligt 7 kap ellagen och 38 och 39 fjärrvärmelagen så gäller inte kommunallagens självkostnadsprincip eller lokaliseringsprincip. Detta innebär att bolagen ska bedriva denna verksamhet på affärsmässig grund och ska därför sträva efter att få så bra betalt som möjligt för producerad el och värme. Därav följer att bolagens försäljning av förbränningskapacitet, förutom från ägarkommunerna, till företag utanför ägarkommunernas område, genom undantaget från lokaliseringsprincipen är kompetensenligt. Enligt 1 kap p. lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster LUF omfattas inte anskaffandet av avfallsbränsle för produktion av elkraft och fjärrvärme som levereras till allmänt nät av reglerna för offentlig upphandling. Skyldigheten att inhämta ägarkommunernas ställningstagande avseende beslut av principiell beskaffenhet eller av större vikt föreslås nu regleras enligt kommande lagkrav direkt i bolagsordningarna. Ytterligare vägledning ges i ägardirektiv för att lättare kunna ändra vid behov. 9.2 Ägardirektiv I ägardirektivet utvecklas hur ägarkommunerna vill att prissättningen går till. Prissättningen ska liksom i dag bygga på bolagets självkostnad med ett rimligt tillägg Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20 (26)

90 för att finansiera nödvändiga framtida investeringar och utvecklingsarbete samt av tydlighet och transparens gentemot ägarkommunerna. Under beredningen av ärendet har övervägts möjligheten med någon form av målsättning kopplad till marknaden. Det har emellertid inte gått att få fram ett jämförbart marknadspris eftersom förutsättningarna är olika hos aktörerna. Det går inte heller att direkt jämföra det pris som en viss anläggning vid ett visst tillfälle kan ge med en självkostnad som ska fungera över tid. I förslaget uttrycks att bolagets målsättning ska vara att prissättningen över tid inte överstiger ett genomsnitt av marknadspriset per ton för motsvarande anläggningar i Sverige. Det får överlämnas åt chefsnätverket att i samråd med Renova framöver utveckla möjligheten att jämföra priserna med andra anläggningar i Sverige. Det finns ett nyutvecklat avfallsindex som ska spegla kostnadsutvecklingen för avfallsförbränning, avsett för upphandlingar, men det säger inget om faktiska prisnivåer i nuläget. När det gäller processen bör det åligga styrelsen att i god tid inför varje verksamhetsår fastställa priset för de direkttilldelade tjänsterna. Bolaget ska dessförinnan samråda med respektive ägarkommun och redovisa underlaget för prissättningen till ovan nämnda chefsnätverk och på förfrågan till ägarkommunernas ägarråd. Redovisningen ska innehålla för- och efterkalkyl av de kostnads- och intäktsslag som ingår i respektive direkttilldelat uppdrag. Chefsnätverket och ägarrådet har rätt att framställa synpunkter till styrelsen inför styrelsens beslut om pris. Moderbolaget ska löpande särredovisa intäkter och kostnader hänförliga till energiåtervinning genom förbränning, energi- och näringsåtervinning genom rötning, deponering samt eventuellt tillkommande direkttilldelade uppdrag. Renova Insamling och Logistik AB och Renova Verksamhet AB ska bedriva sin verksamhet i konkurrens med andra utförare och ska agera på ett sådant sätt att konkurrensen inte snedvrids. Bolagen förväntas liksom idag vara en kraftfull regional aktör med fokus på miljö och hållbar utveckling. En starkare samverkan med ägarrådet och ökad kommunikation med ägarkommunerna förväntas. Liksom idag är avsikten att bolagen långsiktigt ska driva sin verksamhet genom egen finansiering. För att inte snedvrida konkurrensen är det rimligt att moderbolaget ställer krav på avkastning från dotterbolagen. 9.3 Aktieägaravtal Nuvarande konsortialavtal har sagts upp och upphör att gälla den 31 december I förslag till nytt aktieägaravtal beskrivs syftet med omstruktureringen och kommunernas samverkan. Aktieägaravtalet innehåller, liksom nu gällande konsortialavtal, ett åtagande kommunerna emellan att leverera det hushållsavfall som kommunerna avser direkttilldela. Såvitt framkommit har de flesta kommuner ambitionen att direkttilldela det hushållsavfall som kommunerna har ansvar för och som ska behandlas genom energiåtervinning genom förbränning, energi- och näringsåtervinning genom rötning, samt deponering. Undantag görs för de kommuner som bara önskar direkttilldela förbränningsdelen. Därutöver innehåller avtalet en möjlighet för varje kommun att själv bestämma vilka övriga uppdrag som kommunen avser direkttilldela till Renova AB. Det är dock Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21 (26)

91 angeläget att dessa direkttilldelningar inte blir för olika men det får förutsättas att kommunerna genom förstärkt samverkan kan hantera detta på lämpligt sätt. Ägarrådets roll beskrivs fortsatt som en samverkansform för ägarkommunerna. Avsikten är dock att stärka den regionala samverkan och kommunernas roll som beställare och direkttilldelare. Detta kommer att utvecklas under 2013 för att ha en ny modell på plats när det nya aktieägaravtalet ska börja gälla. När det gäller styrelserna är avsikten att samma personer ska sitta i de tre styrelserna och att styrelsemötena kan hållas i ett sammanhang. Ägarrådet är fortsatt ansvarigt för valberedningen. I förslaget tydliggörs att respektive kommunfullmäktige ska utse sin ledamot eller suppleant. Liksom tidigare ska priset per ton avfall vara lika mellan kommunerna. 9.4 Kommunernas upphandlingsskyldighet Lagen om offentlig upphandling (LOU) har som utgångspunkt att all kommunal anskaffning av varor och tjänster ska göras i konkurrens. Utgångspunkten är att en kommuns behov ska annonseras och att alla företag som vill ska kunna lämna anbud. En kommun har dock rätt att i stället för upphandling välja att utföra verksamheten i egen regi. Som nämnts inledningsvis meddelade dåvarande Regeringsrätten den 17 mars 2008 dom i det s.k. Sysavmålet. Förutsättningarna var att ett antal kommuner i Skåne län hade ingått ett konsortialavtal enligt vilket kommunerna förbundit sig att samverka inom avfallsområdet genom aktiebolaget Sysav (Sydskånes Avfallsaktiebolag). Sysav skulle svara för den regionala återvinningen och avfallshanteringen för delägarkommunerna och driva regionala avfallsanläggningar. Till grund för debitering låg en taxa framtagen på ett närmare angivet sätt. Varje delägare förband sig att till bolagets anläggningar avlämna allt avfall som kunde tas emot i anläggningarna och som kommunerna hade ansvar för enligt miljöbalken (hushållsavfallet). Det fanns inte något skriftligt avtal mellan kommunerna och Sysav. Regeringsrätten uttalade följande; Sysav är ett aktiebolag och således en egen juridisk person. Verksamheten bedrivs enligt affärsmässiga principer. Kommunen levererar avfall som omhändertas av Sysav. Kommunen erlägger ersättning enligt en taxa som ska fastställas på visst sätt. Regeringsrätten konstaterade därefter att dåvarande LOU inte gav utrymme för en tolkning att kommunerna när de köper tjänster från kommunala bolag skulle vara undantagna från LOU:s regelverk. Tvärtom var det så att LOU inte medger att kommuner utan formell upphandling köper varor och tjänster från sina egna bolag. Kommunen hade i målet hävdat att EU-domstolen i ett antal domar hade uttalat att upphandlingsreglerna inte hindrade att företag som på visst sätt är knutna till en upphandlande enhet (de s.k. Teckalkriterierna) kan utföra uppdrag åt en upphandlande enhet utan att iaktta upphandlingsdirektivets regler. Regeringsrätten menade dock att eftersom den svenska upphandlingslagen inte innehöll något sådant undantag så kunde en prövning enligt EU-domstolens praxis inte ske. Regeringsrätten fann därefter att kommunerna borde ha upphandlat avfallstjänsten enligt bestämmelserna i LOU. Regeringsrättens dom föranledde regeringen att lämna förslag på införande av en ändring i lagen om offentlig upphandling som gjorde det möjligt att direkttilldela kontrakt till annan juridisk person under vissa förutsättningar, de s.k. Teckal-kriterierna. Enligt prop 2011/12:106 kommer Teckalkriterierna permanentas i svensk lag från den 1 januari 2013 med följande lydelse (LOU 2 kap 10 a ). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 22 (26)

92 Med kontrakt enligt 2 kap 10 avses dock inte avtal som sluts mellan en upphandlande myndighet och en juridisk person eller en gemensam nämnd enligt kommunallagen, om 1. den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över den juridiska personen eller den gemensamma nämnden som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning, och 2. den juridiska personen eller den gemensamma nämnden bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som kontrollerar den. Regeringen har valt att utforma undantaget i enlighet med EU-domstolens praxis. Denna praxis är fortfarande under utveckling och om villkoren är uppfyllda i det enskilda fallet måste avgöras utifrån de specifika omständigheterna. Kontrollkriteriet, punkten 1, innebär enligt unionsrätten att den upphandlande myndigheten ska utöva en kontroll över den fristående enheten som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Kontrollen ska göra det möjligt för myndigheten att påverka de beslut som fattas av den fristående enheten. Det ska vara fråga om en möjlighet till avgörande påverkan på såväl strategiska mål som viktiga beslut. Kontrollkriteriet kan vara uppfyllt när det gäller aktiebolag och om det ägs av flera upphandlande myndigheter. Ägandet får dock inte till någon del vara privata företag. Att ägarna tillsätter hela styrelsen har betydelse, men är inte ensamt avgörande för om kriteriet är uppfyllt. Har den fristående enheten en marknadsmässig inriktning talar det mot att kontrollkriteriet är uppfyllt. Verksamhetskriteriet, punkten 2, innebär enligt unionsrätten att den fristående enheten ska utföra huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar (kontrollerar) den. Här ska en jämförelse göras mellan sådan verksamhet som den fristående enheten bedriver tillsammans med den upphandlande myndigheten och eventuell annan verksamhet som den fristående enheten bedriver. Huvuddelen av verksamheten ska utföras tillsammans och eventuell övrig verksamhet får vara av endast marginell karaktär. I bedömningen av om så är fallet ska alla omständigheter beaktas, såväl kvalitativa som kvantitativa. Vid bedömningen av om ett företag bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med de myndigheter som innehar den ska all den verksamhet som detta företag bedriver inom ramen för en tilldelning som myndigheterna gjort beaktas, oberoende av vem som betalar för denna verksamhet den upphandlande myndigheten själv eller de som använder de tillhandahållna tjänsterna. Stadsledningskontoret gör bedömningen att den verksamhet som kommer att bedrivas i Renova AB kan direkttilldelas med stöd av undantaget i LOU, de s.k. Teckalkriterierna. Ägarkommunerna behöver därför inte upphandla dessa tjänster. Genom att förslaget inte medger privat ägande och genom den kontroll som ägarna skaffar sig över bolaget genom ägardirektiv anser vi att kontrollkriteriet kommer att uppfyllas. Genom bildandet av dotterbolag för den verksamhet som kommer att upphandlas av kommunerna renodlas moderbolagets verksamhet till att avse endast sådan verksamhet som bolaget bedrivet tillsammans med ägarna och därigenom uppfylls verksamhetskriteriet. Upphandlingsdirektiven är föremål för översyn med syfte att förenkla lagstiftningen. Direktiven bedöms inte förändras på ett sådant sätt att lagenligheten enligt detta förslag äventyras. Det kan nämnas att förslaget innehåller en bestämning av huvuddelen till 90 procent, d.v.s. att 10 procent av bolagets verksamhet då skulle kunna drivas tillsammans med annan än ägarna. I förslaget till upphandlingsdirektiv, artikel 11, föreslås följande reglering av undantaget; Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 23 (26)

93 En upphandlande myndighet som utövar kontroll över en juridisk person tillsamman med annan upphandlande myndighet kan tilldela ett kontrakt utan att tillämpa direktivet om de upphandlande myndigheterna utövar gemensamt kontroll över den berörda juridiska personen motsvarande den som de utövar över sina egna förvaltningar minst 90 procent av den juridiska personens verksamhet utförs för de upphandlande myndigheterna eller för andra juridiska personer som samma myndigheter utövar kontroll över det inte finns något privat deltagande i den juridiska enhet som står under kontroll. Stadsledningskontoret bedömer att förslaget till ny organisation för Renova är i enlighet även med detta direktivförslag. 9.5 Direkttilldelning Att göra en direkttilldelning innebär att en leverantör tilldelas ett uppdrag utan konkurrens. Några bestämmelser hur en sådan direkttilldelning ska se ut finns inte. Det bör ändå eftersträvas att det som direkttilldelas är tydligt, transparent och tidssatt. Gällande konsortialavtal mellan ägarkommunerna kan nog sägas uppfylla minimikraven i detta hänseende, där det sägs att ägarkommunerna förbinder sig att till Renova avlämna för förbränning lämpligt hushållsavfall för vilket kommunerna har ett omhändertagandeansvar och som kommunerna enligt sin avfallsplan avser att förbränna. Tidssättningen framgår av avtalstidens längd. Vem som inom en kommun kan göra en direkttilldelning är heller inte klart uttalad. Vägledning ges emellertid i kommunallagen, som i 3 kap. 9, anger att fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Detta innebär att kommunfullmäktige i respektive kommun bör i särskild beslutssats ange det uppdrag som tilldelas Renova AB som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Tilldelningen bör stämma överens med aktieägaravtalet och följa detta avtals löptid. Avsikten är därutöver att kommunerna ska kunna göra ytterligare tilldelningar under avtalstiden. Dessa tilldelningar, som kan vara t.ex. att bedriva miljöskola, bör kunna ges av ansvarig nämnd med stöd av sitt reglemente. För mindre uppdrag bör det till och med vara möjligt för tjänsteman att ge direkttilldelning, under förutsättning att det sker med stöd av en tydlig delegation. Frågor om kompletterande direkttilldelningar bör samverkas mellan kommunerna i ägarrådet och underliggande samverkansorgan, men beslut bör fattas i respektive kommun. Därigenom säkerställs möjligheten att överklaga direkttilldelningen. 9.6 Transparenslagen Enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. ska ett offentligt företag redovisa sina finansiella förbindelser med det allmänna så att det tydligt framgår vilka offentliga medel som företaget fått direkt eller indirekt och hur medlen har använts. En separat redovisning ska ske för företag som har beviljats exklusiva eller särskilda rättigheter eller anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och fått ersättning i någon form för detta, allt under förutsättning att företaget bedriver annan ekonomisk verksamhet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 24 (26)

94 Stadsledningskontoret bedömer att uppdelningen av Renova enligt förslaget säkerställer följsamhet i förhållande till denna lag. 9.7 Otillåten säljverksamhet Enligt konkurrenslagen kan en försäljning av tjänst eller vara förbjudas om den strider mot lag vilket skulle kunna vara fallet om verksamheten inte omfattas av den kommunala kompetensen. Även ett visst säljförfarande kan förbjudas om det inte är försvarbart ur allmän synpunkt. Stadsledningskontoret bedömer bolagets verksamhet som förenlig med den kommunala kompetensen och det åligger bolaget att själv löpande se till så att konkurrensen inte snedvrids eller hämmas. 9.8 Övriga juridiska överväganden Avfallsfrågorna inom EU-rätten har efter hand fått en allt starkare miljöinriktning. Enligt avfallsdirektivet 2008/98/EG förutsätts länderna skapa nätverk med anläggningar för omhändertagande av det egna landets avfall och blandat kommunalt avfall som insamlats från privata hushåll. Nätverket ska göra det möjligt att bortskaffa avfall eller återvinna avfall vid någon av de närmast belägna anläggningarna med användning av de lämpligaste metoderna och teknikerna, så att en hög miljö- och hälsoskyddsnivå säkerställs. Det kan med fog hävdas att avfallshanteringen har en sådan vikt att kommunerna som ansvariga bör kunna organisera den utan hänsynstagande till EUrättsliga konkurrensregler. Vi har i beredningen övervägt några olika möjligheter. Enligt 1 kap. 7 LOU gäller lagen inte för tjänstekontrakt som en upphandlande myndighet tilldelar en annan upphandlande myndighet som på grund av lag eller annan författning har ensamrätt att utföra tjänsten. Enligt miljöbalken är det kommunerna som svarar för att hushållsavfall transporteras till en behandlingsanläggning och att det återvinns eller bortskaffas. Genom avfallsförordningen har regeringen överlåtit till kommun genom kommunfullmäktige att meddela närmare föreskrifter om hanteringen av hushållsavfall. Kommunerna har genom konsortialavtalet givit Renova AB ensamrätt att förbränna kommunernas hushållsavfall. Det kan också hävdas att förbränningen av hushållsavfall är en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse och att den utan konkurrens kan tilldelas en utförare. För denna typ av tjänster förutsätts staterna men även myndigheter på lokal nivå ha möjlighet att själva organisera sin verksamhet så att det tillgodoser användarnas behov. I ett rättsfall, den s.k. Hamburgdomen, godkände EU-domstolen att fyra kranskommuner till Hamburg tecknade avtal med Hamburg om bortskaffande av avfall i en ny anläggning för avfallsbehandling, utan föregående annonsering. Sammantaget gör stadsledningskontoret dock bedömningen att den föreslagna omstruktureringen på ett tydligare sätt undanröjer de juridiska tveksamheter som ändå i dag föreligger. Stadsledningskontoret anser också att en uppdelning av verksamheten på tre bolag bättre säkerställer ägarkommunernas ekonomiska intressen och transparenslagens krav. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 25 (26)

95 Ett ytterligare alternativ som övervägts är att direkttilldela förbränningen av hushållsavfall som en s.k. tjänstekoncession. För tjänstekoncession gäller endast upphandlingsdirektivets principer, men EU-domstolen har i ett mål (Parking Brixen) fastslagit att det strider mot principerna att inte begära in anbud. Stadsledningkontoret Jan Persson Jessica Granath Ulf Högberg Förste stadsjurist Planeringsledare Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 26 (26)

96 Bolagsordning för Renova AB Bilaga 2 Organisationsnummer Bolagets firma är Renova AB. 2 Bolagets styrelse har sitt säte i Göteborg, Västra Götalands län. 3 Bolaget ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, nedan ägarkommunerna. Det kommunala ändamålet med bolaget är att främja en långsiktigt hållbar utveckling i ägarkommunerna, framförallt genom en miljöriktig behandling av avfall som kommer från hushåll i ägarkommunerna och som kommunerna har skyldighet att ta om hand enligt miljöbalken och annan lagstiftning. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sina ägare. Verksamheten ska bedrivas i ägarkommunernas ställe. Bolaget ska inte ha till syfte att bereda vinst åt aktieägarna. Bolaget ska följa de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c kommunallagen, innebärande att verksamheten ska vara förenlig med den kommunala kompetensen och lokaliseringsprincipen, att kommunmedlemmarna ska behandlas lika, förbud att lämna stöd åt enskild och förbud att ta högre avgift än som svarar mot kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls, såvida inte lag eller rättspraxis för viss verksamhet eller åtgärd medger undantag. Produktion och försäljning av värme och el ska dock bedrivas på affärsmässig grund. Bolaget ska inhämta kommunfullmäktiges ställningstagande i respektive ägarkommun innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 4 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att 5 behandla hushållsavfall anlägga och driva avfalls- och återvinningsanläggningar med härför lämpligt avfall eller annat bränsle producera och försälja värme och el bedriva med ovanstående verksamheter naturligt anknytande rörelse äga och förvalta aktier i dotterbolag. Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst kronor och högst kronor.

97 6 Antalet aktier i bolaget ska vara lägst och högst Bolagets styrelse ska bestå av 9 ledamöter och 9 suppleanter. Göteborgs kommunfullmäktige ska utse 5 ledamöter och 3 suppleanter. Kommunfullmäktige i Kungsbacka, Kungälv, Lerum respektive Mölndal utser vardera 1 ledamot. Kommunfullmäktige i Ale, Härryda, Partille, Stenungsund, Tjörn respektive Öckerö utser vardera 1 suppleant. Styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna väljs varje år för tiden intill slutet av nästa årsstämma. 8 En till två revisorer jämte suppleanter för dessa väljs på årsstämma. Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses. 9 Bolaget ska ha två lekmannarevisorer jämte två suppleanter. En lekmannarevisor jämte suppleant utses av Göteborgs kommunfullmäktige. En lekmannarevisor jämte suppleant utses av Mölndals kommunfullmäktige. Mandatperioden ska sammanfalla med den för styrelsen. 10 Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast sex och senast två veckor före stämman. 11 Årsstämma ska hållas inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår. Därvid ska följande ärenden förekomma: 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av två justerare 5. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Fastställande av dagordning 7. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse för bolaget och koncernen 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkningar för bolaget och koncernen b) disposition av vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelse, revisorer och lekmannarevisor jämte suppleanter

98 Anteckning av kommunfullmäktiges i ägarkommunerna val av styrelseledamöter och suppleanter 11. Val av revisorer och revisorssuppleanter 12. Anteckning av Göteborgs respektive Mölndals kommunfullmäktiges val av lekmannarevisor och suppleant 13. När så erfordras, beslut om ägardirektiv 14. Övriga ärenden, som i behörig ordning hänskjutits till stämman 15. Stämmans avslutande. Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman Årligt fastställande av affärsplan med strategiska mål för de närmaste räkenskapsåren Ram för upptagande av krediter Ställande av säkerhet Bildande av bolag Köp eller försäljning av bolag eller andel i bolag Köp eller försäljning av fast egendom överstigande ett belopp om 50 miljoner kronor per affärstillfälle Andra köp, försäljningar eller upplåtelser än som nämnts ovan överstigande ett belopp om 50 miljoner kronor, exklusive moms, per affärstillfälle. 13 Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår. 14 Aktieägare ska erbjudas att köpa aktie i bolaget innan den överlåts till ny ägare (förköpsförbehåll). Förbehållet omfattar alla överlåtelser av aktier i bolaget, t.ex. i form av köp, byte, tillskott eller gåva. Förköp får inte utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Den som avser att överlåta aktie till annan aktieägare i bolaget, eller till någon som inte är aktieägare i bolaget, ska genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse erbjuda övriga aktieägare att köpa aktien. När aktie har anmälts till förköp ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje förköpsberättigad med anmodan till den som önskar begagna sig av förköpsrätten att skriftligen framställa förköpsanspråk hos bolagets styrelse inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om förköpserbjudandet. Skulle flera förköpsberättigade anmäla sig, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning av bolagets styrelse eller, om någon förköpsberättigad begär det, av notarius publicus. Om flera aktier erbjudits ska aktierna, så långt det är möjligt, fördelas i proportion till tidigare innehav mellan dem som framställt förköpsanspråk. Priset för aktierna ska motsvara aktiernas andel av bolagets substansvärde och ska betalas inom en månad från den tidpunkt då priset blev bestämt.

99 Kommer aktieägaren och den som begärt förköp inte överens i frågan om förköp, får den som begärt förköp, inom två månader från den dag förköpsanspråket framställdes hänskjuta tvisten till avgörande av skiljemän enligt gällande lagstiftning om skiljemän. Skiljeförfarandet ska äga rum i Göteborgs kommun. 15 Skulle bolaget upplösas eller likvideras ska dess behållna tillgångar tillfalla aktieägarna i proportion till aktieinnehavet. 16 Kommunstyrelserna i ägarkommunerna äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 17 Denna bolagsordning får inte ändras utan att respektive ägarkommuns kommunfullmäktige tagit ställning till ändringen. Bolagsordningen har antagits vid bolagsstämman 2013-xx-xx

100 Bolagsordning för Renova Insamling och Logistik AB Bilaga 3 Organisationsnummer xxxxxx-yyyy 1 Bolagets firma är Renova Insamling och Logistik AB. 2 Bolagets styrelse har sitt säte i Göteborg, Västra Götalands län. 3 Bolaget ägs indirekt av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, nedan ägarkommunerna. Det kommunala ändamålet med bolaget är att främja en långsiktigt hållbar utveckling i ägarkommunerna genom en miljöriktig insamling av hushållens och verksamheters avfall i ägarkommunerna. Bolaget ska inte ha till syfte att bereda vinst åt aktieägarna. Bolaget ska följa de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c kommunallagen, innebärande att verksamheten ska vara förenlig med den kommunala kompetensen och lokaliseringsprincipen, att kommunmedlemmarna ska behandlas lika, förbud att lämna stöd åt enskild och förbud att ta högre avgift än som svarar mot kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls, såvida inte lag eller rättspraxis för viss verksamhet eller åtgärd medger undantag. Bolaget ska inhämta kommunfullmäktiges ställningstagande i respektive ägarkommun innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 4 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att 5 insamla och transportera avfall bedriva med ovanstående verksamheter naturligt anknytande rörelse. Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 6 Antalet aktier i bolaget ska vara lägst och högst

101 7 Bolagets styrelse ska bestå av 9 ledamöter och 9 suppleanter. Göteborgs kommunfullmäktige ska utse 5 ledamöter och 3 suppleanter. Kommunfullmäktige i Kungsbacka, Kungälv, Lerum respektive Mölndal utser vardera 1 ledamot. Kommunfullmäktige i Ale, Härryda, Partille, Stenungsund, Tjörn respektive Öckerö utser vardera 1 suppleant. Styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna väljs varje år för tiden intill slutet av nästa årsstämma. 8 En till två revisorer jämte suppleanter för dessa väljs på årsstämma. Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses. 9 Bolaget ska ha två lekmannarevisorer jämte två suppleanter. En lekmannarevisor jämte suppleant utses av Göteborgs kommunfullmäktige. En lekmannarevisor jämte suppleant utses av Mölndals kommunfullmäktige. Mandatperioden ska sammanfalla med den för styrelsen. 10 Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast sex och senast två veckor före stämman. 11 Årsstämma ska hållas inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår. Därvid ska följande ärenden förekomma: 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av två justerare 5. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Fastställande av dagordning 7. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse för bolaget 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkningar för bolaget b) disposition av vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelse, revisorer och lekmannarevisor jämte suppleanter 10. Anteckning av kommunfullmäktiges i ägarkommunerna val av styrelseledamöter och suppleanter 11. Val av revisorer och revisorssuppleanter 12. Anteckning av Göteborgs respektive Mölndals kommunfullmäktiges val av lekmannarevisor och suppleant

102 När så erfordras, beslut om ägardirektiv 14. Övriga ärenden, som i behörig ordning hänskjutits till stämman 15. Stämmans avslutande. Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår. 13 Skulle bolaget upplösas eller likvideras ska dess behållna tillgångar tillfalla aktieägaren. 14 Kommunstyrelserna i ägarkommunerna äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 15 Denna bolagsordning får inte ändras utan att respektive ägarkommuns kommunfullmäktige tagit ställning till ändringen. Bolagsordningen har antagits vid bolagsstämman 2013-xx-xx

103 Bolagsordning för Renova Verksamhet AB Bilaga 4 Organisationsnummer xxxxxx-yyyy 1 Bolagets firma är Renova Verksamhet AB. 2 Bolagets styrelse har sitt säte i Göteborg, Västra Götalands län. 3 Bolaget ägs indirekt av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, nedan ägarkommunerna. Det kommunala ändamålet med bolaget är att främja en långsiktigt hållbar utveckling i ägarkommunerna genom en miljöriktig behandling av verksamhetsavfall samt hushållsavfall från andra än ägarkommunerna. Bolaget ska inte ha till syfte att bereda vinst åt aktieägarna. Bolaget ska följa de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c kommunallagen, innebärande att verksamheten ska vara förenlig med den kommunala kompetensen och lokaliseringsprincipen, att kommunmedlemmarna ska behandlas lika, förbud att lämna stöd åt enskild och förbud att ta högre avgift än som svarar mot kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls, såvida inte lag eller rättspraxis för viss verksamhet eller åtgärd medger undantag. Produktion och försäljning av värme och el ska dock bedrivas på affärsmässig grund. Bolaget ska inhämta kommunfullmäktiges ställningstagande i respektive ägarkommun innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 4 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att 5 behandla avfall från verksamheter och från hushåll från andra än ägarkommunerna anlägga och driva avfalls- och återvinningsanläggningar med härför lämpligt avfall eller annat bränsle producera och försälja värme och el försälja återvunnet material bedriva med ovanstående verksamheter naturligt anknytande rörelse. Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst kronor och högst kronor.

104 6 Antalet aktier i bolaget ska vara lägst och högst Bolagets styrelse ska bestå av 9 ledamöter och 9 suppleanter. Göteborgs kommunfullmäktige ska utse 5 ledamöter och 3 suppleanter. Kommunfullmäktige i Kungsbacka, Kungälv, Lerum respektive Mölndal utser vardera 1 ledamot. Kommunfullmäktige i Ale, Härryda, Partille, Stenungsund, Tjörn respektive Öckerö utser vardera 1 suppleant. Styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna väljs varje år för tiden intill slutet av nästa årsstämma. 8 En till två revisorer jämte suppleanter för dessa väljs på årsstämma. Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses. 9 Bolaget ska ha två lekmannarevisorer jämte två suppleanter. En lekmannarevisor jämte suppleant utses av Göteborgs kommunfullmäktige. En lekmannarevisor jämte suppleant utses av Mölndals kommunfullmäktige. Mandatperioden ska sammanfalla med den för styrelsen. 10 Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast sex och senast två veckor före stämman. 11 Årsstämma ska hållas inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår. Därvid ska följande ärenden förekomma: 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av två justerare 5. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Fastställande av dagordning 7. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse för bolaget 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkningar för bolaget b) disposition av vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelse, revisorer och lekmannarevisor jämte suppleanter

105 Anteckning av kommunfullmäktiges i ägarkommunerna val av styrelseledamöter och suppleanter 11. Val av revisorer och revisorssuppleanter 12. Anteckning av Göteborgs respektive Mölndals kommunfullmäktiges val av lekmannarevisor och suppleant 13. När så erfordras, beslut om ägardirektiv 14. Övriga ärenden, som i behörig ordning hänskjutits till stämman 15. Stämmans avslutande. Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår. 13 Skulle bolaget upplösas eller likvideras ska dess behållna tillgångar tillfalla aktieägaren. 14 Kommunstyrelserna i ägarkommunerna äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 15 Denna bolagsordning får inte ändras utan att respektive ägarkommuns kommunfullmäktige tagit ställning till ändringen. Bolagsordningen har antagits vid bolagsstämman 2013-xx-xx

106 Aktieägaravtal mellan ägarna av Renova Bilaga 5 1 Inledning Renova AB ( Bolaget ) ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö ( Ägarkommunerna ). Bolaget äger i sin tur Renova Insamling och Logistik AB och Renova Verksamhet AB ( Renovakoncernen ) samt ytterligare dotterbolag som avses avvecklas. Detta aktieägaravtal reglerar förhållandet mellan Ägarkommunerna och täcker Renovakoncernen. Renovakoncernen omstruktureras för att uppfylla de krav som gäller enligt EU-rätten och den svenska konkurrens- och upphandlingslagstiftningen. Avsikten med omstruktureringen är att på ett tydligare sätt skilja den direkttilldelade verksamheten gällande hushållsavfall från verksamhetsgrenar som ska vara utsatta för konkurrens. Genom ombildningen förväntas Ägarkommunernas avfallsverksamhet fortsatt kunna präglas av en långsiktigt god miljöutveckling samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna för respektive bolags verksamhet blir tydligare och mera transparanta. Ägarkommunerna har enats om att följande ska gälla från och med Syfte med samverkan Ägarkommunerna förbinder sig att samverka inom avfallsområdet genom Renovakoncernen i enlighet med bolagsordningarnas 3. Syftet med samverkan är att främja en långsiktigt hållbar utveckling i ägarkommunerna, framförallt genom en miljöriktig behandling av avfall som uppstår inom ägarkommunerna. Långsiktiga gemensamma mål som Ägarkommunerna skall uppnå finns beslutade i den regionala avfallsplanen A2020 och utgör en gemensam plattform för samverkan. Bolagens ändamål framgår av bolagsordningar och ägardirektiv. 3 Åtaganden Ägarkommunerna ska i sin egenskap av uppdragsgivare till Bolaget verka enhetligt som en part gentemot Bolaget. Ägarkommunerna förbinder sig därför att till Bolagets mottagningsanläggningar avlämna det hushållsavfall som Ägarkommunerna har ansvar för och som ska behandlas genom energiåtervinning genom förbränning, energi- och näringsåtervinning genom rötning eller som ska deponeras. Ägarkommunerna Kungsbacka och Mölndal omfattas dock endast av åtagandet att avlämna det hushållsavfall som dessa kommuner har ansvar för och som ska gå till energiåtervinning genom förbränning. Därutöver bestämmer varje kommun själv vilken övrig behandling eller tjänst som kommunen avser direkttilldela till Bolaget. Ägarkommunerna ska därvid samverka och eftersträva att variationerna mellan Ägarkommunerna blir så liten som möjligt.

107 Ägarkommunerna åtar sig att var för sig, inom de direkttilldelningar som görs, agera som aktiv beställare och att därvid utse lämpliga personer att företräda kommunen i relevanta samverkansorgan. Ägarkommunerna förbinder sig att rösta för alla beslut och vidta alla andra relevanta åtgärder såvitt avser aktieägandet och Renovakoncernens drift som erfordras för att uppfylla villkoren i detta Avtal. Ägarkommunerna förbinder sig att tillse att varje av denne utsedd styrelseledamot och suppleant informeras om villkoren i detta avtal. 4 Ny aktieägare Ägarkommunerna är överens om att endast tillåta kommuner att inneha aktier i Bolaget. När så är lämpligt kan ytterligare kommuner med ändamålsenliga förutsättningar inbjudas att bli delägare i Bolaget. Beslut om inbjudan att bli delägare i Bolaget och nyemission av aktier får fattas endast om beslutet biträds av en kvalificerad majoritet motsvarande minst 90 procent av rösterna i Bolaget. Den tillträdande kommunen tecknar aktier till ett antal som motsvarar den tillträdande kommunens befolkningsandel bland de kommuner som biträtt detta avtal och till en kurs motsvarande Renovakoncernens substansvärde. Överlåtelser av aktier i Bolaget mellan aktieägare eller till annan, ska vara underkastade befintliga aktieägares förköpsrätt enligt det förköpsförbehåll som framgår av Bolagets bolagsordning. Kommun som inträder som ny aktieägare ska tillträda detta aktieägaravtal som part. 5 Ägarråd m.m. Envar av Ägarkommunerna ska utse två personer som representerar respektive kommuns kommunstyrelse att ingå i ett ägarråd. Ägarrådet ska vara ett forum för samråd mellan ägarna till Bolaget. Ägarrådet ska sammanträda minst en gång om året. Därutöver ska ytterligare sammanträden hållas när någon av Ägarkommunerna begär det. Göteborgs stad är ordförande och ska ansvara för att kallelse skickas till Ägarkommunerna. Ägarrådet ska endast vara ägarnas forum. Förekomsten av ett ägarråd ska inte påverka den rollfördelning som finns mellan Bolagets ägare och styrelse. Ägarrådet har inte någon beslutanderätt. Ägarrådet är inte heller företrädare för Ägarkommunerna i förhållande till bolagen eller tredje man. Till ägarrådet finns kopplat ett chefsnätverk för bl.a. avfallsområdet. Nätverket är ett forum för samverkan mellan Ägarkommunerna som beställare. Chefsnätverket arbetar bland annat med uppföljning av ekonomi och verksamhet kopplat till direkttilldelade uppdrag och A2020, utformar beställningar, samråder om avgifter, samråder om tillkommande direkttilldelningar och övriga strategiska frågor samt bereder frågor som ska hanteras av ägarrådet. Göteborgs stad bistår med den kunskap om Renova som inhämtas genom den inom Göteborg utvecklade uppföljningsprocessen.

108 6 Styrelser Styrelserna i Bolaget och i de två övriga bolagen i Renovakoncernen ska bestå av nio ledamöter och nio suppleanter. Göteborgs kommunfullmäktige ska utse fem ledamöter och tre suppleanter. Kommunfullmäktige i Kungsbacka, Kungälv, Lerum respektive Mölndal utser vardera en ledamot. Kommunfullmäktige i Ale, Härryda, Partille, Stenungsund, Tjörn respektive Öckerö utser vardera en suppleant. Valen bereds av ägarrådet enligt 8. Ägarkommunerna ska utse samma ledamöter och suppleanter i de tre bolagen i Renovakoncernen så att styrelserna har persongemenskap. 7 Lekmannarevisor I varje bolag ska två ordinarie lekmannarevisorer och två suppleanter utses. En lekmannarevisor jämte suppleant utses av Göteborgs kommunfullmäktige. En lekmannarevisor jämte suppleant utses av Mölndals kommunfullmäktige. Valen bereds av ägarrådet enligt 8. 8 Valberedning Genom ägarrådet framläggs förslag avseende styrelseledamöter med suppleanter och lekmannarevisorer med suppleanter. Ägarrådet framlägger också förslag till inträdesordning för suppleanter samt förslag till arvoden i styrelserna. Valda ledamöterna och suppleanterna i Renovakoncernens tre styrelser ska endast erhålla ett arvode för de tre uppdragen. 9 Avgiftsprincip Ägarkommunerna förbinder sig att genom ägardirektiv till Bolaget se till att de avgifter som Ägarkommunerna som grupp debiteras för hushållsavfall enligt 3, av Bolaget fördelas mellan Ägarkommunerna så att avgifter per viktenhet blir lika vid avlämning vid Renovas mottagningsanläggningar. 10 Borgen Var och en av Ägarkommunerna förbinder sig att jämte de övriga Ägarkommunerna på begäran av Bolagets styrelse pröva frågan om borgen för Bolagets lån. Borgensåtagande samt ianspråktagande av en borgen ska i förekommande fall fördelas med utgångspunkt i respektive Ägarkommuns andel av aktieinnehavet.

109 Som alternativ till lån med borgen kan Göteborgs stad genom sin koncernbank komma att erbjuda lån till Bolaget på marknadsmässiga villkor. Ägarkommunerna är överens om att bolagen i Renovakoncernen inte får pantsätta egendom eller på annat sätt ställa säkerhet för lån. 11 Förändring av aktiekapital Beslut om nedsättning eller ökning av aktiekapitalet eller om Bolagets likvidation, får fattas endast om beslutet biträds av en kvalificerad majoritet motsvarande minst 90 procent av rösterna i Bolaget, i andra fall än då aktiebolagslagens bestämmelser nödvändiggör detta. 12 Tvister Eventuella tvister mellan parterna i anledning av detta avtal ska avgöras av skiljemän enligt gällande lagstiftning om skiljemän. Skiljeförfarandet ska äga rum i Göteborgs kommun. 13 Giltighetstid och uppsägning Detta avtal är bindande först sedan det antagits i berörda kommunfullmäktige och undertecknats av samtliga Ägarkommuner. Avtalet gäller t.o.m och förlängs automatiskt med fem år åt gången om part ej säger upp avtalet senast två år före avtalstidens utgång. Uppsägning ska vara skriftlig och översändas per brev till övriga Ägarkommuner. Om någon Ägarkommun säger upp avtalet upphör det att gälla för alla Ägarkommuner vid avtalstidens utgång. Förhandlingar om nytt avtal förutsätts påbörjas direkt efter eventuell uppsägning. 14 Arkivmyndighet Regionarkivet för Göteborg är arkivmyndighet för Renovakoncernen. Av detta avtal har envar av Ägarkommunerna tagit ett exemplar... Ale kommun Göteborgs stad

110 .... Härryda kommun Kungsbacka kommun. Kungälvs kommun Lerums kommun. Mölndals stad Partille kommun... Stenungsunds kommun Tjörns kommun.. Öckerö kommun

111 1 Ägardirektiv för Renova-koncernen Bilaga 6 organisationsnummer , handling nr xxx/xx Allmänt Renova AB ( Bolaget ) ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, nedan Ägarkommunerna. Ägarkommunerna har år 2010 godkänt ett generellt ägardirektiv avseende bland annat Bolaget. Detta ägardirektiv kompletterar det generella ägardirektivet och gäller därutöver. Kommunala ändamålet Kommunernas ändamål med sitt ägande av koncernen är att främja en långsiktigt hållbar utveckling i Ägarkommunerna, framförallt genom en miljöriktig behandling av avfall som kommer från hushåll och verksamheter i Ägarkommunerna. Koncernen innehåller moderbolaget Renova AB med dotterbolagen Renova Insamling och Logistik AB och Renova Verksamhet AB. Avsikten med koncernen är att särskilja direkttilldelad verksamhet från konkurrensutsatt. Bolagens uppdrag Renova AB ska behandla avfall på direkttilldelade uppdrag av Ägarkommunerna. Bolaget ska vara ett avfallsföretag för dess ägarkommuner och aktivt medverka i en långsiktigt hållbar utveckling genom att utföra prisvärda, miljö- och kvalitetsmässigt bra tjänster inom avfallsområdet. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med de beställningar som är kopplade till direkttilldelade uppdrag och i enlighet med Ägarkommunernas lokala och regionala avfallsplaner. Uppdragen ska innebära en miljöriktig omlastning, avfallsbehandling, en effektiv energiåtervinning genom produktion av värme och el samt restprodukthantering. Bolaget ska tillhandahålla behandlingskapacitet för rötning av biologiskt avfall. Renova Insamling och Logistik AB ska bedriva insamling och övriga logistiktjänster för avfall från hushåll och verksamheter inom delägarregionen. Bolaget ska vara ett logistikföretag för dess ägarkommuner och aktivt medverka i en långsiktigt hållbar utveckling genom att i konkurrens erbjuda miljö- och kvalitetsmässigt bra tjänster och produkter inom insamlingsområdet. Renova Verksamhet AB ska behandla avfall från verksamheter som bedrivs i Ägarkommunerna eller annat avfall som av andra överlämnas till bolaget för återvinning eller bortskaffande. Bolaget får lämna anbud till Ägarkommunerna på icke direkttilldelade uppdrag inom avfallsområdet. Bolaget ska aktivt medverka i en långsiktigt hållbar utveckling genom att erbjuda konkurrenskraftiga, miljö- och kvalitetsmässigt bra tjänster och produkter inom avfallsområdet.

112 2 Samverkan Bolagen ska inom ramen för sina uppdrag, aktivt och strukturerat genom påverkan på exempelvis lagstiftning, direktiv och annat regelverk, verka för en för Ägarkommunerna och bolagen positiv hållbar utveckling av nationella och internationella förhållanden. Bolagen ska, där så är miljömässigt och affärsmässigt motiverat, kunna ingå olika former av samarbete med andra aktörer inom avfallsområdet. Sådant samarbete ska vara av allmänintresse för Ägarkommunerna. Samarbetet skall genomföras som ett led i att uppfylla bolagens uppdrag enligt detta ägardirektiv. Renova AB ska eftersträva en aktiv och innehållsrik dialog mellan Ägarkommunerna och bolaget. Ägarkommunerna samverkar genom ett särskilt inrättat ägarråd och genom ett chefsnätverk inom bl.a. avfallsområdet. Chefsnätverket arbetar bland annat med uppföljning av ekonomi och verksamhet kopplat till direkttilldelade uppdrag och A2020, utformar beställningar, samråder om avgifter, samråder om tillkommande direkttilldelningar och övriga strategiska frågor samt bereder frågor som ska hanteras av ägarrådet. Bolaget ska stödja dessa organ genom en öppen redovisning av bolagets verksamhet och ställa sitt kunnande till förfogande så att Ägarkommunernas avfallshantering utvecklas på bästa sätt. Bolaget skall underlätta en stärkt beställarroll hos Ägarkommunerna, inkluderande beställning, uppföljning och analys. Innan start av verksamhet som kan överlappa med Ägarkommunernas respektive avfallsverksamhet ska bolagen inhämta berörd ägarkommuns synpunkter. Direkt verksamhet riktad mot kommuninvånarna ska alltid samrådas med respektive kommun för att möjliggöra en sammanhållen avfallsplanering. Kommunikationssatsningar ska samordnas med Ägarkommunerna. Ekonomiska förutsättningar Bolagens verksamhet ska drivas i enlighet med kommunalrättsliga principer om inte annat följer av lag och övriga regelverk som styr bolagens verksamhet. Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt med största möjliga miljömässiga hänsynstagande. Bolagen ska finansiera verksamheten genom försäljningsintäkter och självfinansiera nödvändiga investeringar och utvecklingsarbete. Bolagen ska säkerställa en stabil ekonomisk utveckling med en tillfredsställande soliditet, för att skapa ett ekonomiskt utrymme som möjliggör ett långsiktigt agerande. Investeringar ska motiveras och följas upp ur såväl ett samhällsekonomiskt som företagsekonomiskt perspektiv. Bolagen får inte pantsätta egendom eller på annat sätt ställa säkerhet för lån. Bolagen får uppta lån eller annan kredit mot säkerhet i form av borgen från Ägarkommunerna, under förutsättning att Ägarkommunerna lämnar borgen för lånet eller krediten. Bolagen får på marknadsmässiga villkor uppta kredit utan säkerhet i Göteborgs Stads koncernbank.

113 3 Renova AB:s prissättning av tjänster gentemot Ägarkommunerna ska präglas av bolagets självkostnad med ett rimligt tillägg för att finansiera nödvändiga framtida investeringar och utvecklingsarbete samt av tydlighet och transparens gentemot Ägarkommunerna. Bolagets målsättning skall vara att prissättningen över tid inte överstiger ett genomsnitt av marknadspriset per ton hos motsvarande anläggningar i Sverige. Ägarkommunerna ska debiteras lika stora avgifter per viktenhet efter avlämning vid Renovas mottagningsanläggningar. Renova AB ska ställa kommunalrättsligt och konkurrensrättsligt godtagbara avkastningskrav på sina dotterbolag. Det åligger styrelsen i Renova AB att i god tid inför varje verksamhetsår fastställa priset för de direkttilldelade tjänsterna. Bolaget ska dessförinnan, senast i september, samråda med respektive ägarkommun och redovisa underlaget för prissättningen till ovan nämnda chefsnätverk och på förfrågan till Ägarkommunernas ägarråd. Redovisningen ska innehålla för- och efterkalkyl av de kostnads- och intäktsslag som ingår i respektive direkttilldelat uppdrag. Chefsnätverket och ägarrådet har rätt att framställa synpunkter till styrelsen inför styrelsens beslut om pris. Moderbolaget ska löpande kunna särredovisa intäkter och kostnader hänförliga till energiåtervinning genom förbränning, energi- och näringsåtervinning genom rötning, deponering samt eventuellt tillkommande direkttilldelade uppdrag. Renova Insamling och Logistik AB och Renova Verksamhet AB ska bedriva sin verksamhet i konkurrens med andra utförare och ska agera på ett sådant sätt att konkurrensen inte snedvrids. Ekologiska och sociala förutsättningar Bolagen ska ha ett långsiktigt hållbart förhållningssätt och låta ett helhetstänkande som beaktar såväl ekologiska som sociala aspekter vara vägledande vid fullgörandet av sina uppdrag. Syftet och målsättningen för bolagens verksamhet är, utöver vad som anges i bolagsordningen, att minimera de negativa effekterna på människors hälsa och miljön vid utförande av sitt uppdrag, att minska resursanvändningen och främja tillämpning av avfallshierarkin, genom att maximera återanvändning och återvinning av material och energi och minimera deponeringen. Bolaget ska även i övrigt uppfylla de relevanta mål som anges i EU-fördrag, avfallsdirektivet och i gällande europeisk och svensk miljö- och avfallslagstiftning.

114 4 Kontroll Ägarkommunerna ska gemensamt, såvitt avser strategiska mål och viktiga beslut, tillförsäkras en kontroll över moderbolaget som motsvarar den som de utövar över den egna verksamheten. Moderbolaget ska lämna Ägarkommunernas kommunstyrelse den information om verksamheten som begärs. Mellan Ägarkommunerna gäller ett aktieägaravtal. Det åligger Bolaget att i tillämpliga delar beakta det som ägarna därvid kommit överens om. Bolaget ska också följa gällande bolagsordning. Bolaget ska vidare tillse att dotterföretag till Bolaget följer detta ägardirektiv, det generella ägardirektivet och, i tillämpliga delar, vad Ägarkommunerna kommit överens om i aktieägaravtalet för Bolaget. Före beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska bolagen inhämta Ägarkommunernas ställningstagande. De bolagsfrågor som måste underställas Ägarkommunerna framgår av det generella ägardirektivet. Av bolagsordningen framgår också att vissa beslut ska fattas på bolagsstämma. Bestämmelserna i detta direktiv, sammantaget med bestämmelserna i bolagsordning, generellt ägardirektiv och aktieägaravtal, är utformade i syfte att de s.k. Teckalkriterierna ska vara uppfyllda. Bestämmelserna i styrdokumenten om Ägarkommunernas inflytande när det gäller strategiska mål och viktiga beslut ska tolkas på ett sådant sätt att inflytandet blir effektivt, i den meningen att Moderbolaget underställs en kontroll som gör det möjligt för Ägarkommunerna att utöva en avgörande påverkan på de beslut som fattas av Bolaget. Detta ägardirektiv ska, för att äga giltighet, antas på bolagsstämma i bolagen. Ägardirektivet har antagits vid bolagsstämman 2013-xx-xx

115 Yttrande till Stadsledningskontorets Tjänsteutlåtande, förslag på Bolagsordning för Renova AB, Bolagsordning för Renova Insamling och Logistik AB, Bolagsordning för Renova Verksamhet AB, Aktieägaravtal mellan ägarna av Renova och Ägardirektiv till Renovakoncernen, till Göteborgs kommunstyrelse rörande omstrukturering av Renova AB. Sammanfattning: A. Det finns många fördelar med Göteborgs stadsledningskontors förslag till omstrukturering men Renova anser att förslaget bör kompletteras med analyser och kalkyler vad förslaget får för ekonomiska konsekvenser på de nya bolagens totala verksamhet. B. Förslaget löser sannolikt ägarkommunernas upphandlingsrättsliga problem tack vare antagandet att moderbolaget Renova AB kommer att uppfylla Teckalkriteriet men medför samtidigt risk för nya verksamhetsmässiga och rättsliga problem främst beträffande dotterbolagens framtida möjlighet att kunna verka vidare på marknaden med hänsyn till lagstiftning och kund- och marknadskrav. C. Avfallsbranschen står från och med 2014 inför förändringar avseende kommunernas framtida ansvar och uppdrag. Denna ansvarsförändring leder till en minskad omsättning i Renova AB och en motsvarande ökning i Renova Verksamhet AB vilket i sin tur kommer att påverka moderbolagets möjlighet att uppfylla. verksamhetskriteriet(90/10). D. En uppdelning av koncernens anläggningstillgångar går att genomföra under 2013 med hänsyn till nuvarande och framtida kommunalt avfallsansvar och därtill kopplade avfallsvolymer. Utmaningen ligger bland annat i att uppdelningen är statisk medan verksamheten och avfallsvolymerna varierar över tid och att den nya tänkta koncernstrukturen innebär ett sammantaget högre kostnadsläge jämfört med idag vilket innebär minskad konkurrenskraft. E. Tjänsteutlåtandet berör inte personalfrågorna vilka är centrala i en kommande omstrukturering. Personalfrågornas komplexitet och omfattning måste tas i beaktande och belysas utifrån olika anställningsvillkor och att bolagets konkurrenskraft och styrka mycket ligger i medarbetarnas samlade kompetens Uppdelning: A. Renova anser att en uppdelning av koncernens anläggningstillgångar är möjlig att genomföra under 2013 baserad på antaganden, fördelningsnycklar, analyser utifrån dagens och morgondagens troliga avfallsflöden, ansvarsgränser inklusive nya avfallsdefinitioner mm. B. Renova anser det viktigt att lyfta frågan angående ett framtida återköp av Renova AB sålda anläggningstillgångar till Renova Verksamhet AB. Det är strategiskt viktigt att 1 (5)

116 tydliggöra möjligheten för moderbolaget Renova AB att kunna återköpa sålda anläggningstillgångar om detta i framtiden skulle visa sig vara nödvändigt. Detta för att ägarkommunerna inte skall riskera att behöva avhända och mista kontrollen över den samlade regionala moderna infrastruktur som ägarkommunerna investerat i och som Renova byggt upp under lång tid. C. Renova anser det viktigt att det klart framgår vilken infrastruktur som enligt förslaget ev. kan behöva överlåtas till Göteborgs kommun. Vilka överlåtelsevillkor som skall gälla för aktuella anläggningar måste också preciseras liksom framtida möjlighet till återköp. Personalfrågan måste också inkluderas i en ev. överlåtelse. D. Renova vill belysa att det kommer att föreligga svårigheter och konkurrensnackdelar för bolaget att efter genomförd omstrukturering kunna leverera kompletta och konkurrenskraftiga helhetslösningar till regionens verksamhetskunder på det vis som bolaget och övriga aktörer på marknaden gör sedan lång tid tillbaks. Hur stora konkurrensnackdelar detta innebär för dotterbolagen och därmed hela koncernen är idag svårt att beräkna och därmed svårt att ha en bestämd uppfattning om. E. Renova bedömer att omstruktureringen kommer att innebära framtida totala kostnadsökningar för den nya koncernen jämfört med dagens struktur. Detta inte minst i form av minskad effektivitet, förlorade synergier och ökade administrativa kostnader för att klara av att hantera dagens samlade verksamhet uppdelad på tre nya bolag. Vad detta får för negativa konsekvenser på dotterbolagens framtida konkurrenskraft har bolaget idag svårt att uttala sig om. F. Renova vill lyfta frågan om att det finns risk att dagens avfallsflöden kommer att förändras över tid, på såväl kort som lång sikt, vilket medför framtida förändrade behov av behandlingskapacitet och övriga resurser inom Renova AB och Renova Verksamhet AB. Avfallsutredningen som under hösten 2012 var ute på remiss innehåller förslag som kommer att påverka i vilket bolag, Renova AB eller Renova Verksamhet AB, olika avfallsflöden i framtiden hamnar. Detta i sin tur ökar osäkerheten för Renova AB vad gäller uppfyllandet av verksamhetskriteriet(90/10). G. Renova tycker det är bra med en ökad transparens mellan det avfall som omfattas av kommunernas framtida monopol och övrigt avfall som är avreglerat. H. Renova anser att det bör förtydligas avseende ansvar gällande tillsättning av VD och styrelse i dotterbolagen. Uppdraget: A. Renova tycker det är positivt att bolaget ges ett utökat ägaruppdrag utöver dagens konsortialavtal och som har en tydlig koppling till avfallstrappan och A2020 och med fokus på en ökad regional samverkan. B. Renova ser det som positivt att aktieägaravtalet ger respektive ägarkommun möjlighet att direkttilldela ytterligare verksamhet, exempelvis insamling av hushållsavfall och ägarkommunernas Återvinningscentraler, på samma vis som gjorts på annat håll i landet. Renova anser att detta är positivt sett ur såväl ett ägar- som allmänt miljö- och samhällsperspektiv. 2 (5)

117 C. Renova anser att förslaget bör förtydligas med att respektive ägarkommun inom ramen för löpande aktieägaravtal har möjlighet att tilldela reviderade eller tillkommande uppdrag på avfallstrappans olika steg eller i form av insamling hushållsavfall. Inte minst viktigt i detta sammanhang är tilldelning av helt nya behandlingsformer eller andra nya tekniklösningar för att påskynda en hållbar utveckling. D. Renova tycker det är positivt att ägarna lyfter fram miljöperspektivet som en viktig aspekt och drivkraft i samband med omstruktureringen och framtida nya uppdrag. E. Renova tycker det är viktigt att bolagets moderna infrastruktur och den miljöriktiga regionala avfalls- och återvinningsverksamhet som ägarna investerat i och som bolaget byggt upp under många år kommer till användning i avfallstrappans samtliga steg. F. Renova vill lyfta fram vikten av att ägarna ser hela avfallstrappan som en sammanhängande verksamhet och de stora fördelar som uppnås med denna helhetssyn och att framtidens avfallshantering ligger på avfallstrappans översta steg. G. Renova tycker att det bör framgå i aktieägaravtalet beträffande Mölndal och Kungsbacka och det tilldelningsundantag som aktuella ägarkommuner gör, som inte direkttilldelar rötning och deponering, hur och när en omprövning om tilldelning kan ske. H. Renova tycker det är positivt att ägarna vill att bolaget även framöver skall inta en position som drivande och ledande regional avfallsaktör med en hög kompetens. Renova är idag drivande inom olika områden och är med och stimulerar kontinuerligt utvecklingen av nya hållbara lösningar inom såväl logistik- som behandlingsområdet. Allt större fokus och kraft inom bolaget läggs på miljöteknikexport och spridandet av bolagets breda kompetens inom hela avfallsområdet. Renova saknar förslag på modell hur Renovakoncernen i framtiden skall ges nödvändigt ekonomiskt utrymme för att klara av att driva olika samhälls- och utvecklingsinitiativ på det vis som görs idag. Regional samverkan: A. Renova tycker det är positivt att förslaget öppnar för en utökad regional samverkan mellan ägarkommunerna. De regionala synergierna är stora vad gäller t.ex. insamling av ägarkommunernas hushållsavfall avseende fordon och övriga resurser som åtgår till denna alltmer komplexa verksamhet. B. Renova tycker der är positivt med ett uttalat utökat regionalt avfallssamarbete som har sin utgångspunkt i A2020 där Renova hoppas att bolagets breda kompetens tas tillvara för att nå målen i A2020. C. Renova ser en förbättrad möjlighet att tidigt få in avfallsfrågorna i den allmänna samhällsplaneringen tack vare skapandet av ett nytt chefsnätverk. Renova saknar information om chefsnätverkets funktion, sammansättning och ansvar för att förstå hur nätverket är tänkt att fungera och vilken roll nätverket skall ha. D. Renova tycker det är bra att det skapas och utvecklas en regional beställarorganisation. Förslaget innebär tydliga roller och gränssnitt mellan ägarkommunernas beställarfunktion och Renova AB. Hur beställarorganisationen skall arbeta och vilken roll och ansvar den skall ges måste dock utvecklas. 3 (5)

118 E. Renova anser att Tjänsteutlåtandet måste behandla även personalfrågan med befintliga anställningsvillkor och hur en uppdelning av dagens personalstyrka, ca 1000 medarbetare, kan göras med hänsyn tagit till dessa villkor, kompetens mm. Renova ser personalfrågan som en central och viktig fråga inte minst med tanke på att ca 30 procent av medarbetarna i dagens Renova omfattas av Göteborgs Stads anställningstrygghet. Prissättning: A. Renova anser att formuleringen beträffande överkapacitet på Sävenäs är missvisande. Det stämmer att bolaget, för att säkerställa ett optimalt resursutnyttjande, säljer ledig behandlingskapacitet till kunder utanför ägarregionen men att denna lediga kapacitet hänger samman med att mycket stora volymer av verksamhetsavfall lämnar ägarregionen och behandlas på andra avfallskraftvärmeverk runt om i Sverige. Skälet till detta är att dessa anläggningar kan erbjuda ett väsentligt lägre behandlingspris tack vare att de erhåller betydligt högre ersättning för den värme som produceras jämfört med det pris Renova idag erhåller. B. Renova tycker det är bra att det framgår i Tjänsteutlåtandet att principen för värmeavtalet mellan Renova AB, Renova Verksamhet AB och Göteborg Energi AB ska baseras på ett affärsmässigt pris och att priset för värmen utgår ifrån vad det annars skulle kostat Göteborg Energi AB att själva producera motsvarande värme. Denna beskrivning stämmer inte med nuvarande värmeavtal, som löper ut , men stämmer väl med det Renova AB begär skall vara gällande och styrande i det nya värmeavtal som bolagen nu håller på och förhandlar om. C. Renova tycker det är positivt att föreslagen samrådsprocess avseende prissättning för direkttilldelade uppdrag blir transparent och tydlig vad gäller ansvar, tid och rum. D. Renova tycker att frågan om självkostnadsprincipen och på vilket vis den skall gälla för dotterbolagen bör belysas mer ingående. Legala konsekvenser: A. Renova tycker förslaget är bra eftersom det sannolikt för Renova AB möter kraven enligt upphandlingslagstiftningen eftersom Renova AB inte kommer att bedriva annan verksamhet än behandling av det monopolbaserade hushållsavfallet. Teckalkriteriet kan då sannolikhet sägas vara uppfyllt eftersom EU-kommissionen framfört att minst 90 procent av moderbolagets omsättning måste vara hänförlig till ägarkommunernas uppdrag. B. Renova flaggar för att de ekonomiska flöden och transaktioner som kommer att uppstå mellan de tre bolagen kan generera en omsättning i Renova AB som kommer i konflikt med tolkningen av verksamhetskriteriet(90/10). C. Renova har idag svårt att bedöma vilka upphandlingsrättsliga problem som kan uppstå i framtiden avseende köp av tjänster mellan moder - dotterbolag eller mellan syster - systerbolag. Den föreslagna nya koncernstrukturen med två dotterbolag skapar en struktur där dotterbolagens upphandlingsrättsliga relation är mycket oklar och därför kan komma att ifrågasättas. Det troliga är att denna oklara situation som råder, inom Sverige 4 (5)

119 och därmed också inom övriga EU, kommer att behöva prövas rättsligt för att bringa klarhet i frågan. D. Renova anser det viktigt att ägarna och bolaget tillsammans nära följer utvecklingen inom upphandlings - och konkurrensrättsområdet såväl nationellt som internationellt för att ha en god beredskap för att snabbt kunna agera. I slutet av 2012 kom en EFTA-dom som behandlade frågan om tilldelning av s.k. ensamrätt. En dom som kan få stor betydelse inom EU. E. Renova har idag svårt att bedöma om det kan uppstå några konkurrensrättsliga problem i framtiden för Renova Verksamhet AB och därmed risk för rättsliga angrepp på bolaget med stöd av konkurrenslagens regler om förbud mot offentlig säljverksamhet. F. Renova vill lyfta fram tidsaspekten vad gäller vilka beslut som i framtiden skall fattas av årsstämman. Bolagets ordinarie årsstämma hålls under våren och fastställande av affärsplan med strategiska mål ska då fattas av stämman. Det uppstår i och med denna förändring jämfört med idag ett komplicerat tidsglapp mellan aktuella beslut på årsstämman och det nya verksamhetsåret vilket kommer att skapa ett bekymmer för bolaget i planprocessen. Renova anser därför att det regelmässigt måste planeras in en extra bolagsstämma under hösten i samband med att styrelsen fattar beslut om budget och affärsplan för det nya verksamhetsåret. Renovas styrelse skulle uppskatta att få ta del av, och eventuellt lämna synpunkter på, ett reviderat tjänsteutlåtande från Stadsledningskontoret till Göteborgs kommunstyrelse rörande förslag till omstrukturering av Renova AB.. Marina Johansson Renova AB Ordförande. Kjell Svensson Renova AB Vice ordförande 5 (5)

120

121

122

123 Kommunfullmäktige: Årsplan för ledning och styrning 2014 FÖRSLAG fastställd vid KF 2013-xx-xx Tidpunkt November - december december - februari januari mars februari mars april Aktivitet och dokument Vårprocess KS fastställer Budgetanvisning för år Förvaltningen tar fram underlag på större volym-, kostnads-, intäkts- och omvärldsförändringar inom gällande uppdrag och vilka ekonomiska effekter detta resulterar i. Sammanställningen skall anges i prioritetsordning. Redovisas för KC. FCG diskuterar förändringar enligt ovan samt kvalitetssatsningar och investeringsprojekt för år 2015 ur ett kommunövergripande perspektiv. Beslutade fördelningsposter i 2013 års budget skall prövas under första kvartalet och nytt beslut kan tas av Kommunfullmäktige i mars månad efter förslag från kommunchefen. Bokslutsberedning: Dialog mellan nämndsordförande/förvaltningschef och kommunstyrelse angående 2013 års verksamhet och ekonomi. Måluppfyllelse: Starka sidor, svaga sidor ur ett brukarperspektiv. Framtidsutsikter/omvärldsanalys för nämndens olika områden berörs. Nämnden beslutar om budgetförslag avseende äskande, i prioritetsordning, som innebär kvalitetsförändringar, investeringsbudget och taxor. Bokslutsmöte för år 2013 i kommunfullmäktige april Nämndens budgethandlingar för år 2015 och plan lämnas till ekonomienheten. Budgetdialog: FC informerar partigrupperna. Efter nämndernas budgetarbete lämnas KC budgetförslag, ut ett helhetsperspektiv till budgetberedningen Kommunchefen informerar kommunstyrelsen om större förändringar i nämndernas verksamhet enligt gällande uppdragshandling. maj juni Budgetberedningen - konferens. Kommunfullmäktige beslutar om budget för år 2015 och plan samt finansiella och verksamhetsmässiga mål. Höstprocess juni - oktober oktober oktober Nämnden anpassar uppdragshandling I till kommunfullmäktiges budgetbeslut samt uppdaterar verksamhetsplan. Budgetberedningen - konferens Delårsbokslut per augusti behandlas av kommunfullmäktige. november Kommunfullmäktige beslutar om uppdragshandlingar för år 2015 augusti - december Uppdrag II beslutas av nämnd FC förvaltningschef KC - kommunchef

124 Budget 2014 FÖRSLAG God ekonomisk hushållning finansiella- och verksamhetsmässiga mål Bakgrund för verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. (Kommunallagen 8 kap.5 ) Det finns ingen entydig definition vad lagstiftaren menar med begreppet god ekonomisk hushållning. Varje kommun får själv utifrån sina speciella förutsättningar och bakgrund besluta om begreppets innebörd. Lagen är däremot tydlig i fullmäktiges skyldighet att ange mål, såväl finansiella som verksamhetsmässiga, som förutsätts leda till ett läge/position som för kommunen betecknas som god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktiges målstyrning utgår från Öckerö-modellen och syftar till att fastställa nämndernas verksamhet, till volym och kvalitet, med budgeten som medel och restriktion. De verksamhetsmässiga målen, i kommunallagens mening, fastställs varje år i fullmäktige och följs upp och rapporteras i förvaltningsberättelsen i delårs- och årsbokslut. God ekonomisk hushållning Öckerö kommun har god ekonomisk hushållning när de finansiella målen är uppfyllda och när de verksamhetsmässiga målen visar god måluppfyllelse. Finansiella mål 1. Årets resultat bör uppgå till 1,5 % av budgeterat s.k. skattenetto sett över en period av fem år*. 2. Reinvesteringar, återställande av uttjänta anläggningstillgångar, skall finansieras med egna medel. * skatteinkomst + utjämning + kommunal fastighetsavgift (inkl. prognos förändring 2014) Genom att inte förbruka skattenettot i den ordinarie löpande verksamheten skapas förutsättningar för att - klara framtida pensionsåtaganden, även de som ligger utanför balansräkningen - återställandet av uttjänta anläggningstillgångar, så kallade reinvesteringar, sker med egna likvida medel - skapa utrymme för att klara oförutsedda händelser. För att undvika att tvärbromsa vid sämre tider, vilket innebär att tjänsterna till brukarna hotas, bör kommunen skapa ett överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider. Överskott tryggar ett långsiktigt politiskt handlingsutrymme, möjliggör nya satsningar och kvalitetshöjningar i befintlig verksamhet. \\int.ockero.se\system$\eko\userfolders\irenel\documents\budgetpärm test\god ekonomisk hushållning.doc

125 Verksamhetsmässiga mål barn och utbildning alla barn i förskolan skall få bättre förutsättningar att lära sig, utvecklas och må bra genom att barngrupperna i förskolan minskas till max 17 barn år 2014 social omsorg utveckla stödformer av god kvalitet inom kommunen för att minska behovet av köpt vård kommunikationer gång och cykeltrafikanter skall uppleva en ökad säkerhet i trafiken genom tillgång till bland annat fler gång- och cykelvägar andelen resor med kollektivtrafiken skall ha ökat från nuvarande 18 % (2010) till 25 % år 2014 * Nytt förslag infrastruktur/anläggningar kommunens anläggningar är underhållna så att kapitalförstöring undviks *verksamhetschef/sb Robert Svensson föreslår att detta mål utgår, går inte att mäta \\int.ockero.se\system$\eko\userfolders\irenel\documents\budgetpärm test\god ekonomisk hushållning.doc

126 Ekonomiska styrprinciper för budget- och redovisningsår 2014 förslag Öckerö kommuns budget för år 2014 samt plan för år l är fastställd av kommunfullmäktige. Ekonomiska styrprinciper är ett dokument som årligen fastställs av fullmäktige i samband med beslut om budget. Syftet med dokumentet är att ange de gemensamma principer som gäller för budget, redovisning, uppföljning och utvärdering av kommunens verksamhet. 1. Budget 1.1 Drift Kommunfullmäktige tilldelar varje nämnd en driftbudget, som nämnden ska ansvara för. Efter fullmäktiges beslut i juni ska nämnderna se över sina verksamheter samt: Utforma förslag till uppdrag inkl uppgiftsmått (bilaga 1 i uppdragshandlingen) som fullmäktige kan besluta om i november. Under hösten ska nämnderna göra detaljbudget per ansvar, konto och verksamhet enligt kommunens kodplan. Detaljbudget skall vara inlagd i ekonomisystemet senast den 31/ Omdisponeringar inom driftbudget beslutas av respektive nämnd. 1.2 Investering Fullmäktige fastställer i juni en investeringsram för skattefinansierade verksamheter som fördelas till nämnderna i budgetarbetets höstprocess samt en investeringsram för var och en av de avgiftsfinansierade verksamheterna. Nämndernas uppdrag är att fördela tilldelad investeringsram per projekt samt arbeta fram en tidplan för de olika projekten. Även de projekt som beräknas pågå över flera år skall ha en tidplan. Fördelning och plan skall efter nämndsbeslut vara ekonomienheten tillhanda senast , gäller både skatte- och avgiftsfinansierade verksamheter Huvudregeln för definition av investering Värdet för varje objekt skall överstiga 1 prisbasbelopp och ha en ekonomisk livslängd på minst 3 år. Investering i annans egendom tillämpas inte. Undantag för särskilda avtal som t ex Storkök. Undantag: I samband med inredning av nya lokaler eller start av ny verksamhet kan huvudregeln frångås. Endast inventarier av bestående värde klassificeras som investering. I samband med underhåll av fastigheter och anläggningar anses standardhöjande åtgärder som investering om de medför en avsevärd standardförbättring. Om arbeten sker kontinuerligt skall kostnaderna direkt föras till driftredovisningen. För IT-investeringar gäller huvudregeln att mjukvara och datorer är att betrakta som driftkostnad Investeringsprojekt som inte påbörjas under budgetåret, ska anmälas till ekonomienheten av förvaltningschef i samband med ekonomisk uppföljning efter oktober månad. Av begäran skall framgå: Varför projektet ej påbörjats, när projektet beräknas sätta igång och vara färdigställt Om samma ekonomiska förutsättningar fortfarande gäller Investeringsprojekt som pågår över årsskifte För investeringsprojekt som pågår över årsskiftet har ekonomienheten delegation att göra överföring av budget till nästkommande år. Förvaltningschef anmäler detta i samband med årsbokslut. Förändrade förutsättningar (ex ökad eller minskad investeringsutgift, förändrad tidpunkt för ianspråktagande m m) skall även detta meddelas ekonomienheten/budgetekonom. 1.3 Exploateringsverksamhet Med exploateringar avses anskaffning, bearbetning och iordningställande av mark för bostads- och industriändamål som skall säljas. I samband med budgetprocessen skall planerade exploateringsprojekt lämnas till budgetberedningen och godkännas av kommunfullmäktige. Innan exploateringsprojekt startas skall tidplan och kalkyl godkännas av kommunfullmäktige. Sidan 1 av 3

127 2. Driftredovisning Redovisning skall ske enligt kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Dessutom på så sätt att uppföljning kan ske månadsvis. Periodisering av intäkter och kostnader skall ske så långt detta är möjligt. Delårsbokslut görs per och bokslut per Investeringsredovisning Ej budgeterade investeringar får göras endast om särskilda skäl föreligger (t ex ekonomiskt fördelaktiga eller akuta). Projektet skall godkännas av nämnden eller nämndens delegat. Huvudregeln är att nämnden håller sig inom sin totala investeringsbudget. Nämnden belastas med de kapitalkostnader som genereras. Alla investeringsutgifter och inkomster redovisas på projekt och investeringen aktiveras (läggs in i anläggningsregistret och kostnader för avskrivning och internränta belastar verksamheten) perioden efter ianspråktagande. Internränta följer rekommendationer från SKL. Exploateringsredovisning Kommunen följer rekommendation från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) Räntekostnader, som uppkommit under den tid som exploateringen pågår, räknas in i anskaffningsvärdet. Detta gäller endast om kommunen upptagit lån. Upplysning om vad som tillämpas lämnas i bokslut. 4. Uppföljningar och utvärderingar under året Varje nämnd skall kontinuerligt följa och utvärdera sin verksamhet och resursförbrukning. 4.1 Sammanställd ekonomisk uppföljning Ekonomisk uppföljning för hela kommunen skall sammanställas till kommunstyrelsen efter mars, maj, augusti och oktober. Rapport per augusti redovisas i kommunfullmäktige. Rapporteringen skall innehålla följande information: Utfall/drift med kommentarer till väsentliga avvikelser. Verksamhetsnivå (lägst 3 positioner) i enlighet punkt 1 i detta dokument. prognostiserad helårsförbrukning med kommentarer till väsentliga avvikelser. investerings- och exploateringsredovisning skall lämnas, utfall och prognos, med kommentar till avvikelser Uppföljning av verksamhetsmål Uppföljning av verksamhetsmål i uppdragshandling skall meddelas till nämnd efter maj och augusti. Efter augusti skall dessutom avstämningar av uppgiftsmått redovisas Utfallsrapport av kommunens driftredovisning Utfallsrapport skickas till politiker (kommunstyrelse- och nämndsledamöter), samt förvaltningschefer och ekonomer varje månad, den 10:e i månaden efter. 5. Nämndens ansvar Huvudprincipen är att de ramar som nämnderna tilldelas av kommunfullmäktige på budgetmötet i juni skall gälla under hela budgetåret. Det är inte tillåtet att skriva till kommunfullmäktige och begära tilläggsanslag. Nämndernas verksamhet skall bedrivas enligt gällande uppdrag samt inom tilldelade resurser. Om budget enligt prognos kommer att överskridas skall nämnden besluta om åtgärder. En åtgärdsplan skall föreläggas kommunfullmäktige för godkännande i det fall uppdragshandlingen påverkas. Fullmäktige avgör i varje enskilt fall hur budgetavvikelse (över- och underskott) vid bokslut skall hanteras, efter förslag från kommunchefen. Beslutade fördelningsposter i årets budget skall prövas under första kvartalet och nytt beslut kan tas av Kommunfullmäktige i mars månad efter förslag från kommunchefen. Avvikelser inom investeringsverksamheten skall redovisas till fullmäktige i samband med ekonomiska rapporter enligt plan. Sidan 2 av 3

128 6. Avgiftsfinansierade verksamheter Verksamheterna ska, enligt fullmäktiges beslut, finansieras till 100 % via brukarna (avgifter). Kostnader för administrativa system och personaladministration ska belasta verksamheterna. Resultat (intäkter minus kostnader) redovisas separat. Över- och underskott skall bäras av respektive verksamhet och inte påverka nämndens övriga verksamheter. Kommunen följer Lagen om allmänna vattentjänster (1/1 2007) när det gäller VA-verksamheten. Sidan 3 av 3

129 Öckerö kommun Budget 2014 Tilldelning Effektivisering KSAU ,3% 0,0% Alliansens förslag Rambudget 2013 Juste-ringar och fördeln Tilldeln Volymförändr. Kvalitet Effektivisering Bud 2014 kf juni Bud 2014 Kf Förändr dec Övriga just. Kommunstyrelsen Kommunchef Ekonomienhet Personalenhet Arbetsmarknadsenhet Centrala politiska organ varav revision, fem st revisorer Informationsenhet Näringslivsenhet Riskhantering Buffert SOLTAK Samsyn barn och ungdomsfrågor Allmänna val 2014, ej ramhöjande KS reserv, ramhöjande Feriearbetare, ramhöjande SOLTAK, ej ramhöjande Effektiv % Tilldelning % Samhällsbyggnad, skattefin Ram Upprustning allmän platsmark, ramhöjande Extraturer Nordöarna, ramhöjande Effektiv % Tilldelning % Bygg- och miljönämnd Ram Effektiv % Tilldelning %

130 KSAU ,3% 0,0% Alliansens förslag Rambudget 2013 Juste-ringar och fördeln Tilldeln Volymförändr. Kvalitet Effektivisering Bud 2014 kf juni Bud 2014 Kf Förändr dec Övriga just. Samhällsbyggnadsnämnd, avg fin Barn- och utbildningsnämnd Ram Resursteam, ej ramhöjande Volymförändringar Infrastruktur IT, ramhöjande Hyra volym Björkö, fördelning från 2013, läggs in i ram för Effektiv % Tilldelning % Socialnämnd Ram LASS, ramhöjande Björkö hemtjänst, ramhöjande Volymer Bergmans boende helårseffekt, ramhöjande Köpta tjänster, ramhöjande Samsyn barn och ungdomsfrågor Effektiv % Tilldelning % Kultur- och fritidsnämnd Ram Media, sarg och lekplatser, ramhöjande Effektiv % Tilldelning % Myndighetsnämnd Ram Effektiv % Tilldelning % Centrala poster Ber pensionsutb inkl löneskatt (KPA) Försäkringar Medlemsagvifter inkl bidrag Borgensavgifter Sjöräddningen

131 KSAU ,3% 0,0% Alliansens förslag Rambudget 2013 Juste-ringar och fördeln Tilldeln Volymförändr. Kvalitet Effektivisering Bud 2014 kf juni Bud 2014 Kf Förändr dec Övriga just. Fördelningsposter ramhöjande BUN Heden och Brattebergsområdet framtida skollokaler BUN Avställning Minnessten, Ankaret, Brattelyckan, Almelunden och Optimisten BUN Förstärkt förskola SN Avställning Bergmans boende SN Personal en avdelning demensboende Sohöjden SN Demensboende Solhöjden KS/SB En förskoleavdelning kost och städ Hyresökning ÖBO underhåll Ökad hyra om- och tillbyggnad Kompassenskolan Hyresökning ÖBO generell KFN Fritidsgård KFN Skatepark (200 tkr ökning) BUN Volym Björkö nytt beslut BUN Hyresökning Fotö skola nytt beslut KS Volym Björkö städning och mat nytt beslut Fördelningsposter ej ramhöjande SBN ÖP SB Förstudie linfärja Framnäs-Kalvsund Kommunens strategiska reserv Nettokostnader Beräknade avskrivn. o internränta Resultaträkning extern Verksamh nettokostn före avskr. -587,5 0,2-630,7-630,7-630,7 Beräknade avskrivningar -14,0-14,0 0-14,0-14,0 Nettokostnad -601,5-644,7-644,7-644,7 Skattenetto 603,7 11,6 623, ,6 623,6 Finansnetto 1,2-0,2 1,0 1,0 1,0 Beräknat resultat 3,4-20,1-20,1-20,1

132 3-årsplan budget 2014 plan Extern Resultaträkning 2,3% 2,3% KSAU Budgetberedning maj 2013 Bok 2012 Bud 2013 Bud 2014 Plan 2015 Plan 2016 Verksamheternas nettokostnader före avskrivningar -557,9-587,4-630,7-645,2-660,0 Avskrivningar -13,0-14,0-14,0-14,0-14,0 VERKSAMHETERNAS NETTOKOSTNADER -570,9-601,4-644,7-659,2-674,0 Skattenetto * 580,7 603,7 623,6 643,6 669,0 Finansnetto 0,3 1,2 1,0 1,0 1,0 ÅRETS RESULTAT 10,1 3,5-20,1-14,6-4,0 Investeringsutrymme/utfall skattefinansierat 11,5 6,0 6,0 6,0 6,0 Reservation ej påbörjade investeringsprojekt ,0 2,0 0,0 0,0 0,0 Investeringsutrymme/utfall avgiftsfinansierat 11,3 8,0 10,0 10,0 10,0 Reservation ej påbörjade investeringsprojekt ,0 4,3 0,0 0,0 0,0 KS delegation strategiska fastighetsförvärv 0,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Skattesats 20,76 20,76 20,76 20,76 20,76 Upplåning 0,0 10,0 0,0 0,0 0,0 * SKL cirkulär 13:17

133

134

135

136

137

138