Integrationsarbete och interkulturell kompetens. Att förstå kulturella koder. Hur kan vi arbeta med mångfald och integration i praktiken?

Transkript

1 Integrationsarbete och interkulturell kompetens. Att förstå kulturella koder. Hur kan vi arbeta med mångfald och integration i praktiken?

2 BARNEN I VÅRA HJÄRTAN för föräldrar med utländsk bakgrund I mitten av 1990 talet skapade jag en föräldrautbildning vars modell och metod är anpassad till föräldrar med rötter i andra länder än Sverige. Ett förebyggande arbete vars syfte är att stärka föräldrarollen, och ungas identitet och samhörighet genom att diskutera de utmaningar och möjligheter barn och föräldrar kan ställas inför i exilen!

3 BÖCKER JAG HAR SKRIVIT الكتب التي كتبتها Jag är medförfattare till nedan böcker Böckerna ska fungera som diskussionsunderlag i studiecirklar, Jag vill ha Inflytande över allt Moteld Om det som djupast angår. svenska för invandrare och på föräldramöten, mm. Jag ska gifta mig med den jag vill! (sid 55) Du älskar ju din dotter! (sid 85)

4

5 Konsten att förstå kulturella koder!!!

6 på likheter och intresse för att förstå olikheter!

7 Varför är jag här? Ingen kan föreställa sig hur det känns att tvingas gå i exil utan att själv ha upplevt det. I ett slag möter man ett nytt språk, en ny kultur, nya regler, lagar, normer och seder. Samtidigt dröjer saknade av det gamla hemlandet och människorna där kvar. Trösten för många blir att drömma om att återvända. Den drömmen kan ge styrka, men den kan också göra det svårt att anpassa sig till allt det nya. Och för att må bra måste man anpassa sig. Frågan är vilka förändringar som är möjliga att hantera, förstå och ta till sig, utan att man tvingas avstå från sina grundläggande värderingar. Jag kom till Sverige Att flytta till Stockholm från Kairo var en stor förändring. Storfamiljen som inkluderade vänner, släkt, grannar och kollegor krympte tvärt till bara tre personer: min man, vår treåriga son och jag själv. Ur Förälder i det mångkulturella Sverige, Sonia Sherefay

8 Mikro Förändringar i vardagen Makro

9 Folkhemmet och svenskar!

10 Passar alltid tiden!

11 Står gärna i kö!

12 Älskar naturen!

13 Är miljövänliga

14 Undviker konflikter

15 Ögonkontakt är ett sätt att kommunicera genom att möta en annan persons blick!

16 Att ta i hand!

17 Folkhemmet! Jante lagen Att få vara i fred! Sociala uppförandekoder

18 Inom varje kultur och även inom mindre sociala grupper utvecklar människorna olika sätt att förmedla information till varandra. Ett mycket viktigt sätt att göra detta är det verbala språket Allwood 1979:1

19 När jag kom hit kunde jag knappt ett ord franska. Tänkte: man lär sig väl. Det tog ett år innan jag alls kunde börja kommunicera. Ett år i språklöshetens tunnluftade glasbubbla. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur vidrigt plågsamt det skulle vara. Hade aldrig kunnat föreställa mig att leva utanför språket. Ur vad gör jag här, Anna Karin Palm, om sin första tid som invandrare i Frankrike

20 Det svåra svenska språket och dess dolda koder Lagar: bil, mat, svenska lagar Barn i främsta rummet Barn ska inte fara illa Man dela Mandela Barnhandläggare Barnunderkläder

21 Flyktingar och invandrares utbildningsbakgrund Akademiker och hög utbildade Låg utbildade Analfabeter Alla är ändå intellektuella på sitt sätt!

22 Analfabetismen i Sverige األمية في السويد Kyrkolagen 1686 fastställde att kyrkomusikern skulle lära församlingens barn att läsa. När första skollag i Sverige år 1842 krävde att kyrkor ska erbjuda undervisning i folkskola kunde de allra flesta i befolkningen läsa katekesen.

23 Drömmen att återvända! حلم العودة إلى الوطن!

24 الحنين الى الوطن! återvända! Drömmen att När Kristina följde sin Karl Oskar över Atlanten i Vilhelm Mobergs epos om svenska utvandrare, så lämnade hon inte bara jorden och människorna, hon lämnade också sin själ och sitt hjärta och en stor del av sin identitet i hemlandet. Saknaden släppte aldrig taget, den följde henne i graven, liksom rädslan och misstron mot det nya hemlandet. Man kan fundera över vem hon egentligen blev för sina barn, Kristina? Kunde hon ge dem trygghet, vägledning och självförtroende? Vad händer med en när man hamnar på en plats där kartan inte längre stämmer? Om man inte ens har språket för att be om hjälp för att hitta vägen? Vem blir man då inför sitt barn? Ur P1:s radioprogram Föräldrarna i ett nytt land Sonia Sherefay

25 UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER التحديات والفرص

26 Patriarkala familjestruktur

27 Vad händer om rollerna blir ombytta? ماذا لو انعكست المسؤوليات تبادل المواقع

28 BARNEN االطفال Mamma/Pappa االم/االب

29 Mamma االم Barn االطفال Pappa االب

30 Jämställdhet! المساواة!

31 Vi lever och bor i ett kvinnors land! Kvinnor Barn Husdjur Män

32 Barnets uppväxtvillkor

33 Kollektivet i fokus! الجماعية

34 االقرباء SLÄKT االصدقاء VÄNNER GRANNAR الجيران FAR och MOR FÖRÄLDRAR االجداد MOR och FAR االم و االب BARN الطفل

35 الفردية Individen i fokus

36 POLISEN IDROTT BVC familjecentral Ungdomsmottagning Socialsekreterare Fröken/lärare Skolkurator/rektor Annan skolpersonal SAMHÄLLE VÄNNER BRIS Föräldrar Barn och Unga BARNOMBUDSMAN

37 Värderingar, kultur, religion och tradition! "Kulturen är den lins genom vilken vi betraktar världen." (Ruth Benedict)

38 Barnuppfostran i det nya landet! تربية األطفال في المهجر! Samhällsfråga eller privatsak? قضية اجتماعية أو مسألة خاصة

39 Tankar för dagen, med Lilian Levin, barnpsykolog Sveriges Radio 19 aug 2009

40 AGA LAGEN (Barnmisshandel) 1 JULI 1979 قانون عدم استعمال العنف Fysisk misshandel االعتداء الجسدي Psykisk اإلMisshandel يذاء النفسي Bristande omsorg انعدام الرعاية

41 Vad ska jag göra istället ماذا علي أن أفعل بدال من ذلك?

42 Vad är LVU? ما هو إل في أو Lag med särskilda bestämmelser om vår av unga قانون رعاية األحداث. بموجب هذا القانون يتم إسكان الطفل أو إيواؤه في مكان آخر ضد إرادة الوالدين أو أولياء األمر. وهذا القانون هو غير قانون الخدمات االجتماعية ولكنهما يستخدمان معا. هو

43 FN:s konvention om barnets rättigheter 1989 United Nation Convention on the Rights of the Child معاهدة االمم المتحدة الخاصة بحقوق الطفل

44 JAG RINGER POLISEN OM..

45 Vad gör jag om barnen inte lyssnar?

46 NEJ ATT VARA KONSEKVENT! nja ja

47 ATT MAMMA & PAPPA SÄGER SAMMA SAK!

48 FÖRSKOLA som interkulturell mötesplats!

49 Grunden för den livslånga lärandet!

50 TIDER Samling Utflykt Mat Vila Målning Motorik

51 Barnen lär sig att ha inflytande

52 Att samtala med barn Och INTE TILL BARN!

53 Att lyssna på vad barn har att säga

54 SAGOSTUND

55

56

57 SVENSKA SKOLA FÖRR! Dagen började med en gemensam morgonbön Hård disciplin Kateder undervisning Fröken/Magistern Betyg varje år, två ggr/år Även i uppförande och ordning Många läxor Hemanmärkningar/straff Fysiska bestraffningar 1958 Underkänt betyg = gå om

58 Svenska skola NU är en demokratisk skola Relationen lärare - elev är kamratlig/du- reformen Individuell utvecklingsplan/skriftliga omdömen från åk 1 Betyg från åk 6 Nationella prov i åk 3, 5 och 9 Fostrar elever till att bli: Aktiva samhällsmedborgare Lär sig tänka självständigt och kritiskt Ta eget ansvar Aktivt delta i planeringen av undervisningen Elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden Undervisning ska främja alla elevers utveckling, lärande samt en livslång lust att lära

59 Vad är demokrati?

60 Om lärare vill få sina elever att lära sig i skolan, så måste de själva lära sig om barnens värld och ta in den i undervisningen. Jim Cummins

61 Läraren är en ledare i klassrummet! Livet handlar om drömmar, en lärare får dem att hända!

62 "Situationen i klassrummen är förskräcklig. Eleverna pratar i mun på varandra. På sin fritid dricker de ofta öl och brännvin. De gör sig skyldiga till allt möjligt ofog. De lyfter av grindar, de tar ned skyltar osv. Ungdomarnas uppträdande kännetecknas ofta av en råhet utan like i modern tid." Ja, dessa stackars ungar! Men vad kan man begära av dem, när de generation efter generation haft sådana förfäder. citat från 1850

63 Nelson Mandela om ledarens roll En ledare, sade han, är som en herde. Han håller sig bakom flocken och låter de snabbaste springa iväg i förväg tätt följda av de andra, utan att någon av dem inser att de styrs bakifrån. Ur Den långa vägen till frihet

64 SKOLANS KODER OCH SPRÅK UPPFATTAS DEM? Grundskolekompetens Individuell utvecklingsplan (IUP) Kursplan Kärnämne Modersmål Skollagen Skolans mål Skriftligt omdöme Svenska som andraspråk (SVA) Utvecklingssamtal Åtgärdsplan

65 Varför ska jag gå föräldramöte?

66 Vad ska jag tala om? Kan jag säga vad jag tycker om skolan? Vilka gränser bör skolan/förskolan sätta? Vilka gränser bör föräldrarna sätta? Med eller utan tolk? Föräldramöte är föräldrarnas ANSVAR och kan därför underlätta lärarens skolarbete!

67 Vad står betygbokstäverna för?

68 Att locka med en enkel kallelse!

69 Att tänka på! När du skriver en kallelse, undvik att skriva: Kommer Kommer inte Försäkra dig att kallelsen når föräldrarna. Mötesplatsen är viktig! Dialog istället för monolog Bra om rektor är med vid första träffen

70 Ämne Modersmål informera om Varför är modersmål viktig? Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera och ta ställning till företeelser i omvärlden. Modersmålet är också en värdefull tillgång vid internationella kontakter. källa Skolverket

71 I Sverige talas det 200 modersmål Topplista över 10 i topp språk i Sverige 1. Svenska 2. Finska 3. Arabiska 4. Serbokroatiska 5. Spanska 6. Norska 7. Danska 8. Persiska 9. Kurdiska 10. Engelska Språktidningen nr 2:2008 av lingvisten Mikael Parvall. Slutsatser utifrån statistiska uppgifter om ursprungsland för inflyttade personer. Detta är en metod som inte ger helt tillförlitliga resultat, eftersom man i många länder talar flera språk.

72 SVENSKA SAM MATTE GEOGRAFI ENGELSKA HISTORIA SIMNING NO IDROTT KÄRNÄMNEN Sonia Sherefay

73 1 + 1 = 3 ازدواجية الثقافات! Att pendla mellan två kulturer!

74 Grundskolekompetens = Godkänt betyg i alla ämnen Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Sex och samlevnad Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik

75 Det här händer i kroppen när du tränar! SKELETTET Blir starkare. Ledbrosket stärks vilket motverkar smärtor i leder. Risken för benskörhet minskar. HJÄRTAT Konditionen förbättras. Risken för hjärtinfarkt minskar. Hjärtats slagvolym ökar och du får ökad syreupptagningsförmåga. Arbets- och vilopuls blir lägre, vilket är bra. FÖRBÄTTRAT IMMUNFÖRSVAR Motståndskraften mot bland annat infektionssjukdomar ökar. LEDER Hållfastheten i leder, ledband och senor förbättras. MUSKLER Ökar sin kapacitet att förbruka fett. Antalet små blodkärl i musklerna ökar. Muskelstyrkan ökar. HJÄRNAN Ökad produktion av endorfiner, kroppens eget morfinliknande hormon. Dämpar upplevelsen av smärta, minskar risken för depression och förbättrar sömnen. Mindre risk för Alzheimers sjukdom och demens. BÄTTRE ENERGIBALANS Konditionsträning ökar energiförbrukningen. Det blir lättare att hålla vikten. HUDEN Blir yngre, slätare och mer elastisk av ökad cirkulation, vilket träningen ger. FETTCELLER Ämnesomsättningen blir högre. Ökad fettförbränning. BLODET Blodkärlen behåller sin elasticitet och blir mindre förkalkade. Blodgenomströmningen ökar och kroppens celler får syre snabbare. Kolesterolhalten i blodet minskar.

76 Störst brist på simkunnighet hittar man bland flykting- och invandrarbarn med muslimsk bakgrund.

77 قال رسول هللا صلي هللا عليه وسلم علموا اوالدكم السباحة والرماية وركوب الخيل Profeten Mohammad (SAS) sade: Lär era barn simning, bågskytte och ridning

78 Musik Forskare vid Northwestern University i USA har upptäckt att hjärnans reaktionshastighet är snabbare hos människor som spelat instrument någon gång i livet, skriver Time Magazine. Ur Därför ska ditt barn spela ett instrument Metro10 november 2013

79 Sex och samlevnadsundervisning

80 Varför sex- och samlevnadsundervisning i svensk skola? Sex och samlevnad undervisning i Egypten omskärelse, mens och sperma Tonåringar får svar på frågor som kanske är svåra att diskutera med föräldrar 1. Kroppens förändringar under puberteten 2. Att undvika graviditet 3. Könssjukdomar 4. Att samlag med den som är under 15 år och där barnet medverkat frivilligt omfattas av bestämmelsen om våldtäkt mot barn.

81 Genom att förstå kulturella koder och de utmaningarna som Den Andre går igenom i det nya livet i exil, blir vårt arbete med mångfald och integration mer värdefull!

82 Vi delar något gemensamt oavsett vilken kultur vi kommer ifrån och oavsett vilket etnicitet vi tillhör! För att upptäcka sig själv behöver man andra. I mötet med Den Andre kan man få kunskap om sig själv och vice versa. Den Andre ser det hos oss själva som vi inte ser och tvärtom. I mötet med Den Andre kan vi växa, men vågar vi ta den utmaningen?

83

84 Centrum för arabiska familjer i exil, CAFI