Sveriges officiella statistik i sammandrag Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige Anmärkning:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Sveriges officiella statistik i sammandrag / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : SCB, Fr. o m. årgång 1871 publicerad som första nummer i Statistisk tidskrift även med innehållsförteckning på franska. Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige / SCB - Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Fritt tillgänglig från 1914 på internet. Anmärkning: Vid digitalisering av Statistisk tidskrift, , har häftena med Sveriges officiella statistik i sammandrag och tre bilagor brutits ut ur sin årgång och behandlats som separata häften. Statistisk tidskrift. 1892: häft Digitaliserad av Statistiska centralbyrån urn:nbn:se:scb-st-1892_h96-97

3 STATISTISK TIDSKRIFT UTGIPVEN AF KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN. [Häft ] STOCKHOLM, KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehåll af årgången [Häft. 95.] Årgångens N:o 1. Sveriges officiela statistik i sammandrag sid. 1. [Häft. 96.] Årgångens N:o 2. Om varuvärden åren » 91. [Häft. 97.] Årgångens N:o 3. Sparbankerna i Sverige år 1890» 125.

6

7 Om varuvärden åren Oaktadt alla menniskor dagligen konsumera en stor mängd förnödenheter och s. k. lyxartiklar af allehanda slag, torde det likväl vara högst få, som veta eller ens knnna förskaffa sig kännedom om hvad, ingalunda alla, ty detta lär «äl aldrig blifva möjligt, men dock en större mängd af dessa varor gälla i pris uti den stora verldshandeln, såväl hvar för sig, som inbördes och under olika tider. Den vigtigaste källan för kännedomen om varuvärdena i vårt land äro väl de i hvarje län årligen upprättade markegångstaxorna, men häri upptagas mera allmänt endast spanmål och smör jemte åtskilliga andra af landets produkter, hvaremot inga af de många varor förekomma, som vi få hemta från utlandet och ingå i vårt dagliga behof. För några bland dessa senare likasom äfven för vissa inhemska varor uppgifvas visserligen priserna enligt noteringar å Stockholms börs uti en särskild tabell af Kommerskollegii årliga berättelser om utrikes handeln, men dessa prisuppgifter äro i det hela temligen få, och torde åtminstone icke alla grunda sig på tillräckligt många primäruppgifter, för att kunna anses vara ett verkligt medelpris för året. Sistnämnda anmärkning gäller väl ock beträffande de priser, som ligga till grund för beräkningarna i nämnda berättelser af samtliga de in- och utförda varornas värden. I utlandet lägger man mera vigt än hos oss på noterandet och offentliggörandet af varupriser, men ingenstädes har man veterligen gjort detta på ett så omfattande sätt som i Hamburg, hvars handelsstatistiska berättelser nu innehålla årspriserna alltsedan 1847 för icke mindre än 318 olika varor, som till denna vigtiga handelsplats införas och utgöra föremål för omsättningen i verldshandeln. Hamburg är såsom bekant en af de största marknadsplatserna för nästan alla råvaror, hvadan ock de priser, som å dess börs noteras för de i frihamnen införda varorna, måste anses som verldspriser. 1 afseende å dessa prisnoteringar gäller, att samtlige varor måste inom åtta dagar efter införseln skriftligen angifvas med uppgift om vigt samt värde enligt börspriset å införselsdagen, och enligt dessa särskilda prisuppgifter beräknas sedermera medelpris af hvarje vara för Stat. Tidskr. 96:e häft. 1

8 92 Om varuvärden åren året, samt slutligen medeltal af dessa för femårsperioden, hvilka priser derför måste anses vara bestämda med all möjlig noggrannhet. I brist af något så när fullständiga prisbestämningar i vårt eget land, meddelas derför här nu de antagligen bästa i detta hänseende, som i utlandet kunna erhållas. Närlagde tab. A, redogörande alltså för medelvärdet af vissa handelsvaror pr 100 kilogram netto enligt Hamburgs börspris å införda varor åren , utgör en omarbetning af den i»tabellarische Uebersichten des Hamburgischen Handels im Jahre 1890, zusammengestellt von dem handelsstatistischen Bureau» intagna tab. 53, kompletterad för åren 1886, 1887 och 1888 genom tab. 53 i 1888 års årgång (samt äfven i några fall rättad enligt andra årgångar). Tabellen A innehåller alltså prismedeltalen för åren , o. s. v. för hvarje femårsperiod t. o. m , samt dessutom för hvarje särskildt år af sistnämnda period. Omarbetningen har bestått dels deruti, att de ursprungliga priserna i mark här omräknats till kronor (ett ganska mödosamt arbete, enär inemot 4,300 omräkningar härvid måst verkställas), hvarvid 1 mark antagits vara = 89 öre, och dels deruti att den alfabetiska ordningen mellan varorna här utbytts mot en klassifikation efter vissa grupper, eller den som i den svenska handelsstatistiken begagnas, genom hvilken åtgärd närbeslägtade varor förts tillhopa och derför kunna lättare med hvarandra jemföras. För att emellertid underlätta återfinnandet af de i tab. A intagna varorna, är deröfver upprättad i tab. B en alfabetisk förteckning, angifvande den grupp, hvarunder hvarje vara i tab. A är upptagen. I denna förteckning äro 1891 års svenska tulltaxas benämningar och ordningsföljd så vidt möjligt iakttagna. Enheten för samtliga varorna i tab. A är 100 kilogram netto. I följd häraf kan man bedöma värdet af hvilken vara som helst i jemförelse med hvarje annan vara genom att blott ställa tabellens pristal mot hvarandra. När alltså exempelvis 100 kg. råg (3 a) 1 år 1890 kostade kr., men 100 kg. brasilianskt kaffe (4 b) kostade kr., så var förhållandet mellan värdena å råg och kaffe som till 145-6i eller som 1: 13. "Vid ett direkt varubyte skulle man derför få lemna kg. råg för att erhålla kg. kaffe eller 13 gånger så mycket råg som kaffe, ty kaffe äfven af billigaste slag, hvilket det brasilianska plägar vara, gäller i verldsmarknaden (enligt 1890 års pris) 13 gånger så mycket som råg. När priset å svenskt stångjern (22 a) är kr., å Champagne (6) kr. och å Havanna-cigarrer (4 d) 2, kr., allt utan tull, så blir värderelationen för dessa varor = 1: 24 :185, och skulle alltså Sverige behöfva utskeppa 24 kg. stångjern för att i utbyte erhålla 1 kg. (= unge- 1 Det efter en vara inom parentes satta talet, standom med åtföljande bokstaf, angifver den grupp eller undergrupp, hvarunder varan finnes i tab. A upptagen.

9 Om varuvärden åren färligen 1 liter eller 1 butelj) Champagne, samt icke mindre än 185 kg. stångjern för 1 kg. Havanna-cigarrer. Då vidare värdet af 100 kg. fint guld är 248,000 kr., så förhåller sig värdet å guld och svenskt stångjern (enligt 1890 års pris) till hvarandra som 248,000 :1573 eller som 15,766 : 1, d. v. s. att 1 kg. guld har samma värde som kg. eller 15"77 ton stångjern. En oceanångare, lastad med 1,000 ton svenskt stångjern, för visserligen en last om 157,000 kronors värde, men detta är dock icke mera än värdet af 63-4 kg. guld, hvilket är en lätt mansbörda och forraadt till en kub hade endast 15 centimeters eller 1 qvarters sida. Vid nu gjorda beräkningar bör dock icke förbises, att varupriserna äro satta utan någon tull, så att, om man tillägger sådan, priserna kunna väsentligen förändras, allt efter olika länders tulltaxor. I Sverige var år 1890 tullen å råg 2-50 kr. pr 100 kg. och å kaffe 12 öre pr kg. eller 12 kr. pr 100 kg., hvadan här i landet tabellens årspris för dessa varor skulle höjas: rågpriset med vid pass 22 % till kr., men kaffepriset med endast 8 % till 157'6i kr. I sammanhang härmed kan erinras, att tabellens prisuppgifter lämpa sig särdeles väl för beräkningar af tullsatsers förhållande till de särskilda varuvärdena ej allenast för det nuvarande, utan äfven i fråga om dem som gälde för mera än 40 år tillbaka. Antagligen derför att Hamburg icke är någon egentlig handelsplats för trävaror, saknas å tabellen de för Sveriges handel så vigtiga varorna plank och bräder. Likaledes söker man här förgäfves några prisuppgifter om lefvande kreatur m. fl. för oss betydelsefulla handelsartiklar, men i stället är tabellen i allmänhet så mycket rikare i fråga om kolonial- och dermed jeinförliga varor samt halffabrikater. Bland metallerna saknar man i tabellen guld och silfver, men härom föreligga särskilda uppgifter. Hvad nu först beträffar guldet, har detta såsom den egentliga värdemätaren ett ganska fast värde och noterades det för hvarje månad hela år 1890 oförändradt till 2,782-oo mark eller (å 89 öre) 2, kronor pr kilogram. Enligt vår lag om rikets mynt d. 30 maj 1873 skall af 1 kg. fint guld utmyntas kronstycken och motsvarar alltså 1 kg. guld 2,480 kronor, hvadan vi kunna sätta värdet af: 100 kg. fint guld = 248,000 kronor. Angående deremot silfret säger visserligen vår myntlag, att kronstycken skola innehålla 600 gram fint silfver, hvilket skulle betyda, att 1 kg. silfver motsvarade kronor eller att 100 kg. silfver vore lika med 16,667 kronor, men denna värderelation är, åtminstone under nuvarande förhållanden, alldeles för hög, ty dels behöfver vårt silfvermynt, som endast är ett skiljemynt, icke innehålla sitt fulla värde i silfver, och dels var priset å silfver, när ofvannämnda lagbestämmelse gjordes, betydligt högre än i våra dagar. Före 1873 var silfverpriset i Hamburg fixeradt

10 94 Om varuvärden åren till ett belopp, som motsvarade 15,842 kronor pr 100 kg., men sedan dess har detta varit i stadigt sjunkande och hade sålunda år 1889 i medelkurs kommit ända ned till ett värde om blott 11,199 kronor, ja var i maj 1888 nere vid 10,880 kronor. Sedan dess steg priset och blef medelkursen år 1890: 100 kg. fint silfver = 12,663 kronor. Värdet mellan guld och silfver, som under åren icke vexlade mera i årligt medeltal än mellan 1: och 1:15'53 enligt noteringar å Hamburgs börs (eller mellan 15-2i och 15-6i å Londons börs), har derefter förändrat sig så, att 1 kg. guld motsvarade år oo kg. silfver i Hamburg (18 - os i London), steg allt intill år 1889 till 22-ii i Hamburg (22-12 i London), men sjönk år 1890 till 19" 5 5 i Hamburg (19-80 i London). I rundt tal gäller alltså silfver för det närvarande ungefär 1 / 20 mot guldet. Adla stenar och äkta perlor skattas ännu högre än de ädla metallerna, guld och silfver, men ingen af de 318 varor, som tabellen upptager, går i pris upp emot dessa, om man undantager det enastående fallet, att under åren betaltes vanilj med sin vigt i silfver. För bedömande af de olika varornas inbördes värderelationer kan man, i följd af de vexlande priserna å samma vara under skilda år, icke gerna lägga till grund ett enda års pris, utan torde man böra hålla sig till medeltalen för åtminstone en femårsperiod. Om man derför såsom måttstock för de nu för tiden gällande varupriserna tager medeltalen för den senaste perioden eller åren (eller i brist deraf och undantagsvis ), så befinnes det, att våra dagars dyraste varor, för så vidt de äro å tabellen upptagna samt i pris öfverstiga 1,000 kronor för 100 kilogram eller mera än 10 kronor för ett kilogram, äro: Vår dyraste vara skulle alltså saffran vara, men denna första plats har den långt ifrån icke alltid intagit, utan har saffran flere gånger i dyrhet öfverträffats af vanilj, som åren kostade i medeltal 10,140 kr. och åren kostade 12,267 kr., de högsta prisuppgifter som i hela tabellen förekomma. Af de ofvan uppräknade sexton varorna spela väl egentligen endast cigarrer, silke och sidenvaror någon 1 Enligt priserna under åren För»ren saknas uppgifter.

11 Om varuvärden åren mera vigtig rol i den stora förbrukningen, hvarvid man särskildt bör lägga märke till den oerhördt dyra vara, som cigarrökaren konsumerar. De till föregående närmast kommande dyra varorna, eller de hvilka kosta 500 1,000 kronor, äro: Bland dessa äro ylle- och halfyllevaror samt indigo de vigtigaste. Sänkes prisnivån för dyra varor ännu lägre eller till ett pris, hållande sig mellan kronor pr 100 kilogram, så upptager tabellen 23 sådana varor, bland hvilka de anmärkningsvärdaste äro Champagne (6), ylle-, bomulls- och linnegarner (8) äfvensom bomullsvaror (9). Hit höra äfven qvicksilfver (22 b), guttapercha (12 c), rökt lax (2) m. fl. Vänder man sig nu till de billigaste varorna, så befinnes det, att om man såsom sådana räknar dem, som åren kostade mindre än ö kronor pr 100 kilogram eller mindre än 5 öre för ett kilogram, dessa varor äro: Alla dessa varor äro antingen mineraliska råämnen eller oarbetad metall (tackjern), och förekomma bland dessa, utom tackjernet, de för den stora förbrukningen så synnerligen vigtiga stenkolen och koksaltet. Tackjernspriset var nnder åren synnerligen lågt, hvadan tackjernet kommit här ofvan i en lägre klass, än hvartill det eljest skulle hafva hört. I pris mellan 5 10 kronor pr 100 kilogram hålla sig följande varor: Rågen, som bland de nu nämnda handelsvarorna onekligen är den märkligaste, har i följd af de under senare tider ovanligt låga spanmålspriserna kommit här lägre än tillbörligt och skulle eljest hafva placerats i en högre klass. 1 Se anm. a sid. 94.

12 96 Om varuvärden åren Om man nu såsom tillhörande denna högre klass skalle anse de handelsartiklar, som pr 100 kilogram gälla kronor, så upptager tabellen häraf icke mindre än 65 sådana artiklar, hvaribland de aldra vigtigaste väl äro ora al en (3 a) och målen (3 b) spanmål af alla slag (råg under vanliga fall äfven inräknad) samt dessutom sill (2), bränvin (6), petroleum (12 b), de flesta sorter af färgträ (16) och andra utländska träslag (14) samt utom zink (22 b) såsom de icke minst vigtiga: stångjern (22) och jernvägsskenor (23 a). Mellan ofvannämnda billigare varuartiklar, som till ett antal af 87 hålla sig i pris under 25 kronor, och de tillsammanlagdt 46 dyra artiklarne, i pris öfverstigande 250 kronor, upptager tabellen 185 varuslag, som alla enligt förhållandet under åren gälla i verldsmarknaden kronor, allt pr 100 kilogram. De märkligaste i denna stora medelgrupp äro kött, fläsk, ost och smör (2), kaffe och té (4 b), socker (4 c), tobak, ej cigarrer (4 d), vin, utom Champagne (6), ull (7), bomull, lin och hampa (7), linne (9), hudar, läder och skinn (10 b), talg (12 a), koppar, bly och tenn (22 b) o. s. v. Om man nu, i stället för att jemföra de särskilda varorna med hvarandra, företoge sig att sammanställa sinsemellan priserna å hvarje vara för sig under skilda tider, skall man stöta på en fråga, som varit föremål för flere forskares undersökningar,' nemligen frågan om varuprisernas förändringar, hvarvid man lagt till grund för sina forskningar just de ifrågavarande Hamburgiska, men äfven Engelska prislistor. Ämnets stora omfattning förbjuder dock att här ingå på någon närmare undersökning, hvadan endast några antydningar i frågan nu göras. Redan en flygtig blick pä tabellen visar, huru knappast någon vara under en längre tid håller sig i ett någorlunda konstant pris, utan gå vexlingarne upp och ned, så att det är ytterst sällan som man finner, att en vara antingen stiger eller faller under årens fortgång någorlunda lugnt, och detta oaktadt att de angifna priserna äro medeltal, enligt regel för fem hela år. Såsom exempel på sådana våldsamma kastningar kunna anföras bomullspriserna, som, år 1861 utgörande 114 kr. pr 100 kg., voro år 1864 uppe till 391 kr., men året derpå sjönko ned till 208 kr., hvilka vexlingar måste anses vara någonting alldeles oerhördt för en så stor och vigtig handelsartikel, som bom u I In är. Såsom bekant vållades prisstegringen af det Nord-Amerikanska inbördes kriget. Fransk-Tyska kriget efterföljdes under isynnerhet åren af en stark prisstegring å jern och jernvaror, men äfven å öfriga metaller jemte flere andra förnödenhetsvaror. 1 Se t. ex.: > Materialien znr Erlenternng nnd Beurteilnng der wirtschaftlichen EdelmetaHverhältnisse ond der Wihrnngsfrage, ron Ad. Soetbeer». 2:e Ansgabe Kritiskt behandlad är frågan i: >Gnidbristen och de liga varuprisen af Hans Forssell». Nordisk Tidskrift 1886.

13 Om varuvärden åren I följd af dessa omkastningar är det ingalunda lätt att säga, huruvida en vara i allmänhet under en längre tid kan sägas hafva stigit eller fallit i pris. Om man derför skulle såsom mått på priserna i våra dagar taga medelpriset under hela tioårsperioden samt jemföra detta med det som gälde omkring år 1850, eller medeltalet för åren , så befinnes det, att följande för den större förbrukningen mera vigtiga varor under denna tid utan afseende å de mellanliggande åren stigit i pris: kött (2), ost (2), smör (2), sill (2); ärter (3 a); kaffe (4 b), tobak (4 d); kryddor och frukter (4 e, 5 a, 5 b) delvis, kognak (6), vin (6); bomullsgarn (8); oxhudar (10 b); indigo (16); tenn (22 b); fallit i pris: fläsk (2); hvete (3 a), råg (3 a), korn (3 a), hafre (3 a), hvetmjöl (3 b), rågmjöl (3 b); té (4 b), socker (4 c), kryddor och frukter (4 e, 5 a, 5 b) delvis, bränvin (6); silke (7), ull (7), bomull (7), hampa (7), ullgarn (8), sidenvaror (9), yllevaror (9), bomullsvaror (9), linne (9); talg (12 a), ister (12 a); hampolja (12 b), linolja (12 b), petroleum (12 b), fotogen (12 b); mahogni (14); kochenilj (16), kräpp (16), bresiljeträ (16); linfrö (17 c); koksalt (20), stenkol (20), salpeter (20), svafvelsyra (20); tackjern (22 a), stångjern (22 a), stål (22 a), koppar (22 b), zink (22 b), bly (22 b), qvicksilfver (22 b), jernvaror (23 a). I allmänhet hafva således ladugårdsalster, kaffe, tobak och vin stigit i pris, hvaremot spanmål, té, socker, bränvin, spånadsämnen och väfnader, oljor, salt, stenkol och metaller sjunkit. I öfrigt synes af tabellen framgå, att af senast gångna tioårsperiod dess senare hälft enligt regel företer lägre priser än dess förra del, men att dock 1880-talets senaste år tyckas angifva en prisstegring. Elis Sidenbladh.

14 98 Tab. A. Medelvärdet af vissa handelsvaror pr 100 kg.

15 enligt Hamburgs börspris åren

16 100 Om varuvärden åren

17 Om varuvärden åren

23 Om varuvärden åren Stat. Tidskr. 96:e häft. 2

36 120 Tab. B. Alfabetisk förteckning å de handelsvaror, för hvilka värde enligt Hamburgs börspris är i tab. A angifvet. Grupp i tab. A. Aloe 26 Alan 20 Anis Antimoninm 20 Arsenik 20 Arrowrot Balsam, kopaive- Beck Ben 5 a 4 a 12 c > Pern- 12 c 12 c» bryggare- 12 c 10 c > elefanttänder och. elfenben c > hvalfiskbarder och fiskben c Benaska 16 Benkol och -mjöl 16 Bly 22 b Blyerts (grafit) 20 Blir 7 Bomull 7 Borax 20 Borst Bränvin och sprit: 10 a sades- och potatisbränrin 6 arrak 6 rum 6 kognak 6 genever 6 fransk och spansk sprit 6 Bröd, skepps- och annat Bönor, häst- och duf- 3d 3 a > andra ätbara 3 a Cassia åorea 4e > lignea och rera 4 e Cement och trass 20 Cikoria och kaffesurrogat 4 b > -rot 5 c Citron- och apelsinskal Grupp i tab. A. Citronsyra 20 Cyankalium 20 Dun, ejder- Enbär 5 b 10 a Extrakt, blaträ- (campecheträ-) > bresilje- 16 > gulträ- 16 Fenkol Fikon Fisk:» qvercitron- 16 sardeller 2 sill 2 lax, rökt 2 torr fisk 2 Fjäder och don 5 d 5 a 5 b 10 a Fläsk, saltadt och rökt 2 Frö, kanarie- 17 c > klöfver- 17 c > lin- 17 c» raps- och rof- 17 c > senaps- 17 c Färger: blyhvitt 16 zinkhritt och zinkgrått 16 cinnober 16 gurkmeja 16 kochenilj 16 indigo 16 Färgträ: bläträ 16 bresiljeträ 16 gnlträ 16 Galipot 12 c Galläpplen 16

37 121 Grupp i tab. A. Garn, bomulls- 8» ull- och halfylle- 8 linne- och linnetrad 8» jute- 8 > kokus- 8» segel- 8 Glete 20 Gryn och krossgryn Gräs,»jö- Guano, ammoniakhaltig Guld, se texten (sid. 93). Gummi arabicum 3 b 17 b 10 d 12 c > Benzoé 12 c > Copal 12 c > Damar 12 c» elasticum 12 c > Senegal 12 c Guttapercha Hagel 12 c 23 b Hampa 7 Harts 12 c Hjorthornssalt 20 Honing 2 Horn, buffel- 10 c > oi- och ko- 10 c > hjort-, rådjurs- och ren c Hudar och skinn: afrikanska hudar och Vips oxhudar, torkade 10 b 10 b > saltade 10 b hästhudar 10 b hjort-, rådjurs- och renskinn b kalfskinn får- och getskinn Humle Husbiås Hvitbetor Hår: tagel nöthår svinhår 10 b 10 b 5d 12 c 5 c 10 a 10 a 10 a Ingefära, torr Ister Grupp i tab. A. 4 e > syltad 4 e Jern och stål: tack- och smältjern stång-, band- och plattjern stål 12 a 22 a 22 a»»» 5 engelskt. 22 a > > > > svenskt.. 22 a jernvägsskenor jernbleck, valsadt 22 a 23 a 22 a > förtennadt 22 a jernraror, grofva spik 23 a 23 a Johannisbröd 26 Kaffe, Brasilianskt 4 b» Domingo- 4 b» Java- 4 b» Laguayara- 4 b» Portorico- 4 b» ej specificeradt 4 b Kakao Kalk 20 Kamfer, oraffinerad Kanel 4 b 12 c» raffinerad 12 c Kardtistel 24 Kardemummor Kastanjer Kautschukskor 13 Konfityrer och kanderade frukter... Koppar Koriander Korinter 4 e 4e 5 b 5 b 22 b Korkar 19 Korkbark 5 a 5 b 17 b Kräpp 16 Krita 20 Kromsyradt kali 20 Krut 21 Kubeber 26

38 122 Kummin Grupp i tab. A. Kött, saltadt och rökt ox- 2 Lac dye 16 Lackmus 16 Lagerblad Lakrits Lakritsrot Lim och gelatin 5 a 5 a 5d 5d 12 c Lin 7 Ljus, stearin- 13 Lumpor 7 Läder 10b i lim- 10b Maccaroni Mandel Manna -26 Marmor 20 Messing Messingsbleck och -tråd Metall, gal- Mjöl, se spanmål. Muskot Muskotnötter 4 a 5 b 22 b 23 b 22 b Mönja 16 Nejlikor Nötter, hassel- och val- Ockra 16 Oljekakor Oljor: bomullsfröolja hampolja kokosnötolja linolja oliveolja palmolja rofolja ricinolja anisolja 4e 4 e 4e 5 b 17 a 12 b 12 b 12 b 12 b 12 b 12 b 12 b 12 b 12 b bergamot-, citron-, orangeolja....12b cassiaolja nejlikeolja 12 b 12 b Oljor: pepparmyntolja stjernanisolja petroleum, raffinerad fotogen och andra gasoljor Grupp i tab. A. 12 b 12 b 12 b 12 b Orleana 16 Orselj och orseljeitrakt 16 Ost 2 Pennor, gås- Peppar Perlemorskal 10 a 4 e 10 c Persio 16 Piment Pimpsten 20 Plommon, torkade och sviskon.... Pomeranser, torkade Potatismjöl Pottaska 20 Qvassiaträ 26 Qvercitronbark 16 Qvicksilfver 4e 5 b 5 b 5 d 22 b Rabarber 26 Ris, Carolina- 4 a» Java- 4 a» ej specificerad 4 a Rotting Rnssin Rötter: 17 b gentianarot 26 kräkrot 26 jalapparot 26 valerianarot 26 Saffran Saflor 16 Sago Salmiak och salmiakspiritus 20 Salpeter, kali- 20 > chili-, oraffinerad 20 > > raffinerad 20 Salpetersyra 20 Salt, hafs-, kok- och berg b 5 a 4 a

39 Grupp i tab. A. Saltsyra 20 SarBaparill 26 Schellak 12 c Sennetsblad 26 Shoddy 7 Silfver, se texten (sid. 93). Silke, rått och tvinnadt 7 Sirnp och melass Sköldpadd 4 c 10 c Smör 2 Socker, farin- 4 c > kandi- 4 c» kristall- 4 c» raffinad-, melis etc 4 c > rå-, Brasilianskt 4 c»» Havanna- 4 c» > Java- 4 c»»ej speeificeradt 4 c Soda, kalsinerad 20 > kristalliserad 20 Spamnål: råg hvete korn ärter hafrc vicker malt bohvete linser mjöl, hvete- 3 a 3 a 3 a 3 a 3 a 3 a 3 a 3 a 3 a 3 b» råg- 3 b Spanska flugor 26 Spanskgröna 16 Spermaceti eller hvalraf Stearin 12 a 12 a Sten, cement- 20 > kalk- och gips- 20 > qvarn- 20 Stenkol och koks 20 Stärkelse 123 Grupp i tab. A. Sumak 16 Svafvel, rå- 20» renadt 20 SvafVelblomma 20 Svafvelsyra 20 Svamp, tvätt- och bad- Stjernanis 4 e Vin, Champagne- 6 Stat. Tidskr. 96:e häft. 3 Talg Tamarinder Té 3 d 17 c 12 a Tegel 21 Tenn Terpentin Terpentinolja 5 b 4 b 22 b 12 c 12 b Terra Catechu 16» Japonica 16 Tjära, trä- Tobak, Cuba- Trän 12 c 4 d» Domingo- 4 d» Portorico- 4 d» ej specificerad 4 d Tråd, jern- tobaksstjelk och -affall.... cigarrer, Havanna- 4 d 4 d > ej specificerade d 12 b 23 a. stål- 23 a Trävirke: cederträ 14 ebenholz 14 jacarandaträ 14 mahogni 14 pockenholz 14 Tnngspat 20 Tvål 13 Tågvirke, nytt,. 8 Ull, får- och lam- 7» svin- 7 Vanilj Vax 4 e 12 c

40 124 Grnpp i tab. A. Vin, utom Champagne- 6» annat från Frankrike 6»» Portugal 6»»» Spanien 6 > ej specificeradt 6 Vinsten, rå 20 > renad 20 Vinstenssyra 20 Väfnader: Grupp i tab. A. siden- och halfsidenvaror 9 bomnllsvaror 9 ylle- och halfyllevaror 9 linne 9 Zink, rå 22 b» valsad 22 b Ättika 6

41 Sparbankerna i Sverige år (Pour un résumé en français voir page 194.) 1. Sparbankerna och folkbankernas sparkasseafdelningar. Vid 1890 års slut voro de egentliga sparbankerna 378 (tab. 1) och de folkbanker med sparkasseafdelningar, för hvilka några uppgifter erhållits, 10 (tab. 2) eller tillsammans 388 sparbanksinrättningar. Af dessa kommo enligt hufvudkontorets belägenhet 104 på städerna och 284 på landsbygden. Af de vid nästföregående årets slut redovisade sparbanksinrättningarna hafva 3 upphört, nemligen Tegelsmora sparbank i Uppsala län och Atlingbo samt Dalhems sparbanker, båda i Gotlands län. Deremot hafva följande 4 nya sparbanker tillkommit: Östra Karups sparbank (i Hallands län) har reglemente stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 19 augusti 1879 och började samma år sin verksamhet inom Östra Karup och nästgränsande socknar. Hufvudkontoret hålles öppet för insättare första och tredje lördagen i hvarje månad utom december. Hishults sparbank (i Hallands län) har reglemente stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 28 februari 1884 och började samma år sin verksamhet inom Hishult och närmast angränsande socknar. Hufvudkontoret hålles öppet för insättare första och tredje lördagen i hvarje månad. Ulricehamns stads och Redvägs härads sparbank (i Elfsborgs län) har reglemente stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 31 december 1889 och började följande år sin verksamhet inom Ulricehamns stad och Redvägs härad med omnejd. Hufvudkontoret hålles öppet för insättare onsdagar och lördagar. Gillberga pastorats sparbank (i VermJands län) har reglemente stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 23 mars 1886 och började samma år sin verksamhet inom pastoratet. Hufvudkontoret hålles öppet för insättare den 20:e dagen i hvarje månad, såvida den är helgfri, eljes den 21:a. De i tab. 1 för hvar och en af de 378 sparbankerna meddelade åren angifva, att sparbankerna tillkommit under följande tider: Stat. Tidskr. 97:e häftet. 1

42 126 Sparbankerna i Sverige år Tab. A. Sparbanker, delegare och deras medel. Tab. B. Sparbankernas (ej folkbankernas) reservfond, skulder och summa medel. Relativa tal (ej omfattande folkbankerna i fråga om egna fonden).

43 Sparbankerna i Sverige år De å föregående sida stående tab. A och B innehålla några de vigtigaste uppgifterna om sparbanksinrättningarna. Uppgifterna, som omfatta de 31 åren , visa sparbanksväsendets stora utveckling under denna tid, under hvilken antalet af delegare nära sexdubblats och deras behållning mer än tiodubblats samt sparbankernas egna fonder mer än elfvadubblats. Af de 378 vid 1890 års slut varande egentliga sparbankerna äro följande 34 de mest betydande, i hvilka delegarnes behållningar vid årets slut uppgingo till mer än 2 millioner kronor: Af de öfriga 344 sparbankerna hade 28 innestående för delegarnes räkning mellan 1 och 2 millioner kronor.

44 128 Sparbankerna i Sverige år Hvad vidare beträffar redogörelseåret 1890, meddela tabellerna 1 och 2, att till sparbankerna hörde 529 filialkontor eller sparbankskomitéer, men intet till folkbankerna. Om delegarne i sparbanker och folkbanker meddela tabellerna 1 och 2, att under år 1890: tillkommit 102,024 delegare hvaraf 74,664 i städernas sparinrättningar och 27,360 i landsbygdens, hvilket för riket är 2,164 färre tillkomne än under år 1889; a/gått 76,256 delegare hvaraf 57,449 i städerna och 18,807 å landsbygden, hvilket för riket är 3,205 flere afgångne än under det föregående året; och att vid 1890 års slut gvarstodo 1,089,421 delegare, hvaraf 815,789 i städerna och 273,632 å landsbygden. Ökningen under året, räknad efter öfverskottet af tillkomne delegare öfver de afgångne, hade bort utgöra 25,768, men är något mera eller 27,190. Denna olikhet beror hufvudsakligen deraf, att hvarken de delegare, som vid 1889 års slut funnos i tre af de nu för första gången uppgifna sparbankerna ej heller å andra sidan de delegare som vid nämnda års slut funnos i de under år 1890 upphörda sparbankerna, nu kunna redovisas. Insättningarna under år 1890 uppgå till 60,082,491 kr. eller 2,877,735 kr. mindre än under det föregående året. Uttagninyarna äro 63,699,752 kr. eller 5,268,443 kr. mera än under år Till summan af de under år 1890 uttagna beloppen ingår Stockholms stads sparbank med 6,287,456 kr. (jfr anmärkningarna till tab. 1). Uttagningarna öfverskjuta under år 1890 sålnnda insättningarna med 3,617,261 kr. I städernas sparanstalter utgöra insättningarna 45,535,507 kr. och uttagningarna 49,563,972 kr., hvilka öfverskjuta insättningarna med 4,028,465 kr., i hvilken sistnämnda summa Stockholms stads sparbank ingår med 2,414,240 kr. A landsbygden uppgå insättningarna till 14,546,984 kr. och uttagningarna till 14,135,780 kr. och insättningarnas öfverskott öfver uttagningarna till 411,204 kr. Proportionen mellan tillkomne och afgångne delegare och mellan insatt och uttaget belopp visas af efterföljande tal, som för de sista tio åren angifva, huru många delegare afgått mot 100 tillkomne och huru många kronor uttagits mot 100 kr. insatta:

45 Sparbankerna i Sverige år Råntortia, som blifvit delegarne godtgjorda för deras behållningar, uppgå för år 1890 till 10,524,160 kr., hvaraf 7,760,151 kr. i städernas sparanstalter och 2,774,009 kr. i landsbygdens. Arets räntebelopp understiger det näst föregående årets med 193,065 kr., ehuru delegarekapitalet ökats med mer än 7 millioner kr. Räntefoten har nemligen under år 1890 likasom under de närmast föregående sex åren varit i nedgående och var vid det förflutna decenniets slut nära 1 % lägre än vid dess början. I medeltal beflnnes, om räntebeloppet för hvarje år jemföres med medelbehållningen för året, räntefoten hafva varit år 1881: % och under de derpå följande åren 4'67, 4-7i, 4-68, 4-67, 4-66, 4"46, 4-23, 4-02 och nu år 1890 blott Hvilka olika räntesatser sparbankerna och folkbankerna under de sista fem åren beräknat åt delegarne, framgår af följande sifferuppställning:

46 130 Sparbankerna i Sverige år Delegarnes behållning var vid 1890 års siat 281,726,996 kr., hvaraf 211,121,469 kr. i stadernas sparinrättningar och 70,605,527 kr. i landsbygdens. För hela riket har behållningen ökats med 7,280,787 kr. Denna ökning är icke obetydligt större fin hvad den bort vara, om från årets räntor, 10,524,160 kr., dragés det belopp, hvarmed insättningarna nnderstiga uttagningarna, åtgörande såsom ofvan är nämndt 3,617,261 kr., hvarigenom uppkommer en tillväxt under året af 6,906,899 kr. Skilnaden, 373,888 kr., beror väsentligen deraf, att å ena sidan hade af de nu för första gången redovisade sparbankerna 3 vid 1889 års utgång en samfåld behållning af 414,114 kr., hvaremot å andra sidan de under år 1890 upphörda sparbankerna hade vid 1889 års slnt en samfäld delegarebehållning af 37,733 kr., hvartill kommer att såsom vanligt ändringar gjorts i åtskilliga sparbankers till år 1890 ingående balans. Tillväxten i delegarnes kapital sedan år 1860 har varit följande: Under denna tidrymd af 30 år har kapitalet nedgått tvenne år, nemligen år 1878 med mer än 6 mill. kr. och år 1879 med ytterligare 3 l / 3 mill. kr., men ökats under alla de öfriga åren, mest åren 1873, 1874 och 1883, då delegarebehållningen under hvartdera året förkofrats med omkring 18V 2 mill. kr. Medelvärdet af lwarje sparbanksbok uppgår för år 1890 till 258 kr. 60 öre för riket, 258 kr. 79 öre i städernas sparinrättningar och 258 kr. 3 öre i landsbygdens. Detta medelvärde för riket har under året ökats med endast 23 öre. Klassijikation af delegarne efter deras innestående behållning meddelas af tab. 1 och tab. 2 för 376 sparbanker och folkbanker. Dessa uppgifter, soru sålunda saknas för 12 sparbanker, omfatta likväl 97 % af sparbankerna och 91 % af såväl delegarne som deras behållning och gifva vid handen, att inom den grupp, som bildas af delegare med behållning

47 Sparbankerna i Sverige år af 1,000 kr. och deröfver, utgöra delegarne blott 6-67 % af hela antalet, men de ega 50"9o % af sarafälda kapitalet. I nästföregående grupp, från 500 kr. till 1,000 kr., utgöra delegarne % och deras behållning %. I gruppen 100 till 500 kr. äro delegarne 24-is % och deras behållning 22-9i %. Alla öfriga delegare, med behållning af högst 100 kr. hvardera, äro icke mindre än % af alla delegarne, men deras samfälda behållning är blott % af hela delegarekapitalet. Af följande beräkning, som ej omfattar Stockholms stads sparbank, enär klassifikation under 100 kr. ej är för den meddelad, framgå procenttalen för såväl delegare som deras behållning inom hvarje grupp under de sista fyra åren. För år 1890 visar följande sifferuppställning, som omfattar äfven Stockholms stads sparbank, att landsbygden innehar, såsom ock förut varit vanligt, litet högre procenttal i fråga om mindre belopp men städerna för större delegarebehållning. Sparbankemas egna tillgångar, i hvilka inräknas endast de egentliga sparbankernas reservfonder, men icke folkbankernas, voro vid 1890 års

48 132 Sparbankerna i Sverige år siat 23,648,545 kr. Inkomsterna noder året hafva varit 3,290,148 kr. och utgifterna 1,835,508 kr. I städernas sparbanker utgjorde inkomsterna 2,474,460 kr., utgifterna 1,373,152 kr. och behållningen 18,059,706 kr.; i landsbygdens sparbanker voro inkomsterna 815,688 kr., utgifterna 462,356 kr. och behållningen 5,588,839 kr. Utgifternas förhållande såväl till inkomsterna som till samtliga de af sparbankerna förvaltade medlen, hvilka äro delegarnes behållning och sparbankernas egna fonder samt upplånade medel, var enligt uppgifterna härom i tab. B under år 1890 och de närmast föregående fem åren följande: Angående förhällandet mellan reservfonden och delegarnes behållning är i 4 af 1875 års förordning om sparbankerna föreskrifvet, att utöfver bankens behof får någon disposition å reservfonden, och det allenast till allmännyttiga ändamål, göras först sedan reservfonden, som skall ökas med all vinst å rörelsen, uppgått till 10 % af delegarnes behållning jemte upplupen ränta. Af tab. 1 och anmärkningarna till densamma framgår, att denna föreskrift icke alltid blifvit så noga iakttagen, hvarjemte af samma tabells kol. 23 och kol. 26, jemförda med hvarandra, synes att endast ett mindre tal af sparbankerna hade en reservfond, som uppgick till 10 % af delegarnes behållning. Under de sista sex åren har deras antal varit följande: I medeltal för samtliga egentliga sparbanker utgjorde vid 1890 års slut reservfonderna 8-6 % af delegarebehållningen; 8.8 % i städernas, 8-o % i landsbygdens. Dessa tal äro utan undantag högre än motsvarande tal under det nästföregående året.

49 Sparbankerna i Sverige år För en öfversigt, huru förhållandet mellan reservfond och delegarnes fordringar ställer sig i större och mindre sparbanker äfvensom huru de af sparbankerna förvaltade medlen olika placeras af dessa, äro de i tab. 1 upptagna sparbankerna i följande sifferuppställning sammanförda enligt delegarnes behållning vid 1890 års slnt: Reservfondens förhållande till delegarebehållningen visar sig häraf och i jemförelse med de fem föregående åren hafva varit följande: Sparbankernas skulder äro i tab. 1 upptagna till 1,986,633 kr., hvaraf 1,768,522 kr. i städernas och 218,111 kr. i landsbygdens sparbanker. Detta belopp för riket är 100,580 kr. högre än vid 1889 års slut. Om de förvaltade medlens placering redogör tab. 1 för hvarje sparbank. Summan af dessa medel utgjorde vid 1890 års slut 300,674,280 kr., hvaraf kommo 225,173,288 kr. på städernas och 75,500,992 kr. på landsbygdens sparbanker. Efterföljande procenttal angifva för åren , huru de af samtliga sparbankerna förvaltade medlen voro använda:

50 134 Sparbankerna i Sverige år Dessa procenttal för år 1890 gifva till fullo bekräftelse åt den senare tidens iakttagelser, att inteckningslånen mer och mer ökas, medan lån mot borgen minskas. Med fasthållande af den gruppering enligt delegarebehåjlningen, som här ofvan gjorts med sparbankerna, visar sig af följande sifferuppställning likasom förut, att dessa båda mest använda sätt för placering af medlen hafva helt olika omfattning i de större och de mindre sparbankerna, af hvilka de större utlåna mest mot inteckningar och de mindre mest mot borgen, äfvensom att allmänna värdepapper endast för de större sparbankerna hafva någon mera betydande användning.

51 Sparbankerna i Sverige år Samma skiljaktigheter i afseende på medlens placering råda äfven mellan städernas och landsbygdens sparbanker till följd af städernas öfvervigt i fråga om sparbankernas storlek. Ehuru städerna räknade blott 26'2 % af alla sparbankerna (utan inräkning af folkbankerna), hade dessa sparbanker dock 74-9 % af delegareantalet och 74-7 % af delegarebehållningen samt 76'4 % af sparbankernas fonder. Sålunda förvaltade i medeltal hvarje sparbank i stad 2,274,478 kr. och å landsbygden blott 270,613 kr. Dessa medel voro sålunda placerade: 2. Postsparbanken. I likhet med de sist förflutna sex åren meddelas här enligt Styrelsens för postsparbanken berättelse de vigtigaste uppgifterna om postsparbankens verksamhet under år Hela antalet postsparbankskontor i riket utgjorde vid 1890 års slut 1,942 och hade under året ökats med 54, i det att 55 nya kontor öppnats men 1 indragits. Antalet delegare, som under året ökats med 34,540, var vid årets slut 237,060. Under året tillkommo 44,718 och afgingo 10,178. Delegarnes behållning hade vid årets siat stigit till 13,016,554 kr., hvilket är en ökning under året af 4,533,886 kr. Insättningarnas antal var 276,422, hvilket är 37,409 flere än under det föregående året, och uttagningarna» antal 53,303 eller 8,566 flere än under år De under år 1890 gjorda insättningarna, 7,671,771 kr., öfverskjuta nästföregående års med 1,952,920 kr. och uttagningarna, 3,517,181 kr., voro 1,415,216 kr. högre än under år Under år 1890 öfverskjuta sålunda insättningarna uttagningarna med 4,154,590 kr. De räntor, som under året blifvit delegarne tillgodoförda, uppgingo till 379,249 kr., utgörande 164,212 kr. mera än för år Medeltalet af hvarje delegares behållning uppgick vid årets slut till 54 kr. 91 öre, hvilket belopp är 13 kr. 2 öre högre än det nästföregående årets.

52 136 Sparbankerna i Sverige år I nedanstående sifferuppställning meddelas de vigtigaste uppgifterna angående delegarne och deras behållning under de år, som postsparbanken varit i verksamhet: Postsparbankens utgifter hafva under år 1890 uppgått till 85,490 kr. Om detta belopp fördelas å sammanlagda antalet af insättningar och uttagningar, så blir kostnaden för hvarje omsättning 26 öre, och fördelas nämnda driftkostnad å summan af insättningarnas och uttagningarnas belopp, utgör den 0'76 % af omsättningssumman och % af delegarnes behållning vid årets slut, hvilka procenttal varit år för år i ständigt nedgående. 3. Ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna. Följande sammandragna uppgifter för ränte- och kapitalförsäkringsanstaltenia år 1890 äro hemtade ur en genom K. Civildepartementet offentliggjord redogörelse försäkringsväsendet i riket år 1890». Anstalternas antal var med inräkuing af Civilstatens enskilda anstalt 15. Af försäkringsböcker voro vid årets början utfärdade 230,496 och under året utfärdades 5,603. Af antalet delegare vid årets början voro dels lifräntetagare 440 män och 1,180 qvinnor och dels hörande till besparingsfonden 196,994 personer. Under året afledo af lifräntetagare 8 män och 18 qvinnor och af dem som tillhörde besparingsfonden 315 minderårige och 414 andre. Under insättningsåret afledo 10. Antalet af delegare, hvilkas behållningar under året afförts till förfallna medels konto, var 609; af dem som under året uttagit samlade kapital 1,168 och af dem som under året lyft uppsagda arfs- och räntevinster 1,087.

53 Sparbankerna i Sverige år Anstalternas fonder vid slutet af år 1890 voro följande: 137 Inkomsterna under året voro 2,684,083 kr., deraf insättningar 1,095,905 kr., upplupna räntor 1,490,830 kr., förvaltningsafgifter 33,971 kr. och diverse 63,377 kr. Utgifterna voro 1,227,826 kr., deraf utbetalda samlade kapital 570,289 kr., utbetalda arfs- och räntevinster 212,786 kr., lifräntor 205,291 kr., utbetalningar för dödsfall 91,957 kr., förvaltningskostnader 76,170 kr. samt från förfallna inedels konto m. m. 71,333 kr. Karl Sidenbladh.

54 138 Tab. 1. Rikets

55 sparbanker år

56 140 Tab. 1 (forts.). Rikets

57 sparbanker år Stat. Tidskr. 97:e häftet. 2

58 142 Tab. 1 (forts.). Rikets spar-

59 banker Östergötlands län. 143

61 banker Östergötlands län. 145

62 146 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker 1890.

63 Östergötlands län. Jönköpings län. Kronobergs län. 147

65 Östergötlands lån. Jönköpings län. Kronobergs län. 149

66 150 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker

67 1890. Kronobergs län. Kalmar län. 151

68 152 Tab. 1 (torts.). Rikets sparbanker

69 1890. Kronobergs län. Kalmar län. 153

71 banker Kalmar län. Gotlands län. 155

73 banker Kalmar län. Gotlands län. 157 Stat. Tidskr. 97:e häftet. 3

75 Gotlands län. Blekinge län. Kristianstads län. 159

77 Gotlands län. Blekinge län. Kristianstads län. 161

79 1890. Kristianstads län. 163

81 1890. Kristianstads län. 165

83 Kristianstads län. Malmöhus län. 167

85 Kristianstads län. Malmöhus län. 169

87 banker Malmöhus län. 171

89 banker Malmöhus län. 173 Stat. Tidskr. 97:e häftet. 4

90 174 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker Hallands län.

91 Göteborgs och Bohus län. Elfsborgs län. Skaraborgs län. 175

92 176 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker Hallands län.

93 Göteborgs och Bohus län. Elfsborgs län. Skaraborgs län. 177

95 Skaraborgs län. Vermlands län. Örebro län. 179

97 Skaraborgs län. Vermlands län. Örebro län. 181

98 182 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker Örebro län.

99 Vestmanlands län. Kopparbergs län. Gefleborgs län. 183

100 184 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker Örebro län.

101 Vestmanlands län. Kopparbergs län. Gefleborgs län. 185

102 186 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker Gefleborgs län. Vester- *) Kol gälla endast för 366 sparbanker, af hvilka Stockholms stads sparbank ej ingår i

103 norrlands län. Jemtlands län. Vesterbottens län. Norrbottens län. 187 kol

104 188 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker Gefleborgs län. Vester-

105 norrlands län. Jemtlands län. Vesterbottens län. Norrbottens län. 189 Stat. Tidskr. 97:e häftet. 5

106 190 Tab. 2. Folkbankernas (Forts.).

107 191 sparkasseafdelningar år Anmärkningar till tab. 1. 1) Stockholms stads sparbank. >Det ovanligt höga uttagningsbeloppet härrör dels från den af Sparbanken gjorda uppsägning ntaf å kontraböcker innestående belopp utöfver 3,000 kr., dels ock från den af bankerna i slutet af aret vidtagna ränteförhöjning. > Klassifikation af medel nnder 100 kronor är ej meddelad. 2) Södertelge sparbank. I förvaltningskostnader m. ra. ingår ett anslag af 200 kr. till stadens pedagogi. 3 ) Forssjö bruks sparbank. Räkenskapsåret är 1 nov okt Bruksegaren ansvarar i sista hand för betalningen. 4 ) Strengnäs sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingår >anslag> till ej nppgifvet ändamål 1,200 kr. 5) Daga härads sparbank. Större delen af skulden är å kreditivräkning, likasom i följande sparbanker: Kristianstads, Böja och Starby, Ystads, Flenninge, Tågarps och kringliggande orts, Brunnby, Allerums, By sockens. 6) Skärkinds sparbank. Räkenskapsåret är 1/ / ) Valkebo härads sparbank. Bland insatta medel äro inräknade 3,705 kr. insatta på deposition och bland förvaltningskostnader m. m. ingå 2,258'88 kr. afskrifningar. 8 ) Göstrings härads med Skeninge stad sparbank. I sparbankens sknld ingå 129,313'53 kr. >för afbetalning af lån>. 9) Asby sparbank. Hela skulden är å kreditivräkning, likasom i följande sparbanker: Grenna, Södra Vnnaryds, Tofteryds, Adelöfs, Agunnaryds, Blackstads, Gärds härads, Norra Åkarps, Röke, Förslöfs, Riseberga, Kullens, Lunds stads och kringliggande lands, Onsjö härads, Eslöfs med kringliggande orts. Jonstorps och Farhults, Lyddeköpinge m. fl. socknars, Laholms, Antals, Fellingsbro, Ludvika, Gefle stads.

108 192 10) Vernamo iparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 2,992'85 kr. afakrifningar. 11) Rydaholrm sparbank. Sparbankens skuld, 3,13372 kr., är»behållning i anslagsfonden». 12) Byarums sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingår ett anslag af 350 kr. till värmeledning i Byarnms kyrka. 13) ifarianelmds sparbank. En mindre del af sknlden är & krediti vräkning, likasom i Mårlunda och Tostarps sparbanker. 14) Kronobergs låns sparbank, förvaltningskostnader m. ni. ntgöra anslag 4,400 kr., afakrifningar 39,143'35 kr., omkostnader 24,024'45 kr. Den egna fonden utgöres af reservfonden 177,627oi kr., anslagsfonden 101,88888 kr., lifränteanstaltens fond 15,000 kr. Den såsom vanligt oskäligt höga kassabeh&llningen orsakas af bokföringssättet, då nti denna inräknats»jemväl nnder de första dagarne af Jannari manad inflntne men för den 31 föregående December bokförde medel såsom varande då till betalning förfallne». 15 ) Sunnerbo härads sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå»dels 9,683'36 kr., som af förre räkenskapsföraren i sparbanken nnder åren försnillats, dels ock 3,00Ö kr., hvilka genom oriktig bokföringsåtgärd tillagts reservfonden». 16 ) Vesterviks sparbank. Sknlden är till tjenstemännens besparingsfond, till hvilken under året afsatta 390 kr. 17) Oskarshamns sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingår äfven afskrifning å konkursfordringar till ej oppgifvet belopp. Större delen af skulden är pä kreditivräkning. 18 ) Vimmerby sparbank. Alla å motbok insatta, 700 kr. öfverskjutande medel hafva på grund af uppsägning från sparbankens sida blifvit under året från sparbanken uttagna. En mindre del af skulden är å kreditivräkning. 19) Fliseryds sparbank. I fordringar mot säkerhet af borgen torde ingå någon del mot säkerhet af inteckning. 20 ) Öfverums sparbank. Sparbankens medel förvaltas af bruket, som äfven ansvarar för dem. 21 ) Kristdala kommuns sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå äfven»6 % ränta å inlösningssumman» kr. och till kommunen för allmännyttigt ändamål 155'67 kr. 22 ) MisterhulU sparbank. I förvaltningskostnader m. m.»ingå 500 kr., som enligt allmän kommunalstämmas beslut blifvit använda till för kommunen allmännyttigt ändamål». 23 ) Kräklingbo sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 356 kr., som blifvit»använda för kommunala ändamål, enligt kommunalstämmobeslut». 24 ) Lårbro sockens sparbank. Skulden är till den af sparbanken förvaltade»wahlqvistska donationsfonden». 25 ) Gärda sockens sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 600 kr.,»som enligt kommunalstämmobeslut blifvit lemnade till skolkassan». Sknlden är å kreditivräkning. 26 ) Karlshamns sparbank. I egna fondens behållning ingår äfven en fond till styrelsens och hufvudmännens framtida disposition 12, kr. 27) Asarums sockens sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 10,135'98 kr. afskrifna förluster. 28 ) Sillhöfda sparbank. Bland fordringar mot säkerhet af borgen ingå äfven sådana mot inteckningar till ej uppgifvet belopp. 29) Norra och Södra Åsbo härads sparbank. I förvaltningskostnader m. m.»ingå 200 kr., bidrag till polis i Iby». Sknlden är å kreditivräkning. 30 ) Glimåkra sockens sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 3,850 kr., anslagna»till för församlingen allmännyttigt ändamål». Skulden är å kreditivräkning. 31) Vittsjö sockens sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 2,425'69 kr.,»anslag till kommunala ändamål». En mindre del af skulden är å kreditivräkning. 32 ) Osby»ocieiM sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 1,000 kr.,»bortskänkt till fattigvården». 33 ) Farstorps sockens sparbank.»bland förvaltningskostnaderna äro upptagna 500 kr., utgörande 5 % ränta å grundfonden, som af kommunalstyrelsen uttagits och användts för kommunens gemensamma utgifter.»

109 193 34) Sparbanken i Helsingborg. Skulden är till sparbankens Välgörenhetsfond. Räkenskapsåret är >»/ ) Höganäs stenkolsverks sparbank. De under»andra räkningar» här upptagne medlen äro fordringar mot»stenkolsbolagets qvitton». 36 ) Färs härads sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå bland annat 1,000 kr. anslag till landtbraksmöte i Sjöbo. 37) Vållufs och Helsingborgs landsförsamlings sparbank. I förvaltningskostnader m. m. inga 12,588'8 S kr. afskrifningar å lån. 38) Helsingborgs landsförsamlings nya sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 1,08247 kr. förlust genom förfalskade lånehandlingar. 39) Venersborgs sparbank. I skulden ingår ett belopp af 230, kr. till Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Yenersborg. 40 ) Boris sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingår äfven ett»anslag till skolor m. m. 1,400 kr.». Skulden är å kieditivräkning. 41) Alingsås sparbank. Sparbankens skuld är dels 800 kr. af ett anslag till Elementarläroverket och dels 6,000 kr. anslag till Flickskolan. 42 ) Falköpings sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 7,993'80 kr. afskrifna förluster. 43 ) Sköfde sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 2,300 kr. till en fond för understöd åt fattige sjuke i Sköfde. 44) Örebro sparbank. I sparbankens egna fonds behållning är inräknad Tjenstehjonsbelöningsfynden 2,156-9» kr. 45) Karlskoga härads sparbank. Räkenskapsåret är '/,, 1889 "/i ) Hudiksvalls sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå donationer till ett belopp af 3,16918 kr.

Visa mer