Statistisk tidskrift / Efterföljare: Journal of official statistics : JOS Anmärkning:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Statistisk tidskrift / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : Norstedt, H. 165, utg utgör register till I Statistisk tidskrift årgångarna publicerades Sveriges officiella statistik i sammandrag som första nummer. Efter ett uppehåll uppstod Statistiska tidskrift igen åren Efterföljare: Journal of official statistics : JOS : an international quarterly / published by SCB, Statistics Sweden. Stockholm : Statistics Sweden [Statistiska centralbyrån], Tidskriften finns från 1985 fritt tillgänglig i fulltext på internet. Anmärkning: Vid digitalisering av Statistisk tidskrift, , har häftena med Sveriges officiella statistik i sammandrag och tre bilagor brutits ut ur sin årgång och behandlats som separata häften. Statistisk tidskrift. 1877: häft Digitaliserad av Statistiska centralbyrån urn:nbn:se:scb-st-1877_h49-50

3 STATISTISK TIDSKRIFT UTGIFVEN AF KUNGL. STATISTISKA CENTRAL-BYRÅN. [Häft ] STOCKHOLM, 1878 P. A. NORSTEDT & SÖNER. KUNGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehåll af årgången [Häft. 48] Årgångens N:o 1. Sveriges officiela statistik i sammandrag sid. 1. [Häft. 49] Årgångens N:o 2. Sparbankerna i Sverige år 1875 sid. 81. [Häft. 50] Årgångens N:o 3. Arbetsprisen åren sid Folkmängd, vigde, födde, döde, m. m. i hvarje län och dess städer sedan Svenska tabellverkets början år 1749: Skaraborgs län» 156. Vermlands län» 166. Nordamerikas Förenta staters folkmängd» 177.

6

7 Sparbankerna i Sverige år 1875.*) (Pour un résumé en français voir page 128.) Af de 325 sparbanker i riket, som vid 1875 års slut voro i verksamhet, förekomma nu för första gången, i det årliga rikssammandraget, efterföljande 22: i Östergötlands län: Regna sockens sparbank, inrättad år 1866 med verksamhetsområde inom Regna socken. Sparbanken har sedan år 1867 hållits tillgänglig för insättare alla dagar. Sedan den 1 Mars 1867 hafva insättarne erhållit 5 % i årlig ränta. Utlåning sker mot säkerhet af inteckning i fast egendom eller borgen; Arbetares vid Motala verkstad sparbank, inrättades 1869 med verksamhetsområde såsom namnet angifver. Stadgarne äro godkända i Augusti 1868 af Motala verkstads dåvarande styrelse. Sparbanken har sedan år 1869 hållits tillgänglig för insättare två gånger i månaden eller hvarje s. k. aflöningslördag. Sina insättare. har sparbanken från och med år 1870 gifvit 5 % årlig ränta. Utlåning sker mot säkerhet dels af inteckning, dels af pant, högst få gånger mot namnsäkerhet. Jönköpings län: Hestra pastorats sparbank, som inrättades 1874 och har sitt verksamhetsområde inom Hestra pastorat. Gällande reglemente är stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallnings- *) Jfr redogörelserna för Sparbankerna i Sverige i Statistisk Tidskrift, haft. 13 och 14 eller band II: sid (redogörelseåren ),» 16 el. III: (redog. 1884),» 17 el. III: (redog. 1865),» 19 el. III: (redog. 1866),» 22 el. III: (redog. 1867),» 27 [-N:o 3 af årg. 1870] el. IV: (redog. 1868),» 30 '-N:o 3 af arg. 1871' el. V: (redog. 1869),» 34 "-N:o 3 af årg. 1872' el. VI: (redog. 7870),» 36 "-N:o 2 af arg. 1873J el. VII: (redog. 1871),» 40 '-N:o 3 af arg. 1874] el. VIII: (redog. 1872),» 42 "-N:o 2 af årg. 1875' el. IX: (redog. 1873) och» 46 [-N:o 3 af årg. 1876] el. X: (redog. 1874). Siat. Tidskrift. 49:e häftet. 1

8 82 hafvande den 13 Juni Sparbanken har sedan den 31 Okt hållits tillgänglig för insättare sista helgfria lördagen i hvarje månad, i annat fall dagen förut. Till insättarne har banken gifvit 5 % ränta. Utlåning sker mot säkerhet af inteckning, hypotek eller borgen. Norra Vedbo härads sparbank, som inrättades år 1875, har sitt verksamhetsområde inom Norra Vedbo härad, sitt reglemente stadfäst af Kungl. Majrts Befallningshafvande den 7 December 1874 och har från och med den 12 Februari 1875 hållits tillgänglig för insättare hvarje helgfri Fredag. Sina insättare har banken gifvit 5 % i ränta. Utlåning sker mot säkerhet af borgen och inteckning i fast egendom. Malmbäcks sparbank. Inrättad 1875, har den sitt verksamhetsområde inom Malmbäcks socken och sitt reglemente stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 20 Aug Den har hållits tillgänglig för insättare den 1 i nämnda års tre sista månader. Insättare har af banken erhållit 5 % i ränta och utlåning sker mot säkerhet af borgen eller hypotek af inteckningar i jordbruksfastigheter. Kronobergs län; Markaryds församlings sparbank, som inrättades 1875, har sitt verksamhetsområde inom Markaryds församling. Gällande reglemente är stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 27 Mars Banken har hållits tillgänglig för insättare den 1 December, då den öppnades, och gifvit dem 5 % i ränta. Utlåning sker mot säkerhet af borgen. Nöbbele församlings sparbank. Inrättad år 1875, med verksamhetsområde inom Nöbbele församling. Gällande reglemente är stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 7 April 1875; banken har sedan den 25 Juni hållits tillgänglig för insättare sista helgfria Fredag i hvarje månad och 5 % i ränta har den gifvit sina insättare. Utlåning sker mot säkerhet af borgen. Virestads församlings sparbank. Inrättad 1875 med verksamhetsområde inom Virestads församling och jemväl närgränsande socknar, har den reglementet stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 15 April 1875; insättningstider den första och sista helgfria Onsdagen i hvarje månad. Sina insättare har banken gifvit 5 % i ränta och utlemnat lån mot säkerhet af hypotek och borgen. Kalmar län: Gamleby sockens sparbank. Inrättad 1875 med verksamhetsområde inom Gamleby socken, har den sitt

9 reglemente stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 2 December Sparbanken, som sedan den öppnades, hållits tillgänglig för insättare 1 gång i hvarje månad under årets lopp och gifvit sina insättare 5 % i ränta, utlånar mot säkerhet af borgen. Kristianstads län: Torups sockens sparbank, inrättad 1873 med verksamhetsområde inom Torups församling. Reglementet är stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 26 Juli 1873; insättningstiden är den sista lördagen i hvarje månad; räntan till insättarne 5 % och utlåning sker mot säkerhet af fastighetsegande löftesmän. Broby och Emislofs sparbank, som inrättades 1874, har sitt verksamhetsområde inom Broby och Emislofs socknar, sitt reglemente stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 29 September 1874 och har sedan 1875 hållits tillgänglig för insättare sista helgfria Fredagen i hvarje månad eller närmaste söcknedag förut. Sina insättare har banken gifvit 5 % ränta och utlåning sker mot säkerhet af borgen eller hypotek. Hjersås sockens sparbank, som inrättades 1875, har sitt reglemente faststäldt af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 15 December Banken har hållits tillgänglig för insättare första helgfria Lördagen i hvarje månad. Sedan den 1 Febr har banken till sina insättare betalt 5 % i ränta och utlåning sker mot säkerhet af borgen. östra Ljungby och Kellna socknars sparbank. Inrättad 1875 har den sitt verksamhetsområde inom östra Ljungby och Kellna socknar och sitt reglemente stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 12 Juni Tillgänglig för insättare har banken hållits andra och sista Onsdagarne i hvarje månad, utom December, och insättarne hafva sedan den 1 Juli erhållit 5 % i ränta. Utlåning sker mot säkerhet af borgen och hypotek af inteckningar. Grefvie sparbank, som inrättades 1875, har sitt verksamhetsområde inom Grefvie och närgränsande socknar. Gällande reglemente är stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Januari månad Banken, hvilken hållits tillgänglig för insättare den sista Lördagen i hvarje månad, har gifvit dem under året 5 % i ränta. Utlåning sker mot säkerhet af borgen. Mellby, Tjörnarps och Häglinge socknars sparbank inrättades 1875 med verksamhetsområde inom nämnda och kring- 83

10 84 liggande socknar. Banken, hvars reglemente är stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 29 September 1874, har hållits tillgänglig för insättare andra och sista Fredagen i hvarje månad, samt gifvit insättarne 5 % i ränta. Utlåning sker mot säkerhet af borgen och hypotek. Albo härads sparbank. Inrättad 1875 med verksamhetsområde inom Albo härad, har banken, hvars reglemente är stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 8 September 1875, hållits tillgänglig för insättare första söcknedagen i hvarje månad samt gifvit desamma 5 % i ränta. Utlåning sker mot säkerhet af inteckning och borgen. Malmöhus lån: Vestra Karleby sockens sparbank. Inrättad 1874 med verksamhetsområde inom Vestra Karleby socken, har den reglemente stadfäst af K. M:ts Befallningshafvande den 21 September Sparbanken, som hållits tillgänglig för insättare första och tredje Lördagen i hvarje månad och gifvit sina insättare 5 % i ränta, utlånar medel mot säkerhet af inteckning elley borgen. Hallands län: Ar stads sockens sparbank, inrättad 1875 med verksamhetsområde inom Årstads och angränsande socknar. Gällande reglemente är af K. M:ts Befallningshafvande stadfäst den 5 Maj Sparbanken har hållits tillgänglig för insättare hvarje helgfri Lördag, gifvit sina insättare b x \ % % \ ränta och utlånat mot borgen. Elfsborgs län: Trollhättans sparbank, inrättad 1875 med verksamhetsområde inom Trollhättans församling, har reglemente stadfäst af K. M:ts Befallningshafvande den 15 Januari Banken har hållits tillgänglig för insättare den sista Måndagen i hvarje månad och till dem har sedan den 1 Febr gifvits 5 % i ränta. Utlåning sker mot säkerhet af inteckning, bankaktier och borgen. Örebro län; Nora folkbanks sparkassa, hvilken i samband med folkbanken inrättades 1874, har sitt verksamhetsområde inom Nora stad och bergslag. Gällande reglemente är stadfäst af K. M:ts Befallningshafvande den 12 November Folkbanken har för insättare hållits tillgänglig å bestämda tider hvarje söndag, måndag, onsdag och lördag. Insättare i sparkassan hafva erhållit b % i ränta, och utlåning sker mot vanliga banksäkerheter. Kopparbergs län: Grytnäs och Avesta folkbank, inrättad 1871, har sitt verksamhetsområde inom Grytnäs, Avesta och angränsande orter och fått sitt reglemente stadfäst af K. M:ts

11 Befallningshafvande den 31 December Banken har nästan dagligen hållits tillgänglig för insättare, hvilka erhållit 5 à 6 % i ränta. Utlåning sker mot säkerhet af hypotek eller borgen. Norrbottens län: Pajala sparbank, inrättad 1875 med verksamhetsområde inom Pajala socken. Reglementet stadfäst af K. M:ts Befallningshafvande den 30 Mars Banken har hållits tillgänglig den 15 i hvarje af arets tre sista månader för insättare, hvilka åtnjutit 5 % i ränta. Utlåning sker mot säkerhet af borgen. Da antalet af dessa nu uppräknade sparbanker är 22 och en, Simtuna sparbank, upphört, är den verkliga ökningen 21, hvarigenom sparbankernas antal i riket vid 1875 års slut uppgick till 325. Af dessa kommo 93 på städerna och 232 på landsbygden. I öfrigt visa sig, vid jemförelser af det i fråga varande årets uppgifter med det närmast föregående årets (Tab. n:r 1 A), följande skiljaktigheter mellan de väsentligaste rikssummorna. De tillkomne nye delegarnes antal var 93,757 och sålunda 22,227 färre än de under år 1874 tillkomne. De afgångne delegarne, till antalet 47,889, voro 8,268 flere än under De vid 1875 års slut qvarstående delegarne, 692,706, voro 47,665 flere än vid föregående årets slut. Det under år 1875 insatta beloppet, 35,059,755 kr., var 4,869,579 kr. mindre än 1874 års insättningar. Räntorna på delegarnes innestående kapital är för år ,552 kronor mera än för år Det under år 1875 uttagna beloppet, som med 2,928,304 kronor understiger insättningarna, uppgick till 32,131,450 kronor, hvilket belopp är 5,157,011 kronor högre än uttagningarna under år Delegarnes vid 1875 års slut innestående behållning utgjorde 134,119,697 kronor och hade sålunda under året ökats med 9,221,908 kronor. Sparbankernas egen fond, som vid 1875 års slut stigit till 7,224,804 kronor, hade under året haft en tillväxt af 921,263 kronor. Hela det i sparbankerna innestående kapitalet utgjorde sålunda vid 1875 års slut 141,344,501 kronor, hvilket var 10,143,171 kronor mera än vid slutet af föregående år. 85

12 86 Af tab. n:r 1 B, som upptager länsvis de flesta och vigtigaste af summorna, framgår genom de utförda relativa talen, huru mycket det ena eller andra länet bidrager till rikssummorna, äfvensom genom jemförelser af dessa tal sins emellan huru sparbanksverksamheten gestaltat sig olika i olika län. Tab. Litt. A. Sparbankernas antal och förhållande till folkmängd och areal vid 1875 års slut, länsvis.

13 Här ofvan intagna tabell Litt. A. redogör länsvis för sparbankernas antal och förhållande till folkmängd och areal vid 1875 års slut. Om de i hvarje län nu tillkomna sparbankerna upplyser texten här förut, hvaraf finnes att den 87 Tab. Litt. B. Antal Tid arets slut qvarstående sparbanksdelegare och deras förhållande till folkmängden vid samma tid under åren 1861, 1871, 1874 och 1875, länsvis.

14 88 största tillökningen af sparbankernas antal kommer på Kristianstads län. Under de 14 år, som tabellen meddelar, har deras antal i riket nära fördubblats och sålunda den ytvidd, som i medeltal kommer på hvarje sparbank, nedgått till inemot hälften, hvaremot i anseende till den under åren ökade folkmängden det antal invånare, som i medeltal har att be- Tab. Litt. C. Antalet tillkomne och afgångne sparbanksdelegare under åren , jemfördt med antalet tillkomne och afgångne under hvarje föregående år, antaget = 100.

15 gagna sig af hvarje sparbank, nedgått från 23,748 till blott 13,487. Tab. Litt. B. visar för hvarje län antalet sparbanksdelegare och deras förhållande till folkmängden. Vid jemförelse â tabellen mellan delegarnes antal i riket år 1874 och dess folkmängd samt förhållandet år 1875 synes det senare åter hafva tagit ett stort steg framåt, som minskat proportionen Tab. Litt. D. Jemförelse mellan afgångne och tillkomne sparbanksdelegare, de senare för hvart år antagne =

16 90 från 1 : 7 till 1 : 6, men det är i sjelfva verket ej så stort utan blott från 10 : 67 till 10 : 63. Såsom tab. Litt. C. angifver har under det nu i fråga varande året både tillkomsten och afgången af delegare varit ogynnsammare än under det närmast förflutna året. Och hvad förhållandet mellan de under året tillkomne och afgångne delegare sins emellan beträffar, lemnar tab. Litt. D. upplysning. Äfven af den framgår att året 1875 icke förmått uppvisa så fördelaktiga tal som de närmast förflutna åren, ehuru det dock öfverträffar medeltalet under decenniet Den härefter följande tab. Litt. E. visar ock i fråga om förhållandet mellan de under hvarje år insatta och uttagna beloppen, att af de fem åren det sista genom insättningar minst ökat delegarnes behållning. Då under åren i intet län uttagen uppgått till lika belopp som insättningarna, förete år 1875 sex län högre och ett län lika uttagningar mot det insatta beloppet, och för hela riket uppgår det uttagna beloppet till 92 % af det insatta, såsom förhållandet var under den närmast föregående 1 O-årsperioden. Delegarnes kapital ökas genom öfverskottet af insättningarna och genom räntorna. Denna tillväxt har varit: Häraf framgår, att det är i synnerhet räntorna och icke så mycket öfverskottet af insättningar öfver uttagen, som gifvit tillväxten under år 1875 i delegarnes kapital, hvilken tillväxt dock icke uppgår till mer än omkring hälften af hvad den i medeltal var under de närmast föregående fyra åren. Under dessa 15 år, af hvilka åren 1863 och 1864 förete ett litet öfverskott af uttagningar öfver insättningar, har hela tillväxten uppgått till 106 mill, kr., hvartill räntorna bidragit med 40V a mill. kr. och insättningarnas öfverskott med 65 / 2 mill. kr. Enligt hvad tab. Litt. F. visar, har den stegring i medelvärdet af hvarje delegares sparbanksbok, som fortgått under de senare åren, hejdats år 1875 och har detta medeltal af

17 sparbanksdelegames behållning till och med sjunkit, om ock helt obetydligt, under medelvärdet år 1874, då maximum, 193 kr. 63 öre såsom medelvärde å hvarje sparbanksbok i riket, uppnåddes. Under decenniet , hvars medeltal i detta hänseende är i tab. utfördt med 149 kr. 50 öre, var det årliga medeltalet för riket: År Kr Tab. Litt. E. Jemförelse mellan årligen uttaget och insatt belopp, det senare för hvarje år antaget =

18 92 Nu näranda medeltal gälla sparbanksböckerna i förhållande till delegarne. Om åter inom hvarje län delegarnes behållning tankes fördelad på länets invånare, blifva medelvärdena helt andra, först och främst naturligtvis mycket mindre men ock betydligt mera skiljaktiga från hvarandra inom de olika länen än hvad talen i tab. Litt. F. äro. Sålunda skulle hvarje invånare i hela riket på sin lott erhålla Tab. Litt. F. Medeltal af sparbanksdelegarnes innestående behållning vid slutet af åren , länsvis.

19 31 kronor; i de olika länen blir fördelningen: Stockholms stad 92 kr., Malmöhus län 81, Kristianstads 46, Uppsala samt Gefleborgs 42, Göteborgs och Bohus 35, Blekinge 34, Stockholms län 33, Örebro 31, Södermanlands och Östergötlands 30, Kronobergs 28, Gotlands 24, Jönköpings 21, Hallands och Vestmanlands 19, Kopparbergs 16, Vermlands 15, Elfsborgs och Kalmar 14, Jemtlands och Vesternorrlands 13, Norrbottens och Skaraborgs 10 samt Vesterbottens 7 kr. Såsom af Tab. n:r 1 A synes, har ränta gifvits i allmänhet efter 5 %. Härifrån göres dock undantag af några sparbanker bland hvilka framstå de som äro belägna i Stockholm, Nyköping, Göteborg och Mariestad och hvilkas räntefot varit blott 4V2 % åt delegarne. A andra sidan finnes ett och annat undantag med räntefot öfver 5 %. Sparbankernas egna medel hafva under året kommit i ett något gynnsammare förhållande till delegarekapitalet än under närmast föregående år. Sparbankernas egna fonder hafva gått jemt framåt, medan delegarnes behållning, enligt hvad här förut är nämndt, ingalunda haft en sådan tillväxt, som under den närmast föregående tiden. Om sparbankerna, bland hvilka då icke inräknas folkbankerna och några få brukssparbanker, grupperas länsvis, finner man af följande öfversigt, hvilken säkerhet i den egna fonden öfver hufvud taget kan inom hvarje län vara gent emot förbindelserna till delegarne : 93 Vid 1873 års slut var för hela riket den egna fonden 5.3 % af delegarekapitalet, vid 1874 års slut blott 5'1 %, men såsom här ofvan synes vid 1875 års slut åter 5'3 %.

20 94 Klassifikationen af delegarne efter beloppet af deras vid årets slut innestående behållning meddelas af Tab. n:r 2. Såsom af anmärkningarna till denna tabell synes, saknas sådan klassifikation för åtskilliga sparbanker, hvilket äfven varit händelsen under de föregående åren, och detta i ännu högre grad än nu för år 1875, då här redogöres för 302 sparbanker. Af de meddelade procenttalen framgår, att de små kapitalen aro i nedgående och de större i stigande. Antalet delegare med behållning under 100 kr. voro år '74 % af samtlige klassificerade delegare och år '35 % samt deras behållning respektive 11'30 % och 8"31 % af hela den klassificerade behållningen. Derernot bildade delegare med behållning öfver 500 kr. år '18 % och deras behållning %, hvilka tal år 1875 stigit till 10'81 % delegare och 59'35 % behållning. I Tab. n:r 3 framställas de största sparbankerna i riket, hvilka hos sig hade innestående en delegarebehållning af mer än 1 million kronor. Af samtliga sparbankerna förvaltade, såsom delegarnes samfälda behållning, Såsom fortsättning af förut gjorda meddelanden om ränte- och kapitalförsähringsanstalterna, lemnas härmed några summariska uppgifter för år Nämnda anstalter voro till antalet 11, nemligen i Stockholm (inrättad år 1850), Örebro (1850), Linköping (1852), Jönköping (1852), Vexjö (1854), Kalmar (1856), Göteborg (1858), Lund (1865), Mariestad (1867) och Civilstatens enskilda (1867) samt i Karlskrona (1872). Vid 1875 års början var antalet utfärdade försäkringsböcker 78,429, under året tillkommo 16,750; de återstäldas antal var 5,416, hvadan vid årets slut försäkringsböckernas antal uppgick till 89,763.

21 Delegarne voro vid årets början 74,510 personer. Under årets lopp afgingo 1,358, hvaraf 1,049 genom död och af dessa 4 lifräntetagare. Vid utgången af det ifrågavarande året var delegarnes antal 89,599, af hvilka 46 mftn och 156 qvinnor eller tillsammans 202 personer voro lifräntetagare och de öfriga hörande till besparingsfonden. Anstalternas fonder voro vid årets början tillsammans 10,190,542 kr. Inkomsterna under året uppgingo till 1,680,766 kr., hvaraf 1,099,058 kr. insättningar och 535,453 kr. räntor. Utgifterna stego till 277,094 kr., hvartill bidrogo utbetalade samlade kapital 110,283 kr., uppsagda arfs- och räntevinster 35,136 kr., lifräntor 22,850 kr., utbetalningar i anledning af dödsfall 62,081 kr., samt förvaltningskostnader och diverse 46,744 kr. Den vid årets slut utgående balansen visar följande tillgångar: besparingsfonden 11,224,000 kr., lifräntefonden 250,761 kr., reservfonden jemte reserverade medel 89,299 kr. samt donationsfonden 30,153 kr. eller tillsammans 11,594,213 kronor. 95 Karl Sidenbladh.

22 96 Stockholms stad. Stockholms, Tab. 1 A. Omsättningar i hvar och

23 Uppsala, Södermanlands lan. en af Rikets Sparbanker år Stat. Tidskrift. 49:e häftet. 2

24 98 Tab. 1 A. Öster.

25 götlands län. 99

26 100 Tab. 1 A. Jönköpings,

27 Kronobergs län. 101

28 102 Tab. 1A. Kalmar,

29 Gotlands län. 103

30 104 Tab. 1A. Gotlands,

31 Blekinge län. 105

32 106 Tab. 1A. Kristian.

33 stads lån. 107

34 108 Tab. 1 A. Kristianstads,

35 Malmöhus län. 109

36 110 Tab. 1 A. Malmöhus, Hallands,

37 Göteborgs och Bohus, Elfsborgs län. 111

38 112 Tab. 1 A. Elfsborgs, Skaraborgs,

39 Värmlands, Örebro län, 113 Stat. Tidskrift. 49;e häftet. 3

40 114 Tab. 1 A. Örebro, Vestmanlands,

41 Kopparbergs län. 115

42 116 Tab. 1A, Kopparbergs, Gefleborgs,

43 Vesternorrlands, Jemtlands län. 117

44 118 Tab. 1 A. Vesterbottens,

45 Norrbottens län. 119

46 120 Tab. N:o 1 B. Sammandrag af sparbankernas rörelse och ställning, slutsummorna för hela riket och jemförda

47 121 länsvis, upptagande såväl de absoluta talen, som dessa i procent af med länens relativa folkmängd, år 1875.

48 122 Tab. N:o 2. Klassiflkation af sparbanks-delegarne

49 efter deras innestående behållning vid 1875 års slut. 123

50 124 Anmärkningar till tab. N:o 1 A. ') Delegarnes godtgjorda räntor äro här fråndragna egna fondens inkomster och utgifter. 2 ) Egna fonden gemensam för hela folkbanken. ') Delegarnes antal vid förra årets slut angifves nu till 4,791 i st. f. 4,827 enligt föregående uppgift. 4 ) Räkenskapsåret är '/ 1874-»'/ ») Räkenskapsåret är '/, % ) Utom de här intagna beloppen»tillkomma följande, socknars, neml. Kimstad, Borg och Löt, Klockrike och Brunneby, Östra Eneby och Östra Harg i sparbanken innestående medel 69,438 kr. 12 öre." Styrelsen för Klockrike och Brunneby sparbank, som ej finnes här upptagen och hvarom se Sparbankssammandraget för år 1873, har ännu icke kunnat insända några uppgifter. ') Redogörelsen upptager ej delegarne vid Filialkontoren men likväl deras medel och upplyser Styrelsen härom, att»banken har 7 filialkontor i längre bort belägna socknar, hvarest på 1,294 böcker vid årets slut innestodo kronor 163,246, 85 öre, inbegripne i delegarnes behållning» och»att delegarnes antal bör rätteligen ökas med förenämnde 1,294 insättare». Denna rättelse är här verkställd, hvaremot antalet af under året tillkomne och afgångne delegare vid dessa filialkontor är okändt. 8 ) Ur den egna fonden äro uttagna 235 kr. för bildandet af en församlingens fattigvårdsfond. ) I den egna fondens höga inkomster och utgifter torde delegarnes godtgjorda räntor vara inräknade. u> ) Såväl delegarnes som den egna fondens behållning vid förra årets slut angifvas nu olika mot föregående nppgift. M )»I föregående års uppgifter har besparingsfonden varit intagen i reservfonden, men är den numera ej intagen, uppgick vid årets början till 9,843 kronor, vid dess slut till 6, kr.»,2 )»Af 1874 års räntevinst äro 461 kronor utdelade till aktieegarne.» ") I egna fondens utgifter ingå 603 kr. 31 öre, som»bunge kommun enligt reglementet uppburit för 2 års räntevinst». 14) I egna fondens otgifter ingå 3,300 kr.»anslag till Bocknarna inom sparbanksområdet». '") I egna fondens utgifter ingår en»gåfva» å 17,000 kr.,6 ) Till den egna fondens inkomster har nu lagts reservfonden, 6,256 kr. 74 öre, hvilken fond förut icke redovisats. ")»Räkenskapsåret räknas från Februari månad det ena året till Februari det andra».,e ) I den egna fondens utgifter äro inräknade 2,000 kr., gifna till inköp af en orgel i församlingens kyrka. 19 ) I egna fondens utgifter ingå»gåfvur till välgörande ändamål».,0 ) I egna fondens behållning ingår»fonden för välgörande ändamål 51,683 kr. 33 öre». al ) Förutom den egna fondens behållning eger sparbanken en tillgång nf 16,500 kr. i två räntefria län till välgörande ändamål. M ) 1 egna fondens utgifter är»inbegripet 3,500 kr. anslag till ny lasarettsbyggnad i Hörby». ") I egna fondens utgifter ingå 200 kr. anslagne till välgörande ändamål. 34 ) I den egna fondens höga inkomster och utgifter torde delegarnes godtgjorda räntor vara inräknade. Denna fonds behållning vid årets slut borde med iakttagande af en brist från föregående år samt diverse afskrifningar i verkligheten utgöra 1,631 kr. M ) Den egna fondens behållning vid förra årets slut angifves nu till 4,666 kr. i st. f. 4,306 kr. i föregående nppgift. 25) Delegarnes antal vid 1875 års början, som i föregående redogörelser upptagits till 41, är nu uppgifvet till 171 och delegarnes behållning vid samma tid, hvilken förut angifvits till 870 kronor, är nu upptagen till 5,802 kr. 83 öre, deri inräknadt det af stiftarne insatta beloppet 870 kronor. ") Det stora antalet afgångne delegare vållas deraf, att Trollhättan, som förut utgjort en filialafdelning af Venersborgs sparbank, med 1875 års början inrättat egen sparbank. få ) För den egna fond"en uppgifvas icke några inkomster, men utom de här anförda utgifterna en förlust af 2,699 kr. 2 ") Den egna fondens behållning vid förra årets slut angifves nu (ill 42,237 kr. i st. f. 38,794 kr. i föregående uppgift. Dessutom förekommer nu i dess tillgångar en felräkning å 100 kr.»under året har utdelning af 12 % per aktie skett till aktieegarne.»

51 125 30) Skiljaktigheten mellan koll. 11 och 13 härstädes och i motsvarande koll. af tab. N:o 13 i Kungl Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelse beror deraf, att i den senare ingår Karlsborgs sparbanks egna fonda inkomster (102: 65) ooh behållning (3,510: 66), hvilken sparbank upphörde med sin egentliga verksamhet redan vid 1871 års utgtng. Behållningen har år 1875 användts för församlingens ändamil. 31 ) För öfverensstämmelse med K. M:ts Befallningshafvandes femårsberättelse äro här upptagna folkbankens egna fonds inkomster, utgifter och behållning. sa ) I egna fondens utgifter ingå 1,800 kr. bidrag till folkskolebyggnader. ") Sparbanken har lemnat ett anslag af 4,000 kr. till en kommunnalbygguad, i hvilken den erhåller egen lokal. u ) I egna fondens utgifter ingå 5,000 kr. anslagna till barnhemmen i Gefle. 35) Sparbanken har upphört att mottaga insättningar. M ) Räkenskapsåret '/,, 3Vio- ") "Vid 1875 års slut räknade sparbanken 1,055 insättare från 25 främmande län med ett besparadt kapital af kronor 399,329: 90 öre." Under sparbanken lyda 18 sparbankskommittéer inom länet. M ) I egna fondens utgifter ingå 1,500 kr. anslagna till stadens slöjdskola. Anmärkningar till Tab. N:o 2. ') För Stockholms stads sparbank äro uppgifne: till belopp under 100 Kr 44,426 delegare med en behållning af 1,219,566,84 Kr.» « » 12,962»»»» 3,075,902,86»»» » 4,573 >.»»» 3,216,814,73»»» öfver 1000» 3,779»»»» 6,536,286,44» hvilka summor ej kunnat i tabellen upptagas, då hon i vissa fall ej eger motsvarande grupper. Klassifikation för Stockholms folkbanks sparkasseräkning saknas. 9 ) Klassifikation för Stockholms läns och Norrtelge stads sparbanker äro här ej intagna, den förre såsom ofullständig, den senare felaktig. 3 ) Klassifikation saknas för sparbanken i Uppsala. 4 ) Klassifikation saknas för Norrköpings stads, Linköpings läns, Qvillinge och Simonstorps, Östra Eneby, Vesterlösa, Valkebo härads, Vifolka härads, Bankekinds härads, Qullbergs härads och till en del Söderköpings stads sparbanker, hvarjemte klassifikationen för Vikbolands pupillkassa är bristfällig. ") Högsby och Långemåla, Mönsterås samt Aspelands sparbanker äro här ej upptagna, enär deras klassifikation är felaktig. 8 ) Klassifikation saknas för Sällskapet D. B. V:s och Burs sparbanker. ') Klassifikation saknas för Göteborgs och Bohus läns sparbank. 8 ) Klassifikation saknas för Karlstads sparbank. 9) Klassifikation saknas för Vester-Löfsta sparbank.

52 126 Tab. N:o 3. Sparbanker, i hvilka delegarnes behållning

53 uppgår till 1 million kronor och deröfrer, år

54 128 Résumé de la Statistique des Caisses d'épargne Le nombre des caisses d'épargne était de 325, dont 93 dans les villes et 232 à la campagne (tabl. n 1 A. col. 1), c'est-à-dire une caisse par 13,487 habitants et une par 1,362 kilom. carrés (tabl. litt. A). Col. 2 du tabl. n 1 A indique l'année de la fondation des caisses. Pendant l'année, 93,757 livrets ont été ouverts (tabl. n 1 A col. 3) et 47,889 soldés (col. 4). Il existait à la fin de l'année 692,706 livrets (col. 5). Le total des versements pendant l'année était 48,694,100 francs (col. 6) et celui des remboursements 44,627,000 fr. (col. 9). Les colonnes 7 et 8 contiennent les chiffres des intérêts du capital des déposants, en couronnes et en pour cent. Total 8,396,200 fr. Le capital des déposants à la fin de l'année s'élevait à 186,277,400 fr. (col. 10). A la fin de l'année, les fonds réservés des caisses d'épargne étaient 10,034,400 fr. (col. 13). Les recettes 2,234,800 fr. (col. 11) et les dépenses 1,127,200 fr. (col. 12). Tabl. n:o 2 contient, pour 302 caisses d'épargne, une classification des livrets d'après leur montant: au-dessous de 10 couronnes, de 10 à 50, 50 à 100, 100 à 500, 500 à 1000 et au-dessus de 1000 couronnes. Tabl. n:o 3 contient les caisses d'épargne les plus importantes, qui devaient aux déposants plus d'un million de couronnes (1,390,000 fr.). Le sujet des tableaux litt. A F est tel que voici: A = Nombre des caisses d'épargne, absolu et relatif à la population et à la superficie des préfectures. B = Nombre des déposants, absolu et relatif à la population par préfectures. C = Nombre des livrets ouverts et des livrets soldés relatif au nombre des livrets ouverts et soldés pendant l'année précédente. D = Livrets soldés en pour cent des livrets ouverts. E = Remboursements en pour cent des versements. F = Valeur moyenne des livrets en couronnes. Le livret moyen était de 269 francs.

55 129 Arbetsprisen åren Allt från den tid då första försöket gjordes till åstadkommande af en statistik öfver det svenska jordbruket har uppmärksamheten varit fäst å vigten och intresset af uppgifter rörande prisen å den arbetskraft som i och för jordens brukande erfordrades. De formulär som användts för uppgifternas insamlande hafva innehållit frågor rörande löner och dagsverkspris inom orten; mer eller mindre fullständigt hafva ock Hushållningssällskapens berättelser allt sedan år 1865 innehållit svar på dessa frågor, utan att dock hittills någon sammanställning blifvit gjord af de sålunda erhållna uppgifterna mer än i sammandraget af Hushållningssällskapens berättelse för år Då nu emellertid uppgifter föreligga för en tid af tolf år och då en granskning af desamma visat att de, om än onekligen behäftade med fel och ofullständigheter, likväl ganska tydligt återgifva de vexlingar i arbetsprisen som, enligt hvad man på annan väg känner, verkligen hafva egt rum, har det synts lämpligt att i efterföljande tabeller för samtliga hushållningssällskapsområden meddela de i berättelserna befintliga uppgifter om vanlig årslön för dräng och piga i husbondes kost, värdet af stat och lön för dräng och piga samt högsta och lägsta mansoch qvins-, sommar- och vinterdagsverkspris under ifrågavarande år. Vissa Hushållningssällskap hafva ansett sig böra lemna särskilda uppgifter för olika delar af det område berättelserna afse; sålunda har Jemtlands låns Hushållningssällskap under hela tiden lemnat särskilda uppgifter för Jemtland och Herjeådalen, Örebro läns Hushållningssällskap har vissa år skilt mellan länets landslag och dess bergslag o. s. v. Från några Hushållningssällskap saknas ett eller annat år alla uppgifter, understundom hafva berättelserna endast innehållit ett omnämnande att förhållandena fortfarande äro desamma som året förut; i sistnämnda fall hafva det föregående Stat. Tidskrift. 50:e häftet. 1

56 130

57 131 årets siffror återgifvits. Värdet af stat och lön uppgifves understundom, fastän på samma gång sages att detta aflöningssätt icke alls eller blott undantagsvis förekommer; siffrorna äro då omgifna af [ ]. De medeltal för hela riket som finnas utförda för hvarje år hafva tillkommit på det sätt att summorna af de för hushållningssällskapsområdena angifna beloppen dividerats med antalet områden, för hvilka uppgifter finnas. Att anmärkningar mot ett sådant förfaringssätt kunna framställas har man mer än väl insett, men då å andra sidan samma förfaringssätt för samtliga åren följts, har man dock härigenom åstadkommit sins emellan fullt jemförliga tal, hvarvid man blott alltid måste ihågkomma att det icke nödvändigt behöfver i verkligheten finnas något motsvarande dessa riksmedeltal. En närmare granskning af tabellerna ådagalägger huruledes de stora provinsiela olikheter som möta på nästan alla statistikens områden jemväl förefinnas i fråga om arbetsprisen. Från vissa Hushållningssällskap uppgifvas år från år dagsverkspris som ej obetydligt understiga riksmedeltalet, under det åter de från andra uppgifna alltid äro betydligt högre. Hvad vexlingarna åren emellan angår framgå dessa bäst af tabellen å föregående sida, som upptager riksmedeltalen för samtliga tolf år denna uppsats omfattar. Från den ståndpunkt, hvarpå arbetslönerna befunno sig åren 1865 och 1866, se vi dem redan år 1867 nedgå något för att sjunka än mera de båda påföljande åren, under hvilka de intaga den lägsta ståndpunkten under hela den period förevarande undersökning afser. Från och med år 1870 begynner derefter åter en stegring som når sin höjdpunkt åren , under hvilka arbetsprisen på det hela tyckas hafva befunnit sig temligen oförändrade. Vidstâende tabell innehåller slutligen medeltal för de sex första och de sex sista åren af perioden, utvisande en stegring för de senare af omkring %. Jemför man åter arbetsprisen åren 1867 och 1868, då de stodo lägst, med dem sådana de voro åren , visar sig skilnaden betydligt större, uppgående i vissa fall ända till 80 % och derutöfver. Otto PrintzskSld.

58 132 Hushållningssällskapens uppgifter om

59 dagsverkspris m. m. (i kronor). A.) År

60 134 Hushållningssällskapens uppgifter om

61 dagsverkspris m. m. (i kronor). B.) År

62 136 Hushållningssällskapens uppgifter om

63 dagsrerkspris m. m. (i kronor). - C.) År

64 138 Hushållningssällskapens uppgifter om

65 dagsverkspris m. m. (1 kronor). D.) År

66 140 Hushållningssällskapens uppgifter om

67 dagsverkspris m. m. (i kronor). E.) År

68 142 Hushållningssällskapens uppgifter om

69 dagsverkspris m. m. (i kronor). P.) År

70 144 Hushållningssällskapens uppgifter om

71 145 dagsverkspris m. m. (1 kronor). G.) År Stat. Tidskrift. 50:e häftet. 2

72 146 Hushållningssällskapens uppgifter om

73 dagsverkspris m. m. (i kronor). H.) År

74 148 Hushållningssällskapens uppgifter om

75 dagsverkspris m. m. (i kronor). I.) År

76 150 Hushållningssällskapens uppgifter om

77 dagsverkspris m. m. (i kronor). K.) År

78 152 Hushållningssällskapens uppgifter om

79 dagsverkspris m. m. (i kronor). L) År

80 154 Hushållningssällskapens uppgifter om

81 dagsverkspris m. m. (i kronor). M.) År

82 156 Folkmängd, vigde, födde, döde m. m. i hvarje län och dess städer sedan Svenska tabellverkets början år (Forts, från Stat. Tidskr. 6:e band., häft. 43 (årg. 1875, n:o 3), sid. 136). Skaraborgs län.

83 157

84 158

85 Skaraborgs län. 159

86 160

87 161 Stat. Tidskrift. SO:e häftet.

88 162

89 163

90 164

91 165

92 166 Vermlands och Nerikes län. Vermlands län.

93 167

94 168

95 Vermlands och Nerikes län. 169

96 170 Vermlands län.

97 171

98 172

99 173

100 174

101 175

102 176

103 177 Nordamerikas Förenta Staters folkmängd. Ur en nyligen offentliggjord, af Presidenten i amerikanska Statistiska sällskapet Dr Edward Jarvis författad uppsats om Nordamerikas Förenta Staters folkmängdstillväxt under åren torde följande notiser vara förtjenta af någon uppmärksamhet. Förenta Staternas nuvarande område innehades uteslutande af indianer ända till dess spanjorerne under förra hälften af sextonde århundradet började anlägga smärre nybygg 011 i Florida ; omkring 50 år senare anlade fransmännen en koloni i samma trakt, men ingendera af dessa anläggningar uppnådde någon högre grad af blomstring. Engelsmännen nedsatte sig första gången i Virginien 1608 och i Massachusetts Två år senare kommo holländarne till Newyprk och kort derpå svenskarne till Pennsylvania. Ända till innevarande århundrade kommo nästan alla immigranter från England, och engelsmännen innehade nästan hela landet, om man frånser några få holländare i Newyork, svenskar och tyskar i Pennsylvanien, spanjorer i Florida och fransmän i Louisiana; ända till för omkring femtio år sedan utgjordes hela den hvita befolkningen nära uteslutande af inflyttade engelsmän och deras afkomlingar. De första negrer fördes år 1620 till Virginien och såldes såsom slafvar; från nämnda tid intill slutet af år 1807 fördes de i samma ändamål till andra sydliga delar af landet. Sistnämnda år blef denna införsel genom lag förbjuden, och från den tiden hafva ej heller några blifvit införda annat än möjligen genom smuggling, i trots af tjenstemännens vaksamhet. Före 1776 egde nästan alla bosättningar rum uteslutande öster om Alleghanybergen och sjöarne samt utmed Atlantiska hafvets kust; sedan drog sig befolkningen vesterut och nådde slutligen Stilla hafvet. Så snart ett distrikt börjar blifva Stat. Tidskrift. S0:e häftet. 4

104 178 befolkadt, förklaras det af kongressen för ett»territorium» med af befolkningen utsedd förvaltning samt af Presidenten utnämnd guvernör och domare. När ett dylikt territorium uppnått den föreskrifna folkmängden upptages det såsom stat i unionen och erhåller representationsrätt i kongressen. År 1715 uppskattades folkmängden till 434,600, år 1754 till 1,485,654 och år 1775 till 2,748,000. Den första verkliga folkräkning egde rum öfver hela unionen år 1790, och har en dylik sedan verkstälts hvarje tionde år. Folkräkningen år 1790 omfattade 13 stater och 2 territorier med en hvit folkmängd af 3,172,006 o Ar 1800 voro staterna 16 och territorierna 3 med en hvit folkmängd af 4,306,446 Folkräkningen år 1810 omfattade 17 stater och 7 territorier med en hvit folkmängd af 5,862, års folkräkning omfattade 24 stater och 3 territorier, den hvita folkmängden utgjorde 7,862,166 Vid 1830 års folkräkning var staternas antal fortfarande 24, territorierna voro 4, den hvita folkmängden utgjorde 10,537,378

105 179 Folkräkningen år 1840 omfattade 26 stater och 4 territorier, den hvita befolkningen utgjorde 14,195, års folkräkning omfattade 31 stater och 7 territorier, den hvita folkmängden utgjorde 19,553, års folkräkning omfattade 34 stater och 8 territorier, den hvita folkmängden utgjorde 26,922,537 Detta var den sista folkräkning vid hvilken slafvar förekommo, enär slafveriet afskaffades år Vid 1870 års folkräkning voro staterna 37 och territorierna 10; folkmängden fördelade sig på föliande sätt: I ofvan anförda tal ingå icke de indianer som ännu lefva i det vilda tillståndet under sina egna höfdingar, utan endast de som antagit civiliserade vanor och lyda de lokala myndigheterna. Att vinna fullt tillförlitlig kännedom om de vilda indianernas antal möter stora svårigheter. De uppgifter man har utvisa emellertid en fortgående minskning; år 1870 uppgafs antalet till 357,981. Den hvita folkmängdens tillväxt i % har under hvardera af följande tioårsperioder utgjort:

106 180 För tiden mellan 1790 och 1820 saknas fullständiga anteckningar rörande immigranterna, och approximativa beräkningar hafva derför måst anställas med ledning af vissa kända förhållanden. Man har emellertid sålunda kunnat beräkna antalet af de till Förenta Staterna ankomna emigranter under hvarje tioårsperiod: Hela antalet immigranter som under tiden inflyttat till Förenta Staterna uppgår sammanlagdt till 8,018,158; häraf kommo 434,000 under första hälften af perioden, 2,393,273 under de följande tjugu åren samt 5,190,885 eller 64 % af hela antalet under åren Den färgade befolkningen utvisar en svagare folkmängdstillväxt än den hvita under hvar och en af tioårsperioderna med undantag för perioden ; från att år 1790 utgöra 19,27 % af hela befolkningen, hade den färgade befolkningen nedgått till 12,65 % år I fråga om immigranternas nationalitet saknas uppgifter för tiden före 1819, men från och med september nämnda år till och med år 1870 ankommo

107 181 Att den från Sverige, Norge och Danmark uppgifna inflyttningen är något för låg torde vara teraligen säkert; ensamt under åren steg enligt officiela uppgifter antalet utvandrare från Sverige till nära 104,000, samt från Norge till 134,000, i hvilka siffror emellertid jemväl utvandringen till Södra Amerika är inbegripen. Af Förenta Staternas befolkning voro födda i andra länder år ,66 %, år ,15 % och år ,43 %. O. P ld.

108