Statistisk tidskrift / Efterföljare: Journal of official statistics : JOS Anmärkning:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Statistisk tidskrift / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : Norstedt, H. 165, utg utgör register till I Statistisk tidskrift årgångarna publicerades Sveriges officiella statistik i sammandrag som första nummer. Efter ett uppehåll uppstod Statistiska tidskrift igen åren Efterföljare: Journal of official statistics : JOS : an international quarterly / published by SCB, Statistics Sweden. Stockholm : Statistics Sweden [Statistiska centralbyrån], Tidskriften finns från 1985 fritt tillgänglig i fulltext på internet. Anmärkning: Vid digitalisering av Statistisk tidskrift, , har häftena med Sveriges officiella statistik i sammandrag och tre bilagor brutits ut ur sin årgång och behandlats som separata häften. Statistisk tidskrift. 1889: häft Digitaliserad av Statistiska centralbyrån urn:nbn:se:scb-st-1889_87-88

3 STATISTISK TIDSKRIFT UTGIFVEN AF KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN. [Häft ] KONGL. BOKTRYCKERIET. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehåll af årgången [Häft. 86.] Årgångens N:o 1. Sveriges officiela statistik i sammandrag sid. 1. [Häft. 87.] Årgångens N:o 2. Sparbankerna i Sverige år 1887» 89. [Häft. 88.] Årgångens N:o 3. Folkmängd, vigde, födde, döde m. m. i hvarje län och dess städer sedan Svenska tabellverkets början år 1749: Gefleborgs, Vesternorrlands och Jemtlands län (åren )» 159. Vesternorrlands län och Jemtland (åren )» 160. Gefleborgs län» 161. Vesternorrlands län» 173. Jemtlands län» 185. Några anteckningar om jordens fruktbarhet i olika länder» 197.

6

7 Sparbankerna i Sverige år (Pour un résumé en français voir page 158). 1. Sparbankernas och folkbankernas gparkasseafdelningar. Vid 1887 års slut voro de egentliga sparbankerna 375 (tab. 1) och de folkbanker med sparkasseafdelningar, för hvilka några uppgifter erhållits, 11 (tab. 2) eller tillsammans 386 sparbanksinrättningar. Af dessa kommo enligt hufvudkontorets belägenhet 104 på städerna och 282 på landsbygden. Af de vid näst föregående års slut redovisade sparbankerna hafva 4 upphört, nemligen Häradshammars i Östergötlands län, Alfva i Gotlands län, Vänge i samma län och Örkene i Kristianstads län, af hvilka de två sistnämnde stälts under utredning. Deremot hafva följande 3 nya sparbanker tillkommit: Forsheda sparbank (i Jönköpings län) har reglemente stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 15 mars 1886 och började samma år sin verksamhet i Forsheda socken. Sparbanken är öppen för insättare första måndagen i hvarje månad. Helsingborgs landsförsamlings nya sparbank (i Malmöhus län) har reglemente stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 22 mars 1887 och började samma år sin verksamhet inom Helsingborgs stads- och landsförsamlingar. Sparbanken är öppen för insättare alla helgfria lördagar. Norrbyås sparbank (i Örebro län) har reglemente stadfäst af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 23 december 1886 och började sin verksamhet inom socknen påföljande år. Första och tredje måndagen i hvarje månad hålles sparbanken öppen för insättare. De i tab. 1 för hvar och en af de 375 sparbankerna meddelade stiftelseåren angifva, att sparbankerna tillkommit under följande tider: År sparbank Åren sparbanker» » > , » > Aren sparbanker » » År » Summa 375 sparbanker. Af efterföljande tabeller A och B framgår, till hvilken betydande ståndpunkt sparbanksväsendet utvecklat sig under de 28 år, som tabel- Stat. Tidskr. 87:e häftet. 1

8 90 Sparbankerna i Sverige år lerna omfatta. Antalet af delegare har under denna tid mer än femdubblats, deras behållning har niodubblats och sparbankernas egna fonder mer än niodubblats. Tab. A. Sparbanker, delegare och deras medel. Tab. B. Sparbankernas (ej folkbankernas) reservfond, skulder och summa medel. Relativa tal.

9 Sparbankerna i Sverige år Af de 375 vid 1887 års slut varande egentliga sparbankerna äro följande 26 de mest betydande, i hvilka delegarnes behållningar vid årets slut uppgingo till mer än 2 millioner kronor: Sparbank. Delegarnes antal. Delegarnes behållning. Kroaor. Stockholms stads 92,075 21,395,964 Sparbanken i lund 30,897 9,920,633 Göteborgs stads 27,086 7,507,417 Malmö stads 24,576 7,134,436 Stockholms läns 29,231 7,133,293 Göteborgs och Bolins läns 33,590 5,867,494 Uppsala stads och läns 18,976 5,068,503 Kronobergs läns 25,355 4,667,164 Örebro 15,209 4,579,816 Oiie härads 10,538 4,442,112 Gefleborgs läns 14,768 4,229,957 Kristianstads 16,718 3,818,504 Ystads 11,576 3,806,251 Lands stads och kringliggande lands 8,503 3,687,376 Karlstads 14,017 3,592,760 Gefle stads 7,647 3,113,095 Linköpings läns 12,999 2,846,673 Jönköpings stads och läns 13,834 2,745,804 Norrköpings stads 14,298 2,697,717 Skaraborgs läns allmänna 17,509 2,556,254 VenersboTgs 9,782 2,217,257 Torna, Bara och Harjagers härads 6,703 2,198,763 Färs härads 5,446 2,171,241 Hernösands 8,753 2,156,798 Helsingborgs 10,065 2,029,350 Frosta härads 5,801 2,014,043 Af de öfriga 349 sparbankerna hade 29 innestående för delegarnes räkning mellan 1 och 2 millioner kronor. Hvad vidare beträffar redogörelseåret 1887, meddela tabellerna 1 och 2, att till sparbankerna hörde 555 filialkontor eller sparbankskomitéer, men intet till folkbankerna. Om delegarne meddela tabellerna 1 och 2, att under år 1887:

10 92 Sparbankerna i Sverige år tillkommit ] 04,360 delegare hvaraf 79,736 i städernas sparbanker och 24,624 i landsbygdens, hvilket för riket är 9,312 flere tillkomne än under år 1886; a/gått 82,795 delegare hvaraf 61,925 i städerna och 20,870 å landsbygden, hvilket för riket är 11,746 flere afgångne än under det föregående året; och att vid 1887 års slut qvarstodo 1,010,794 delegare, hvaraf 761,894 i städerna och 248,900 å landsbygden. Under året har antalet ökats med 20,318. Då öfverskottet af de tillkomne öfver de afgångne delegarne under året är 21,565, uppstår en brist af 1,247 delegare, hvilken hufvudsakligen har sin förklaring deri, att de fyra under året upphörda, nu ej redovisade sparbankerna tillsammans hade 1,288 delegare. Insättningarna under året uppgå till 57,546,957 kronor eller 836,706 kr. mera än under år 1886.' Uttagningarna äro 58,982,663 kr. eller 4,177,598 mera än under det föregående året. Det har sålunda uppkommit ett öfverskjutande af uttagningar öfver insättningar om 1,435,706 kr. I städernas sparbanker utgöra insättningarna 44,362,745 kr., uttagningarna 45,348,115 kr. och öfverskjutandet af de senare 985,370 kr. I landsbygdens sparbanker belöpa sig insättningarna till 13,184,212 kr. och uttagningarna till 13,634,548, hvadan äfven der de förra understiga de senare, med 450,336 kr. Proportionen mellan tillkomne och afgångne delegare och mellan insatt och uttaget belopp visas af efterföljande tal, som för de sista tio åren angifva, huru många delegare afgått mot 100 tillkomne och huru många kronor uttagits mot 100 kronor insatta: Ar. Afgångne delegare. Uttaget belopp % 149 % > > 88» » 84» > 87» » Ar. Afgångne delegare. Uttaget belopp % 90 % » 90» > 97» » 102» deraf i staderna. 78 > 102» å landsbygden 85 > 103» Häraf visar sig, att den starka tillströmningen af delegare och kapital, som efter de två första af dessa år gjorde sig gällande, under de sista fyra åren stadigt nedgått i förhållande till de afgångne delegarne och de uttagna behållningarna. Räntorna, som blifvit delegarne godtgjorda för deras behållningar, belöpa sig för år 1887 till 10,765,827 kronor, hvaraf 8,046,808 i städernas sparbanker och 2,719,019 kr. i landsbygdens. Hela räntebeloppet öfverskjuter 1886 års med 19,916 kr.

11 Sparbankerna i Sverige år Om detta räntebelopp jemföres med medelbehållningen under året, befinnes räntefoten i medeltal hafva varit icke fullt 4-5 % och har under året sänkt sig icke obetydligt, såsom synes vid jemförelse med de föregående åren, då den 1880 och 1881 var 4'T2 % och derefter 4-67, 4T1, 4-68, 4-67, 4-66 och nu år 1887: 4-46 %. I huru många sparbanker och folkbanker under de sista fem åren de olika räntesatserna kommit insättarne till godo, framgör af följande sifferuppställning: Delegarnes behållning uppgick vid 1887 års slut till 245,860,158 kr., hvaraf 186,416,432 kr. i städernas sparbanker och 59,443,726 kr. i landsbygdens. För hela riket har behållningen under året höjt sig med 8,976,121 kr. Om ifrån årets räntor, 10,765,827 kr., dragés det belopp, 1,435,706 kr., hvarmed uttagningarna, såsom här ofvan är nämndt, öfverskjutit insättningarna, så borde tillökningen i delegarebehållningen hafva varit 9,330,121 kr. Det förefinnes således en brist å 354,000 kr., hvilken likasom den ofvan angifna bristen i delegarnes antal vid årets slut har sin väsentliga förklaring deri, att genom de fyra sparbankernas upphörande under året har ett sammanlagdt belopp af 328,484 kr. icke kunnat redovisas i detta sammandrag. Desslikes äro i årets uppgifter såsom vanligt åtskilliga smärre ändringar i den ingående balansen gjorda, och har genom sådan bokföring i två sparbanker icke mindre än 20,757 kr. icke redovisats.

12 94 Sparbankerna i Sverige år Tillväxten i delegarnes kapital sedan år 1860 har varit följande: År. Öfverekott af insättningar ( +) eller nttagningar ( ), ärligen. Räntor, årligen. Summa. Den verkliga tillväxten, årligen ,005 kr. 1,501,074 kr. 1,779,079 kr. 1,738,340 kr ,126,170 > 2,067,532» 4,193,702» 4,278,595» ,686,145» 4,552,645» 15,238,790 > 15,348,617» ,986,634» 6,702,767 2,716,133» 2,687,193 > f 6,760,712» 8,698,610» 15,459,322» 15,344,617» ,905,186» 10,745,911» 12,651,097 > 12,605,292» ,435,706» 10,765,827» 9,330,121» 8,976,121» Under rivart och ett af dessa 27 år har kapitalet tillväxt med undantag för de båda åren 1878 och 1879, då det sjönk under det förra året mer än 6 mill. kr. och under det senare ytterligare 3'Zj mill. kr. Den största tillväxten skedde under åren 1873, 1874 och 1883, då delegarebehållningen ökades under hvartdera året med omkring I8V2 rnill. kronor. Medelvärdet af hvarje sparbanksbok uppgår för år 1887 till 243 kr. 23 öre för riket, 244 kr. 68 öre i städernas sparbanker och 238 kr. 83 öre i landsbygdens. Detta medelvärde för riket har under året ökats med 4 kr. 7 öre. Klassifikation af delegarne efter deras innestående behållning meddelas af tab. 1 och tab. 2 för 374 sparbanker. Ehuru således uppgifterna icke äro fullständiga, äro dock de, som finnas och redogöra för 97 % af sparbankernas antal och 91 % af delegarne samt 90 % af deras behållning, tillräckliga för upplysning i ämnet. Det framgår af dessa uppgifter, att inom den grupp, som bildas af delegare med behållning af 1,000 kr. och deröfver, utgöra delegarne blott 6'H af hela antalet, men de ega % af samfälda kapitalet. I nästföregående grupp, från 500 till 1,000 kr., utgöra delegarne 7'02 % och deras behållning %. I gruppen 100 till 500 kr. äro delegarne % och deras behållning %. Alla öfrige delegare, eller de som ega högst 100 kr. hvardera, äro de fleste och bilda 63'75 % af alla delegare, men deras samfälda behållning är dock blott 6-20 % af hela delegarekapitalet. Utom den anförda bristen af uppgifter i detta hänseende för de 12 sparbankerna saknas klassifikation under 100 kr. för Stockholms stads sparbank. Uteslutes äfven den i denna beräkning, blifva procenttalen för såväl delegare som deras behållning inom hvarje grupp under de sista fyra åren följande:

13 Sparbankerna i Sverige år Göres skilnad mellan städernas och landsbygdens sparbanker, visar sig af följande sifferuppställning för år 1887, att landsbygden innebar de högre procenttalen i fråga om mindre belopp men städerna för större delegarebehållning. Sparbankernas egna tillgångar, i hvilka inräknas endast de egentliga sparbankernas reservfonder men icke folkbankernas, voro vid 1887 års slut 19,748,958 kronor Inkomsterna under året hafva varit 2,843,362 kr. och utgifterna 1,588,835 kr. I städernas sparbanker utgjorde inkomsterna 2,088,583 kr., utgifterna 1,211,029 kr. och behållningen 15,048,929 kr.; i landsbygdens sparbanker voro inkomsterna 754,779 kr., utgifterna 377,806 kr. och behållningen 4,700,029 kr. Förhållandet mellan utgifterna och såväl inkomsterna som samtliga de af sparbankerna förvaltade medlen, eller summan af delegarnes behållning och sparbankernas egna fonder samt upplånade medel, var enligt uppgifterna härom i tab. B under år 1887 och de närmast föregående fem åren följande:

14 96 Sparbankerna i Sverige år År. Öfverakottet af inkomster öfver Utgifterna i procent af utgifter. inkomsterna. förvaltade medel ,070,704 kr % 066 % ,008,988» 56oo > 0-62» ,202,966 > 51-40» 0-57 > ,391,968 > 47-65» Oss > ,407,570» > 055» ,254,527 > 55-88» Oei > deraf i städerna 877,554 > 57'98» 061 > a landsbygden ,973 > 50-06» O59 > Om reservfondens förhållande till bankens förbindelser är i 4 af gällande förordning angående sparbankerna stadgadt, att utöfver bankens eget behof någon disposition, och det endast till allmännyttiga ändamål, icke får göras å reservfonden förr än denne, som skall ökas med all vinst å rörelsen, uppgått till 10 % af delegarnes behållning jemte upplupen ränta. Af tab. 1 och anmärkningarna dertill framgår, att detta icke alltid iakttages och att endast följande antal sparbanker hade en reservfond, som hunnit till 10 % af delegarnes behållning: År af 351 sparbanker.» » 358» » 374» » 373 År af 376 sparbanker.» » 375 > deraf i städerna 36 > 98» å landsbygden. 83 > 277 > I medeltal för samtliga sparbanker utgjorde reservfonden vid 1887 års slut 8-2 % af delegarebehållningen; 82 % i städernas och 8-0 % i landsbygdens sparbanker. Dessa tal hafva under de senare åren varit i stigande. I fråga om reservfondens förhållande till delegarnes fordringar visar sig öfver hufvud taget en skilnad mellan större och mindre sparbanker. De i tab. 1 upptagna sparbankerna äro i följande öfversigt sammanförda enligt delegarnes behållning vid 1887 års slut:

15 Sparbankerna i Sverige år Reservfondens förhållande till delegarebehållningen visar sig häraf och i jemförelse med de föregående fem åren hafva varit följande: I sparbanker, der samfälda delegarebehållningen varit: År År År År År År Under 10,000 kr % 8'9 13'9 12i '7 10,000 50,000»» o 7o , ,000»» , ,000 >» g 7'2 7s 8-J , ,000 >» ,000 1,000,000. > s Öfver 1,000,000» > '9 8'o I samtlige sparbanker % 7'8 7'6 7'7 7'8 8'0 8'2 Sparbankernas skulder äro i tab. 1 upptagna till 991,498 kr. hvaraf 720,822 i städernas och 270,676 kr. i landsbygdens sparbanker, hvilket belopp för riket är 4,599 kr. högre än vid 1886 års slut. Om de förvaltade medlens placering redogör tab. 1 för hvarje sparbank. Summan af dessa medel utgjorde vid 1887 års slut 260,715,373 kr., hvaraf kommo på städernas sparbanker 196,993,326 kr. och på landsbygdens 63,722,047 kr. Efterföljande procenttal angifva för åren , huru de af samtliga sparbankerna förvaltade medlen voro använda: År År År År År År Kontant i kassan % 1'04 0'84 0'83 0'80 0'76 0'76 1 andra bankinrättningar innestående > 4'78 4 É 92 5'08 Ö37 5'7S 5'63 Egna fastigheter och inventarier > 086 0«S 0' los Statens, kommuners eller bypoteksföreningars obligationer och förbindelser...» logo IO '2S 807 7'99 Jeravägsobligationer, aktier och dylika värdepapper...» 2'47 2' 'n 1'84 1'75 Fordringar mot säkerhet af inteckningar > 42'48 42öi 43l7 43'47 44'67 47so borgen» 33oe 33'78 33'4S ' pant i guld eller silfver.. > O01 0o03 0'004 O004 O02 O004 annat hypotek» 2'70 2'81 2'43 2'92 3'69 3l9 Obetalda räntor > 1'51 1'46 1'49 1'55 1'60 1'60 Andra räkningar > 0'29 O08 Olo 0' '08 Summa % IOO00 loooo Af denna öfversigt framgår bland annat, att minskning fortgått i användningen af obligationer och aktier äfvensom i lån mot borgen, hvar-

16 98 Sparbankerna i Sverige år emot inteckningslånen ökats. För alla sparbankerna tillsammans är största summan utlemnad till inteckningslån och dernäst till lån mot borgen, men förhållandet ställer sig annorlunda, om skilnad göres mellan större och mindre sparbanker. Följer man den här ofvan (sida 96) framstälda grupperingen af sparbankerna, finner man nemligen förhållandet vid 1887 års slut mellan de vigtigaste sätten för placering af medel vara följande: Dessa tal för 1887 hafva sin motsvarighet i de föregående årens. Det är en bestående regel, att ju större sparbankerna äro, desto heldre kunna de använda allmänna värdepapper och desto mera utlåna de mot inteckningar, hvaremot ju mindre sparbankerna äro, desto mera utlemna de i lån mot borgen. Samma skiljaktighet förefinnes mellan städernas och landsbygdens sparbanker. Städerna räknade visserligen blott 26-1 % af alla sparbanker, men de hade 75-4 % af hela delegareantalet och 75-5 % af samfälda delegarebehållningen samt 76-2 % af sparbankernas egna fonder; hvarje sparbank i stad förvaltade i medeltal 2,010,136 kronor och å landsbygden blott 230,043 kr. Dessa medel voro sålunda placerade: I riket. I städerna. Älandsbygden. Statens, kommuners ni. fl. obligationer och förbindelser 7'99 % 10'04 % 1'65 % Jernvägsobligationer, aktier och dylika värdepapper... 1"75» 2'03» O'90» Fordringar mot säkerhet af inteckningar 47'äo > 51'96 > 32'91» > > > > borgen 3067» 22.46» 56(M» Kontant och öfriga räkningar l<is9 > 13'6l» 8"50 > Samma IWNo % IM'00 % IM'00 i.

17 Sparbankerna i Sverige år Postsparbanken. I likhet med de tre sist förflutna åren meddelas nu enligt styrelsens för postsparbanken berättelse de vigtigaste uppgifterna om postsparbankens verksamhet under år Hela antalet postsparbankskontor i riket utgjorde vid 1887 års slut 1,808 och hade under året ökats med 80, i det att 81 nya kontor öppnats, hvaremot 1 indragits. Antalet delegare, som under året ökats med 17,247, var vid årets slut 152,016. Delegarnes behållning hade ökats ifrån 2,119,395 kr. vid årets början till 2,885,397 kr. vid årets slut med 766,002 kr. Insättningarnas antal var 190,014, hvilket är 13,974 färre än under föregående år, och uttagningarnas antal 37,156 eller 3,616 flere än under år De under år 1887 gjorda insättningarna öfverskjuta nästföregående års med 309,772 kr. och uttagningarna voro 230,686 kr. högre än under år Medeltalet af hvarje delegares behållning har under år 1887 ökats från kr. till kr. Af följande yrkesfördelning framgår, huru stor andel hvarje grupp bildar af delegarne och huru stor hvarje grupps behållning vid årets slut var af samfälda behållningen. Antal delegare vid årets slut. Behållning vid arets slut. Kronor. Med jordbruk och dess binäringar såsom näringsfång 2, ,724 Med sågverk, grufvor, bruk eller fabriker såsom näringsfång 3, ,433 Med handtverk såsom näringsfång 7, ,558 Arbetare af obestämdt slag 4, ,082 Handlande, handelsbokhållare 3, ,584 Tjenstemän och betjente (äfven kommuners och enskilda Terks).. 7, ,270 Tjenstehjon, inhyses-, fattig- och dylika hjon 5, ,058 Lärjungar vid läroverk o. skolor samt andra barn o. minderårige 90, Öfrige utan uppgifvet yrke 27, ^33 Summa 152,016 2,885,397 Postsparbankens utgifter hafva under år 1887 uppgått till 68,753 kr. Fördelas detta belopp å sammanlagda antalet af insättningar och uttagningar, blir kostnaden för hvarje omsättning omkring 30 öre omkring 29 öre år 1886, och fördelas nämnda driftkostnad å summan af insättningarnas och uttagningarnas belopp, utgör den 2-33 % af omsättningssumman och 2-38 % af delegarnes tillgodohafvanden vid årets slut, hvilka två procenttal nedgått från de motsvarande 2-9 % och 3-3 % för år 1886.

18 100 Sparbankerna i Sverige år Ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna. Följande sammandragna uppgifter för ränte- och kapitalförsäkringsanstaltema år 1887 äro hemtade ur en genom K. Civildepartementet offentliggjord redogörelse»försäkringsväsendet i riket år 1887.» Anstalternas antal var 14. Den i detta sammandrag för åren äfven medräknade Civilstatens enskilda ingår nu icke i öfversigten. Af försähringsböcker voro vid årets början utfärdade 208,530 och under året 7,632. Af antalet delegare vid årets början voro dels lifränte t ägare 293 män och 810 qvinnor och dels hörande till besparingsfonden 182,463 personer. Under året afledo af lifräntetagarne 5 män och 14 qvinnor och af dem som tillhörde besparingsfonden 379 minderårige och 481 andre. Under insättningsåret afledo 37. Antalet af delegare, hvilkas behållningar under året aiförts till förfallna medels konto, var 345; af dem som under året uttagit samlade kapital 744 och af dem som under året lyft uppsagda arfs- och räntevinster 810. Anstalternas fonder vid slutet af år 1887 voro följande:

19 Sparbankerna i Sverige år Inkomsterna under året voro 2,645,023 kr., deraf insättningar 1,209,287 kr., upplupna räntor 1,349,424 kr., förvaltningsafgifter 39,785 kr. och diverse 46,527 kr. Utgifterna voro 996,010 kr., deraf utbetalda samlade kapital 454,181 kr., utbetalda arfs- och räntevinster 162,893 kr., lifräntor 132,928 kr., utbetalningar för dödsfall 87,515 kr., förvaltningskostnader 68,723 kr. samt från förfallna medels konto m. m. 89,770 kr. Karl Sidenbladh.

20 102 Tab. 1. Rikets

21 sparbanker år

22 104 Tab. 1 (forts.). Rikets

23 105 sparbanker år Stat. Tidskr. 87:e häftet. 2

24 106 Tab. 1 (forts.). Rikets spar-

25 banker Östergötlands län. 107

26 108 Tab. 1 (forts.). Rikets spar-

27 banker Östergötlands län. 109

28 110 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker 1887.

29 Östergötlands län. Jönköpings län. Kronobergs län. 111

30 112 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker 1887.

31 Östergötlands län. Jönköpings län. Kronobergs län. 113

32 114 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker

33 1887. Kronobergs län. Kalmar län. 115

34 116 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker

35 1887. Kronobergs län. Kalmar län. 117

36 118 Tab. 1 (forts.). Rikets spar-

37 banker Kalmar län. Gotlands län. 119

38 120 Tab. 1 (forts.). Rikets spar-

39 banker Kalmar län. Gotlands län. 121 Stat. Tidskr. 87:e häftet. 3

40 122 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker 1887.

41 Gotlands län. Blekinge län. Kristianstads län. 123

42 124 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker 1887.

43 Gotlands län. Blekinge län. Kristianstads län. 125

44 126 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker

45 1887. Kristianstads län. 127

46 128 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker

47 1887. Kristianstads län. 129

48 130 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker 1887.

49 Kristianstads län. Malmöhus län. 131

50 132 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker 1887.

51 Kristianstads län. Malmöhus län. 133

52 134 Tab. 1 (forts.). Rikets spar-

53 banker Malmöhus län. 135

54 136 Tab. 1 (forts.). Rikets spar-

55 banker Malmöhus län. 137 Stat. Tidskr. 87:e häftet. 4

56 138 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker Hallands län.

57 Göteborgs och Bobos län. Elfsborgs län. Skaraborgs län. 139

58 140 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker Hallands län.

59 Göteborgs och Bohus län. Elfsborgs län. Skaraborgs län. 141

60 142 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker 1887.

61 Skaraborgs län. Vermlands län. Örebro län. 143

62 144 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker 1887.

63 Skaraborgs län. Vermlands län. Örebro län. 145

64 146 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker 1887.

65 Vestmanlands län. Kopparbergs län. Gefleborgs län. 147

66 148 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker 1887.

67 Vestmanlands län. Kopparbergs län. Gefleborgs län. 149

68 150 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker Vesternorr- *) Kol gälla endast för 364 sparbanker, af hvilka Stockholms stads sparbank ej ingår i

69 lands län. Jemtlands län. Vesterbottens län. Norrbottens län. 151 kol

70 152 Tab. 1 (forts.). Rikets sparbanker Vesternorr-

71 lands län. Jemtlands län. Vesterbottens län. Norrbottens län. 153 Stat. Tidskr. 87:e häftet. 5

72 154 Tab. 2. Folkbankernas (Forts.).

73 sparkasseafdelningar år Anmärkningar till tab. 1. 1) Stockholms stads sparbank. Klassifikation af medel under 100 kr. är ej meddelad. 2 ) Södertelge sparbank. I förvaltningakostnader m. m. ingår ett anslag, 200 kr. till stadens pedagogi. 3 ) Uppsala sparbank. I snmman af fordringar mot säkerhet af inteckningar torde någon mindre del vara att räkna till aktier och dylika värdepapper. I förvaltningskostnader m. m. ingå 6,601 kr. 32 Öre afakrifven förlust å lån. 4 ) Trosa stads sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingår en förlust i en värdelös inteckning å 3,854 kr. 98 öre. 5) Forssjö bruks sparbank. >Räkenskapsåret börjar med den 1 November och slutar med den 31 Oktober.»»Bruksegaren ansvarar i aista hand för betalningen.» 6 ) öster- och Vester-Rekarne härads sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 7,771 kr. 16 Öre förlust å lån. 7 ) Vestra Ny sparbank. Sparbanken har gifvit 1 % högre ränta åt»kommunens kassor» och 7 2 % högre åt»rygstens skogskapitalkassa och Knösens skogsliqvidatiouskasaa» än åt öfrige delegare. Skulden är å kreditivräkning. 8 ) Skärkinds sparbank. Räkenskapsåret är 1/ / ) Valkcbo sparbank. Bland insatta medel ingå 14,630 kr.»deponerade medel» och bland förvaltningékoatnader m. m. 9,112 kr. 29 öre förluster under året. 10 ) Göstrings härads sparbank. Ibland förvaltningskostnader m. m. ingå 7,213 kr. 15 öre»under föregående åren insättarue ej godtgjorda räntor», som här inräknnts i de under året insatta medlen, och 6,021 kr. förluster. I skulderna ingå 43,103 kr. 4 Öre»insatt till kapitalbildning för af b. af lån.»

74 156 Sparbankerna i Sverige år ) Nykils sockens sparbank. En del af skulden Sr & krediti vräkning, likasom i följande sparbanker: Korsberga; Elmhults; Sunnerbo; Oskarshamns; Vimmerby; Mörlunda; Virserums; Vinslöfs och Näfiinge; Allerums, Flenninge och Välinge; Jonstorps och Farhults; Allerums; Löberöds; Vestmanlands läns. 12 ) Asby sparbank. Skalden är & kreditivräkning, likasom i följande sparbanker: Bredaryds, Tofteryds, Adelöfs, Långasjö, Agunnaryds, Gärda, Mjetlby nya, Gärds härads, Norra Akarps, Onnestads, Tostarps, Riseberga, Höja och Starby, Frosta härads, Lunds stads och kringliggande lands, Eslöfs, Vällufs och Helsingborgs landsförsamlings, Bikupan, Lyddeköpinge ffi. Jl. socknars, Välinge, Brunnby, Laholms, Borås, Fellingsbro, Arboga, Hedemora, By, Bollnäs, Bergsjö. 13 ) Rydaholms sparbank. Skulden är dels å kreditiv- och dels å annan räkning, deraf 3,295 kr. 24 öre behållning i anslagsfonden. 14 ) Kronobergs läns sparbank. Det öfver höfvan stora beloppet kontant i kassan, 381,778 kr. 32 Öre utgör»jeravål under de första dagarne af Jannari månad influtae men för den 31 föregående December bokförde medel såsom varande då till betalning förfallne.» Förvaltningskostnader ra. m. bestå af: TJtlemnade anslag 39,400 kr., afskrifningar 13,062 kr. 96 öre, omkostnader 18,768 kr. 99 öre. 15 ) Skatelöfs sparbank. Bland förvaltningskostnader m. in. ingå 3,863 kr. 31 öre afskrifningar. Skalden är å kreditivräkning. 16 ) Vesterviks sparbank. Bland förvaltningskostnader m. m. ingå:»utdelning till aktieegarne 4,120 kr.> och afsattning till tjenstemännens besparingsfond 390 kr. Skulden är till nämnda fond. 17 ) Fliseryds sparbank. I beloppet af fordringar mot säkerhet af borgen torde ingå någon mindre del äfven mot inteckningar. Så är ock förhållandet i Riseberga, Årstads, Töreboda, Pajala sparbanker. 18 ) Öfverums bruks sparbank.»sparkassans medel förvaltas af Brnket, som äfven är ansvarigt for dem.» 19 ) Aspelands sparbank.»rörelsen drifves under namn af»aspelands sparbank», som är en solidarisk aktiebank.» Under rubriken»andra räkningar» hafva här förts 1,267 kr. 10 öre, inneataende å»upp- o. afskrifning med enskild person.» 20 ) Figeholms sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå»1,700 kr. som uttagits af Pigeholms kommun till allmännyttiga ändamål.» 21 ) Kräklingbo sparbank. Ibland förvaltningskostnader ro. m. är inräknadt»inköp af en mindre orgel till Kräklingbo kyrka, enligt kommunalstämmobeslut.» 22 ) Lärbro sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 450 kr. afsedda for nybyggnad af en småbarnsskola. Skulden ar dels å kreditiv räkning, dels till Wahlqvistska donationsfonden. 23 ) Karlahamns sparbank. I egna fondens behållning är inräknad»fond till Styrelsens och Hufvudmäauens framtida disposition» 12,736 kr. 89 öre. 24 ) Strof v elstorps sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 2,722 kr. 87 öre förluster. 25 ) Glimåkra sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 4,300 kr. anslagna till allmännyttigt ändamål inom församlingen. Skulden är å kreditivräkning. 26 ) Vittsjö sparbank. I förvaltningskostnader m. m. äro inräknade 1,491 kr. 75 öre, som ntgått till kommunala behof. 27) Ystads sparbank. I summan för fordringar mot säkerhet af»annat hypotek» torde ingå till någon del fordringar mot pant af guld och någon del vara dessutom försedd med borgen. 28 ) Sparbanken i Lund. I förvaltningskostnader m. m. ingå»gåfvor» till ej nppgifvet belopp. 29 ) Sparbanken i Helsingborg. Skulden ntgör»välgörenhetsfonden». Räkenskapsåret är Via 1886»/ ) Färs härads sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingår afskrifning å lån med 3,869 kr. 58 öre och anslag ur fonden 950 kr. 31 ) Skytts härads sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 3,257 kr. 82 öre Sterburna preskriptionsmedel och 3,553 kr. 72 öre afskrifningar m. m.

75 Sparbankerna i Sverige år ) Ontjö härads sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå för osäkra fordringar inom limen förda 2,800 kr. Skulden år å kreditivräkning. 33) Halmstads sparbank. Skulden ar till Fonden för Halmstads Elementarläroverk för qvinlig ungdom. 34 ) Göteborgs stads sparbank. Nomioela beloppet af kommuners och hypoteksföreningars obligationer, som af sparbanken innehafvas, utgör 1,398,098 kr. 54 öre och af jernväksobligationer 166,500 kr., tillsammans 1,564,598 kr. 54 öre, hvilka äro bokförda till 1,470,632 kr. 17 öre. Då dessa värdepapper tillsammans sålunda äro bokförda till nära 94 % af nomioela värdet, har här, för att i kol. 31 och 32 skilja de båda slagen af obligationer, den förstnämnda gruppen utförts med 1,314,132 kr. och den senare med 156,500 kr. Skulden är till Göteborgs sparbanks byggnadsfond. 35 ) Göteborgs och Bohus läns sparbank. I delegarnes behållning äro vid årets slut inräknade 16,205 kr. 98 öre»afförda sparbanksmedel.» 36 ) Venersborgs sparbank. Skulden är dels till Ränte- och kapitalförsäkriugsanstalten i Venersborg 175,967 kr. 53 öre, hvarå betalas 6 % ränta, dels till Venersborgs stads Hypoteksförening 29,202 kr. 87 öre, dels å kreditivräkning. I förvaltningskostnader m. m. ingå afskrifningar till ej nppgifvet belopp. 37 ) Svenljunga sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 1,285 kr. förluster. 38 ) Falköpings sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå 3,439 kr. 52 öre förluster. 39 ) Åse och Viste härads sparbank. 1 förvaltningskostnader m. m. ingå 1,570 kr. förluster. 40 ) Kristinehamns sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå bidrag till välgörande och allmännyttiga ändamål 2,475 kr. 25 öre. 41 ) Örebro sparbank. I egna fondens behållning vid årets slut ar inräknad Tjenstehjonsbelöningsfonden, 2,120 kr. 64 öre. 42) Sparbanken i Nora. T förvaltningskostnader m. m. ingå dels anslag till allmännyttigt ändamål 750 kr. och dels förluster 39,796 kr. 38 öre. Skulden är till en mindre del å kreditivräkning. 43 ) Karlskoga härads sparbank. Räkenskapsåret är l / u , /l ) Skellefteå sockens sparbank. I förvaltningskostnader m. m. ingå förluster till ej uppgifvet belopp. 45 ) Piteå sparbank. För en del af fordringar mot säkerhet af borgen ar äfven säkerhet af hypotek. 46 ) Neder-Kalix sparbank.»kassan innestår hos Aktiebolaget Bergman, Hummel 5c C:i, med hvilket bolag sparbanken har upp- och afskrifoingsräkning.»

76 158 Résumé de la Statistique des Caisses d'épargne en Le nombre des caisses d'épargne était de 375 et celui des banques populaires de 11, en somme 386, dont 104 dans les villes et 282 à la campagne (tabl. 1 et 2, col. 1), c'est-à-dire une caisse par 12,267 habitants et une par 1,145 kiloro. carrés. Col. 2 indique l'année de la fondation des caisses. Les snccursales étaient de 555 (col. 3). Pendant l'année, 104,360 livrets ont été ouverts (col. 4) et 82,795 soldés (col. 5). Il existait, à la fin de l'année, 1,010,794 livrets (col. 6). Les colonnes 7 18 contiennent une classification des livrets d'après leur montant: au-dessous de 10 couronnes, de 10 à 50, 50 à 100, 100 à 500, 500 à 1,000 et au-dessus de 1,000 couronnes. Le total des versements pendant l'année était de 57,546,957 couronnes (col. 20) et celui des remboursements de 58,982,663 couronnes (col. 22). Les colonnes 19 et 21 indiquent les intérêts du capital des déposants, en pour cent et en couronnes. Total 10,765,827 couronnes. Le capital des déposants, à la fin de l'année, s'élevait à 245,860,158 couronnes (col. 23), dont 239,974,917 cour, dans les caisses d'épargne et 5,885,241 cour, dans les banqnes populaires. Le livret moyen était de couronnes. A la fin de l'année, les fonds réservés des caisses d'épargne étaient de 19,748,958 couronnes (col. 26). Les recettes 2,843,362 cour. (col. 24) et les dépenses 1,588,835 cour. (col. 25). Les dettes des caisses d'épargne, à la fin de l'aunée, étaient 991,498 ronronnes (col. 27). Le passif total des caisses d'épargne se composait de: Capital des déposants (col. 23) 239,974,917 cour. Fonds réservés (col. 26) 19,748,958» Dettes (col. 27) 991,498» Total 260,715,373 cour. Ces sommes étaieut placées que voici: Caisse (col. 28) 1,971,688 cour. Dépôts dans les banques (col. 29) 14,671,220» Immeubles et mobilier (col. 30) 2,684,362» Titres publiques, obligations des sociétés hypothécaires et des communes (col. 31) 20,822,295» Obligations et actions des compagnies industrielles et des sociétés diverses (col. 32) 4,571,057» Prêts contre hypothèques immobilières (col. 33) 123,322,617» caution (col. 34) 79,955,548»»» nantissement d'or ou d'argent (col. 35) 10,817»»» d'autres hypothèques (col. 3ti) 8,320,558 Intérêts non payés (col. 37) 4,177,233» Autres opérations actives (col. 38) 207,978» Total 260,715,373 cour. 1 couronne = l.39 franc.

77 159 Folkmängd, vigde, födde, döde m. m. i hvarje län och dess städer sedan Svenska tabellverkets början år (Forts. frän Stat. Tidskr. årg. 1888, sid. 182.) Gefleborgs, Vesternorrlands och Jemtlands län (åren ): 1. Gefleborgs, Vesternorrlands och Jemtlands län (åren ): 2. Anmärkning. Vid tiden för Tabellverkets början omfattade det dårarande Vesternorrlands län de nuvarande fem länen Gefleborgs, Vesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län. Detta Vesternorrlands län deladeg Ir 1762 i tre län: Gefleborgs läs, omfattande jemte det nuvarande området äfren Herjedalen, Vetternorrlands län, omfattande jemte det nuvarande området äfren Jemtland, och Vesterbottens län, omfattande de nuvarande Vesterbottens och Norrbottens län, hvilka skildes från hvarandra tr 1810; jfr Statistisk Tidskrift, Band II, sid Stat. Tidskr. 88:e häftet. 1

78 160 Vesternorrlands län och Jemtland (åren ): 1. Anmärkning. Om Herjedalen och om folkmängden under äldre år se anmärkningen här nedan. Vesternorrlands län och Jemtland (åren ): 2. Anmärkning. För dessa år är Herjedalen inräknad i Gefleborgs län, jfr noten a sida 164. För äldre år jfr sida 159.

79 Gefleborgs län:

80 162 Gefleborgs län.

81 Gefleborgs län. 163

82 164 Gefleborgs län. 1) För åren omfatta folkmängdssiffrorna för GcfleborgB län äfren Herjedalen. (Folkmängden vid denna tid i Herjedalen uppgick antagligen icke till 4,000 personer). Angående äldre år se sida 159.

83 Gefleborgs län:

84 166 Gefleborgs län.

85 Gefleborgs län. 167

86 168 Gefleborgs län.

87 Gefleborgs län. 169

88 170 Gefleborgs län.

89 Gefleborgs län. 171

90 172 Gefleborgs län. 1) För aren 17G omfatta befolkningnippgifterna för Gefleborga lin äfven Herjedalen; jfr noten å sida 164. Angående äldre år se sida 159.

91 Vesternorrlands län:

92 174 Vesternorrlands län.

93 Vesternorrlands län. 175 Stat. Tidskr. 88:e häftet. 2

94 176 Vesternorrlands län. Anmärkningar. I fornt lemnade folkmängdsnppgjfter för Vesterbottens län (Statistisk Tidskrift, Band H, sida 50) äro för år 1815 ej inräknade Nordmalings och Bjurholms socknar, som dock från och med år 1810 tillhörde länet, hvadan den å anförda ställe för länet och landsbygden meddelade folkmängden är 1815 bör ökas med nämnda socknars folktal, 1,597 mankön och 1,622 qvinkön eller tillsammans 3,219 personer, hvarjemte de der angifna talen för äkta par och hushåll i länet och landsbygden böra höjas med ett i förhållande till folkmängden beräknadt antal af 584 äkta par och 531 hnshåll. Jfr noten å sida 184. För äldre år se sid. 159 och 160.

95 Vesternorrlands län:

96 178 Vesternorrlands län.

97 Vesternorrlands län. 179

98 180 Vesternorrlands län.

99 Vesternorrlands län. 181

100 182 Vesternorrlands län.

101 Vesternorrlands län. 183

102 184 Vesternorrlands län. Anmärkningar. I förut lemnade befolkningsuppgifter för Vesterbottens län (Statistisk Tidskrift, Band II, sida 52) äio ej inräknade för aren 1& Nordroalinga och Bjurholms socknar, som dock frän och med år 1810 tillhörde länet, hvadan de der meddelade siffrorna för länet och landsbygden böra ökaa med nedanstående tal, af hvilka de i kol. 7, 11 15, 19 och 20 icke kunnat frånskiljas de för kontraktet (Ångermanlands Norra) i dess helhet föreliggande uppgifterna, utan blifvit likasom äkta par och hushåll år 1815, jfr noten å sida 176, beräknade till 18'8 % af de för kontraktet uppgifna talen. För äldre år se sid. 159 och 160.

103 Jemtlands län:

104 186 Jemtlands län.

105 Jemtlands län. 187

106 188 Jemtlands län. Anmärkning. För äldre år se sid. 159 och 160. ett län, Jemtlands län. Jemtland och Herjedalen förenades ar 1810 till

107 Jemtlands län:

108 190 Jemtlands län.

109 Jemtlands län. 191 Stat. Tidskr. 88:e häftet. 3

110 192 Jemtlands län.

111 Jemtlands län. 193

112 194 Jemtlands län.

113 Jemtlands län. 195

114 196 Jemtlands län. Anmärkning. För äldre år se sid. 159 och 160. Jemtland och Herjedalen förenades år 1810 till ett lin, Jemtlands län.

115 Några anteckningar om jordens fruktbarhet i olika länder. Af Gustav Sundbårg. När i geografiska skildringar man finner vissa länder eller bygder från spanmålsodlingens synpunkt betecknade såsom»fruktbara», andra åter såsom»ofruktbara», föreställer man sig i allmänhet att de förra lemna en rikare skörd på ytenheten än de senare, men våra dagars jordbraksstatistik visar att detta långt ifrån alltid är händelsen. Afkastningens relativa storlek är nemligen beroende icke endast på jordens ursprungliga bördighet, utan kanske ännu mera på jordens skötsel. Och jordens medelaf kastning i ett land beror till en stor del äfven på graden af landets uppodling. Ett land, af hvilket blott en ringa del blifvit lagd under plog och således i regeln blott den bästa delen, kan lätteligen komma att visa en högre medelskörd på ytenheten, än ett land der odlingen sträckt sig till all jord, som öfver hufvud kan komma i fråga för sädesodling. En fullt noggrann jemförelse mellan olika länder i fråga om jordens fruktbarhet är således en sak, som icke låter sig göra blott dermed att man uträknar medelskörden pr hektar af åkern i det ena landet och i det andra. Icke desto mindre är medelskördens storlek i olika länder af intresse såväl för geografien som för nationalekonomien, såsom bildande en god utgångspunkt för ytterligare undersökningar. Om det visar sig att man i Ryssland skördar endast något öfver 5 deciton hvete pr hektar, men i Danmark 23 deciton, så kan man väl icke blott på grund af detta faktum sluta sig till att jordens fruktbarhet är fyra gånger större i Danmark än i Ryssland, men nämnda faktum är dock i och för sig af nog högt intresse att mana till en närmare undersökning af de förhållanden, genom hvilka en så utomordentlig skilnad kan uppkomma. För vinnande af några dylika utgångspunkter hafva vi sökt samla de data, som utan alltför tidsödande undersökningar äro att finna, rörande

116 198 Om jordens fruktbarhet i olika länder. skörden i medeltal pr hektar inom olika länder. För undvikande af vidlyftighet hafva vi inskränkt oss till de fyra säden, som för oss svenskar äro af väsentligt intresse, nemligen hvete, råg, korn och hafre. De källor, som begagnats, äro i första rummet Neumann-Spallarts förträffliga»tjebersichten der "Weltwirtschaft» (fem årgångar). Dernäst hafva anlitats de rikhaltiga samlingar af fakta, som innehållas i de engelska årliga»statistical Abstract for the principal and other foreign countries». Den engelska jordbruksstatistiken lemnar äfven åtskilliga upplysningar af intresse, liksom det år 1876 i Frankrike ntgifna arbetet >Statistique Internationale de TAgriculture», hvilket utgör ett n:r i serien af de publikationer, som utgifvits på föranstaltande af de statistiska kongresserna. Sistnämnda arbete måste dock användas med försigtighet, såsom tillkommet på en tid då en tillförlitlig jordbruksstatistik blott i ett fåtal länder existerade. För Sverige och Norge hafva vi anlitat hvartdera landets officiela jordbruksstatistik. I fråga om de olika sätt, hvarpå skördens storlek kan angifvas, har valts att beräkna densamma efter vigt, hvilket både i och för sig torde vara rationelast och dertill öfverensstämmer med den praxis, som mer och mer gör sig gällande i det dagliga lifvet. Då emellertid de flesta länders jordbruksstatistik ännu fasthåller det äldre beräkningssättet och alltså räknar i hektoliter, blott tyska rikets statistik angifver skörden uteslutande efter vigt, och de svenska årsväxtberättelserna medgifva en reduktion från hektoliter till vigtstal så har i det följande en mängd reduktioner från rymd till vigt måst företagas. Härvid hafva öfverallt de svenska medelvigtstalen för åren lagts till grund. Man ser nemligen af de spridda vigtsuppgifter, som Neumann-Spallart meddelar, att differenserna härutinnan mellan olika länder äro ganska obetydliga. Störst äro desamma möjligen i fråga om kornet, för hvilket sade i vårt eget land konstaterats en märkbar skilnad mellan Norrland och södra Sverige, det senare frambringande en åtskilligt tyngre vara än det förra. Yid alla reduktioner från rymd till vigt i det följande antages alltså en hektoliter hvete väga 77.6 kg, en hl råg 71.7 kg, en hl korn 62's kg och en hl hafre 47o kg. Såsom vigtsenhet för skörden pr hektar har användts den vigt, som i Frankrike kallas quintal métrique, i Tyskland doppelzentner och i Sverige deciton, alltså 100 kilogram. Denna vigtsenhet har redan gjort sig kraftigt gällande i det praktiska lifvet äfven i vårt land, fastän det mindre lämpliga namnet deciton ej höres så ofta utan man säger pr 100 kilogram e. d. i stället. Önskligt vore att denna vigtsenhet snart finge ett namn, som kunde blifva lika populärt som saken sjelf. Flere nya namn äro ock redan föreslagna; bland dem må nämnas metrisk centner, metereentner, hundravigt (förkortadt hv) o. s. v. Sistnämnda benämning

117 Om jordens fruktbarhet i olika länder. 199 synes oss hafva afgjorda företräden framför de andra. Den farhåga, som någon gång uttalats, att detta namn skulle leda till förvexling med det engelska hundredweight, hvilket är vid pass hälften af den svenska»hundravigten», torde ej få tillmätas större betydelse. Åtminstone har man icke sett att dylik förvexling göres mellan svensk och dansk tunna, svensk och tysk mil, svensk och engelsk fot o. s. v. Det engelska»hundredweight» skrifves för öfrigt, såsom bekant, cwt, hvarigenom faran för förvexling ytterligare minskas. Då emellertid namnet deciton ännu är lagstadgadt i Sverige, så måste vi tills vidare använda det, och det mått, hvarmed i det följande den relativa medelafkastningen kommer att mätas, är alltså: deciton per hektar. Vi skola först redogöra för förhållandena inom hvart och ett land för sig och derefter göra några kortfattade jemförande sammanställningar. Sverigre. Då den svenska jordbruksstatistiken icke tillåter en direkt beräkning af skördeafkastningen pr hektar, hafva vi sökt finna densamma på det sätt, att vi, delvis efter andra källor, sökt bestämma det normala utsädet pr hektar och derefter multiplicerat detta med årsväxtberättelsernas korntal samt slutligen reducerat till vigt med hjelp af vigtstalen pr hektoliter i samma årsväxtberättelser. Utsädet af hösthvete (i det följande fästa vi oss vid såväl hvete som råg endast vid höstsäden för beräkning af medelafkastningen) uppgifves af J. Arrhenius i hans jordbrukslära utgöra på väl skött och kraftig jord Och vid tidig sådd omkr. 18 till 20 kappar pr tunnland eller 1-9 a 2 - i hl pr har (10 kappar pr tid = l hl pr har); på svagare jord och vid sen sådd 24 ä 28 kappar pr tid, d. ä. 2-5 ä 2-9 hl pr har 1 ). Af höstråg sås enligt Arrhenius: af gammal fullt groddbar råg omkr kappar pr tid, eller 2-3 k 2-5 hl pr har, af finsk eller ritorkad råg 16 kappar pr tid eller l - 7 hl pr har; på mager och ogynsam jord sås ända till 1 tunna pr tid d. ä. 3-3 hl pr har. (Nogare räknadt är 1 tunna pr tid =3-34 hl pr har eller i det närmaste jemnt 3 1 /,). Tager man medeltalet mellan alla dessa uppgifter får man för hvetet 2'3 5 hl och för rågen 2-45 hl. Skilnaden är alltså ganska ringa. När härtill kommer att å många ställen finsk råg begagnas till utsäde, hvilken, såsom nämndes, sås mycket tunnt, synes man utan fara kunna antaga att utsädet af hvete och af råg pr hektar i rymdmått räknadt är enahanda. Huru högt detsamma bör sättas, torde kunna inhemtas af jordbruksstatistiken, som nppgifver att af all höstsäd, tagen under ett, nära 5 kft sås pr tid, alltså 2-6 hl pr har (1 kft pr tid =0'5 30 hl pr har). De blotta aritmetiska 1 ) I det nämnda arbetet af Arrbeniae bafvs oriktiga redavtionstal anrsndts rid evalrationen från gamla mätt till nya, nvadan de derstädes meddelade reducerade talen ej stämma med ofvanstaende.

118 200 Om jordens fruktbarhet i olika länder. Tab. 1. Skörden af hösthvete och höstråg i Sverige åren Korntal samt skörd per hektar. media mellan Arrhenius' siffror, hvilka utfalla något, om än obetydligt lägre, knnna naturligtvis icke tillmätas någon afgörande betydelse. I fråga om korn och hafre torde medelutsädet kunna beräknas på följande sätt. Arrhenius uppgifver att af korn utsås»något öfver 1 tunna pr tid», alltså åtminstone 3 4 hl pr har. De 720,000 hl korn, som enligt jordbruksstatistiken utsås, skulle alltså kräfva en åkervidd af 210,000 hektar. Utom korn och hafre äfvensom de obetydliga qvantiteterna af vårhvete och vårråg ingår också blandsäden bland vårstråsädena; af bland- 1) Beräknadt efter ett utsäde hvarje år af 2.6 hl pr har.

119 Om jordens fruktbarhet i olika länder. 201 Tab. 2. Skörden af korn och hafre i Sverige åren Korntal samt skörd per hektar. säd sås 350,000 hl, hvilket i rundt tal (jfr talen for hafren här nedan) torde kunna anses kräfva 90,000 hektar. För hafren återstå då af den för vårstråsäd använda jordvidden i rundt tal 800,000 hektar, och då af hafre utsås 3,260,000 hl, skulle medelutsädet pr har blifva vid pass 4 - i hl. Detta tal torde dock böra åtminstone i någon nian höjas, då Arrhenius sätter hafreutsädet till»omkr. 1 till l 1 /, tunna pr tid, ja på magrare jord ända till l 3 / 4 tunna», alltså pr hektar resp. 3-3, 5-o och 1) Beräknadt efter ett ntsäde hvarje år af 3'4 hl pr har. 2) Beräknadt efter ett utsäde hrarje ar af 4'ä hl pr har.

120 202 Om jordens fruktbarhet i olika länder. 5.8 kl, eller i medeltal 4.7 hl. Under sådana förhållanden torde medelutsädet af hafre kunna sättas till åtminstone 4.2 hl pr har. Efter det alltså vi trott oss kunna fixera utsädet pr hektar i Sverige till 2 6 hl af hvete, 2-6 hl af råg, 3-4 hl af korn och 4-2 hl af hafre, hafva upprättats förestående båda tabeller (n:r 1 och 2) öfver de relativa skördarna af dessa fyra säden i Sverige under de sexton åren , hvarvid korntal och vigtssiffror pr hl hemtats ur Arsväxtberättelserna. För hela perioden erhåller man följande aritmetiska medeltal: Korntal. Hl pr har. Kg pr hl. Dt pr bar. Hvete o. 15o. Råg i Korn l Hafre 6»s i. 12s. Vexlingarna för enskilda år äro, såsom af tabellerna synes, ganska betydande. Medeltalen för perioden äro i allmänhet icke obetydligt gynsammare än för tioårsperioden , med undantag blott för hafren. Vid en blick på tabellerna finner man också att flere af åren och utvisa synnerligen höga tal för höstsäden. Såsom ett anmärkningsvärdt förhållande må påpekas att hvetet gifvit mer än medelskörd (efter tioårsperiodens medeltal räknadt) under ej mindre än sex år i rad, eller åren Under sådana förhållanden torde medeltalen för perioden säkrare utvisa normala förhållanden, och hafva derför i det följande dessa fått representera Sverige vid internationela jemförelser. Af intresse är att sammanställa här funna resultat med den medelafkastning för svensk jord, som uppgifves af Arrhenius. En medelskörd utgör i deciton pr hektar: Enl. beräkn. här ofvan. Enligt Arrhenina. 1 ) Hvete 14s. 20. Råg 13l. 19. Korn Hafre Man ser lätt att Arrhenius i sina beräkningar haft ett jordbruk för ögonen, som står åtskilligt öfver hvad som ännu i vårt land kan sägas vara det normala. Störst är skilnaden märkvärdigt nog för höstsäden, för hvilken dock våra siffror torde vara ganska höga, såsom beräknade under antagande af ett temligen högt utsäde. Såsom maxima för resultatet af svenskt jordbruk angifver Arrhenius helt andra tal. Hvete, råg och hafre sägas kunna gifva ända till 12 1) Talen äro hemtade nr Arrhenina Jordbrukslära, fjerde npplagsn, tabellen tid. 340, med reduktion till nya mått.

121 Om jordens fruktbarhet i olika länder. 203 I nya mått skulle dessa skörde- tunnor pr tid och korn 10 tunnor. qvantiteter utgöra: Normalt enl. här gjorda beräkn. Dt pr har. Maximum enl. Arrhenius. Hl pr har. Dt pr har. Hvete s. Mg i. Korn Us. Hafre '7. Då vigten pr hl äfven torde kunna uppdrifvas öfver de här vid reduktionen använda talen, som utgöra medeltalen för åren , så skulle maximitalen af deciton kunna sättas ännu något högre. I allmänhet synes alltså som skulle svensk jord i bästa år kunna gifva öfver 30 dt hvete, 30 dt råg, öfver 20 dt korn och 20 dt hafre, allt pr hektar. De normala förhållandena stanna naturligtvis långt härunder. Det skulle vara af högt intresse att anställa en jemförelse mellan olika delar af Sverige; men kännedomen om utsädet pr har inom särskilda orter är alltför bristfällig att detta skulle låta sig göra. Så mycket synes dock vara visst, att en dylik jemförelse mången gång skulle utfalla öfverraskande för det allmänna föreställningssättet. Norrland skulle ingalunda stå sig sämst. Det bästa resultatet tyckes dock lemnas af Skåne, i synnerhet af Malmöhus län, i full öfrerensstämmelse med hvad man kunde vänta. Bohuslän har mycket höga korntal, "Västergötland deremot låga, och ännu lägre Vermland. Nonre- I»Statistiske Oplysninger vedkommende Norges Jordbrug og Fsedrift i Tiaarsperioden » finner man för sagda tid följande medeltal, hvilka här sammanställas med motsvarande tal för Sverige: Utsäde. Hl pr har. Korntal. Skörd pr hektar. Hl. Dt. 1 ) Hvete: Sverige os. 18s. 14s. Norge s. 17s. Såg: Sverige 2'60. 6" » l. Norge 2oo. 11-so Kor»: Sverige s. Norge 3-so Bafrt: Sverige ' Norge 5i Utsädet göres alltså något tunnare i Norge än hos oss när fråga är om råg, men betydligt tjockare af hafre. Skörden pr hektar är af alla säden åtskilligt högre än i Sverige. Här möter således genast ett af de oväntade resultat, på hvilka denna sida af jordbruksstatistiken är så rik. Att jordbruket verkligen skulle nått en högre utveckling i 1) Reduktionen till vigt är gjord med begagnande af de svenska vigtstalen pr hl.

122 204 Om jordens fruktbarhet i olika länder. Norge än i Sverige, I&rer väl ingen vilja påstå; deremot torde såsom möjliga orsaker till det funna faktum kunna anföras, att t. ex. den lilla åkervidd, som för närvarande brakas i Norge, blott är prima jord; att Norges högt utvecklade boskapsskötsel lemnar riklig gödseltillgång till den proportionsvis ringa åkervidden m. fl. Danmark. Man eger icke senare uppgifter än från 1881 angående arealen af för olika säden använd åkerjord i Danmark. Sammanställer man medelskörden under tioårsperioden med 1881 års arealsiffror, blifver resultatet att i Danmark skördas per hektar, jemfördt med i Sverige och i Norge: I Danmark. I Sverige. I Norge. Hl. Dt. Dt. Dt. Hvete ». 14s. 17s. Mg i Korn s Hafre Hvetet synes således i Danmark gifva synnerligen rika skördar, eller ända till öfver 60 % mera pr hektar än i Sverige. I fråga om rågen är skilnaden betydligt mindre, och i fråga om vårsäden synas Sverige och Danmark stå ungefär lika. Af alla säden utom hvete skördas mindre pr hektar i Danmark än i Norge! Danmarks b.veteskörd, 23-2 deciton pr hektar, är, såsom man i det följande skall finna, den högsta som från något land uppgifves. Om Finlands jordbruksförhållanden gifva våra källor mycket torftiga upplysningar. Enligt Statistique Intern, de 1'agriculture utgör medelafkastningen per hektar i Finland lös hl hvete, 15-2 hl råg, 19'9 hl korn och 19'6 hl hafre, eller i deciton räknadt, i enlighet med de svenska vigtstalen pr hl: hvete 12 - o dt, råg 10.9, korn 12-5 och hafre 9-2 dt. Neumann-Spallart meddelar data endast för åren 1875 och 1881, hvilka i allmänhet gifva ett något lägre resultat än det ofvanstående, utom för hafren, för hvilken talen nästan sammanfalla. I det hela synes medelafkastningen i Finland vara ej obetydligt lägre än i Sverige och Norge. Tyska riket eger en synnerligen omsorgsfullt utarbetad jordbruksstatistik, hvilken i sitt nuvarande skick synes datera sig från Såsom redan är nämndt, uppgifves skörden här endast efter vigt. Jemlikt senaste årgång af Statistisches Jahrbuch utgjorde medelskörden pr hektar under tioårsperioden : af hvete 13-3 dt, af råg 10o dt, af korn 13 i dt och af hafre 11-5 dt. Samtliga dessa tal äro något lägre än de svenska. Mellan landets olika delar är skilnaden ganska betydlig. Sålunda skördas af hvete i Mecklenburg-Schwerin 20-3 dt pr har, i Slesvig-Holstein 17s och i konungariket Sachsen 16"6 dt; i provinsen Ostprenssen deremot blott 9-7 och i Posen 10-1 dt. Af de tolf stora preussiska provinserna stodo under nioårsperioden Slesvig-Holstein