Nationella sektorsrådet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(6) Datum Diarienr 2016/473 Nationella sektorsrådet Tid: Plats: Deltagare: Antecknat av: Ärende , kl Söderåsen, Naturvårdsverkets lokaler, Vallhallavägen 195, Stockholm Herman Sundqvist Skogsstyrelsen, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet, Stefan Forsmark Sametinget, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Claes Svedlindh Naturvårdsverket, Per Olsson Havs- och vattenmyndigheten, Jan Terstad Naturskyddsföreningen, Göran Andersson Friluftsfrämjandet, Linda Berglund WWF, Ulf Sterler Svenska Jägareförbundet, Jonas Eriksson Norra skogsägarna, Olov Johansson Sveaskog. Skogsstyrelsen: Göran Rune, Jonas Löfstedt, Bo Hultgren, Tomas Mårtensson, Johan Wester, Erik Sollander, Hasse Bengtsson. Till punkt 6: Ingrid Tilly, Länsstyrelsen Värmland. Frånvarande: Hembygdsförbundet, Stora-Enso, Bergvik skog, Samernas Riksförbund, SLU, Skogsmaskinentreprenörerna, GS-facket, Ekoturismföreningen. Erik Sollander Innehåll/Resultat 1 Inledning Herman S hälsade välkomna, särskilt till Claes Svedlund från Naturvårdsverket som efterträder Anna-Helena Lindahl. En kort presentationsrunda hölls. Inga övriga frågor anmäldes. Herman S: Sammantaget är det rätt mycket skog i politiken nu. Arbetsgrupperna i Nationella skogsprogrammet har lämnat sina rapporter och de har remitterats av regeringen. Jag utgår från att många av er kommer att svara utförligt på remissen. Baserat på de underlagen kan regeringen komma att lägga en skogsproposition till vårriksdagen, men det kan även bli en skrivelse. Mitt intryck är att regeringskansliet tar frågan på stort allvar. Regeringen lanserade i somras ett antal samrådsgrupper, bl.a. en om cirkulär bioekonomi. Ansatsen hänger väl ihop med skogsprogrammet med ett tydligt fokus på produkter från skogen. Även i budgetproppen finns mycket skog. Skogspolitiken ligger fast, det finns en tydlig adress till skogsprogrammet, anslagen för formellt skydd av skog ökar och man annonserar en översyn av Artskyddsförordningen. Tidigare i år skrev Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen gemensamt till regeringen och bad om en översyn för att se till att den är effektiv, tillämpbar och rättssäker. Regeringen har nu kvitterat att man tar i frågan. Hur vet vi ännu inte. Sektorsdialog: Sedan 2014 träffar Skogsstyrelsen företags- och organisationsledningar för att på ett ordnat sätt föra en dialog om viktiga frågor. I somras publicerade vi ett meddelande med våra slutsatser hittills. Vi tycker dialogerna varit mycket nyttiga och avser Minnesanteckningar sektorsråd

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) Ärende 2 Översyn föreskrifter 29 skogsvårdslagen 3 Regeringsuppdrag Värdefulla skogar Innehåll/Resultat fortsätta med dem. För närvarande håller vi på med att se över hur vi kan förfina arbetssättet. Det är ju ett nytt skogspolitiskt instrument vi håller på att ta fram, så vi ser framför oss en period med ytterligare utveckling av arbetet. Vi håller även på att se över våra fasta råd. Vi överväger att stänga det uppdragsråd vi haft och hantera de frågorna mer övergripande i nationella sektorsrådet. Hasse B gjorde en kort bakgrundsbeskrivning och presenterade de förslag arbetsgruppen lägger (se bilaga 1). Förslagen kommer även att remitteras. Planen är att Skogsstyrelsens styrelse ska kunna fatta beslut i februari 2017 och att de nya föreskrifterna ska kunna träda i kraft den 1 april Diskussion Övergripande positivt att regelverket ses över och att man försöker förenkla. Hos delar av skogsbruket finns en oro över att förslagen kan leda till sämre skogshygien. Förslagen anges kunna få stora konsekvenser för enskilda markägare, men beskrivningen är väldigt kort och skulle behöva utvecklas. Att inte ha krav på att ta bort död barrved i områden med höga naturvärden ses av någon som tveksamt. Hur det kan komma sig att man i motsvarande regelverk i Finland accepterar 20 m3 död ved per ha medan vi i Sverige har gränsen 5 m3/ha togs också upp. Här ger forskningen svag ledning över var en gräns bör ligga och länderna har helt enkelt gjort olika bedömningar. Att myndigheterna har svårt att beskriva lämnad hänsyn i legala termer är en knepighet som kan få stora konsekvenser. Sammanfattning Herman S: Signalvärdet är också viktigt att tänka på. Vad gäller nivå på samhällets krav drar nog delförslagen åt olika håll. Tack bra hantering och diskussion som ger god ledning för oss framöver. Bo Hultgren: Se presentation, bilaga 2. Uppdraget genomförs i tät samverkan mellan Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Även gddragningarna är gemensamma. Vi har två delar i uppdraget. Dels revidera strategin för formellt skydd av skog och att ta fram underlag för nya etappmål för skydd av skog. Huvudanslaget har varit att ha dialog i etablerade kanaler med myndigheter organisationer och företag. Vi anordnade ett webbinarium 3 juni, ett forskarseminarium den 4 okt och igår, den 5 okt, en hearing. Vi nyttjar i stort all tillgänglig relevant data som finns. En datakälla vi saknar och som vållar oss problem är privatskogsbrukets frivilliga avsättningar. Det blir ingen formell remiss. Tiden för uppdraget är för knapp. Däremot är vi mycket tacksamma för synpunkter fram till den 14 oktober. Därefter har vi svårt att hantera dem. Diskussion I stort alla som yttrade sig var positiva till att arbetet genomförs och ser värdet av att ha ett strategiskt anslag för de formella

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) Ärende Innehåll/Resultat skyddsinstrumenten. Det stora flertalet gav också övergripande OK för grundanslagen i arbetet. Flera enskilda ståndpunkter kom upp som att det är nödvändigt att stärka arbetet med nyckelbiotopsrika fastigheter; en fundering om 500 m från tätort för att ge utökad vikt för rekreationsvärden är tillräckligt. Kanske det är bättre att utöka till säg 2 km, men ta bort många av de mindre tätorterna. Likaså bör konsekvensbeskrivningarna för enskilda markägare utvecklas. Flera var tveksamma eller kritiska till att myndigheterna inte har för avsikt att remittera vare sig strategin eller underlaget till nya etappmål. Särskilt strategin borde remitteras menade flera med visst eftertryck. I proppen står det skogsmark men strategin fokuserar på produktiv skogsmark. Hur kan det komma sig? Bo H: Vi hade gärna sett att strategin kunnat remitteras, men tiden i uppdraget är för snävt tilltagen. Vi har bett om en förlängning.. Frågan om produktiv skogsmark eller skogsmark tar vi med oss och återkopplar i samband med minnesanteckningarna. Sammanfattning Herman S: Hade vi kunnat skulle vi remitterat, men nu blir det svårt. Jag vill understryka vad Bo sa. Gör de inspel ni kan på det underlag som nu ligger! Återkoppling: I projektet har frågan om skogsmark eller produktiv skogsmark lyfts och kommer att hanteras av projektets styrgrupp. Vad gäller beskrivningen av nuläget kommer den att göras både för skogsmark och produktiv skogsmark. 4 Nyckelbiotoper Johan W: Vi har gjort en nulägesbeskrivning avseende nyckelbiotoper (se bilaga 3). Jag tror ni är väl insatta i bakgrunden. I nulägesbeskrivningen ingår en beskrivning av hur olika intressenter ser på frågan plus en faktasammanställning. Till det har vi ett förslag på fortsatt samverkan om nyckelbiotoper. I stort föreslår vi tre faser. En initieringsfas , en genomförandefas och en avslutande uppföljning och utvärdering under I förslaget ingår att vi gör halvårsvisa återrapporteringar till nationella sektorsrådet. Diskussion I stort alla som yttrade sig var positiva till arbetet. Det ses som en grund för att kunna ta sig an nyckelbiotopsfrågan. Förslagen till framtida process mottogs positivt. Rättssäkerheten för enskilda är viktig. Likaså att hålla isär inventeringen i sig, klara av att minska subjektiviteten i bedömningarna och till sist att hantera kunskapsunderlagen. Några menade att det behövs en ny ordnad nyckelbiotopsinventering. Sammanfattning

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) Ärende 5 Samverkansprocess skogsproduktion Innehåll/Resultat Herman S: Tack. Jag känner att vi har ett mycket starkt stöd för vårt förslag och vi går nu vidare med att sätta igång den presenterade fortsatta processen. Göran R: Vi har haft den här frågan uppe flera gånger. Inom regeringsuppdraget om adaptiv skogsskötsel genomförde vi en kunskapsplattform skogsproduktion. Där var ett förslag att starta upp en samverkansprocess om skogsproduktion. Vi höll ett första seminarium i maj. Huvudfrågorna var vad arbetet ska resultera i och hur processen ska drivas. Vi har ett grundförslag vi är tacksamma för att få era synpunkter på (se även bilaga 4). I korthet: Ett tydligt gemensamt ställningstagande kring skogsproduktion Överväga om det ska vara i form av mål för produktion eller produktionsåtgärder, eller i form av målbilder Åtgärdsprogram med åtgärder som specificerade aktörer bör vidta Samverkansprocessen arrangeras om för Dialog miljöhänsyn Processen ses som komplement till skogsprogrammet SKS anordnar ytterligare ett seminarium innan uppstart Adaptiva modellen bör prövas. Diskussion I stort var alla positiva till anslaget, men särskilt skogsbruket menade att skrivningarna i PMet är för passiva. OK att både ha med produktionsökande åtgärder och åtgärder för att minska avgång, men det är för mycket fokus på möjliga miljökonsekvenser. Att tajma in skogsprogrammet känns naturligt och är säkert klokt, men det finns inget skäl att vänta. Det här uppdraget har myndigheten redan. Håll det enkelt. Adaptiva modellen kan vara att komplicera i onödan. Flertalet saker här är rätt enkla. Viltfrågan är tung och måste ingå. Ska det vara ett seminarium i höst viktigt att bjuda in fort. Sammanfattning Herman S: Fokusera på det viktiga dvs att vi inte har konkreta mål med koppling till produktion. Ni kan lämna skriftliga synpunkter inom 2 veckor. Vi gör en inbjudan till nästa seminarium så snart vi kan. 6 Samlad ärendehantering Tomas M och Ingrid T gjorde en kort presentation av bakgrund och förslag för en samlad ärendehantering (se bilaga 5): Inledningsvis betonade man att det är ett gemensamt arbete mellan myndigheterna. Målet är att få en effektiv och sammanhållen kommunikation mellan skogsbruket och berörda myndigheter och därigenom totalt få en bättre måluppfyllnad. Tanken är att fortsätta utvecklingsarbetet under 2017 och 2018 och färdigställa systemen för relevanta ärendeflöden. Därefter tänker får det bli vidareutveckling efter krav och behov.

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) Ärende Innehåll/Resultat Projektet har behov av att få kontakt med rätt personer i skogsbruket som kan indikera vilka behov som finns och vad som är viktigast. Diskussion Flera från främst skogsbruket var mycket aktiva i diskussionen med specifika frågor. Kring fornlämningar vill skogsbruket att besluten från länsstyrelsen ska vara digitala, så de passar i skogsbrukets system. Det kommer systemet inte att klara nu, utan det får bli till nästa omgång. Hur snabbt kommer avverkningsanmälningarna in? Svaret är redan nu i höst. Flera kommenterade att länsstyrelserna ligger olika långt fram, vilket är en komplikation. Skogsbrukets olika aktörer använder också olika system och arbetssätt vilket också försvårar. En lösning för Skogsstyrelsen kan vara använda sektorsdialogerna visavi företagen för att reda ut vilka olika behov som finns och skapa förutsättningar för att problem kan lösas. Företag eller organisationer som är intresserade och vill veta mer kan vända sig till: Thomas Mårtensson: epost: thomas.martensson@skogsstyrelsen.se: Ingrid Tilly: epost: ingrid.tilly@lansstyrelsen.se Sammanfattning: Herman S: Tack för värdefulla synpunkter. 7 Information Herman S: Som vanligt några korta PM. Frågor? 7b: Utveckling av indikatorer Jonas E: Vi ser att det här är en extremt viktig fråga och tycker det är mycket olyckligt att tiden för samverkan är så kort. Även om nu tiden är kort borde det inte gå dra ihop ett skype-möte eller liknande? Herman S: Jag har stor förståelse för det det är viktig och tidsramen är snäv. Tydlig signal, och intressant möjlig lösning. Vi tittar på det. Linda B: Vilka sitter i samverkansgruppen. Herman S: Stor vikt på myndigheter. Vi återkopplar det i samband med minnesanteckningarna. (Se bilaga 6.) 7d: Regeringsuppdrag Jan T: Regeringsuppdraget om biologisk mångfald och kulturmiljö, del e: Grön infrastruktur. Skulle gärna se en lägesbeskrivning hur arbetet går. Gärna ett konkret län Herman S: Tack. Vi noterar det till nästa möte. Olof J: Främjande av anställning av nyanlända. Ni säger att skogsbruket bör engagera sig och göra något bra. Inom Sveaskog har vi tagit emot 35 praktikanter och 72 ungdomar. Vi ser att vi har nytta av det och att det här är ett område vi kan utveckla. Herman S: Tack. 8 Övriga frågor Nytt datum nästa möte sektorsrådet

6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) Ärende Innehåll/Resultat Herman S: Regeringskansliet avser anordna ett skogsprogramsmöte den 8 dec vilket kolliderar med utsatt dagrum. Kan vi ändra. Två förslag: Den 5 dec eller den 7 dec. Diskussion: Klar övervikt för den 7 dec. Herman: Tack: Då säger vi den 7 dec. 9 Avslutning Tack för ett givande möte. Vi ses igen den 7 december

7 Bilaga 1 Översyn av föreskrifterna till 29 skogsvårdslagen NATIONELLA SEKTORSRÅDET Varför? Erfarenhet av flertal stormar (Gudrun, Pär, Hilde, Ivar, Gorm) Externa synpunkter Prioritering av gran före tall Stor administrativ börda (föreskrifter, undantag) När behovet av skyddsåtgärder är som störst är möjligheterna att leva upp till bestämmelserna som minst NATIONELLA SEKTORSRÅDET

8 Förslag Bekämpningsområde i Götaland tas bort Bekämpningsområde i Norrland kvarstår Inga bekämpningsområden i framtiden Ta bort tallen ur föreskrifterna (alternativt höjd gräns för tall, alternativt oförändrat) Generellt undantag för områden med mycket höga naturvärden Ingen enkel urkopplingsmöjlighet (endast med ändrade föreskrifter) Anmälan ersätter ansökan om undantag NATIONELLA SEKTORSRÅDET Vad händer nu? Nationella sektorsrådet Föredragning GD Extern remiss november Beslut i styrelsen februari 2017 Ikraft 1 april 2017 NATIONELLA SEKTORSRÅDET

9 Förslag, lämpligt för en extern remiss? Bekämpningsområde i Götaland tas bort Bekämpningsområde i Norrland kvarstår Inga bekämpningsområden i framtiden Ta bort tallen ur föreskrifterna (alternativt höjd gräns för tall, alternativt oförändrat) Generellt undantag för områden med mycket höga naturvärden Ingen enkel urkopplingsmöjlighet (endast med ändrade föreskrifter) Anmälan ersätter ansökan om undantag NATIONELLA SEKTORSRÅDET

10 Bilaga 2 Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Nationella sektorsrådet Stockholm, Syfte Samla synpunkter och inspel från deltagarna på vägvalen i strategin Kortfattat presentera de huvudsakliga vägvalen, utvärdering av gamla strategin och nuläget 1

11 Uppdraget Säkerställa ett ändamålsenligt genomförande när det gäller etappmål om formellt skydd av skogsmark Utvärdering nationell strategi för formellt skydd av skog Revidering av strategi (ska hålla på lång sikt) Särskilt beakta skydd för friluftslivet och tätortsnära skogar Ny arealfördelning utifrån gällande etappmål ( ha) Konsekvensanalyser Strategidokument 2.0 (beslutas av myndigheterna) Bidra med relevant underlag för arbetet med att utveckla nya etappmål för skydd av skog. Nuläge kända värdefulla skogar (skyddat, undantaget och oskyddat) Kartläggningsbehov värdefulla skogar Relevanta slutsatser från utvärdering och revidering Skrivelse till Regeringskansliet för vidare arbete Etappmål om skydd av landområden, sötvattenområden och marina områden Skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkning. Formellt skydd ha Frivilliga avsättningar ha Till år

12 Tidplan - process Inledande möten, resursfrågor, samverkansfrågor, uppdragsdialog, projektdirektiv, projektplan april-juni Inledande analyser, geodataunderlag, utvärdering, dialog med berörda myndigheter och intressenter Utvärdering avslutas, chefsavstämningar, revidering påbörjas, arbete med underlag till regeringskansliet januarimars augustiseptember oktoberdecember Revidering avslutas, dialog med intressenter, konsekvensanalyser, skrivelse till regeringskansliet, färdigställande och beslutsberedning Aktiviteter Dialog via redan etablerade kanaler Samtal med utvalda myndigheter, org. och företag Enkätundersökningar Webbinarium 3 juni Seminarium forskare 4 oktober Hearing 5 oktober Nationellt skogligt sektorsråd 6 oktober Ingen formell remiss

13 Utvärdering & revidering utgångspunkter 2005 års strategi Kontrollstation 2009 Nya etappmål 2014 Arbete med grön infrastruktur och ekosystemtjänster Friluftspolitiska mål 2012 Parallellt arbete kring nyckelbiotoper och frivilliga avsättningar Har strategin styrt det formella skyddets utformning? Något ökande andel värdekärna i reservat under perioden Något ökande objektsstorlek efter strategins tillkomst Oklart om strategin har styrt mot prioriterade skogstyper p.g.a olika skärningar och regionala avvikelser Skadebilden i kända värdekärnor är inte minskande akuta hot styr prioriteringarna i förhållandevis hög grad 4

14 Styrkor att behålla Värdebaserad ansats Samverkan och dialog Landskapsperspektiv Internationell koppling Regional implementering Utvecklingsbehov Friluftsliv som skyddsmotiv Andra miljökvalitetsmål Hantering vid akut hotbild Dialog med skogens aktörer Koppling värdetrakter grön infrastruktur Koppling till EU:s naturvårdsdirektiv Hantering av nyckelbiotopsrika fastigheter 5

15 Oskyddade värdekärnor hektar kända oskyddade värdekärnor utanför formellt skydd på produktiv skogsmark nedanför gränsen för fjällnära skog Värdekärna: Ett sammanhängande skogsområde som bedöms ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. Formellt skyddad skog 2,2 2,3 1,0 1,4 1,0 1,6 2,2 2,4 % Nordboreal 1,3 1,6 1,9 0,8 Sydboreal 2,8 3,1 2,1 1,3 Boreonemoral 1,7 2,5 3,5 3,8 Nedanför fjällnära Utveckling Andel formellt skyddad produktiv skog 2003 Andel formellt skyddad produktiv skog 2008 Andel formellt skyddad produktiv skog 2015 (exkl. N2000) Andel formellt skyddad produktiv skog 2015 (inkl. N2000) Nemoral 6

16 Formellt skydd andel av produktiv skogsmark 44 % 2,3 % 1,9 % 3,1 % Nedanför fjällnära: 2,4 % 3,8 % Areal kända värdekärnor Summa areal värdekärna på produktiv skogsmark, 2015 Nemoral Boreonemoral Sydboreal Nordboreal 7

17 Kända och skyddade värdekärnor Summa areal känd och formellt skyddad värdekärna på produktiv skogsmark, 2015 Kända värdekärnor varav formellt skyddat Nemoral Boreonemoral Sydboreal Nordboreal Känt, skyddat och frivilligt avsatt Summa areal känd, formellt skyddad och frivilligt avsatt (redovisade FA) värdekärna på produktiv skogsmark, Kända värdekärnor Frivilliga avsättningar Formellt skyddat Nemoral Boreonemoral Sydboreal Nordboreal 8

18 Det långsiktiga behovet 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Andel känd oskyddad värdekärna 2015 (inkl. N2000) Andel frivilliga avsättningar 2016 Kortsiktigt skyddsbehov enl. Miljövårdsberedningen 1997 Långsiktigt skyddsbehov enl. Miljövårdsberedningen 1997 Nordboreal region Sydboreal region Boreonemoral region Nemoral region Prognos för etappmåluppfyllelse 2016 Preliminära arealer, ha Återstår Naturreservat, marklösen Naturvårdsavtal varav ekoparksavtal Biotopskyddsområden Fördelas per instrument och län Övk. Sveaskog Summa

19 Grundläggande skyddsmotiv Idag: Alla objekt ska ha en skogsbiologisk värdekärna i grunden. Prioritering sker i ett första steg efter objektens värde på beståndsnivå, ekologiska funktionalitet och om de tillhör en prioriterad skogstyp. De tre värdeaspekterna är jämställda. Förslag: Grundkravet på skogsbiologisk värdekärna består Värdena är alltjämt jämställda Funktionalitet kan komma att ges en bredare innebörd: konnektivitet även inom och mellan värdetrakter Skogsbiologiska värdekärnor Steg 1 = värdegrupp Skogsbiologiska bevarandevärden Beståndsnivå Funktionalitet Prioriterad skogstyp Urval Formellt skydd 10

20 Andra skyddsmotiv Idag: Friluftsliv, övriga miljökvalitetsmål och andra intressen är kompletterande skyddsmotiv som endast kan påverka rangordningen inom respektive skogsbiologisk värdegrupp inte överstyra skogsbiologiska värden i en högre prioriterad värdegrupp. Förslag: Skogsbiologiska värdekärnor inom 500 m från tätort ges ökad prioritet, jämte skogsbiologiska bevarandevärden Eventuell uppviktning av skogsbiologiska värdekärnor i anslutning till utpekade värdefulla vatten resp våtmarker Ingen justering för övriga mål och intressen Skogsbiologiska värdekärnor Steg 1 = värdegrupp Skogsbiologiska bevarandevärden Beståndsnivå Funktionalitet Prioriterad skogstyp Urval Steg 2 = rangordning Andra bevarandevärden Övriga miljömål Friluftsliv och rekreation Kulturmiljöer Rennäring Formellt skydd 11

21 Högre vikt för tätortsnära värdekärnor Vk helt eller delvis inom buffer ingår Vk utanför buffer ingår ej Tätortsavgränsning enl SCB Buffer 500 m runt tätort Praktiska prioriteringar Idag: - Nyckelbiotopsrika fastigheter lyfts fram som angelägna att arbeta med. Ingen särskild viktning, inget särskilt mål. - Omprioritering vid akut hotbild är en uttalad ambition. Förslag: Nationellt mål för nyckelbiotopsrika fastigheter (>5% NB på brukningsenheter <5 000 ha, min 3 ha) Arealen nyckelbiotop >5% i resp region beaktas prel. i arealfördelning Större restriktivitet i omprioritering vid akut hotbild 12

22 Arealfördelning Idag: Fördelning baseras på andel av areal oskyddad värdekärna + uppviktning ädellöv + nedviktning statliga skogar. Fördelning per län och instrument. Förslag: Övergripande principer i strategin, etappmålsarealer i bilaga Fördelning per län och instrument - ca ha återstår Andel oskyddad värdekärna + uppviktningar värdekärnor i ädellöv + ev. nyckelbiotopsrika, tätortsnära mm Ytterligare synpunkter? Senast 14 oktober till jonas.nordanstig@naturvardsverket.se bo.hultgren@skogsstyrelsen.se 13

23 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning nyckelbiotoper Nationella sektorsrådet NATIONELLA SEKTORSRÅDET, ÅÅÅÅ-MM-DD 1 Nulägesbeskrivning nyckelbiotoper projektets uppdrag Sammanställa en nulägesbeskrivning om dels hur olika intressenter ser på arbetet med nyckelbiotoper, dels ge en faktasammanställning om nuläget för nyckelbiotoper i skogen Syftet är att utveckla arbetet med nyckelbiotoper och att få en ökad samsyn om arbetet med och nuläget i skogen för nyckelbiotoper. NATIONELLA SEKTORSRÅDET,

24 Övergripande definition av nyckelbiotop En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö i dag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. NATIONELLA SEKTORSRÅDET, ÅÅÅÅ-MM-DD 3 Genomförande Extern referensgrupp Enkät för att få in underlag från externa intressenter (skogsbruk, ideella organisationer, myndigheter, forskning, certifiering m fl) Faktasammanställning med statistik om förekomst, fördelning, storlek, skydd, vad som händer med nyckelbiotoper mm Analys och slutsatser om nuläget, problem, oklarheter, möjligheter och utveckling mm NATIONELLA SEKTORSRÅDET,

25 Förekomst av nyckelbiotoper Arealen registrerade nyckelbiotoper uppgår till ca ha vilket motsvarar ungefär 2 % av produktiv skogsmark. En grov bedömning är att ungefär hälften av den totala arealen nyckelbiotop har registrerats. De största arealerna registrerade nyckelbiotoper finns i nordvästra Sverige. Den högsta arealandelen nyckelbiotop finns i Stockholms och Gotlands län Skogsstyrelsen nyregistrerar varje år ca 4000 hektar nyckelbiotop Ungefär 200 ha registrerade NB avverkas årligen liksom knappt 2000 ha oregistrerade NB (enligt hänsynsuppföljningen) NATIONELLA SEKTORSRÅDET, ÅÅÅÅ-MM-DD 5 Sammanfattande punkter Nyckelbiotoperna har betydelse i naturvårdsarbetet i skogen Nyckelbiotopsbegreppet, kritik mot tillämpningen Frivilliga avsättningar och formellt skydd är båda viktiga Kommunikation, motivation och positiva drivkrafter Konsekvenser av registrering av nyckelbiotoper Kompetensfrågorna viktiga, både hos skogsbruk och Skogsstyrelsen Nordvästra Sverige Fortsatt inventering Fortsatt samverkansprocess NATIONELLA SEKTORSRÅDET, ÅÅÅÅ-MM-DD 6 3

26 Förslag fortsatt samverkan om nyckelbiotoper Initieringsfas ( ) Samverkansgrupp utses med bred representation. Ca 10 deltagare Samverkansgruppens arbetssätt utformas gemensamt av gruppen Identifiering och prioritering av viktiga utvecklingsområden Förslag till åtgärder och åtaganden inom respektive område för olika aktörer. Koppling till och möjliga synergieffekter med andra pågående aktiviteter beskrivs liksom alternativa handlingsvägar och vilka konsekvenser de kan medföra. Genomförandefas ( ) Beslut av respektive aktör om vilka åtgärder som ska utföras för egen del och/eller i samverkan mellan andra, exempelvis gemensamma utvecklingsprojekt Åtgärder genomförs Uppföljning och utvärdering (2018) Åtgärder redovisas och följs upp Samlad utvärdering av samverkansprocessen NATIONELLA SEKTORSRÅDET, ÅÅÅÅ-MM-DD 7 Förslag till viktiga frågor som medskick Vid identifiering och prioritering av viktiga utvecklingsområden är det särskilt viktiga att hantera frågor om: Kompetens hos inventerare och annan skoglig personal, inom både myndigheter och skogsbruk Kommunikation och dialog mellan företag, skogsägare, myndigheter och övriga berörda aktörer, inklusive om ansvar och förväntningar på olika aktörer Fortsatt inventering, i landet som helhet Tillämpningen av nyckelbiotopsbegreppet och utveckling av kompletterande metoder i nordvästra Sverige Återrapportering till nationella sektorsrådet görs halvårsvis under processen. NATIONELLA SEKTORSRÅDET, ÅÅÅÅ-MM-DD 8 4

27 Bilaga 4 Samverkansprocess skogsproduktion Seminarium maj -16: Vad ska samverkansprocessen resultera i? Hur ska en samverkansprocessen drivas? Skogsstyrelsen återkommer under hösten! INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) ÅÅÅÅ-MM-DD (versionsdatum) 1 Samverkansprocess skogsproduktion Skogsstyrelsens förslag: Ett tydligt gemensamt ställningstagande kring skogsproduktion. Överväga om ställningstagandet ska uttryckas i form av tydliga mål för produktionen eller produktionsåtgärder, eller mer i form av målbilder Ett åtgärdsprogram arbetas fram - åtgärder som specificerade aktörer bör vidta för att förbättra skogsproduktionen i landet. Samverkansprocessen arrangeras på liknande sätt som dialog miljöhänsyn ett antal intressentsammansatta arbetsgrupper som under en tid får arbeta fram förslag inom sina olika områden Samverkansprocessen bör ses som ett komplement till skogsprogrammet Samverkansprocessen startas upp i slutet av mars 2017, när regeringen lagt en eventuell proposition om skogsprogrammet till riksdagen. Innan uppstart anordnar Skogsstyrelsen ytterligare ett seminarium starta processgrupp Adaptiva modellen bör prövas INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) ÅÅÅÅ-MM-DD (versionsdatum) 2 1

28 Samverkansprocess skogsproduktion Synpunkter på förslaget Kan Skogsstyrelsen gå vidare och bjuda in till ett uppstartsseminarium senare i höst? INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) ÅÅÅÅ-MM-DD (versionsdatum) 3 2

29 Bilaga 5 Gemensam inlämningsfunktion för skogsägare Samverkan för effektiva e-förvaltningslösningar En effektiv och sammanhållen kommunikation mellan skogsägaren (användaren) och myndigheterna avseende skogliga ärenden. Nationellt sektorsråd för skogliga frågor Disposition Kort bakgrund och var vi står idag Arbetet med fortsatt utveckling Diskussion kring prioritering av nya ärenden utifrån samhällsnytta och fortsatt samarbete 1

30 Kräver förbättringar i form av Användarcentrerat Tydligare digital ingång för samlade myndighets-kontakter rörande skogliga ärenden Snabbare och bättre återkoppling på inlämnade ärenden Snabbare och mer rättssäker handläggning av skogliga ärenden En effektiv och sammanhållen kommunikation mellan skogsbruket och myndigheter Bidra till effektivare administration i skogsbruket Bidra till att uppfylla skogs- och miljöpolitikens mål Skogsbrukets medverkan till hållbar utveckling Ger effekt i form av 2

31 Tjänster som lanseras i den nya funktionen i höst Anmäla avverkning Samråd och tillstånd kring påverkan på fornlämning Markavvattning samråd, dispens och tillstånd Fortsatt arbete Prioritera ärenden under hösten Utvecklingsarbete under 2017 och 2018 Färdigställt för relevanta ärendeflöden 2018 därefter vidareutveckling efter krav och behov 3

32 Kriterier för prioritering Prioriteringen ska ske utifrån största totala samhällsnytta Hela flödet på en gång Enkla ärenden med liten omfattning av bedömning Synpunkter på kriterier för prioritering av ärendetyper? Har ni förslag på vilka ärendetyper som ska prioriteras fram till 2018? 4

33 Diskussion kring fortsatt samarbete Hur får vi på bästa sätt in behov från er? Hur förankrar vi detta bredare hos er? Hur kan vi jobba tillsammans? 5

34 Bilaga 6 1(2) Datum Diarienr Enheten för policy och analys Erik Sollander Skogsstyrelsen, Jönköping erik.sollander@skogsstyrelsen.se Tfn Samverkansgrupp för miljömålen Samverkansgruppen har följande sammansättning: Namn Anders Granlund Andreas Hagnell Anna Karin Johansson Anna Maria Lundholm Annie Stålberg Annika Appelqvist Ann Sofie Moren Bernth Samuelsson Else Marie Mejersjö Eriksson Magnus Eriksson, Lisa Eva Alfredsson Eva Axelsson Gunnar Lindén Hans Flyman, Hélène Asp Henry Stegmayr Hilda Runsten Inger Strömdahl Jan Eksvärd Jan Persson Jan Terstad Jenny Ryman Jimmy Lundblad Kaisa Bendaher Karin Björklund Kent Wiberg Kerstin Blom Bokliden Kia Salin Lars Ove Lång Linda Kaneryd Lovisa Hagberg Organisation Sida SKL, Sveriges Kommuner och Landsting Livsmedelsverket Konsumentverket Upphandlingsmyndigheten Mynd för samhällsskydd och beredskap SLU SMHI Jordbruksverket RUS (länsstyrelsen) Naturvårdsverket Tillväxtanalys Exportkreditnämnden LRF Mynd för samhällsskydd och beredskap Strålsäkerhetsmyndigheten Folkhälsomyndigheten LRF Svenskt Näringsliv LRF Tillväxtverket Naturskyddsföreningen Transportstyrelsen Skogsstyrelsen SCB Folkhälsomyndigheten Kemi Sveriges kommuner o landsting Läkemedelsverket SGU Energimyndigheten WWF Bilaga 6 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

35 Skogsstyrelsen (2) Maggie Javelius, Mahmood Qaisar Manuela Notter Marcus Carlsson Reich, Marianne Jönsson Marie Blomé Mark Marissink Mats Svensson Mona Blomdin Persson Märet Engström Oskar Larsson Per Olov Ottosson Petra Ekblom Reidar Grundström Sofia Landstorp Sofie Adolfsson Torsten Allvar Ulrika Borg Ulrika Wennergren Ulrika Siira Viktor Lundborg Viveka Palm Naturvårdsverket RAÄ, Riksantikvarieämbetet Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kommerskollegium Strålsäkerhetsmyndigheten Naturvårdsverket HaV Kemi Länsstyrelsen Naturvårdsverket Statens Skolverk KEMI Sjöfartsverket Fortifikationsverket Boverket Lantmäteriet Sjöfartsverket Trafikverket HaV Försvarshögskolan SCB