Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Transkript

1 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 9 november 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD Företagshälsovården därför lyckas finsk modell

2 Rygginstitutet - Luleå Håkan Blom Tel: , Fax: lulea@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Sundsvall Helmut Kerschbaumer Tel: , Fax: sundsvall@rygginstitutet.se Korta väntetider Försäkringskassan i Sverige har avtal med oss så väl mött på alla Rygginstituten... till kvalitetssäkrad rehab Här är våra produkter och koder: 4 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/ a 4 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 00114/ d 2 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/ b 2 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 0014/ e 4 veckors whiplashsrehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/ a 8 veckors stressrelaterad rehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/ c 2 veckors stressrelaterad rehab, Spanien Avtalskod: FG 00114/ f Försäkringsmedicinsk utredning (FMU) Avtalskod: FG 00121/ a Arbetslivsinriktad utredning (ARU) Avtalskod: FG 00114/ a Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Stockholm Kjell Hedenus Tel: , Fax: vaxholm@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: , Fax: vaxjo@rygginstitutet.se Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: , Fax: inga-lill.astrom@rygginstitutet.se Apartado 192, ES Marbella Tel: Fax: centroforestal@telefonica.net. www rygginstitutet se

3 # 9 Varför måste vi äta träspagetti, undrar åttaåringen och petar runt i den gråbeigea fullkornspastan som hur mycket man än kokar den alltid blir för mycket al dente. För att det är nyttigt, svarar jag. Men det är inte gott! Den här äckliga spagettin äter vi aldrig när vi är i Frankrike. Nä, inga mathyllor är nog så nyttiga som i Sverige. Okej jag ska fundera på saken. En liten titt i skafferiet och där står både lättsockrad lingonsylt och ketchup. Observera lättsockrat, inte nåt med Mitt fullkornsliv ett tecken på ändrad attityd aspartam här inte. Men pannkakor med grahamsmjöl har jag gjort för sista gången. Betyget var Blääk. Dinkelkanelbullar törs jag bara inte tänka på. Och senast min gamle far bjöds på en rejält mörk fullkornsmacka fastnade den i halsen med kommentaren vad är detta - pressad jord med smör på?. Mitt nya lättsockrade fullkornsliv är dock ett tecken på att jag har ändrat attityd. Någon har alltså påverkat mig och fått mig att köpa lättsockrade produkter, fullkornsris och propagera för dinkel. Jag är ett levande bevis på att pr och kampanjer fungerar som vi skriver om på sidan 8. Det intressanta är att jag bara till viss del är trogen mina nya ideal. För när det kommer till kritan sitter jag här på kontoret och knaprar på kaffekarameller och smygäter salmiakpastiller. Men det vet ju inte mina barn om och därför borde inte heller min nya nyttiga mammaimage naggas i kanten. Catharina byström, chefredaktör HEMLIGT HEMLIGT 10 AKTUELLT Budgetspecial - Medfinansieringen avskaffas 5 - Nämnder och delegationer skrotas 6 - Nya krav på ohälsoarbetet 7 SÅ GJORDE VI Finland är världsbäst på företagshälsovård Försäkringskassan sneglar på Skatteverket för att se hur de jobbat med sina attityder PROBLEMLÖSARNA Hur hemligt är det? Om att diskutera enskilda ärenden i media 20 INTERVJU Yvonne Palm är chef för internrevisionen och älskar att bolla med siffror FOKUS Oeniga grindvakter ger höga ohälsotal Nu pekar alla siffror i sjukförsäkringen åt rätt håll 28 En bra försäkring - men inte för alla 29 ÅSIKTER Fel straffa Spara och gynna Slösa 30 Utsidan: Ni lockar fram våra sämsta sidor 32 NÄST SIST En helt vanlig dag på servicekontoret år PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 36 dagens socialförsäkring November 2006

4 hallå där... per Åkesson Nybliven chef för avdelningen för sjukförmåner på Försäkringskassans huvudkontor. Kan inte slita sig Du har nu varit chef för avdelningen för sjukförmåner i en dryg månad. Hur känns det? Alldeles utmärkt tack! Jag har försökt slita mig från socialförsäkringsvärlden, och har under de senaste tre åren varit kanslichef på Saco. Men det kan inte hjälpas det är väldigt roligt med socialförsäkringen, så det är kul att vara tillbaka. På Riksförsäkringsverket var du chef för pensionsavdelningen. Det är väl inte så vanligt att man byter försäkringsområde. Tröttnade du på pensionerna? Nej, pensioner är underbart! Men jag har faktiskt jobbat med de flesta förmåner. På Socialdepartementet har jag varit ansvarig för anslaget till försäkringskassorna och på Finansdepartementet kontaktperson för hela socialförsäkringen. Vilka skillnader märker du om du jämför med din tidigare tid här? Det är en annan stämning, ett annat förhållningssätt. Det känns att alla drar mer åt samma håll nu. Det är också tydligare fokus på kund och produktion som hänger ihop. Dessutom har vi nu tydligare mål och uppdrag. Försäkringskassan har jobbat bra hittills och det känns bra att få vara med på andra halvlek. Men andra halvlek lär bli betydligt svårare, eller? Ja, det kommer inte att gå av sig själv precis. Men jag är säker på att vi kan få ut mer av organisationen. Det betyder inte att varje enskild handläggare ska göra mer utan att det finns mer att göra vad gäller ledning, styrning och kvalitetsarbete. I budgetpropositionen fanns en hel del förslag på ditt område. Bäst och sämst? Det är bra att förslagen går i linje med vårt pågående utvecklingsarbete. Lite oroande är ekonomin.vi måste klara ohälsoarbetet med mindre pengar nästa år. Det är förstås mycket som är viktigt just nu, men nämn något! Att vi kan fortsätta att jobba effektivt med Pila, det vill säga pilotprojektet i Västmanland och Västra Götaland för att utreda alla långtidssjuka, och att hela landet kommer igång med det på ett bra sätt och i den takt som det är tänkt. Vad ska du göra idag? Jag ska träffa Cristina Husmark Pehrsson och Bettina Kashefi, det vill säga socialförsäkringsministern och statssekreteraren, och gå igenom läget på ohälsoområdet. Eva Lindén Familj: Sambo och två pojkar på 3 och 6 år. Bor: I Björkhagen strax söder om Stockholm. Intressen: Musik och Citroëner, är med i Citroënklubben. Foto: Eva Lindén dagens socialförsäkring November 2006

5 budgetspecial Medfinansieringen avskaffas men kundcentret blir kvar? Vid årsskiftet avskaffas medfinansieringen. Men det innebär inte nödvändigtvis att Försäkringskassans kundcenter för arbetsgivare i Åmål och Säffle läggs ned. Det finns en stor kompetens bland kundcentrets personal och det vore synd att inte ta tillvara den på något sätt, säger Kerstin Ekstrand Christiansson, chef för de nationellt koncentrerade verksamheterna, som nu tillsätter en snabbutredning. AKTUELLT på gång... Riksdag och departement 9/11 Socialförsäkringsutredningen. 1/12 Tandvårdsutredningen. 1/12 Rehabiliteringsutredningen. Försäkringskassans uppdrag 15/11 Plan för uppföljning, utvärdering och analys. I Försäkringskassan 15/11 Försäkringskassans styrelse sammanträder 4/12 Socialförsäkringsboken Årets tema är ungdomar. Business as usual. Medfinansieringen slopas, men i dagsläget är det ingen brist på arbetsuppgifter, säger kundcentrets chef Britt-Inger Olausson. I väntan på utredning rullar verksamheten på som vanligt. Efter beskedet i budgeten att medfinansieringen ska avskaffas har Kerstin Ekstrand Christiansson tillsatt en arbetsgrupp för att utreda vad som ska hända med kundcentret och dess 69 medarbetare. Hennes förhoppning är att kundcentret kan fortsätta att vara arbetsgivarnas ingång till Försäkringskassan. Kundcentret har överträffat arbetsgivarnas förväntningar, mycket beroende på att det finns ett väl utvecklat arbetssätt och kompetenta medarbetare. Förutom att kundcentret hanterar medfinansieringen, som nu slopas, så har det även andra arbetsuppgifter som att informera arbetsgivarna om sjukförsäkringen och ge generell information om övriga förmåner. Kundcentret handlägger även försäkringar för sjuklön och semesterlöneersättning och marknadsför dessutom självbetjäningstjänsterna. Vad borttagandet av administreringen av sjukförsäkringsavgiften kommer att innebära för exempelvis bemanning är ännu oklart. Kerstin Ekstrand Cristiansson vill avvakta utredningens besked. Kerstin Ekstrand Christiansson Det är viktigt att våra medarbetare får besked så snabbt som möjligt, säger hon. Kundcentrets chef Britt-Inger Olausson, framhåller att verksamheten rullar på som vanligt tills vidare. Beskedet om att medfinansieringen ska avskaffas har lett till en del missförstånd bland Försäkringskassans medarbetare. Ingen brist på arbetsuppgifter På sina håll finns en uppfattning att verksamheten ligger nere och man är osäker på om man kan hänvisa arbetsgivare till kundcentret. Uppdelningen i arbetsuppgifter mellan länen och kundcentret som togs fram vid starten gäller till dess annat meddelas. Och det är i dagsläget ingen brist på arbetsuppgifter, framhåller Britt-Inger Olausson. Förutom övrig service till arbetsgivarna återstår en hel del efterarbete med sjukförsäkringsavgiften. Dessutom kommer det in mellan 600 och 700 omprövningar per vecka. Christer Järild Foto: lotta lans I omvärlden 10/11 Att sälja hälsa är lönsamt Konferens om företagshälsovård. Arrangör är Arbets- och miljömedicin inom Stockholms läns landsting. 29/11 Handikappforskningens dag Arrangerar gör Harec (Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning) och Arbetslivsinstitutet. Bland annat ett seminarium om aktivitetsersättning. Plats: Malmö. 29/11 1/12 Riksstämman Läkarstämman i Göteborg. Försäkringskassan medverkar som utställare. Från FUT-delegationen till statssekreterare Bettina Kashefi har utsetts till statssekreterare hos socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson. Hon kommer närmast från tjänsten som huvudsekreterare och kanslichef i Delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen, FUT-delegationen. dagens socialförsäkring November 2006

6 AKTUELLT budgetspecial Nämnder och delegationer skrotas Medverkan av förtroendevalda inom socialförsäkringen försvinner. Regeringen föreslår att både socialförsäkringsnämnderna och försäkringsdelegationerna avvecklas. När nämnderna läggs ner är ännu oklart men delegationerna försvinner redan vid årsskiftet. Nämndernas avskaffande kortar handläggningstiderna kraftigt samtidigt som rättssäkerheten och kontrollen stärks, skriver regeringen i budgetpropositionen. Inriktningen är en skärpning jämfört med alliansens valmanifest och gemensamma motion i samband med vårpropositionen. Där var nämnderna kvar men skulle inte längre fatta beslut i frågor om sjuk- och aktivitetsersättning. Försäkringsdelegationerna nämndes inte då. Politiskt problematiskt De nuvarande socialförsäkringsnämndernas mandat går ut 31 mars Det innebär att nomineringsarbetet till de nya nämnderna måste påbörjas snarast om inte riksdagen snabbt fattar beslut om att nämnderna läggs ner i samband med att mandattiden går ut. Att bara förlänga de nuvarande ledamöternas I den finansplan som inleder budgetpropositionen utlovar regeringen krafttag mot fusk och överutnyttjande inom socialförsäkringen. Utökad och effektivare kontroll blir avgörande för såväl legitimiteten som finansieringen av trygghetssystemen. Dessutom måste felaktigt utbetalda ersättningar och bidrag återkrävas. Regeringen tänker se till att Försäkringskassan i högre grad prioriterar dessa frågor. Redan idag pågår arbete med ny straffrättslig reglering av bidragsbrott, översyn av återkravsreglerna och utvärdering av informationsutbytet mellan myndigheterna. Men det räcker inte anser regeringen och listar i finansplanen en rad åtgärder som ska förbättra regelverken, strama upp tillämpningen och effektivisera kontrollen. De stora förväntningarna på Försäkringskassan i budgetpropositionen när Försäkringsdelegationerna tillkom i samband med förstatligandet 2005 och fick tre huvudsakliga uppgifter. l Att bevaka att Försäkringskassans arbete i länet bedrivs effektivt och att årligen rapportortera till regeringen. l Att utse ledamöterna i socialförsäkringsnämnderna. l Att besluta om deltagande i samverkan kring rehabilitering och att företräda Försäkringskassan i samordningsförbunden. mandat i väntan på nedläggning vid ett senare tillfälle är politiskt problematiskt eftersom nämndernas sammansättning ska återspegla valresultatet. Idag finns ledamöter i nämnderna. Arbetet med nomineringarna är tillsammans med introduktionsutbildningen för de utsedda ett relativt resurskrävande arbete för Försäkringskassan. Snabb promemoria I budgeten ges inget argument för varför försäkringsdelegationerna ska avvecklas. Men i en snabbt framtagen promemoria från Socialdepartementet sägs dels att delegationerna skapar oklara ansvarsförhållanden, dels att det är olämpligt att en myndighet utövar tillsyn över den egna verksamheten. Ulla Y. Gustafsson (s) är ordförande i försäkringsdelegationen i Västra Götaland och i föreningen för Försäkringskassans förtroendevalda. Hon är mycket kritisk till regeringens förslag. Utan någon utvärdering tas all medborgarinsyn utöver riksdagens bort från socialförsäkringen och statens politiska medverkan i samordningsförbunden. Jag undrar varför regeringen så snabbt Hårdare kontroll ska minska fusket Regeringen föreslår i budgetpropositionen en rad åtgärder för att minska fusk och överutnyttjande inom socialförsäkringen. Stig Orustfjord det gäller att motverka fusk och överutnyttjande ska enligt Stig Orustfjord, försäkringsdirektör vid Försäkringskassan, ses mot bakgrund av resultaten det senaste året. Vi har fördubblat Kontrollen ska skärpas. våra insatser för att upptäcka och bekämpa brott. Vi hittar mycket i våra kontroller och antalet ärenden som är på väg till polis och åklagare har ökat med flera hundra procent, bland annat beroende på kontrollerna inom tillfällig föräldrapenning. Nästa steg är motsvarande kontroller på sjukskrivningssidan. Stig Orustfjord pekar också på att mycket arbete sker i delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT), som ska genomföra en rad planerade projekt nästa år. Flera av Försäkringskassans medarbetare är djupt involverade i FUT-arbetet. Sven-Erik Johansson vill försämra medborgarinsynen. Det är förvånande att de inte ger delegationerna en chans. Regeringen är inte ens intresserad av vad vi kommer fram till i vår granskning av hur Ulla Y. Gustafsson Försäkringskassan arbetar med handikappersättning och vårdbidrag och som var tänkt att redovisas i mars Med förslaget att avskaffa förtroendemannainflytandet tas det logiska sista steget i förstatligandet av försäkringskassorna som genomfördes Förtroendevalda har hittills alltid haft en plats inom socialförsäkringen. I kassastyrelserna, också efter 1955 då den allmänna sjukförsäkringen kom, och i socialförsäkringsnämnderna som efterträdde pensionsdelegationerna. Försäkringsdelegationerna instiftades vid förstatligandet för att garantera en fortsatt insyn på regional nivå. Anders Ljungberg Oklart om fortsatt arbetsmarknadssamverkan Att länsarbetsnämnderna läggs ned är knappast negativt för samverkan med Försäkringskassan, säger Lena Rönnestig, utredare på Försäkringskassans huvudkontor. Lena Rönnestig Men vi behöver en regional samarbetspart för våra länsorganisationer. Det är svårt att veta hur förändringarna inom arbetsmarknadsområdet slår. Samverkansmedlen räcker inte till för alla aktiviteter. Därför prioriteras tre områden: finansiell samordning, pilotverksamheten PILA och samverkan med Arbetsförmedlingen. Lena Rönnestig är orolig för att medlen inte ska räcka till för de prioriterade områdena och för att Frisam-aktiviteter, som samverkan med hälso- och sjukvården, nu står utan pengar. Ivan markowicz dagens socialförsäkring November 2006

7 budgetspecial Nya krav på ohälsoarbetet Bättre utredning av arbetsförmåga, tidiga insatser och försäkringsmässighet. Det är kärnan i budgetpropositionen när det gäller sjukförsäkringen. Det ligger väl i linje med vårt pågående utvecklingsarbete, säger Per Åkesson, avdelningschef på Försäkringskassans huvudkontor. Per Åkesson Det här måste Försäkringskassan bli bättre på Tillämpa stegmodellen fullt ut. Använda det särskilda läkarutlåtandet oftare. Ha utrett situationen efter ett års sjukskrivning. Analysera utvecklingen av långa sjukfall/sjukersättning. Komma till rätta med brister i beslutsunderlagen. Ha läkarintyg som bättre speglar vad den sjukskrivne kan göra. Den nya regeringen är inte nöjd med Försäkringskassans arbete. Det är för mycket av passivitet och väntan, och för lite av tidiga insatser och aktivitet, anser man. Samspelet mellan hälso- och sjukvården, arbetsgivarna och Försäkringskassan fungerar heller inte tillräckligt bra. Så förslagen i budgetpropositionen är många. En del har mer formen av löst uttalade ambitioner, som till exempel att individen ska få bättre rehabilitering och större inflytande. Annat är något mer preciserat men ändå återstår mycket att utreda. Det gäller exempelvis hur rehabiliteringsutredningarna ska hanteras. Det enda som sägs är att de ska genomföras inom fyra veckor (enligt regeringsförklaringen), men det är inte längre arbetsgivarna som ska ha ansvaret. Om ansvaret bara flyttas över till Försäkringskassan, eller om det samtidigt blir andra förändringar, återstår att se. Koordinatorer Regeringen vill också ha vad man kalllar för koordinatorer, som ska följa och driva rehabiliteringsprocessen och också kunna vara ett stöd för arbetsgivarna vad gäller rehabilitering. Enligt alliansens valmanifest handlar det om en mer ur budgetpropositionen I väntan på riktlinjer vid sjukskrivning ska en preliminär version tas fram. Pila, pilotprojektet i två län om insatser till långtidssjuka, ses över. Den finansiella samordningen av rehabilitering anpassas mer efter lokala behov. Alla arbetsgivare ska kunna begära läkarintyg från första dagen. Avsikten att låta en parlamentarisk utredning se över hela socialförsäkringen fullföljs av den nya regeringen. Halveringsmålet ersätts med ett mål som fokuserar mer på att få tillbaka sjukskrivna i arbete. Foto: ola andersson Att agera tidigt i sjukfallen det är ett av de viktigast budskapen i budgetpropositionen. Här diskuterar Helen Persson och Lisbeth Grönwall från Försäkringskassan i Blekinge samarbete med Jan Johansson på Volvo i Olofström. ny typ av tjänster inom Försäkringskassan. Många av förslagen handlar om att klarlägga och ta tillvara människors arbetsförmåga bättre både för att underlätta för enskilda individer att återgå i arbete, men också för att minska överutnyttjandet av sjukförsäkringen. Vad anser du om förslagen? Finns här överraskningar eller något som innebär ändrad inriktning av arbetet? Nej, varken eller egentligen, säger Per Åkesson, avdelningschef vid Försäkringskassans huvudkontor. Förslagen ligger i linje med vad vi själva jobbar för att åstadkomma, inte minst tidiga insatser i sjukfallen och bättre försäkringsmässighet. Det är bra att regeringen i många frågor håller dörren öppen för fortsatt Viktigt utanför Försäkringskassans ansvar Nystartsjobb. Personer som varit sjukskrivna/haft sjukersättning i mer än ett år kan anställas med lägre arbetsgivaravgift. Hälso- och sjukvården ska bli bättre dialog, och inte målar in sig i ett hörn. Jag räknar med att vi kan bidra med underlag och synpunkter. Kraven på Försäkringskassan ökar. Finns det tillräckliga resurser? Nja, lite bekymmersamt är att vi i praktiken får cirka 200 miljoner mindre nästa år. Vi har heller inte fått de extra pengar vi begärt för Pila-projektet. Så nu måste vi diskutera hur vi ska hantera detta. I princip måste allt som inte genomförs 1 januari 2007 (se information på intranätet) beredas/utredas innan beslut kan tas. Enligt uppgift från regeringskansliet är ambitionen att göra det skyndsamt så att, i de flesta fall, förändringar kan genomföras under 2007 eller 1 januari Eva Lindén på att bedöma arbetsförmåga när det gäller bl a lättare psykiska besvär. Tillgängligheten i vården ska öka. Företagshälsovården ska utnyttjas bättre. dagens socialförsäkring November 2006

8 AKTUELLT Ny ohälsokampanj Flyttar fokus till arbetsförmåga Försäkringskassan har precis dragit igång en ny ohälsokampanj. Temat är arbetsförmågan som grund för att få sjukpenning. Med TV-filmer och annonser ska kunskapen om sjukförsäkringen öka och attityderna till sjukskrivning förändras. Med kampanjen vill Försäkringskassan komma till rätta med missförstånden kring rätten till sjukpenning. Det övergripande budskapet är att sjukförsäkringen ger ersättning i den utsträckning arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, inget annat. Eller uttryckt på kampanjspråk: Vi frågar inte hur sjuk du är utan vilken arbetsförmåga du har. Det betyder inte att Försäkringskassan ifrågasätter läkarens diagnos utan att beslutet om ersättning, med läkarintyget som ett viktigt underlag, grundas på arbetsförmågan. Strategin bakom kampanjen är att ökad kunskap om sjukförsäkringen leder till förändrade attityder och därmed rätt förväntningar på Försäkringskassan. På sikt bidrar det till färre sjukfall och kortare sjukskrivningar. Den primära målgruppen är den yrkesverksamma allmänheten men budskapet riktar sig även till sjukvården, Mer information om ohälsokampanjen finns på Försäkringskassans intranät Fia under Kundmötet/Informationsaktiviteter. Där kommer även tevefilmerna att läggas ut. Vi får stöd i vårt arbete Margareta Wänglund, försäkringssekreterare ohälsofrågor vid försäkringskontoret i Härnösand hoppas att kampanjen ska leda till en attitydförändring. Det finns idag för lite förståelse för att Försäkringskassan ser till arbetsförmågan och inte till sjukdomen i sig. Att man kan gå till jobbet, trots att man inte fungerar fullt ut. Kollegan Hans Bergström hoppas att den ska ge en mer tydlig bild av vad försäkringen egentligen är till för. Den kommer säkert att bidra till en förståelse för vårt sätt att arbeta med rehabiliteringsfrågor och varför vi är mer ifrågasättande idag. De tror båda att kampanjen kan vara ett stöd när de talar med sjukskrivna. Kanske kan det leda till att de ser vad de faktiskt kan göra trots sin sjukdom, och inte bara det som de inte kan göra, säger Margareta Wänglund. De hoppas att kampanjen ska tas emot positivt. Om du blir sjuk är det viktigt att avgöra om det ändå finns någon möjlighet till fortsatt arbete. Det är nämligen arbetsförmågan, inte sjukdomen, som bestämmer om du har rätt till sjukpenning eller inte. Dessutom är chansen större att du kan komma tillbaka för fullt, om du är borta från jobbet så lite som möjligt. Men vissa sjukskrivna kan säkert känna sig jagade och tycka att vi inte tror på dem, trots sjukintyg, säger Margareta Wänglund. Skulle den väcka anstöt så kan det ändå vara bra med en debatt, säger Hans Bergström. På frågan hur man bemöter den som eventuellt känner sig kränkt av kampanjen svarar Hans Bergström: Jag kommer att försöka vara så tydlig och pedagogisk som jag kan när jag förklarar hur försäkringen fungerar. Om sedan budskapet i kampanjen är tillspetsat för att väcka uppmärksamhet gäller det att förklara det. Margareta Wänglund säger att det är viktigt att respektera de sjukskrivna och försöka förklara att Försäkringskassan inte ifrågasätter sjukdomen i sig, utan ser till möjligheten att arbeta ändå. samverkande myndigheter, arbetsgivare och fack. Allmänheten får ta del av budskapet genom ett par tevefilmer, i första hand i TV 4, medan arbetsgivare och vårdgivare nås genom annonser i fackpress och riktade utskick. Kampanjen kostar 15 miljoner kronor och pågår en bit in i december. Sven-Erik Johansson Inger Landberg Sven-Erik Johansson Margareta Wänglund Hans Bergström Kampanjen lönar sig Kampanjen är en del av vårt arbete med att minska ohälsan, säger Försäkringskassans informationsdirektör Inger Dunér. Vad ska kampanjen leda till? Genom att öka kunskapen om hur sjukförsäkringen fungerar vill vi förändra attityderna till sjukskrivning och skapa rätt förväntningar på Försäkringskassan. På Inger Dunér så sätt kan kampanjen stötta det dagliga arbetet med ohälsan. Räcker det med en kampanj? Nej, det är en av flera insatser. Det finns en lång rad andra aktiviteter, som till exempel avstämningsmöten. Varför är arbetsförmågan huvudbudskap? Den är central när vi bedömer rättten till ersättning. Bland allmänheten är kunskapen låg om att Försäkringskassan fokuserar på arbetsförmågan i stället för sjukdomen. Varför valde ni att göra en kampanj för att nå ut? Vi vill nå ut väldigt brett och på kort tid. Därför har vi också valt TV som huvudkanal. Hur kan medarbetarna bidra till kampanjen? De ska känna till kampanjen så att de kan fungera som ambassadörer för den. Alla medarbetare kommer inom kort få en folder om kampanjen. Vad är ett lyckat resultat? Att det sker en attitydförbättring. Det ska vi mäta och jämföra med resultaten från förra ohälsokampanjen. Det är även bra om det pratas om sjukdom och arbetsförmåga runt kaffebordet. Finns det några risker med kampanjen? Till exempel att någon känner sig kränkt. Så fort man sticker ut hakan får man räkna med att det kan dyka upp kritik. Vi har försökt gardera oss genom att testa allt material i förväg för att se vilka reaktioner det väcker och om det är begripligt. Vi har också varit måna om att undvika att högljutt basunera ut ett budskap. I stället förklarar vi lågmält vad som gäller i sjukförsäkringen. Jag har svårt att se hur man som enskild kan känna sig kränkt av det. Sven-Erik Johansson dagens socialförsäkring November 2006

9 Positivt om ny kundservice Nu finns konkreta förslag på hur Försäkringskassans service och kundbemötande ska bli bättre. En nationell telefonkundtjänst med ett och samma telefonnummer blir ingången för alla ärenden som kommer via telefon och e-post. Totalt ska de cirka 20 miljoner samtal som går direkt till handläggarna kunna skötas i kundtjänst där fler beslut ska kunna tas direkt i kundmötet. Därmed frigörs mer resurser till handläggarna och kunderna ska i stor utsträckning komma på bokade besök. Fler förmåner kommer att kunna handläggas koncentrerat och ett nytt kontorsnät för kundmöten föreslås också. DS frågade två län om hur förslaget tagits emot bland medarbetarna. bengt stjärnsten Länsdirektör i Gävleborg. 1. Vilka reaktioner får du från dina medarbetare just nu? Hur tas det här förslaget emot? 2. Hur tycker du att förslaget hänger ihop med planen om att alla län ska ha en geografisk organisation? Text:Catharina byström 1. Det har varit ganska lite synpunkter och reaktioner ännu så länge. Det är främst två slags reaktioner jag möter. Den ena är att man i stort sympatiserar med innehållet i förslaget. Man tycker att det verkar klokt. Det finns en del oro kring hur man tänker kring kontorsnätet och det finns frågor kring vad det här med generalistkompetensen egentligen betyder. Den andra reaktionen är att det är så mycket förändringar som skersamtidigt och hur hänger allt detta ihop? 2. Vi har inte en geografisk organisation idag. Men jag kan inte se någon motsättning i hur vi ska förbättra kundmötet och förslaget till en enhetlig geografisk organisation. Det ligger i linje så här långt. Visserligen behöver förslaget konkretiseras på vissa håll men i stort finns inte någon motsättning. åsa andersson, Länsdirektör Skåne 1. Det är ingen större storm av frågor. En hel del av förslagen kände vi igen och när det till exempel gäller nationell telefonkundtjänst är vi väldigt positiva till det här. Reaktionen är mer av slaget äntligen händer något. Vi vill alla arbeta i en modern myndighet och det är klart att vi vill att det ska bli enklare för kunden. Det finns givetvis några funderingar kring ökad koncentration. Vad innebär det för mitt jobb och blir det rikskoncentration eller länskoncentration? Vilka ärendeslag tänker man sig och så vidare. Många frågor finns också kring hur vi ska klara av den här förändringen ekonomiskt när vi vet hur snäva våra ramar ser ut idag. 2. Skåne har en geografisk organisation idag och att vi går mot det i hela landet med tydligt ansvar för kundmötet rimmar bra med förslaget. Med en ny geografisk organisation kan vi när som helst och med lätthet anpassa oss till en ny regionindelning av Sverige. Sen kan jag vara lite frågande till vissa detaljer i förslaget. Som exempelvis att vissa områden kan bli väldigt små eller att vi ska ha chefer för geografiska områden som kanske är utan handläggning och vad gör man då? Men det är detaljer och helheten är positiv. sedan sist på fia... Månadens viktigaste nyheter på Fia, Försäkringskassans intranät. 21 september Jämo granskar Försäkringskassan Försäkringskassan är en av 450 arbetsgivare som av Jämo uppmanas redovisa lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner. 26 september Omfattande försäkringsbedrägerier Bedrägerierna inom tillfällig föräldrapenning är högre än befarat, enligt ny studie. 29 september Extra insatser för bättre beslut Försäkringskassan genomför nu flera åtgärder efter Riksrevisionens kritik mot bristfälliga beslut. 4 oktober Premiär för koncentrerat bilstöd Förmånen bilstöd koncentreras och flyttar in i nya lokaler i Västervik. 7 oktober Ny minister vill reformera Nya socialförsäkringsminstern Cristina Husmark Pehrsson vill se över socialförsäkringen. 11 oktober Försäkringskassan allt friskare Försäkringskassan har lyckats nå målet för den interna sjukfrånvaron som nu ligger på 5 procent. Friskast är gotlänningarna. Nätverk mot hot och våld Länsstyrelsen i Östergötlands län harsamlat ett antal myndigheter, däribland Försäkringskassan, till ett nätverk mot hot och våld. Studiebesök och föreläsningar på respektive myndighet bidrar till att utveckla gemensamma metoder. Vi har bred erfarenhet av dessa frågor och känner väl igen situationerna, säger förvaltningsjurist Rolf Larsson, Försäkringskassan i Östergötland. Vi får inte överdriva Det är viktigt att hitta rätt nivå för diskussionen. Vi får inte överdriva hoten men vi måste samtidigt kunna försvara oss. Det gäller framförallt att arbeta förebyggande så att handläggarna känner till att hot förekommer och har en mental beredskap för det. Enligt Rolf Larsson har myndigheterna i nätverket olika erfarenheter och olika problem att tackla. Det finns myndigheter, kanske främst kronofogden, som kommit längre än vi med att identifiera och motarbeta hot och våld. Vi kommer säkert att ha nytta av deras erfarenheter i vårt fortsatta arbete. Brå (Brottsförebyggande rådet) använder nätverket som referensgrupp i arbetet med en ny handbok för tjänstemän som utsätts för hot och våld i jobbet. Sven-Erik Johansson Rolf Larsson 17 oktober När drevet går Bekräftande journalistik eller nyttig samhällsbevakning? Mediernas granskning prövar intervjuade medabetare hårt. 19 oktober Nya former för kundmötet Nationell kundtjänst och nytt kontorsnät. Det är några konkreta förslag som ska förbättra Försäkringskassans service, kundbemötande och kvalitet. 26 oktober Snabb hjälp med personalfrågor Den 1 november öppnar Försäkringskassans nya helpdesk och supportfunktion för HR-frågor. dagens socialförsäkring November 2006

10 Finland har Europas, och kanske världens, mest omfattande och reglerade företagshälsovård. Den bygger sin verksamhet på varje arbetsplats behov och har dessutom en viktig roll i sjukskrivningsprocessen. te xt: eva lindén foto: jussi nukari Bäst i världen på företagshälsovård I Helsingfors finns en modell för tidig återgång i arbete. Företagshälsovården är en central aktör genom hela processen allt ifrån att arbeta förebyggande till att stötta människor att komma tillbaka efter en lång sjukskrivning. Sjukfrånvaron i Finland låg och stabil Procent Sverige Finland 0 År Andel frånvarande i Finland och Sverige på grund av sjukdom/skada under en viss vecka. Källa: Arbetskraftsundersökningarna, Eurostat Så funkar finska företagshälsan Aino är barnskötare och jobbar på ett daghem i Helsingfors. Hon har länge känt av sin rygg, och under senare tid har det blivit allt värre. Flera gånger under kort tid har hon varit sjukledig, som det kallas i Finland. Hennes närmaste chef vill därför att de ska ha ett samtal och prata igenom situationen. Samtalet leder till att de kommer överens om att Aino ska kontakta företagshälsovården. En vecka senare träffar hon företagsläkaren och blir undersökt. Läkaren tycker att Aino ska gå till en av företagshälsovårdens sjukgymnaster, både för att få behandling och för att få hjälp att komma igång med egen träning. De bestämmer också att doktorn och sjukgymnasten ska komma till Ainos arbetsplats för att vara med och diskutera om något kan göras för att underlätta för Aino. Tre veckor senare är det dags för mötet som även föreståndaren för daghemmet deltar i. De kommer fram till att Aino under en period ska få arbeta på avdelningen för äldre barn. Hon ska också få större möjlighet att gå ifrån och vila en stund om hon behöver. Finland har ett nationellt sammanhållet system för företagshälsovård. Det bygger på en lag om förebyggande företagshälsovård, en utvecklad offentlig styrning och en samsyn mellan inblandade aktörer, bland andra arbetsmarknadens parter, Social och hälsovårdsministeriet, Folkpensionsanstalten och Arbetshälsoinstitutet. Alla arbetsgivare är skyldiga att anordna förebyggande företagshälsovård för sina anställda. De flesta köper också sjukvård. Egna företagare kan ansluta sig om de vill. Även om Aino inte tycker att det är helt lätt att träna på egen hand så går det bättre och bättre. Hon gör flera besök hos sjukgymnasten och får stöd i att inte ge upp. Och så småningom känner hon sig starkare i ryggen. Hon har också fått repetera kunskaperna om hur man lyfter. Efter sex månader går hon tillbaka till småbarnsavdelningen det är där hon helst vill jobba. Hennes ambition är att fortsätta träna på egen hand. Aino hade även kunnat gå till den vanliga primärvården eller till en privat mottagning med sin onda rygg. Nu var det hennes chef som tog initiativet, men hon hade troligen valt företagshäl- Här arbetar läkare och sjuksköterskor som har vidareutbildning i företagshälsovård, ibland också sjukgymnaster, psykologer m fl. 10 dagens socialförsäkring November 2006

11 sovården ändå. Där går det snabbt att få en tid, det kostar ingenting och dessutom vet hon att de känner till hennes arbetsplats, vilket hon tycker känns bra. En läkare och en sjukgymnast från företagshälsovården har varit där tidigare, och bland annat pratat om allergier och vad man ska tänka på när man lyfter. En gång kom en psykolog och hade samtal med hennes arbetsgrupp för att hjälpa till att reda ut en konflikt. Sturenkatu eller Sturegatan Just den här Aino finns inte i verkligheten, men så här kan det gå till när någon som är anställd i Helsingfors stad har anledning att besöka sin företagshälsovård. Det får jag veta när jag besöker företagshälsovårdscentralen på Sturenkatu, eller Sturegatan som den heter på svenska, en kvart med spårvagnen från Helsingfors centrum. I ett brunt fristående tegelhus jobbar ungefär 20 läkare och sjuksköterskor, 5 sjukgymnaster och 4 psykologer. De arbetar i team och erbjuder företagshälsovård för anställda framför allt inom barnomsorg, äldrevård och sjukvård, cirka personer inom arbetsenheter. Alla arbetsgivare i Finland är skyldiga att se till att de anställda har tillgång till förebyggande företagshälsovård. Men Helsingfors stad köper, som de flesta andra arbetsgivare, även sjukvård av företagshälsovården. På Sturegatan sysslar man i grova drag med förebyggande arbete till 40 procent och med sjukvård till 60 procent. För läkarnas del är andelen sjukvård högre, cirka 70 procent. Vad behöver arbetsplatsen Basen för verksamheten är att man tar reda på vad varje arbetsplats behöver, bland annat genom besök på arbetsplatserna. Tillsammans med arbetsgivaren och facket kommer man överens om en verksamhetsplan. Den kan handla om Fortsättning på nästa sida David Parland, psykolog, Carita Vyhtinen, hälsovårdare och Anne Larkimo, företagsläkare, servar en del av de anställda i Helsingfors med företagshälsovård. Kommunala hälsocentraler är skyldiga att erbjuda företagshälsovård men det finns också många privata serviceorgan som gör det. Stora företag kan ha egen företagshälsovård. Innehållet styrs av behoven på varje arbetsplats och slås fast i en verksamhetsplan. Finansieringen sker med avgifter från arbetsgivarna och löntagarna samt egna företagare. Arbetsgivarna får, enligt sjukförsäkringslagen, tillbaka 60 procent av sina kostnader för förebyggande företagshälsovård och 50 procent för sjukvård. Ungfär40 procent av verksamheten räknas till det förebyggande arbetet. Cirka 85 procent av arbetskraften har tillgång till företagshälsovård. Av anställda är andelen ca 90 procent. dagens socialförsäkring November

12 DEN FINSKA MODELLEN Viktigast att förhindra att Fortsättning från föregående sida att företagshälsovården ska informera och ge råd om hälsa och säkerhet, stötta arbetsplatsen till exempel vid organisationsförändringar, genomföra hälsokontroller eller kartlägga olika förhållanden på arbetsplatsen och föreslå förändringar. Ute på arbetsplatserna Över huvud taget är man mycket ute på arbetsplatserna, även för att hjälpa till att lösa enskilda medarbetares problem. Ofta arbetar man i par. Att förebyggande arbete är viktigt är självklart, säger Anne Larkimo, företagsläkare, och Carita Vyhtinen, sjuksköterska, eller företagshälsovårdare som det kallas när man har vidareutbildning i företagshälsovård. Men även sjukvården tycker de är viktig. Och till det finns flera skäl. När människor kommer till oss för att få hjälp med sina besvär så kan det samtidigt ge en kunskap om var det brister i arbetsmiljön, säger Anne Larkimo. Om exempelvis många städerskor inom en förvaltning har besvär så inser man ju att det måste vara något fel där. Och då kan vi hjälpa till att genomföra förbättringar. Ingen exakt gräns Dessutom går det inte att dra någon exakt gräns mellan förebyggande arbete och sjukvård, menar de. Och det skulle vara väldigt svårt att förklara för människor att de inte kan få hjälp med sin onda axel eller sin halsfluss här, säger Carita Vyhtinen. Det Psykologen David Parland har besökt ett daghem. Kännedom om arbetsplatserna är grundpelaren i finsk företagshälsovård. Så funkar finsk sjukskrivning Den obligatoriska sjuklöneperioden omfattar insjuknandedagen + 9 dagar. De flesta har dock sjuklön under 1 2 månader, med full lön. FPA ersätter arbetsgivarna för utbetald sjuklön efter den obligatoriska sjuklöneperioden. Efter sjuklöneperioden betalar FPA sjukpenning med högst 70 procent av deklarerad inkomst. Krav på läkarintyg gäller från 1:a eller 3:e dagen. Alla läkare har rätt att sjukskriva. När ett sjukfall pågått i 60 dagar måste FPA utreda rehabiliteringsbehovet. Initiativ till rehabilitering kan tas tidigare av den enskilde, företagsläkare eller annan läkare. Sjukpenning betalas ut för högst 300 dagar under en tvåårsperiod. Därefter kan den enskilde ansöka om sjukpension. 12 dagens socialförsäkring November 2006

13 HELSINGFORS STADS BILDBANK människor blir sjuka handlar ju om att man ska kunna gå tillbaka och arbeta så snart som möjligt. Sedan kan vi förstås inte klara all vård här, men väldigt mycket. Om det behövs kan vi köpa tre patientbesök för en och samma patient från annat håll, till exempel av en ortoped eller psykiatriker. Måste vi hänvisa vidare vet vi vart människor ska vända sig. Vi är också med och diskuterar och ger råd när det gäller rehabilitering. Rollen som rådgivare är viktig. När människor kommer till oss för att få hjälp med sina besvär så kan det samtidigt ge en kunskap om var det brister i arbetsmiljön Anne Larkimo, företagsläkare. Stress och konflikter David Parland är psykolog. För hans del består arbetet till ungefär en tredjedel av individuella samtal med anställda. Oftast rör det sig om 1 5 samtal, exempelvis om stress och konflikter. Men större delen av hans jobb är inte relaterat till enskilda individer utan sker i form av till exempel samtal med arbetsgrupper och ledningsgrupper ute på arbetsplatserna eller deltagande i olika projekt. Det kan handla om att stödja och utveckla teamarbete och ledarskap i samband med olika förändringar på en arbetsplats, säger han. Eller om att bidra till att minska sjukfrånvaron. Ofta arbetar jag tillsammans med en hälsovårdare, men även övriga teammedlemmar är viktiga samarbetspartners eftersom de samlar på sig information från besök på arbetsplatsen eller patientmottagningen. 30-dagarsgräns En viktig del av arbetet är att stödja människor att återgå i arbete så snart som möjligt efter en sjukskrivning eller i att kanske inte behöva bli sjukskrivna alls. I Helsingfors har man en modell som kallas för Tidigt stöd. Senast när en anställd har varit sjukskriven 30 dagar i sträck, eller 5 gånger under ett år, ska arbetsledaren ha ett samtal med personen och vid behov föreslå att företagshälsovården kopplas in, om inte detta redan skett. Målet är att jobba systematiskt, säger Anne Larkimo. Bland annat finns en mall för samtal och utredning som arbetsledaren fyller i tillsammans med den det gäller. Besöket på företagshälsovården leder ofta till ett trepartsmöte där den anställde, arbetsledaren och/eller en högre chef samt företagshälsovården deltar. Ett sådant möte sker oftast två fyra veckor efter det att jag har träffat patienten första gången, säger Anne Larkimo. Mötet går ut på att se om något kan förändras på jobbet, till exempel arbetsuppgifterna eller den fysiska arbetsmiljön. Arbetsgivaren kan också få en skriftlig bedömning av arbetsförmågan från oss. Sedan har vi ofta ett nytt möte för att följa upp att det fungerar som det är tänkt, eller diskutera en annan lösning om det inte har fungerat. Även när det är dags för någon att återvända till arbetet efter en lång sjukskrivning har företagshälsovården en central roll. Arbetsgivaren måste naturligtvis vara engagerad, men det är vi som har bäst möjlighet att bedöma hur mycket och med vad personen kan arbeta utan att riskera tillfrisknandet, säger Carita Vyhtinen. Är det något ni skulle vilja förbättra i ert arbete? Att besöka arbetsplatser och ha möten tar mycket tid. Vi har inte resurser att göra alla de arbetsplatsbesök vi skulle vilja, säger Anne Larkimo. Det finns också en risk att sjukvården tar plats på bekostnad av det förebyggande arbetet. Så vi försöker begränsa den för att kunna ägna oss mer åt förebyggande åtgärder och samverkan med arbetsgivarna. Det vill säga sådant som ingen annan gör. Helsingfors ligger bara en färjetur bort från Sverige, och ändå är det mycket som skiljer. Matti Lamberg, Social- och hälsovårdsministeriet: Är du nöjd med företagshälsovårdens sätt att fungera? Jo, men ingenting är så bra att det inte finns problem. Och vi har några stora problem. Det gäller dels svårigheten att nå de riktigt små företagen med bra företagshälsovård. I företagen med färre än fem anställda har bara hälften företagshälsovård. Det är också ett problem att allt fler stora företag lägger ner sina inbyggda enheter och i stället köper tjänster utifrån. De privata serviceföretagen har en aggressiv marknadsföring, men ofta inte samma kännedom om arbetsplatserna och olika risker. Det kan påverka så att innehållet blir sämre. Det blir också för mycket sjukvård, trots våra strikta krav. Vad är på gång nu för företagshälsovårdens del? Vi satsar mycket på utbildning och på att utveckla kvaliteten i arbetet. I största möjliga mån ska man använda sig av så kallade evidensbaserade åtgärder, det vill säga sådana åtgärder som man genom forskning och utvärdering vet har effekt. dagens socialförsäkring November

14 På Folkpensionsanstalten i Helsingfors träffade DS Pia Soini, Leila Andersin, Heikki Palomäki och Anneli Islander. Det är inte bara företagshälsovården som har en delvis annorlunda roll i Finland än i Sverige, det har också administrationen av sjukförsäkringen, det vill säga Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten (FPA) betalar både sjukpenning till enskilda och ersättning till arbetsgivare för sjuklön. Den så kallade grindvaktsfunktionen tycks traditionellt sett vara starkare i Finland. Det finns försäkringsmedicinska riktlinjer (dock ej rekommenderade sjukskrivningstider) liksom tydliga kriterier för när försäkringsläkarna ska granska underlagen från sjukskrivande läkare. Ett intryck är att läkarna bedömer mer strikt och enhetligt. De som förväntas göra tidiga insatser så som att diskutera förändrade arbetsuppgifter, omplacering med mera för att förebygga eller förkorta sjukfrånvaron, är företagshälsovården och arbetsgivarna. Det är de som tar initiativ till och har möten kring vad som behöver göras. Företagshälsan bidrar starkt till den låga sjukfrånvaron ringen fungerar, liksom att planera och stödja återgången i arbete, är framför allt företagshälsovårdens roll. En intressant fråga är hur 60-dagarsprövningen fungerar i praktiken. Görs den i tid och hur fungerar den? -Jo, den görs, säger Heikki Palomäki på FPAs huvudkontor i Helsingfors, annars kommer man inte vidare i datorsystemet. Men ofta brister kvaliteten. Vi har just inlett ett arbete för att utveckla verktyg för att bättre kunna bedöma arbetsförmågan. Ska träffa den sjukskrivne Ett förslag är att handläggaren vid behov helt enkelt ska träffa den sjukskrivne för att göra en intervju om arbetsförmågan. Annat som diskuteras är samarbete med arbetsgivaren, företagshälsovården och den behandlande läkaren. Men vi är fortfarande bara på idéstadiet, säger Leila Andersin, FPA. Bland annat måste vi noga utreda vilka begränsningar sekretessbestämmelserna innebär. Hur viktig är företagshälsovården för den låga sjukfrånvaron? Mycket viktig, säger Anneli Islander, FPA. Eftersom de arbetar både med tidiga insatser för att förhindra att människor blir sjukskrivna, med råd och stöd vid rehabilitering och med att stödja återgång i arbete. De ska också vara uppmärksamma på om det är läge för en person att helt byta arbete. Framöver skulle jag dock vilja se att det förebyggande arbetet sattes i främsta rummet på ett tydligare sätt. Foto: eva lindén Mer i bakgrunden FPA bedömer rätten till ersättning med hjälp av ett läkarutlåtande, men finns annars mer i bakgrunden än vad som är meningen att den svenska Försäkringskassan ska göra. Om inte behovet av rehabilitering har klarlagts till 60:e dagen i ett sjukfall så är det dock FPAs sak att göra det. Man har, i allmänhet, fortfarande ingen personlig kontakt med den sjukskrivne utan bedömningen sker utifrån ett mer omfattande medicinskt underlag, oftast från företagshälsovården. Nästa gång FPA agerar är vid 150 dagar. Då skickar man information om rehabilitering eller, om det är aktuellt, om pension. De olika formerna av rehabilitering är betydligt mer reglerade än i Sverige, och kan ordnas av olika aktörer, däribland FPA. Att följa upp hur rehabilite- Sjukfrånvaron ökar något i Finland Procent 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Partiell sjukpenning Partiell förtidspension Hel sjukpenning Hel förtidspension Sjukpenning + förtidspension nettodagar Finland Sverige Andel av befolkningen år i Finland och Sverige som fick sjukpenning och förtidspension Sjukpenning för arbetsskador/trafikolyckor är ej med för Finlands del (ökar antalet dagar med ca 10 procent). Statistiken ger inte hela bilden av frånvaro pga av ohälsa. Bl a är arbetslösheten högre i Finland och forskning visar att en stor del av de arbetslösa har nedsatt arbetsförmåga. KÄLLA. FPA/hELKA HYTTI 14 dagens socialförsäkring November 2006

15 Stanna hemma och bli frisk Om man är sjuk i Sverige är det bra att jobba så mycket som möjligt. I Finland bör man inte jobba alls. Så kan man om än lite tillspetsat uttrycka en skillnad i synen på sjukdom och arbetsförmåga, relaterat till deltidssjukskrivning. I Sverige är deltidssjukskrivning som alternativ till heltidssjukskrivning en självklarhet och uppmuntras på alla sätt. Så icke i Finland. Där existerar över huvud taget inte partiell sjukskrivning. Har en person ett medicinskt underlag som bekräftar sjukdom och arbetsförmåga så är hon sjuk. Då förväntas hon stanna hemma för att kunna tillfriskna så fort som möjligt. Vill hon avbryta sjukskrivningen får hon diskutera med behandlande läkare eller företagshälsovården om det är lämpligt. Vill hon börja arbeta, men inte på heltid, är enda möjligheten att ansöka om att få arbeta halvtid som arbetsträning/arbetsprövning, det vill säga som en form av rehabilitering. Men man bör komma ihåg, skriver Social och hälsovårdsministeriet i en skrift, att sjukledigheten är avsedd för vård och tillfrisknande. Ny möjlighet Från 1 januari 2007 blir det dock möjligt att vara sjukskriven på halvtid, men fortfarande bara som ett mjukare sätt att återgå i arbete efter lång sjukskrivning. Den sjukskrivne kan tidigast efter 60 dagars sjukskrivning ta initiativet. Men arbetsgivaren måste gå med på det, och företagshälsovården ska bedöma att det kan ske utan att hälsan äventyras. Varför är det inte en självklarhet att vara partiellt sjukskriven om man har viss arbetsförmåga? Arbetsmarknadens parter har inte varit intresserade, säger Anneli Isander på Folkpensionsanstalten. Man har ansett att det kan vara till nackdel för både den enskilde och arbetsgivaren. Den nya bestämmelsen om möjligheten att arbeta deltid under sjukledigheten är lite motsägelsefull. Om personen inte tycker att det fungerar så kan hon utan vidare återgå till hel sjukskrivning. Det vill säga personen anses vara helt arbetsoförmögen samtidigt som hon bedöms kunna arbeta halvtid. Rensa skrivbordet innan årets slut! Nuvarande ramavtal gällande köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster upphör vid årsskiftet. Arbetslivresurs är Din samarbetspartner i arbetet för att minska ohälsan. Vi har resurserna, kompetensen och åstadkommer bestående resultat. Vill du veta mer om våra tjänster kontakta oss på Med resurser för arbetslivet dagens socialförsäkring November

16 Välkommen till Försäkringskassan tittar på andra för att se om det finns något att lära. Det kan vara IKEA, Länsförsäkringar eller Apoteket. Eller, lite närmare den egna vardagen, andra myndigheter som Skatteverket. Vad kan vi hjälpa till med? Skatteverket beskrivs ofta som en framgångshistoria i förändringssammanhang. För att ta reda på vad de gjort för att nå denna status, vad de gör för att gå vidare och för att inte tappa taget besökte DS skattekontoret i Västerås. te xt: anders ljungberg Kontoret som är en del av Skatteverkets Mälardalsregion. (länsindelningen är historia för skatteförvaltningen). Skattekontoret är inrymt i en stor byggnad vid hamnen och påminner om ett fartyg. Christer Molin är ansvarig för processen för löpande service i Mälardalsregionen som arbetar med alla typer av möten med medborgare och företagare; det personliga, i telefonen, det skriftliga och över Internet. Han är dessutom chef för ga förtroende. Ett tillfälle att få acceptans för skattesystemet. Vi utgår ifrån att alla vill göra rätt och vår viktigaste uppgift är att hjälpa folk att göra rätt för sig. Man ska uppleva att det är lätt att göra rätt. Allt nöjdare Medborgarna, kunderna, blir allt nöjdare med Skatteverket. Den positiva betygskurvan pekar stadigt och långsiktigt uppåt. I Uppsala och Västerås gjordes en uppföljning kring deklarationsveckorna under våren och försommaren. Fyra av fem tycker att vi är trevliga, glada, snabba, lyhörda, kunniga, hjälpsamma och effektiva, läser en påtagligt nöjd Christer Molin ur sina papper. Vi är förstås jättestolta över att få ett sådant kvitto. Personalens attityder är avgörande och när expeditionerna, kundtjänsten, ska bemannas letar man efter rätt personer. Att arbeta där får inte längre ses som en bisyssla eller som ett mindre 16 skattekontoret i Eskilstuna. Modellen att vid sidan av de produktionsprocesserna, ha en fjärde för löpande service som går tvärs över de andra är inte påbjuden uppifrån och finns inte i alla regioner. Uppifrån har bara påbjudits att det är viktigt att jobba med starkt kundfokus. När kom vändpunkten i servicetänkandet frågar jag Christer Molin. Svaret överraskar en aning. Jag hade väntat mig något i stil med mitten av 80-talet men Christer Molin säger. Någonstans mellan 2002 och Det är då jag tycker att den stora omsvängningen kom för oss. Visserligen hade vi kundfokus även tidigare men det var nu vi verkligen satte kunden i centrum. Vi fokuserade på våra attityder och började också medvetet och strukturerat arbeta för att förändra dem. Christer Molin talar mycket om mötet som förstås inte behöver ske ansikte mot ansikte. Varje möte är ett tillfälle att bygdagens socialförsäkring November 2006

17 Skatteverket foto: peter arwidi kvalificerat arbete utan ett viktigt jobb som också är på väg att uppvärderas lönemässigt, enligt Christer Molin. Vänt på kuttingen Vi har vänt på kuttingen, säger han. För att få arbeta i expeditionen ska man vara bra på bemötande, man ska vara en god lyssnare osv. Den som jobbar i expeditionen ska tycka om att möta kunderna. Huvuduppgiften är bemötandet, det är det som är deras profession. Trycket på expeditionerna, liksom på telefonkundtjänsten, varierar. Vid toppar, som i deklarationstider, måste det fyllas på med personal som till vardags har andra uppgifter. Det är inte alltid så lätt. På huvudkontoret i Solna har jag några dagar tidigare fått höra att telefonitjänsten är ett problemområde och att det finns kritik från kunderna. Viljan att regionalt släppa till personal till telefonin vid arbetstoppar är inte den bästa. Christer Molin håller med om att det krävs resurser för att klara problemet. Ett fast kontorsstöd kan vara lösningen, menar han. De som ska rycka in vid arbetstoppar ska vara speciellt utvalda som ska tycka att detta är en viktig arbetsuppgift. Personalen i expeditionen ska tycka om att möta kunderna. Det är bemötandet som är deras profession, säger Christer Molin, ansvarig för processen för löpande service i Mälardalsregionen. Attitydpåverkan Mälardalsregionens processgrupp för löpande service består av såväl chefer som personal från expeditionerna. På så sätt når budskapet ut både via cheferna och de anställda. De arbetar med attitydpåverkande aktiviteter som till exempel större seminarier. Men det räcker inte. Attitydpåverkan måste med i det dagliga arbetet. Just nu låter man personalen i expeditionerna ställas inför olika fall där de får tillfälle att diskutera olika aspekter i arbetet. Det behövs ett ständigt underhållsarbete, personalen måste få ny energi. En annan metod som prövats inom skatteupplysningen är att coacher arbetar med medlyssning som ett sätt att utveckla medarbetarna. Utveckling och förändring är inget Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring November

18 Postadress Skatteupplysningen WISTAD Inkomster - Tjänst Lön, förmåner, sjukpenning m.m. Kostnadsersättningar Allmän pension och tjänstepension Privat pension och livränta Andra inkomster som inte är pensionsgrundande Inkomster, t.ex. hobby, som du själv ska betala egenavgifter för Inkomst enligt blankett K10 eller K4C 2 3 Avdrag - Tjänst Resor till och från arbetet Du får avdrag endast för den del som hemresor Övriga utgifter Du får avdrag endast för den del som Allmänna avdrag Pensionssparande m.m. NRV HB FÅM Innan du fyller i ruta 56 eller 57, läs i Dags att deklarera på sidan 11. Annars är det risk att du får fel skatt P Person-/Organisationsnummer Kapital Ränteinkomster, utdelningar m.m. Överskott vid uthyrning av privatbostad Avdrag för ränteutgifter m.m. Kapitalvinst Kapitalförlust 5 Tillgångar Skulder 6 Småhus eller tomt för Förmögenhet Skatteunderlag för kapitalförsäkring Skatteunderlag för pensionsförsäkring 7 1,0 % småhus 0,5 % Privatbostad i utlandet 1,0 % Fåmansföretag Person-/Organisationsnummer Näringsverksamhet Överskott av aktiv näringsverksamhet Underskott av aktiv näringsverksamhet Överskott av passiv näringsverksamhet Underskott av passiv näringsverksamhet Inkomster för vilka uppdragsgivare betalar socialavgifter Underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader Underlag för expansionsfondsskatt Underlag för avkastningsskatt på pensionskostnader 9 Underskrift Andersson, Margareta PARKGATAN WISTAD Avdrag för förvaltningsutgifter Du får avdrag endast för den del som överstiger kr. Fyll i totalbeloppet. (Skatteverket minskar automatiskt ditt avdrag med kr.) Du fyller i din förmögenhet Räntefördelning Positiv räntefördelning Belopp från kod 877 på N6 eller N3A Negativ räntefördelning Belopp från kod 862 på N6 eller N3A Har du tittat på specifikationen om du kan deklarera Det är både enkelt och säkert! 15 Tax.år 2006 Enskild verksamhet Handelsbolag Enskild verksamhet Handelsbolag Enskild verksamhet Handelsbolag Enskild verksamhet Handelsbolag om du ska sambeskattas och om Bruttoinkomst Kostnader Anställdas Eget Ökning Minskning Sambeskattads personnummer L Underskott av aktiv näringsverksamhet som du får kvitta mot förvärvsinkomst. Underskott som du redovisar här ska inte redovisas i rutorna 125 eller Generellt nedsättningsbelopp Regionalt nedsättningsbelopp - endast nedsättningsberättigad näringsverksamhet i stödområde. 12 Hyreshus, bostäder/ Tomt för hyreshus Hyreshus, lokaler Moms Moms som du inte ska redovisa i skattedeklarationen 13 Industri- eller elproduktionsenhet Telefonnummer arbetet 0,5 % 0,25 % 1,0 % 0,5 % Utgående Avdragsgill ingående Fortsättning från föregående sida nytt i myndighetssverige. Moden kommer och går. Ibland råder centralism, vid andra tillfällen är decentralisering det enda rätta. Ibland ska personalen vara generalister, ibland hyllas specialisten. Pendeln slår fram och tillbaka. Men när jag frågar var pendeln befinner sig i rörelsen mellan service och kontroll inom Skatteverket får jag inget svar. Christer Molin vill inte kännas vid pendelmetaforen. Alla vill göra rätt Backar vi tio femton år var synen på förhållandet service kontroll att det var en vågskål som skulle vara i balans. Idag är vår utgångspunkt att alla vill göra rätt. Service och kontroll samtidigt. Skatteverket gör riskvärderingar för att hitta områden eller grupper där fusk, skattefel, kan förekomma. Resultatet behöver dock inte bli kontrollinsatser utan kan lika gärna bli mer information till vissa grupper. Till exempel finns i regionen tre nyföretagarsektioner. Nya företagare är en grupp som behöver stöd och information. Precis som Försäkringskassan vill Skatteverket styra kunderna till andra möten än de personliga. Men vill kunderna komma får de naturligtvis det. I till exempel Södertälje ökar besöken. Det är en invandrartät kommun och för många är det personliga mötet bästa sättet att få svar på sina frågor. Kundsynpunkt gav resultat Just i Södertälje bedrivs för närvarande en utvecklingsinsats kallad utländska språk för att finna vägar att utveckla arbetet med människor som inte talar svenska. Det är viktigt att det blir rätt från början även för icke svensktalande. Med hjälp av professionella tolkar ges information och stöd på arabiska, assyriska/syrianska och finska. Projektet är för övrigt ett resultat av en kundsynpunkt lämnad på Skatteverkets hemsida. Skatteverket står inför en tuff uppgift. Idag finns folkbokföringen vid hundra kontor runt om i landet ska det vara koncentrerat till 19 orter. Denna koncentration ska genomföras utan att man tummar på den goda servicen. Kunskapen måste finnas kvar när medborgarna ställer frågor. De handläggare som blir kvar måste också behärska frågorna kring folkbokföringen. Det räcker inte med ett bra bemötande om inte kompetensen finns. SKV 2000 K utgåva Enklare kan det Spara den ena som kopia! Allmän självdeklaration enligt lagen SFS 2001:1227 Den allt enklare självdeklarationen har spelat en viktig roll för att förändra bilden av Skatteverket. Och 2008 ska det bli ännu enklare. Har vi inga synpunkter på beräkningarna på deklarationsblanketten är saken klar. Inte ens en underskrift behövs. SKATTEKONTORET I WISTAD BOX 123 Senast tisdagen den 2 maj 2006 ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Läs först i "Dags att deklarera" hur du ska fylla i blanketten. Kontrollera belopp som Skatteverket fyllt i. Om en uppgift är fel, stryk över den och fyll i rätt totalbelopp i vit ruta. Ändra eller lägg till uppgifter endast i vit ruta. överstiger kr. Fyll i totalbeloppet. (Skatteverket minskar automatiskt ditt avdrag med kr.) Tjänsteresor Tillfälligt arbete, dubbel bosättning och överstiger kr. Fyll i totalbeloppet. (Skatteverket minskar automatiskt ditt avdrag med kr.) Skriv under på baksidan! Inkomstdeklaration Inkomståret Region Kontor Sektion Grupp Person-/Organisationsnummer Tax.år Detta gröna fält gäller enbart näringsverksamhet din, din makes/registrerade partners och dina hemmavarande barns sammanlagda förmögenhet överstiger kr. om du inte ska sambeskattas och om din och dina hemmavarande barns sammanlagda förmögenhet överstiger kr. Läs i "Dags att deklarera" på sidan 12 om hur barns förmögenhet redovisas. Utländsk försäkring - Avkastningsskatt Underlag för fastighetsskatt Övriga upplysningar Allmänna avdrag (näringsverksamhet) Nedsättning av egenavgifter Underlag för fastighetsskatt Obs! Om du lämnar N-blanketter eller blankett K10 elektroniskt ska du inte skicka samma bilagor på papper. Vänta ett tag! via telefon, sms eller Internet i stället? Namnteckning Telefonnummer bostaden Spara den ena blanketten som kopia! Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Regelnämnd. Detta tysta medgivandet är något vi velat ha länge, säger Björn Thärnström, seniorkonsult vid kommunikationsstaben vid Skatteverkets huvudkontor. Är våra uppgifter korrekta så ska folk inte behöva göra något utan det ska räcka med ett tyst godkännande. Vi vill inte ha in fem miljoner blanketter som ska lagras i ett bergrum i sex år. Skatteverket ligger i Solna, vid gränsen mot Sundbyberg. Där har det legat sedan dåvarande finansministern, den legendariske Gunnar Sträng en gång så beslöt. E-tjänsterna: Deklarationen är storsäljaren, konstaterar Björn Thärnström. Hela ärendet kan klaras av elektroniskt. Sedan länge finns en rikstäckande skatteupplysning med gemensamt nummer. Samhällsinformationen: Redan 1972 började Riksskatteverket, som det då hette, att skicka ut förtryckta deklarationsblanketter. Då kom broschyren Dags att deklarera, idag ett välkänt varumärke som blivit en förebild för annan myndighetsinformation. Innan fick man gå till banken och hämta blanketter. Vi var tidigt ute, säger Björn Thärnström. Dags att deklarera var en av de första stora samhällsinformationskampanjerna. Bara högertrafikkampanjen var före. Vi har frågat om vi kan dra in broschyren. Men nej, folk vill ha den kvar. Den förenklade deklarationsblanketten: 1987 kom den första, den med en ruta att kryssa i bredvid underskriften. Krysset fanns bara av pedagogiska skäl, avslöjar Björn Thärnström, folk måste få göra något. Sedan 1995 en blankett för alla. Jag träffar Björn Thärnström för att försöka få svar på frågan varför Försäkringskassan och andra myndigheter sneglar på Skatteverket när den egna verksamheten stöps om för att bli modernare och populärare bland medborgarna, kunderna. Björn Thärnström har varit med och arbetet med informationsfrågor i olika former sedan 1971 då Riksskatteverket bildades, bland annat som informationschef under närmare 20 år. Det var då som resan mot den myndighet som idag får bra betyg av medborgarna på allvar tog fart. Lång resa Skatteverkets förändringsresa har varit längre och inte så dramatisk som Försäkringskassans Alexanderhugg, menar Björn Thärnström med syftning på förstatligandet i januari För 20 år sedan fanns långt över hundra lokala skattemyndigheter och kronofogdar. I omgångar har det krympts till dagens Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Taxeringsnämnderna avskaffades på 80-talet. I nämnderna, som påminner om de socialförsäkringsnämnder som Här är Skatteverkets topplista... Webbplatsen: Tidigare var verket även central valmyndighet. Föregångaren till den prisbelönade webbplatsen kom till valet Då var det den enda källa där journalisterna kunde få tag i valresultatet på valnatten. Detta gav mindre medier en knuff i internetionaliseringen. December 1996 kom en riktig webbplats för skatteverksamheten som dock ännu inte i första hand var tänkt för vanliga skattebetalare....och här är den svaga punkten Telefonservicen är Skatteverkets akilleshäl, både tekniskt och bemanningsmässigt. Entusiasmen för att släppa till folk till telefonitjänsten vid toppar kunde vara bättre. Klarar vi inte det här är det risk för att vår image skadas, säger Björn Thärnström. Och så klagar företagarna på att det månatliga utdraget från skattekontot är svårbegripligt. 18 dagens socialförsäkring November 2006

19 inte bli regeringen nu vill avskaffa, granskade lekmän men även anställda deklarationer som extraknäck. De kunde bara jaga hundralappar. Idag är det expertgranskningar som gäller och vanligt folk lämnas i stor utsträckning i fred. Utvecklingen går mot kontroll av riskområden, inte enskilda skattebetalare. Vi har skyndat långsamt utan någon långsiktig plan. Vi har aldrig slagit fast att vi skulle ha nått dit vid den tidpunkten. Det är i efterhand som det varit möjligt att rita en karta över förändringsprocessen. Några insatser sticker ut lite extra när man tittar på Skatteverket, se särskild ruta. Identifiera sig med lagstiftningen Skatteverkets utveckling mot en modern serviceorganisation har underlättats av en medveten strävan att inte identifiera sig med lagstiftningen. Det har blivit tillåtet att säga att det är politikernas problem. Gör vi klart att det är politikerna som stiftar lagarna och att vi endast verkställer så blir det lättare att ge bra service. Inställningen har fått som följd att medborgarna började göra skillnad på skattesystemet och administrationen och alla har blivit mer nöjda med Skatteverket. Kunderna ger högre betyg för service och omdömena i imagemätningarna är goda jämfört med andra myndigheter. Och de anställdas betyg på sin arbetsplats i arbetsmiljömätningarna är på väg upp samtidigt som sjukfrånvaron minskar. efter C-attityden På jakt Inom Skatteverket har man de senaste åren börjat studera attityden hos de anställda och identifierat tre skilda typer. A-attityd = en arrogant översittartyp. B-attityd = korrekt, formell och regelstyrd. C-attityd = lyssnande och förklarande. Har en jämlik och positiv syn på individen. Kunderna accepterar lättare ett nej från en person med c-attityd. C-attityden gagnar oss, säger Björn Thärnström på Skatteverket, och vi söker aktivt efter sådana personer när vi rekryterar, till exempel nu senast med de 420 fusktjänsterna. De flesta anställda faller jämnt fördelat inom B och C och genom aktiva åtgärder försöker nu Skatteverket få en rörelse från B till C. De procenten A är det nog svårt att göra något åt, tror Björn Thärnström. Vi vill inte ha in fem miljoner blanketter som ska lagras i ett bergrum i sex år, säger Björn Thärnström på Skatteverket. Hellre då ett tyst godkännande på en förenklad blankett. Hallå, Adriana Lender Försäkringskassan tittar på Skatteverket för idéer i det egna utvecklingsarbetet. Varför? De har gjort ett fantastiskt arbete på den tekniska sidan med förenklingarna av deklarationerna. Där kan vi lära mycket, till exempel att bättre återanvända de uppgifter vi redan har, säger Adriana Lender, överdirektör i Försäkringskassan. Vi jobbar på det men har mycket kvar. Skatteverket har också lyckats göra skillnad mellan skattesystemet och administrationen, mellan politik och byråkrati. Det är ju ingen som blir arg på Skatteverket för att de måste betala moms. Det vore bra om vi också kunde komma dit. Det finns ju ingen anledning till att vi ska stå till svars för politiska beslut. Vi har ett nära samarbete på ledningsnivå och till exempel inom pensionsområdet. Vi är ungefär lika stora och mycket är likt. Tidsmässigt ligger de före oss. De blev tidigt chefsmyndighet och sammanslagningen där kom tidigare. dagens socialförsäkring November

20 PROBLEMLÖSARNA Under vinjetten PROBLEM LÖSARNA publicerar vi varje månad frågor som vi fått från personal i Försäkringskassan. Frågorna kan komma från en person men de kan också vara flera personers berättelser som vävts samman till en frågeställning. Oavsett bakgrunden så ändrar redaktionen alltid detaljer för att det inte ska vara möjligt att identifiera de inblandade personerna. Skriv till oss om ditt problem! Ta kontakt med oss på redaktionen om du har ett problem du tycker vi ska ta upp. Redaktionen Dagens Socialförsäkring Stockholm ds@forsakringskassan.se Hur hemligt är det? Hur fungerar egentligen sekretessen när det gäller Försäkringskassans ärenden? Det undrar Bengt, handläggare på ett försäkringskontor i norra Sverige. Han tycker att tidningarna allt oftare återger försäkrades personliga förhållanden, inte minst i samband med att någon fått avslag på sin begäran om sjukpenning eller rätten till sjukersättning ifrågasatt. Men han har också noterat att Försäkringskassan inte går i svaromål i de enskilda ärendena. Inte ens när den försäkrade gått med på att en journalist får ta del av uppgifter i ärendet gör man det utan uttalar sig bara i allmänna ordalag. Bengt tycker att det gör att Försäkringskassan hamnar i underläge och riskerar att få oförtjänt kritik. Juristen Sekretessen ska prövas i varje enskilt fall Precis som alla andra myndigheter är Försäkringskassan skyldig att hantera en begäran från en utomstående om att få ta del av en allmän handling. Det följer av den grundlagsfästa offentlighetsprincipen. Samtidigt är en hel del av de handlingar och uppgifter som hör till enskilda socialförsäkringsärenden sekretessbelagda. Det beror på att uppgifterna kan vara av mer eller mindre känsligt slag, säger Jaan Entson på rättsenheten vid Försäkringskassans huvudkontor. Det finns mycket integritetskänslig information i ärendena inom Försäkringskassans kärnverksamhet. Innan en uppgift kan lämnas ut ska därför alltid en sekretessprövning göras. Det måste Ny vägledning på gång Rättsenheten håller på att uppdatera vägledningen Offentlighet eller sekretess? (2001:3). Den väntas bli klar under året. Sammanställt av Sven-Erik Johansson En särskild rutin för utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter håller också på att tas fram. Den ska färdigställas inom kort. ske i varje enskilt fall med stöd av bestämmelserna i sekretesslagen. Man måste alltid väga in det aktuella skyddsbehovet för uppgifterna, säger Jaan Entson. Den så kallade socialförsäkringssekretessen regleras i 7 kap. 7 sekretesslagen (1980:100). Bestämmelsen tar sikte på uppgifter i olika slag av ärenden om ekonomiska förmåner och ersättningar. Utgångspunkten är att uppgifterna är offentliga. Sekretessen skyddar bara uppgifter om en försäkrads hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Att någon lider men handlar egentligen om att hans eller hennes personliga integritet kränks, säger Jaan Entson. Medan diagnoser i princip alltid omfattas av sekretess kan mer harmlösa uppgifter om identitet och adress normalt lämnas ut. Men för vissa personer, till exempel en kvinna som lever under hot från sin före detta man, kan det vara nödvändigt att hemlig- Jaan Entson är stabsjurist på rättsenheten vid juridikstaben på Försäkringskassans huvudkontor. GT IGT 20 dagens socialförsäkring November 2006