Yttrande över betänkandet (SOU 2001:61) Godstransporter för tillväxt en hållbar strategi
|
|
- Ann-Marie Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (10) Lars Vieweg, N2001/7026/TP Näringsdepartementet STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2001:61) Godstransporter för tillväxt en hållbar strategi Allmänt Sjöfartsverket har varit representerat i Godstransportdelegationen och vill inledningsvis framhålla det stora värde som ligger i att delegationen kunnat avlämna ett betänkande i full enighet. Den samsyn om principiellt viktiga frågor för det framtida godstransportssystemet som därmed har byggts upp mellan näringslivets och statens företrädare på transportområdet är enligt Sjöfartsverket något som förpliktigar och bör vårdas för framtiden. Mot den bakgrunden är det naturligt och närmast självklart att Sjöfartsverket ställer sig bakom den godstransportstrategi med ett trafikslagsövergripande synsätt som delegationen redovisar. Verket skulle med detta uttalande kunna sätta punkt för sitt yttrande, men vill ändå försöka utveckla några tankegångar och kommentera några frågor som mer direkt berör Sjöfartsverket och sjöfartsområdet. Verkets yttrande skall också ses mot bakgrund av flera nyligen presenterade rapporter från EG-kommissionen och pågående arbeten i Sverige som har betydelse för utvecklingen inom transportsektorn. Av dessa dokument och pågående aktiviteter vill Sjöfartsverket särskilt framhålla kommissionens hamnpaket (en första läsning av förslaget har nyligen skett i Europaparlamentet och rådet (Transport) beräknas påbörja behandlingen av förslaget under det spanska ordförandeskapet första halvåret 2002, kommissionens vitbok om den gemensamma transportpolitiken fram till 2010,
2 2 (10) propositionen (2001/02:20) om infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem, SIKA:s och trafikverkens gemensamma projekt om samhällsekonomiska marginalkostnader i transportsektorn. Sjöfartsverkets yttrande följer så långt möjligt betänkandets kapitelindelning. Godstransporterna har olika uppgifter (kap. 3) Sjöfartsverket vill understryka delegationens konstaterande att godstransporterna har skilda förutsättningar och uppgifter i samhället. Bland de förutsättningarna som särskilt bör tas till vara och som enligt Sjöfartsverket utgör en fundamental utgångspunkt för all trafikplanering, är respektive trafikslags inneboende egna förutsättningar och komparativa fördelar. Ett sådant synsätt underlättar uppbyggnaden av intermodala transportkedjor där de olika trafikslagen ingår utifrån sina egna förutsättningar. Detta fäster uppmärksamheten på den totala transporten från start till mål snarare än på olika enskilda länkar i kedjan. För sjöfart och hamnverksamhet är detta förhållningssätt en självklarhet. Hamnen är en omväxlingspunkt i transportkedjan och därmed egentligen att betrakta som en terminal beroende av att alla trafikslag i sin kontakt med terminalen fungerar effektivt och att terminalen i sig är effektiv. Sjöfart har sin avgörande komparativa fördel i att flytta stora volymer gods över stora avstånd på ett kostnadseffektivt sätt. I många fall finns inget alternativ till sjötransport. En sjötransport måste dock så gott som alltid kombineras med ett annat trafikslag för att en hel transportkedja skall bli verklig. Trafikslagens komparativa fördelar och komplementraritet i transportkedjorna leder till, som delegationen påpekar, att överföringspotentialer mellan trafikslagen på kort sikt är begränsade. Sjöfartsverket anser dock att det finns betydande potentialer att öka europasjöfarten eller det som inom EU kallas Short Sea Shipping (SSS), men det kräver ett uthålligt och kraftfullt agerande för att harmonisera de transportpolitiska spelreglerna inom hela EU. Ett sådant agerande skulle också understödja en av de bärande idéerna i kommissionens nya vitbok om den framtida europeiska transportpolitiken, nämligen att gods i större utsträckning transporteras med sjöfart och järnväg. Man måste dock ha realistiska förväntningar om vad som kan uppnås på kort sikt.
3 3 (10) Det effektiva och hållbara godstransportsystemet inte bara vision utan realistiskt mål (kap. 4) Sjöfartsverket instämmer i delegationens bedömning att delmålet om hög transportkvalitet för näringslivet behöver konkretiseras och utvecklas, bl.a. med hjälp av mått och riktmärkning (benchmarking) i samverkan med varuägare och transportnäring. Sjöfartsverket vill här erinra om det program som verket tillsammans med Näringsdepartementet och Trafikministeriet i Nederländerna bedriver sedan något år tillbaka under benämningen Northern Quality Shipping (NQS). Ett projekt kallat Service Performance Indicators för europasjöfart (SPIprojektet) är i avslutningsfasen. Projektet är ett pilotprojekt med en transportkorridor mellan Göteborg och Rotterdam som exempel, där såväl varuägare som transportnäringen i de båda länderna inklusive hamnarna i Göteborg och Rotterdam har deltagit. Projektarbetet, som letts av European Shippers Council (ESC), syftar till att ta fram indikatorer för vad som är bra kvalitet i en transport mellan Sverige och Europa som via sjöfart går mellan Göteborg och Rotterdam. I projektet har åtta s.k. SPI- mått tagits fram som kan utgöra utgångspunkt för riktmärkning. Liknande studier har med framgång genomförts inom flygbranschen. Sverige och Nederländerna diskuterar nu ytterligare initiativ inom ramen för NQS, bl.a. inom området ekonomiska styrmedel för att minska luftföroreningarna från sjöfarten. Sjöfartsverket vill betona behovet av ett såväl nationellt som internationellt agerande för att nå framgång med den av delegationen föreslagna strategin för att utveckla effektiva och hållbara godstransporter är. Miljöfrågorna och särskilt koldioxidfrågan måste angripas från ett internationellt perspektiv. Den av regeringen nyligen presenterade klimatpropositionen (prop. 2001/02:??) ger uttryck för denna inställning. Infrastrukturen godstransporternas ryggrad (kap. 5) Vid sidan av de ramförutsättningar som staten svarar för genom det regelverk som gäller för transportsektorn, har staten och även andra offentliga organ, kommunerna bl. a. i sin egenskap av hamnägare, en viktig förutsättningsskapande roll när det gäller transportinfrastrukturen. Sjöfartsverket, som på statens vägnar svarar för sjöfartens infrastruktur i form av sjövägar och den service i form av bl.a. lotsning och isbrytning som behövs för att sjöfarten skall kunna använda farlederna och därmed göra de svenska hamnarna säkert tillgängliga året runt, delar delegationens uppfattning att godstransporternas betydelse för Sveriges tillväxt och välfärd inte uppmärksammats tillräckligt. Planeringen av den framtida infrastrukturen är en avgörande fråga och investeringar och underhåll av denna infrastruktur får omfattande ekonomiska återverkningar för stat och
4 4 (10) kommun. Godstransporterna måste i denna planering ges en mer framträdande roll än hittills, en slutsats som även framkommer i den tidigare nämnda vitboken om den europeiska transportpolitiken fram till år I ett allt mer integrerat Europa, med inom några år ytterligare medlemmar i EU från bl.a. våra östra grannländer, blir det enligt Sjöfartsverkets mening naturligt och nödvändigt att se utrikeshandeln och svensk exportindustri som den drivande kraften bakom de transportbehov som måste tillgodoses. Den godsstråkanalys som delegationen redovisat mot bakgrund av en SIKArapport i ämnet är klargörande och utgör enligt Sjöfartsverkets bedömning ett mycket tungt argument, som inte kan förbigås, när det gäller planeringen och framför allt prioriteringen av den framtida infrastrukturen för godstransporterna. Sjöfartsverket beklagar att delegationens slutsatser när det gäller infrastrukturen inte kunnat beaktas i tillräcklig omfattning i den proposition (2001/02:20) om infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem, som regeringen i oktober i år lämnade till Riksdagen. Sjöfartsverket anser det angeläget att delegationens principiella syn får genomslag i de direktiv som regeringen med anledning av det kommande riksdagsbeslutet om infrastrukturens utbyggnad under planeringsperioden kommer att utfärda för trafikverkens fortsatta planeringsarbete. Stråktänkandet knyter an till ett regeringsuppdrag som Sjöfartsveket arbetat med under året och som skall avrapporteras före utgången av år Enligt detta uppdrag skall verket utreda de närmare förutsättningarna för att införa begreppet stomfarleder. Tanken bakom detta uppdrag är att utveckla ett planerings- och prioriteringsinstrument för sjöfartens behov av infrastruktur i form av farleder och farledsservice som står i samklang med en utveckling av landinfrastrukturen och hamnarna enligt den modell som Godstransportdelegationen förespråkar. De tunga stråken på land och till sjöss kopplas samman i viktiga hamnterminaler till effektiva transportkedjor. En ytterligare styrka i den analys som delegationen redovisat är att även mycket långtgående antaganden om olika förändringar visar att de utpekade stråken är mycket robusta. För sjöfarten med dess internationella prägel och särkilt mot bakgrund av den utveckling mot ökad europasjöfart som vitboken om den framtida europeiska transportpolitiken argumenterar för är det naturligt att det europeiska transportnätverk som går under benämningen TEN blir en viktig utgångspunkt för både svenska stomfarleder och stomhamnar. Det kan noteras att hamnarna efter mångåriga diskussioner nyligen formellt inordnats i TEN-systemet. En s.k. TEN-A hamn, som nu anges på EU:s TEN-kartor, är en hamn med internationell trafik med mer än 1,5 miljoner ton i årlig godsomsättning eller mer än passagerare. För svensk del
5 5 (10) innebär detta att 17 hamnar enligt den senast tillgängliga statistiken uppfyller godskriteriet och sex hamnar därutöver passagerarkriteriet. Det är enligt Sjöfartsverkets uppfattning, som närmare kommer att utvecklas i redovisningen av Stomfarledsprojektet naturligt att svenska TEN-A hamnar bör ha förstklassiga anslutningar både från land- och sjösidan och att den service som krävs för användningen av denna infrastruktur också måste vara av hög klass. Sjöfartsverket vill också i detta sammanhang erinra om att den s.k. HSSgruppen (Hamnstruktur och Sjöfart), i samband med de utredningar som föregick den nyligen avlämnade infrastrukturpropositionen, framhöll att det är ett naturligt statligt ansvar att sörja för att dessa hamnar har en fullgod standard på sina anslutningar. Ett bra exempel på att detta synsätt vunnit gehör är att den s.k. hamnbanan i Göteborg överförts till Banverket och att en elektrifiering av banan fått ökad prioritet, liksom att staten genom Sjöfartsveket tillsammans med Göteborgs hamn och kommun gemensamt driver ett projekt för att öka tillgängligheten och säkerheten i farlederna till Göteborg. Sjöfartsverket vill också framhålla betydelsen av att se storstadsområdena som viktiga nav i hela transportsystemet (se vad som sagts om Göteborg ovan) och att trafikproblem i dessa områden fortplantar sig genom hela transportsystemet och får betydande negativa återverkningar även för godstransportflödena utanför storstadsregionerna. Trafikproblemen i Stockholm är en nationell angelägenhet och en särskild Stockholmsberedning arbetar nu med dessa frågor. Sjöfartsverket har haft tillfälle att för beredningen redovisa sin syn på bl.a. hamn- och farledssituationen i Mälardalsregionen. Härvid framstår en lösning som långsiktigt tillgodoser denna regions behov av framtida hamnresurser, inte minst med tanke på utvecklingen inom Östersjöområdet, som angelägen. En lösning av hamnfrågan ger viktiga utgångspunkter för planering av såväl anknytande landinfrastruktur som anknytande farleder genom Stockholms skärgård som Sjöfartsverket för närvarande arbetar med. Någon form av regional samordning av de kommunalt ägda hamnarna har diskuterats under många år och vissa framsteg har även gjorts, t.ex. i Stockholmsområdet, men även i andra delar av landet. Här finns åtskilligt mer att göra. En allmän slutsats som verket, nu liksom i tidigare sammanhang, vill framhålla är, att bristande hamnresurser eller för den delen bristande farledsresurser inte, annat än i undantagsfall, utgör något problem i Sverige. Huvudfrågan på detta område gäller istället hur redan tillgängliga resurser skall kunna merutnyttjas så att den totala transportkedjan kan effektiviseras och utvecklas i mer hållbar riktning. Därvid framstår planering och prioritering av den kostsamma landinfrastrukturen med sina långsiktigt strukturskapande effekter som en viktig planeringsförutsättning för hamnar och sjöfart. Det omvända förhållandet gäller knappast. Sjöfartens styrka är
6 6 (10) den flexibilitet som ligger i att ett fartyg kan flyta in till lämpliga terminaler och därmed svara för stora godsflöden till och från Sverige utmed hela vår långa kust. I vitboken om den europeiska transportpolitiken ges, som tidigare nämnts, sjöfarten en framträdande roll. En fråga som förs fram är att utveckla vad kommissionen kallar Motorways of the Sea. Ett särskilt stödprogram Marco Polo aviseras för att stödja en sådan utveckling. För svensk del kan man redan i vissa fall peka ut sådana havsmotorvägar. Dit kan t.ex. räknas de viktiga färjelinjer, såväl RoPax- som rena ro ro-linjer, som förbinder Sverige med övriga Europa. Skogsindustrins systemtransporter från flera Norrlandshamnar och från t.ex. Göteborgs hamn är andra sådana exempel liksom linjetrafiken med containerfartyg på olika hamnar. Här finns enligt Sjöfartsverket en ytterligare potential, kanske inte i första hand för att lösa trafikproblem i Sverige, utan för att minska belastningen på de kontinentala landstråken och därmed skapa effektivare och hållbarare transportkedjor för svensk exportindustri och hela den svenska utrikeshandeln. Godstransportpolitiska ramar och spelregler (kap. 6) Sjöfartsverket kan i denna del konstatera att delegationen ägnat förhållandevis stor uppmärksamhet åt sjöfartens regelsystem, trots att sjöfart genom sin internationella prägel i stor utsträckning styrs av internationella regelverk och måste betraktas som det sannolikt mest avreglerade trafikslaget. När det gäller frågor som berör hamnverksamheten vill Sjöfartsverket hänvisa till den inom EU:s institutioner pågående behandlingen av det s.k. hamnpaketet och särskilt det föreslagna direktivet om marknadstillträde för hamntjänster. Sjöfartsverket har tidigare i sitt remissvar över direktivförslaget ställt sig bakom de principiella förslag som kommissionen redovisat, med det förbehållet att verket ansåg att det som framfördes beträffande lotsning inte var tillämpligt på svenska förhållanden. Till dessa principfrågor hör bl.a. att tydligt kunna skilja på hamninfrastrukturen och de operativa verksamheterna i hamnen. Vid en första läsning har nu Europaparlamentet för sin del beslutat lyfta ut lotsningen från direktivförslaget. Hamnpaketet väntas tas upp i Ministerrådet (Transport) under början av nästa år under det spanska ordförandeskapet. Oavsett hamnpaketet och vad som om några år kan bli resultatet av det, vill Sjöfartsverket när det gäller lotsningen framhålla att verket arbetar med att utveckla lotsningen som en kvalificerad service till sjöfarten av stor vikt för att tillgodose en säker, miljöanpassad, effektiv och tillgänglig sjöfart på svenska hamnar. I Sjöfartsverkets framtidsbild ligger att utveckla denna service på ett sådant sätt, med beaktande av den tekniska utvecklingen vad gäller t.ex. Automatic Identification System (AIS), utbyggnad av
7 7 (10) kvalificerade VTS-centraler i trafikstarka och viktiga farledsområden och en kontinuerlig vidareutbildning av lotsarna, att lotsningstjänsten värdesätts på ett sätt som motsvarar kostnaderna för denna service. Med denna utgångspunkt ser Sjöfartsverket över reglerna för dispens från lotsplikten och har beslutat att dispens skall kunna medges även med engelska som språkkrav om övriga förutsättningar från sjösäkerhetssynpunkt är uppfyllda. Frågan om konkurrensutsättning av Sjöfartsverkets tjänster måste ha sin naturliga utgångspunkt i att det finns en marknad och ett utbud av konkurrerande tjänster. Verket har en öppen attityd till att på olika sätt effektivisera och förbilliga sitt utbud av olika tjänster och detta gäller naturligtvis också lotsningen. Ett bra exempel på konkurrensutsättning och på samarbete mellan Sjöfartsverket och den privata sektorn är den PPPlösning (Public Private Partnership) som ligger i den nya modell som tillämpas för isbrytningen. De nya isbrytaranpassade off shore-fartygen har beställts och byggts av ett privat rederi och Sjöfartsverket har svarat för isbrytaranpassningen och har option på att utnyttja fartygen under viss tid varje vinter. Managementfunktionen för samtliga isbrytare har upphandlats i konkurrens och utförs nu av ett privat företag. När det gäller lotsningen och eventuell konkurrensutsättning måste även uppmärksammas att denna service har en avgörande betydelse från sjösäkerhets- och miljösynpunkt och att lotsningsfunktionen därför alltid måste vila på ett myndighetsansvar. Vad gäller de sedan länge diskuterade svenska särkraven på sjösäkerhetsområdet vill Sjöfartsverket säga följande. De internationella reglerna på sjösäkerhetens område är inte fullständiga eller måste i vissa fall bli föremål för tolkning eller utfyllnad. Det saknas ett internationellt regelverk när det gäller bostadsutrymmen på fartyg. Sjöfartsverket har därför beslutat svenska sådana, som väckt viss kritik. Principiellt är de inte nationella särkrav eftersom alla länder har sina egna krav på detta område. Sveriges Redareförening har sedan flera år ett erbjudande att komma in med ett förslag till nya regler men det har föreningen inte gjort. När det gället tolkningar och tillämpningar av konventionsbestämmelser har Sjöfartsverket sagt att i den mån det finns tolkningar, som beslutats internationellt, skall dessa följas. När det gäller äldre särkrav är Sjöfartsverket berett att samtala med Redareföreningen, och har så varit sedan ett antal år, om det berättigade i dem. Kostnadsansvar och ekonomiska styrmedel (kap. 7) Sjöfartsverket har redan tidigare i olika sammanhang ställt sig bakom principerna om ett rättvisande kostnadsansvar, som utgör en viktig punkt i såväl 1998 års svenska transportpolitik som i olika dokument från EGkommissionen. Verket delar också delegationens slutsats att genomförandet
8 8 (10) av dessa principer är en av de mest centrala frågorna för att uppnå effektiva och hållbara godstransporter. Även i den vitbok om den framtida europeiska transportpolitiken som kommissionen nyligen presenterat intar frågan om rättvisande infrastrukturavgifter en central roll. Kommissionen aviserar i vitboken ett förslag till ramdirektiv om infrastrukturavgifterna under Stor enighet råder också om att dessa avgifter skall bygga på de kortsiktiga marginalkostnaderna inberäknat kostnaderna för externa effekter i form av trängsel, olyckor, miljöskador etc. Marginalkostnadsprissättning är ett centralt element när det gäller att förverkliga den princip som går under benämningen user pays som ibland kompletteras med polluter pays för att markera miljöns betydelse. I denna diskussion har de svenska farledsavgifterna hamnat i fokus, i första hand nationellt i Sverige, men även internationellt. Inom EU har farledsavgifterna blivit en intressant fråga. Avgifterna och den miljödifferentiering som sedan 1998 ingår i systemet har väckt uppmärksamhet, dels som en åtgärd i riktning mot user pays, dels genom att de bidragit till att rikta intresset mot möjligheterna att minska sjöfartens luftföroreningar genom ekonomiska incitament. I grunden är de svenska farledsavgifterna uppbyggda enligt enhetsportoprincipen, d.v.s. lika för alla oberoende av farledens längd och kostnaderna för olika farleder och farledsområden. Detta leder till korssubventioneringar mellan olika geografiska områden och mellan olika delverksamheter som tillsammans bildar sjöfartens infrastruktur i form av främst farleder, isbrytning och lotsning. Detta anförs ibland som nackdelar med systemet, särskilt av dem som upplever att de drabbas negativt av denna utjämning. Till bilden hör också att statsmakterna ställer krav på full kostnadstäckning för den verksamhet som Sjöfartsverket bedriver till skillnad från vad som tillämpas, åtminstone formellt, för Banverket och Vägverket. Skattebetalarna tar ett större ansvar för banan och för vägen än för sjövägen. Sjöfartsverket har full förståelse för alla dessa synpunkter, som var och en för sig och isolerat, säkert kan försvaras. Ett problem med dagens avgifter är sannolikt att de skall tillgodose för många sinsemellan oförenliga krav och lösa för många konster som det krävs även andra instrument än avgiftssystemet för att klara. Mot den här bakgrunden har Sjöfartsverket medverkat med underlag och konsekvensbedömningar åt delegationen för att belysa frågan om farledsavgifterna. Den skiss som delegationen redovisar och som man menar bör vidareutvecklas är också enligt Sjöfartsverket bedömning utvecklingsbar utifrån de förutsättningar som delegationen anger, som bl.a.
9 9 (10) innebär att den regionala utjämningen hålls utanför avgiftssystemet och att lotsningen betraktas som en egen tjänst med högre kostnadstäckningskrav. Det är emellertid nödvändigt att tydligare visa hur marginalkostnadsprincipen kan integreras i avgiftssystemet. Vad gäller lotsningen kan framhållas att verket sedan flera år uttalat att kostnadstäckningen för denna service gradvis bör höjas och det ingår fortsatt i verkets avgiftsstrategi. I den mån detta kan genomföras minskar naturligtvis trycket på farledsavgifterna. Under pågående remissbehandling av delegationens betänkande har Riksdagens trafikutskott beslutat föreslå Riksdagen att hos regeringen begära en översyn av farledsavgifterna. Riksdagen väntas besluta i denna fråga i mitten av december år Detta sammanfaller väl med delegationens förslag att låta en särskild utredningsman i samarbete med Sjöfartsverket arbeta vidare med farledsavgifterna. Sjöfartsverket avvaktar med intresse statsmakternas beslut i denna för verket så centrala fråga. För närvarande medverkar Sjöfartsverket tillsammans med övriga trafikverk i en arbetsgrupp under SIKA:s ledning som på regeringens uppdrag skall uppdatera och utveckla marginalkostnadsberäkningarna för de olika transportslagen. En avrapportering till regeringen kommer att göras till årsskiftet av SIKA. För år 2002 har verket regeringens uppdrag att i samarbete med SIKA fortsätta att fördjupa kunskapen om marginalkostnaderna för sjöfarten. Delresultat från detta arbete kommer rimligen att kunna utnyttjas i samband med en eventuell översyn av farledsavgifterna. Sjöfartsverket avstår i detta läge från att framföra några synpunkter på vad som i betänkandet framförs om allmänna miljöstyrande skatter och avgifter liksom vad som sägs om hamnavgifterna. Miljöskatter torde förtjäna en mer ingående behandling i andra sammanhang än vad som varit möjligt inom ramen för delegationens arbete. Frågan om hamnavgifterna kommer sannolikt att påverkas av den utveckling som ligger i förlängningen av arbetet med kommissionens hamnpaket. Verket kan dock inte underlåta att notera att delegationen anser att hamnavgifterna i själva verket är en betydligt större belastning på sjöfarten än de statliga farledsavgifterna. Näringspolitik för svensk transportnäring (kap. 8) Sjöfartsverket noterar den utveckling av näringspolitiken på transportområdet som pågår, i första hand när det gäller åkerinäringen, och som i mångt och mycket är en följd av Sveriges EU-medlemskap och utvidgningen och effektiviseringen av den inre marknaden. Inom sjöfartsnäringen har branschpolitiken varit en viktig fråga för Sverige sedan mitten på 1970-talet och då i första hand i förhållande till tredje land
10 10 (10) och bekvämlighetsregistren. Sjöfartens statsstödsregler, som beslutats av kommissionen, har nu emellertid med start i vissa EU-länder tolkats på ett sådant sätt att vad som närmast kan jämföras med inomeuropeisk buss- eller lastbilstrafik, d.v.s. färjetrafik i det svenska närområdet, kommit att omfattas av statsstöd i olika former. Sverige har i det senaste sjöfartspolitiska beslutet tvingats acceptera detta förhållande och från och med den 1 oktober innevarande år ingår även svenskflaggade färjor i internationell trafik i stödordningen. Riksdagen har i samband med beslutet uttalat att denna ordning på sikt inte är rimlig och regeringen har därför, med stöd av de övriga nordiska transportministrarna, tillkallat en särskild utredningsman för att undersöka förutsättningarna för ett mer gemensamt nordiskt agerande i samband med att kommissionen genomför en under 2002 aviserad översyn av statsstödsreglerna. I handläggningen av detta ärende, som avgjorts av generaldirektören Jan-Olof Selén, har deltagit sjösäkerhetsdirektören Johan Franson, t.f. chefen för Planering och Normering Ulf Lejdebrink, ekonomidirektören Christina Malm-Sundberg och chefen för Sjöfarts och Samhälle Lars Vieweg, den sistnämnde som föredragande. Jan-Olof Selén Lars Vieweg
Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande
Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -
Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5)
1 (5) 2001-10-26 0210-0102105 Petra Thunegard, 011-19 11 29 2001-07-11 N2001/6498/TP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och
Yttrande över Europeiska kommissionens vitbok Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden, KOM(2001)370 slutlig
1 (12) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Henrik Swahn, 011-19 10 40 2001-10-30 EUN2001/2034TP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Europeiska kommissionens
SJOFARTS\/ERKET Sjofari och Sainlialle Handlaggare. di rekuelefon Ert datum Er beleekning Swckholm
.4. 1(5) SJOFARTS\/ERKET Sjofari och Sainlialle Handlaggare. di rekuelefon Ert datum Er beleekning Carl Cremonesc. 011 191501 Niiringsdeparieinentet 10333 Swckholm Regcringsuppdrag: identifiering och klassificering
Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien
Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt
Varför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Godstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter
ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1miljard Ca 500 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter Rederi 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 32 fartyg 8
Kommittédirektiv. Utredning av den svenska lotsningsverksamheten och dess framtid. Dir. 2006:116. Beslut vid regeringssammanträde den 30 november 2006
Kommittédirektiv Utredning av den svenska lotsningsverksamheten och dess framtid Dir. 2006:116 Beslut vid regeringssammanträde den 30 november 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall
ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter
ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1,4 miljarder Ca 700 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 30 st fartyg Rederi
LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi
Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade
Svar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet
Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret 2017-10-26 Dnr KS 2017/252 Margareta Persson, utredare margareta.persson@hammaro.se 054-51 52 83 Kommunstyrelsen Svar på remiss om förslag till nationell
Uppdrag att medverka till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft och sysselsättning
1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2006-12-21 N2006/10279/TP N2006/11614/BS (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm
Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi
Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Budgetsaldo vägtrafik 2014 Statens inkomster CO2+energiskatt diesel 17,5
Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)
Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning
Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)
TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat
Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 20 mars 2013
PM 2013:47 RI (Dnr 001-118/2013) Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 20 mars 2013 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.
Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen
Kommittédirektiv. Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar. Dir. 2009:127. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009
Kommittédirektiv Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar Dir. 2009:127 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera de konsekvenser
Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet
Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Blekinge
1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-17 1/03 Region Blekinge 371 32 KARLSKRONA Remissyttrande över infrastrukturplanering
Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till regional plan för Västra Götaland
1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-04-07 0406-03-01203 Ert datum Er beteckning Västra Götalandsregionen Regionens Hus Box 1091 405 23 GÖTEBORG
med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen
Kommittémotion V019 Motion till riksdagen 2018/19:3054 av Jens Holm m.fl. (V) med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Datum Diarienummer 2009-08-28 013-2009-904715 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dokumenttyp Yttrande Tillväxtverkets synpunkter på EU-kommissionens meddelande Hållbara framtida transporter Ett integrerat,
EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel
The Kvarken Multimodal link
The Kvarken Multimodal link TEN-T blev en del av EU-samarbetet efter Maastrichtfördraget 1992. Syftet är att en väl utbyggd infrastruktur gör det möjligt för unionsmedborgare, ekonomiska aktörer samt regionala
Underlag för marginalkostnadsstudien sjöfart
1 (8) Lars Vieweg, 011-19 15 50 Underlag för marginalkostnadsstudien sjöfart Några utgångspunkter Sjöfartens infrastruktur består av två delar. För det första de farleder och den farledsservice som Sjöfartsverket
Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi
Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi Anna Ullström Fil.dr., kansliråd #godsstrategi Näringsdepartementet Ökat fokus på godstransporter Konkurrenskraft,
Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Västmanlands län
1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01164 Ert datum Er beteckning Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 VÄSTERÅS Remissyttrande över infrastrukturplanering
MARKNADSSTRATEGI den 22 februari Marknadsstrategi
Marknadsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade
REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF)
Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm Samt: n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF) Göteborg 2016-03-11 Remissvar: Inriktningsunderlag inför
Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Södermanlands län
1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01193 Ert datum Er beteckning Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 NYKÖPING Remissyttrande över infrastrukturplanering
Remiss från Skogsindustrierna angående Kommissionens förslag Greening Transport
Näringsdepartementet 105 33 Stockholm ronald.rutgersson@enterprise.ministry.se Er ref N2008/5 186/TR 2008-09-24 Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Remiss från
Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.2.2011 KOM(2011) 69 slutlig 2008/0147 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Effektiva transporter och samhällsbyggande - En ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg (SOU 2009:31
TSG2009-366 N2009/3740/IR Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Effektiva transporter och samhällsbyggande - En ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg (SOU 2009:31
Kommentar om sjöfart inför dialogmötet Framtidens logistik
Stockholm 3 mars 2017 Infrastrukturminister Anna Johansson Näringsdepartementet Sjöfartsverket Kommentar om sjöfart inför dialogmötet Framtidens logistik En Godsstrategi ska tas fram under 2017 och som
Remissyttrande över infrastrukturplanering 2004-2015, förslag till länstransportplan för Uppsala län
1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01781 Ert datum Er beteckning Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 UPPSALA Remissyttrande över infrastrukturplanering
Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder
Motion till riksdagen 1987 /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder Sjöfarten- en bransch i kris Den svenska sjöfarten är en bransch
Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet
Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet Ingrid Lundberg Volvo Logistics Eric Nilsson Next Part Johan Axiö Sjöfartsverket Emil Fasten Trafikverket Ola Hjärtström Norrköpings Hamn och Stuveri Stig-Göran
Remiss av Trafikanalys rapport 2017:1 Ny målstyrning för transportpolitiken
Remissvar 1 (5) Datum Dnr/Beteckning 2017-06-19 TSG 2017-834 Ert datum 2017-03-23 N2017/01927/TS Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se elvira.shakirova@regeringskansliet.se Remiss av
SJÖFARTENS OCH HAMNARNAS ROLL I TRANSPORTSYSTEMET
Dnr: 0403-06-03307 SJÖFARTENS OCH HAMNARNAS ROLL I TRANSPORTSYSTEMET -Sjöfartsverkets underlag till inriktningsplaneringen 2010-2019 Reviderad 2008-03-13 Sid 1 UPPDRAGET Regeringen har uppdragit åt trafikverken
Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket
Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter
Remissyttrande över infrastrukturplanering 2004-2015, förslag till regional transportplan för Kalmar län
1 (10) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01143 Ert datum Er beteckning Regionförbundet i Kalmar län Box 762 391 27 KALMAR Remissyttrande över infrastrukturplanering
Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys
1 Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys Tre regeringsuppdrag 1. Utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av sänkt bashastighet i tätort (20 oktober)
Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst
Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation
Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart
Regeringsbeslut II 5 2018-08-23 N2018/04482/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 70 Borlänge Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart Regeringens beslut Regeringen
Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi
Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi Anna Ullström Fil.dr., kansliråd #godsstrategi Näringsdepartementet Ökat fokus på godstransporter Konkurrenskraft,
Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021
RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna
Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg
Uppdrag att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder inom området omställning av transportsystemet till fossilfrihet
e Regeringen Regerings beslut 2019-03-21 N2019/01344/TS 1115 Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge m.fl. Uppdrag att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder inom området omställning
Remissyttrande över betänkandet Kustbevakningens personuppgiftsbehandling Integritet Effektivitet (SOU 2006:18)
REMISSVAR 1 (8) Roger Johansson, 011-19 13 06 Fö2006/618/RS Försvarsdepartementet Daniel Ström 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet Kustbevakningens personuppgiftsbehandling Integritet Effektivitet
Prövningsmyndighet enligt EU:s hamntjänstförordning
Promemoria 2018-12-06 N2018/05533/SUBT Näringsdepartementet Enheten för styrning och uppföljning för bostäder och transporter Rättssekretariatet Prövningsmyndighet enligt EU:s hamntjänstförordning I denna
KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till regional plan för Gotlands län
1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01769 Ert datum Er beteckning Gotlands kommun 621 81 VISBY Remissyttrande över infrastrukturplanering 2004-2015,
Förslag till direktiv om havsplanering och integrerad kustförvaltning Remiss från Miljödepartementet
PM 2013: RVI (Dnr 001-1622/2013) Förslag till direktiv om havsplanering och integrerad kustförvaltning Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Analysera och prognosticera godstrafik. Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt
Analysera och prognosticera godstrafik Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt Samgods vad är det? Samgodsmodellen är ett verktyg som används för att göra analyser, bedömningar och prognoser för
Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Trafikverksutredningens betänkanden SOU 2009:24 och 2009:31 - Remissvar
dit SJOFARTSVERKET =06-17 9~92I Sjofart och Samhalle Handläggare, diitkcrelefon Ert datum Er beteckning Gunnar Eriksson, 011-19 1260 2009-04-08, 2009-04-09 N2009/2307/IR, N2009/374011R Näringsdepartementet
Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet
Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2)
REMISSVAR 1 (7) Datum Ert diarienr Näringsdepartementet Ronald Rutgersson ronald.rutgersson@industry.ministry. se Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) Verket för innovationssystem,
Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet inom sjöfarten
1 (1) Generaldirektören Handläggare direkttelefon Datum Vår beteckning 2001-01-10 0403-0102005 Ert datum Er beteckning Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet
Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi
Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi Tomas Eneroth Infrastrukturminister #godsstrategi Godstransporterna i dag 700 miljoner ton gods/år transporteras
Populärversion av: Åtgärder för ökad andel godstransporter på järnväg och med fartyg REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG
Populärversion av: Åtgärder för ökad andel godstransporter på järnväg och med fartyg REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM(2016) 501 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,
I I VINNOV/V REMISSVAR. Sammanfattning N2011/263 6/TE
VINNOV/V REMISSVAR 1 (6) N2011/263 6/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm registrator@enterprise.ministry.se ronald.rutgersson@enterprise.ministry.se Kommissionens vitbok: Färdplan för ett gemensamt
KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar
Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra
Yttrande över material rörande den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen (SIKA rapport 2002:22 och RIR 2004:1) Sammanfattning 1 (9)
1 (9) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över material rörande den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen (SIKA rapport 2002:22 och RIR 2004:1) Sammanfattning Sjöfartsverket anser
Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Hamnstrategi. Bakgrund
Samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson Hamnstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2018-09-24, 159 Bakgrund Västerviks läge vid Östersjön ger goda förutsättningar för att fungera som en länk i ett större transportsystem.
Remissyttrande över Sjöfartsverkets förslag till ändring av tidigare remitterat förslag av föreskrifter om farledsavgift, dnr
Stockholm 20 oktober 2017 Sjöfartsverket sjofartsverket@sjofartsverket.se Remissyttrande över Sjöfartsverkets förslag till ändring av tidigare remitterat förslag av föreskrifter om farledsavgift, dnr 17-02807
Remissyttrande över Miljömålskommitténs betänkande Framtidens miljö allas vårt ansvar! (SOU 2000:52)
1 (7) Handläggare direkttelefon Stab Närings- och Sjöfartspolitik Ert datum Er beteckning 2000-06-19 M2000/2362/Mk Miljödepartementet Björn Nilsson 103 33 Stockholm Remissyttrande över Miljömålskommitténs
DEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna
Via Nordica 2008 - Vägen framåt 10.6.2008 Session 5: Får våra barn lida för våra beslut? Sal 3A Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna Hanna Kalenoja & Markus Pöllänen
Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke
Banavgifter och nationalekonomi Roger Pyddoke Översikt Bakgrund Två transportpolitiska paradigm Vad är läget beträffande banavgifter i förhållande till marginalkostnader Utformning av styrmedel Slutsatser
TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi
Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi Anna Ullström Fil.dr., kansliråd #godsstrategi Näringsdepartementet Ökat fokus på godstransporter Konkurrenskraft,
Datum Dnr Ändrade regler gällande förskottering av infrastrukturinvesteringar. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget
Regionstyrelsen Therese Andersson Enhetschef 040-675 32 44 therese.m.andersson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-09-19 Dnr 1601227 1 (5) Regionstyrelsen Ändrade regler gällande förskottering av infrastrukturinvesteringar
Konsekvensutredning angående förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgift
1 (5) KONSEKVENSUTREDNING Stab Styrning och planering Handläggare, direkttelefon Sven Carlsson, +46721412665 2018-10-08 Dnr: 18-03417 Enligt sändlista Konsekvensutredning angående förslag till ändringar
Risk- och sårbarhetsanalys för sjöfartssektorn
1 (1) Generaldirektören Handläggare direkttelefon Datum Vår beteckning 2003-02-28 010302-03-01487 Ert datum Er beteckning Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Risk- och sårbarhetsanalys för sjöfartssektorn
Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling. av det framtida flygplatssystemet (SOU 2007:70)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Landstingsdirektören Handläggare: Hans Brattström 2007-11-10 LS 0710-1097 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling av det framtida flygplatssystemet
Remiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet
6. STOHAB 2017-10-17 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Remiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2019 Ärendet Stockholms Hamnar har tagit emot remissen av Förslag till nationell
anpassningar av bestämmelserna om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation.
Trafikutskottets betänkande Vissa anpassningar av bestämmelserna om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:10 Vissa
Handläggare, diroklielefon Ert datum Er beteckning. Bertil Skoog, (N2015/4305/TIF)
SJÖFARTSVERKET Infrastrijkturenheten REMISSYflRANDE 1 (5) ~;O2.26 Handläggare, diroklielefon Ert datum Er beteckning Bertil Skoog, +46104784865 2015-11-30 (N2015/4305/TIF) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm
Konsekvensutredning angående förslag till föreskrifter om tillhandahållande av lots, lotsbeställning, tilldelning av lots och lotsavgifter
1 (6) KONSEKVENSUTREDNING Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon 2014-06-23 : 14-02371 Katarina Händel, +46104786231 Enligt sändlista Konsekvensutredning angående förslag till föreskrifter
Godsstrategi - från mål till åtgärder
Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%
Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25
Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Syftet med propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt,
Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen
1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-15 F 03-10/SA20 Banverket 781 85 BORLÄNGE Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering
Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för vägtransportsystemet
1 (12) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-16 PP10 A 2002:7446 Vägverket 781 87 BORLÄNGE Remissyttrande över infrastrukturplanering
Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson
Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna
Promemoria 2018-09-05 N2018/03445/TS Näringsdepartementet Avdelningen för bostäder och transporter, Enheten för transport och samhälle Svar på Nordiska rådets rekommendation: nr 6 2018: 1755 Utskottsförslag
SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens
Yttrande över betänkandet (SOU 1998:129) Svensk sjöfartsnäring - hot och möjligheter
1 (6) Stab Närings- och Sjöfartspolitik Lars Vieweg, 011-19 15 50 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 1998:129) Svensk sjöfartsnäring - hot och möjligheter Sammanfattning
Remissyttrande: Transportstyrelsens rapport om insatser för att underlätta för små och medelstora företag samt kulturhistorisk verksamhet.
B I L T R A F I K E N S A R B E T S G I V A R E F Ö R B U N D B U S S A R B E T S G I V A R N A M O T O R B R A N S C H E N S A R B E T S G I V A R E F Ö R B U N D P E T R O L E U M B R A N S C H E N S
Infrastruktur för framtiden
Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag
Kortfattad information om EU-finansiering för projekt med anknytning till närsjöfart och sjömotorvägar
1 (8) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Magnus Sundström, 011-19 12 71 Kortfattad information om EU-finansiering för projekt med anknytning till närsjöfart och sjömotorvägar Bakgrund
Remiss Översyn av fartygssäkerhetslagen (SOU 2001:17)
1 (7) Johan Franson, 011-19 11 51 2001-04-02 N2000/2435/TP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss Översyn av fartygssäkerhetslagen (SOU 2001:17) Näringsdepartementet har remitterat rubricerade betänkande
103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK)
Sjöfartspolitiska enheten YTFRANDE 1 (6) Handläggare, direkuelefon Ert datum Er beteckning Maria Brunnmyra, +46 10478 49 09 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator~regeringskansliet.se barbro.nordskar~regeringskansiiet.se
Kommittédirektiv. Medfinansiering i samband med den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur. Dir. 2010:92
Kommittédirektiv Medfinansiering i samband med den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur Dir. 2010:92 Beslut vid regeringssammanträde den 9 september 2010 Sammanfattning av uppdraget En särskild