1. Från (m), (fp), (c) och (kd) ledamöter i SABOs styrelse,angående

Transkript

1 Dagordningens punkt 16 Inkomna motioner Följande motioner har inkommit 1. Från (m), (fp), (c) och (kd) ledamöter i SABOs styrelse,angående Lite guldkant på tillvaron vill vi säkert ha var och en, men att förgylla ett regelverk ger det guldkant i vardagen för företag och näringsidkare? 2. Från (s), (mp) och (v) ledamöter i SABOs styrelse,angående Allmännyttans ansvar för energiomställningen 3. Från (s), (mp) och (v) ledamöter i SABOs styrelse, angående En aktiv allmännytta i samhällsutvecklingen

2

3

4

5 Utlåtande över motion 1: Motverka gold plating Motionärerna föreslår att SABO får i uppdrag att i olika sammanhang vara föregångare alternativt pådrivande för att motverka så kallad gold plating där den nationella regelhanteringen innebär beslut som är kostnadsdrivande för våra medlemsföretag och därmed för våra hyresgäster. En stor del av de regler som berör företag har sitt ursprung i EU lagstiftning. Vid implementering av EU direktiv händer det att medlemsstater ställer upp högre nationella krav än vad direktivet kräver, så kallad gold plating (från det engelska ordet för förgylla ). Företeelsen nämns ofta som en källa till ökade regelkostnader och konkurrensnackdelar för företag samt en splittrad inre marknad. Mot den bakgrunden har Regelrådet och Näringslivets Regelnämnd genomfört ett gemensamt projekt som mynnat ut i rapporten Att tydliggöra gold plating ett bättre genomförande av EU lagstiftning. Av rapporten framgår att det är oklart vad som egentligen avses med gold plating. En del lägger in mer i begreppet, andra mindre. I rapporten föreslås att det minimum som krävs enligt EU lagstiftningen ska vara utgångspunkt vid genomförande i Sverige. Görs avsteg från miniminivån ska detta motiveras i en konsekvensutredning där effekterna av ny EU lagstiftning för företag redovisas. Regeringen föreslås införa en bestämmelse som detaljreglerar vad som ska framgå av en sådan konsekvensutredning. Ett genomförande av förslagen i rapporten skulle således inte leda till något absolut förbud mot strängare krav än direktivets miniminivå, men innebär att all form av gold plating tydligt måste motiveras och effekterna beskrivas. På så sätt kan onödiga kostnader för företagen undvikas. 1 Styrelsen anser att de förslag som Regelrådet och Näringslivets regelnämnd kommit fram till är väl avvägda. Regelrådets och Näringslivets Regelnämnds gemensamma rapport har överlämnats till Näringsdepartementet och Statsrådsberedningen och fått ett positivt mottagande. En del av förslagen kommer att användas som underlag i regeringens fortsatta arbete med ändamålsenliga regler och stöd till regelgivare. Ett förslag till ändringar i Förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning till följd av förslagen i rapporten har också skickats in till Näringsdepartementet av Regelrådet. SABO arbetar sedan länge med att påverka all ny lagstiftning som har betydelse för våra medlemmar, oavsett om den har sitt ursprung i ett inhemskt reformarbete eller följer av ett EU direktiv. Syftet är alltid att verka för en lagstiftning som underlättar för medlemmarna att på bästa sätt genomföra sitt uppdrag att i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen i kommunen och ta samhällsansvar utan att företagen och hyresgästerna drabbas av onödiga kostnader. 1 Regelrådet, Årsrapport (Regelrådet är formellt en statlig kommitté som sorterar under Näringsdepartementet och har en rådgivande funktion i förhållande till departement och myndigheter.) 1

6 Att motverka gold plating är i det perspektivet viktigt men otillräckligt. Detta arbete sker per definition efter att ett EU direktiv har beslutats, men minst lika viktigt är det att försöka påverka själva direktivet. Genom ett aktivt medlemskap i CECODHAS Housing Europe har SABO idag på ett tidigt stadium insyn i det reformarbete som pågår inom Europeiska kommissionen. Det ger oss möjlighet att tillsammans med bostadsorganisationer i andra medlemsstater bedriva påverkansarbete när möjligheterna att lyckas är som störst, nämligen i tidiga skeden av beredningsoch beslutsprocesserna. Detta arbete kan sedan fortsätta under hela processen fram till parlamentets behandling. Vårt engagemang i unionens berednings och beslutsprocesser ger oss bättre förutsättningar att påverka också den svenska implementeringsprocessen. Vid implementering av EU direktiv har regeringskansliet ofta någon form av dialog med berörda aktörer i Sverige, till exempel i form av utredningar, möten och hearingar. SABO blir ibland inbjuden att medverka och lämna synpunkter vid sådana tillfällen, men om vi inte blir det, och anser att frågan är viktig för våra medlemmar, framför vi synpunkter brevledes eller vid uppvaktningar. Vår utgångspunkt i dessa sammanhang är densamma som Regelrådet och Näringslivets regelnämnd framfört: Att EU direktivet ska vara utgångspunkten för den svenska regelringen men att högre krav i vissa fall kan ställas efter en konsekvensutredning om det finns tillräckligt starka motiv. Ett sådant motiv skulle till exempel kunna vara att ett visst krav på ett väsentligt sätt bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling och att detta sammantaget överväger eventuella nackdelar. I en del fall är det inte heller så enkelt att EU direktivet kan sägas utgöra en miniminivå, vilken är möjlig att höja genom gold plating. Ett EU direktiv kan helt eller delvis vara utformat så att det ger medlemsstaten ett visst utrymme att utforma den nationella lagstiftningen på det sätt som medlemsstaten anser är mest ändamålsenligt. Det handlar då inte om avvägning av regler som kan mätas i någon form av kvantitativa termer, utan snarare om vad som är lämpligast, effektivast, mest praktiskt och minst kostnadsdrivande. Vår utgångspunkt är även i dessa fall att regelverket bör utformas så att det underlättar för medlemmarna att på bästa sätt genomföra sitt uppdrag. SABOs arbete med att påverka utformningen av regelverk som har stor betydelse för medlemsföretagen kan illustreras med ett aktuellt fall: EUs energieffektiviseringsdirektiv. 2 EU har som mål att minska primärenergianvändningen med 20 procent till år För att lyckas uppnå detta presenterade kommissionen i juni 2011 ett förslag till nytt energieffektiviseringsdirektiv i syfte att få till stånd kraftfulla åtgärder i medlemsstaterna. Genom vår europeiska intresseorganisation CECODHAS Housing Europe uppmärksammades vi omgående på att bostadssektorn var berörd. Förslaget innehöll bland annat krav som skulle innebära att medlemmarna årligen måste energirenovera tre procent av golvytan och att individuell mätning av el, gas, värme och varmvatten måste installeras. SABO inledde omedelbart ett arbete med att påverka direktivets innehåll. Arbetet bestod av möten, uppvaktningar, brev, e post, debattartiklar m.m. riktat till EU kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet. Arbetet bedrevs delvis genom CECODHAS Housing 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet. 2

7 Europe, delvis på egen hand och delvis tillsammans med andra svenska aktörer för att uppmärksamma särskilda svenska förhållanden, som konkurrensneutralitet mellan kommunala och privata fastighetsägare, att värme ingår i hyran och att våra hus byggs med tjocka ytterväggar. Påverkansarbetet ledde till att det slutliga direktivet inte längre innehöll något krav som innebär att den svenska allmännyttan årligen ska energirenovera tre procent av golvytan. Vidare gjordes ett tillägg i direktivet som innebär att viss hänsyn ska tas till kostnadseffektivitet och teknisk lämplighet när det gäller införande av individuell mätning och debitering. Efter att direktivet beslutades har den svenska regeringen påbörjat arbetet med att implementera det i svensk lagstiftning. Hur regelverket kring individuell mätning och debitering utformas och vilka avvägningar som görs är av största betydelse för medlemsföretagen. Vi har därför etablerat kontakt med den person som på Näringsdepartementet är ansvarig för frågan, vilket resulterat i att vi inbjuds att delta i de dialogmöten man har med branschen och att SABO kommer att vara remissinstans för de PM om genomförandeåtgärder som utarbetas på tjänstemannanivå. Vi har också framfört synpunkter brevledes. Styrelsen konstaterar sammanfattningsvis att SABO redan idag på olika sätt arbetar för att motverka att implementeringen av EU direktiv i svensk lagstiftning utformas på ett sätt som är kostnadsdrivande för våra medlemsföretag och för våra hyresgäster. Detta är möjligt genom att SABO har såväl expertkompetens i sakfrågorna som legitimitet som företrädare för en stor del av bostadssektorn. SABO ska vara en effektiv intresseorganisation och ambitionen är att ytterligare vässa vårt lobbyarbete när det gäller lagstiftning som berör medlemsföretagen, inte minst när den följer av EU direktiv. Styrelsen föreslår kongressen besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till vad som ovan anförts. 3

8

9

10 Utlåtande över motion 2: Allmännyttans ansvar för energiomställningen Motionärerna föreslår att SABO får i uppdrag dels att ta fram en delkampanj i Skåneinitiativet som innebär att företag som inte redan är anslutna kan ansluta sig i ett uppföljningsheat, dels att verka för lösningar som förenklar för nyproduktion och sänker kostnaden för nyproduktion genom interkommunal samordning av särkrav på miljö och energiområdet, samtidigt som allmännyttan är fortsatt drivande på förbättringar inom området och företräder höga ambitioner i samband med klimat och energiomställningen. Energisparande Bostadssektorn står idag för omkring 35 procent av energianvändningen i Sverige. De allmännyttiga bostadsföretagen är en stor aktör inom bostadssektorn och de har därför en avgörande roll att spela om Sverige ska nå de nationella energimålen. En överväldigande majoritet av SABOs medlemsföretag arbetar idag kontinuerligt med energieffektivisering i sina fastighetsbestånd. För att stödja och stimulera detta arbete startade SABO tillsammans med ett antal medlemsföretag år 2008 det så kallade Skåneinitiativet. Den gemensamma målsättningen är att tillsammans minska energianvändningen med 20 procent på nio år, mätt som energiförbrukning år 2016 jämfört med år Alla medlemsföretag som delar målsättningen kan ansluta sig till Skåneinitiativet. Det första året anslöt sig ett åttiotal företag till initiativet. Sedan har ytterligare ett antal företag tillkommit. I mars 2013 hade 107 medlemsföretag med totalt bostäder anslutit sig till Skåneinitiativet. Det är fortfarande möjligt för enskilda företag att ansluta sig till Skåneinitiativet, vilket också sker i begränsad utsträckning. En förutsättning är förstås att företaget har data om energianvändningen från år 2007 och i praktiken behöver man också ha genomfört en rejäl minskning av energianvändningen för att ha en möjlighet att uppnå målet till år Eftersom målet är gemensamt för de deltagande företagen bör alla som ansluter sig delta på samma premisser. Inom ramen för Skåneinitiativet har en mängd aktiviteter arrangerats kring energieffektivisering för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring, öppna också för medlemsföretag som inte anslutit sig till initiativet. Under 2012 startade SABO Allmännyttans energisparkampanj, som genomförs i samarbete med ett stort antal medlemsföretag och stöttas av Energimyndigheten, Hyresgästföreningen och Naturskyddsföreningen. Den kompletterar Skåneinitiativet och har till syfte att genom olika aktiviteter sporra medlemsföretagen och deras hyresgäster att tillsammans sänka energianvändningen. Kampanjen ansluter till SABOs idéprogram som särskilt pekar på att bostadsföretagen på individnivå kan bidra till hållbar utveckling genom att verka för nya be 1

11 teenden som minskar miljöpåverkan och resursförbrukning hos såväl anställda som hyresgäster. Inom allmännyttans energisparkampanj står SABO för nationella kampanjinsatser som reklamfilmer, kampanjwebb och spel med mera medan medlemsföretagen står för lokala aktiviteter och information till hyresgästerna. I mars 2013 hade 116 medlemsföretag anslutit sig till kampanjen. Omkring hälften av de medlemsföretag som anslutit sig till energisparkampanjen är också med i Skåneinitiativet. Det innebär att sammanlagt 163 medlemsföretag på något sätt är engagerade i SABOs energisparaktiviteter. Dessa företag äger av medlemsföretagens totalt cirka lägenheter. Idag pågår ett aktivt arbete för att ytterligare utöka denna skara. Alla medlemsföretag har idag möjlighet att ansluta till såväl Allmännyttans energisparkampanj som till Skåneinitiativet. De nätverksträffar och andra aktiviteter som SABO genomför kring energisparande riktas nu till alla medarbetare i företagen som är engagerade i energisparande oavsett om man har anslutit sig till energisparkampanjen och/eller Skåneinitiativet. Nyproduktion SABO arbetar på olika sätt för att minska kostnaden för nyproduktion. Det handlar bland annat om påverkansarbete för balanserade ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna, förenklingar i plan och byggreglerna samt rimligare mark och exploateringsavgifter och om erfarenhetsutbyte mellan medlemsföretag. Vi arbetar också för att stimulera ökad konkurrens och utveckling av nya former för upphandling samtidigt som vi försöker sätta press på byggbranschen för att öka kostnads och produktionseffektiviteten. Två särskilt viktiga inslag i arbetet för att minska byggkostnaderna som nyligen genomförts har varit upphandlingstävlingarna om ramavtal för SABOs Kombohus och SABOs Kombohus Plus. Dessa tävlingar visar på stora möjligheter att pressa priserna vid upphandling förutsatt att många som vill bygga nytt går ihop och ställer enhetliga krav. När det gäller Byggkravsutredningens överväganden och förslag kan styrelsen instämma i slutsatsen att en alltför vildvuxen flora av kommunala särkrav bidrar till att öka kostnaderna för nyproduktion, men inte i slutsatsen att en stoppbestämmelse för kommunala särkrav utgör en ändamålsenlig lösning på detta problem. Styrelsens uppfattning utvecklas i SABOs remissyttrande över Byggkravsutredningens delbetänkande Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav vilket sammanfattningsvis lyder enligt följande: Många kommuner bedriver idag ett ambitiöst arbete med klimat och miljöfrågor, energieffektivisering och hållbart samhällsbyggande. Detta arbete är en viktig del i strävan att uppnå energi och klimatmålen för år 2020 och år 2050, vilka innebär kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser, ökad andel förnybar energi samt ökad energieffektivitet. För SABOs medlemsföretag, som ägs av kommunerna och i vars uppgift ingår att ta ett samhällsansvar, är det en självklarhet att bidra till en hållbar utveckling. Kommunernas ambitioner leder emellertid till ett stort antal kommunala särkrav, vilket försvårar en rationell bostadsproduktion. Förutsägbarheten minskar och därmed också möjlig 2

12 heterna för byggande företag att göra strategiska satsningar och investeringar i fasta anläggningar för en mer industrialiserad produktionsprocess. Kostnaderna för projektering och uppförande av byggnader ökar liksom de administrativa merkostnaderna för samtliga aktörer. Utredningens bedömning är att den direkta merkostnaden för byggandet på grund av kommunala särkrav uppgår till mellan 10 och 15 %, främst på grund av särkrav avseende bostäders energianvändning. Utifrån detta drar utredningen i konsekvensanalysen slutsasen att möjligheten (finns) för bostadsproducenterna att sänka byggkostnaden med 10 till 15 %, och att detta skulle kunna bidra till att öka byggandet. Det är dock långt ifrån självklart att sänkta byggkostnader skulle leda till sänkta byggpriser. Dessa sätts på en marknad där konkurrensförhållandena är minst lika betydelsefulla som kostnaderna. Utredningens beräkningar ofullständiga, kostnaden för särkraven väldigt grovt uppskattade och det finns ingen som helst garanti för att byggpriserna skulle sjunka i motsvarande utsträckning om en stoppbestämmelse införs. Mot den bakgrunden avstyrker SABO förslaget om att införa en stoppbestämmelse i Planoch bygglagen. SABO föreslår att problemet i stället angrips på ett sätt som både förbättrar konkurrensförhållandena inom byggsektorn och samtidigt gör det möjligt för kommunerna att fortsätta ett ambitiöst arbete för en hållbar utveckling. Utgångspunkten måste rimligen vara att de enskilda kommunerna förutsätts vilja både att det ska byggas i kommunen och att det ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Det är rimligt att enskilda kommuner ska kunna välja lösningar och ambitionsnivåer. Men detta blir ett problem om särkraven är alltför många och alltför skiftande. Därför bör antalet olikheter begränsas till ett minimum. Detta kan uppnås genom ett frivilligt klassningssystem, med ett begränsat antal klasser baserade på mer långtgående krav än gällande minimikrav. Med ett frivilligt klassningssystem kan kommunerna fortsätta sitt arbete med miljöfrågor, energieffektivisering och hållbart samhällsbyggande, utan att det påverkar byggkostnaderna mer än marginellt. Det pågår redan idag en diskussion mellan SKL och olika intressenter om ett frivilligt samordnande av de kommunala kraven. SABO är en intressent i detta sammanhang och har därför engagerat sig i denna diskussion. För SABO och medlemsföretagen är det naturligt att driva på för förbättringar och att företräda höga ambitioner på området. Detta ansluter till SABOs idéprogram som framhåller att de kommunala bostadsföretagen har ett långsiktigt perspektiv på sin uppgift och att denna inriktning gör det naturligt att driva på utvecklingen när det gäller teknik och miljö. Därför är det naturligt att företagen går i bräschen för moderna miljötekniska lösningar, bidrar till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls, gör livscykelekonomiska kalkyler inför investeringsbeslut och använder hälsosamma material i nyproduktion. Styrelsen föreslår kongressen besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till vad som ovan anförts. 3

13

14

15 Utlåtande över motion 3: En aktiv allmännytta i samhällsutvecklingen Motionärerna föreslår att SABO måste ta en aktiv pådrivande roll i att skapa större säkerhet i tolkningen av den nya lagstiftningen så att kommunerna kan använda de allmännyttiga bostadsbolagen till sin fulla potential. Det behövs forskning, opinionsbildning och inte minst spridning av praktiska exempel på hur bostadsbolagen kan vara aktiva partners i samhällsutvecklingen. Den nya lagstiftningen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (Allbolagen) tydliggör att bolagen i allmännyttigt syfte ska främja bostadsförsörjningen i kommunen. I förarbetena till den nya lagen framhålls att en grundläggande tanke är att det boende som tillhandahålls av kommunala bostadsföretag ska vara tillgängligt för alla, oavsett social, ekonomisk, etnisk eller annan bakgrund. Vidare sägs att såväl invånare med låga inkomster som med genomsnittliga eller höga inkomster ska kunna vara hyresgäster hos bostadsföretagen. Det klargörs också att det allmännyttiga syftet innebär att tillgodose olika bostadsbehov, dvs. inte enbart för grupper med särskilda behov eller som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden, utan även att tillhandahålla ett varierat bostadsutbud av god kvalitet som kan attrahera olika hyresgäster. Motionärerna skriver att den nya lagstiftningen, och då särskilt begreppet affärsmässighet, skapar osäkerhet om vilken roll allmännyttan nu kan spela och leder till tankar om lösningar som gränsar till social housing. Om detta skulle bli konsekvensen av den nya lagstiftningen så skulle reformen utgöra ett stort misslyckande. Syftet med reformen var nämligen tvåfaldigt; dels att undvika ett ingripande från Europeiska kommissionen i den svenska bostadspolitiken och dels att värna det svenska systemet med en allmännytta för alla. Detta var SABOs uttalade ambition under hela den process som föregick den nya lagstiftningen och det var också vilket tydligt framgår av propositionen regeringens syfte. Reformen fick också ett brett stöd bland hyresmarknadens aktörer och i riksdagen. SABO hade en viktig roll när den nya Allbolagen kom till och har därför ett ansvar för att den implementeras på ett framgångsrikt sätt. Efter riksdagens beslut att införa den nya Allbolagen har SABO genomfört omfattande utbildningsinsatser för att ge medlemsföretagen kunskaper om de nya bestämmelserna och den praktiska tillämpningen. Ett flertal informationsinsatser av olika slag har också riktats mot en rad aktörer och intressenter inom bostads och kommunsektorn. SABO har i alla dessa sammahang understrukit att bolagens uppgift liksom tidigare är att i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen i kommunen, men att det måste ske på ett sätt som inte snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. I lagstiftningen utrycks det som att bolagen ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. Med detta förstås att bolagen inte får agera på något sätt som snedvrider konkurrensen och som är möjligt att göra just för att man har en offentlig ägare bakom sig. Vidare innebär detta att kommunerna inte får erbjuda bolagen förmånliga lån eller borgensåtaganden utan marknadsmässiga avgifter samt att kommunerna måste ställa avkastningskrav som motsvarar de som en privat ak 1

16 tör, med ett långsiktigt perspektiv på sitt ägande, skulle ställa med hänsyn taget till den lokala marknadssituationen och företagets egna förutsättningar. Privata aktörer agerar emellertid på olika sätt och resonerar också olika när det gäller hur avkastningskrav kan formuleras och beräknas. Det finns därför en relativt stor spännvidd vad gäller agerande inom ramen för affärsmässiga principer. SABOs vision är att medlemsföretagen ska vara konkurrenskraftiga och långsiktiga aktörer och därigenom bidra till ökad tillväxt, vara motorer i områdesutvecklingen och därigenom bidra till levande stadsdelar med trygga och hållbara bostadsområden samt erbjuda bra och prisvärda bostäder till alla med valmöjligheter och inflytande och därigenom bidra till att enskilda individer kan påverka och utveckla sin livssituation. Mot bakgrund av denna vision och den nya lagstiftningen har SABO tagit flera initiativ. SABO har tillsammans med SKL tagit fram en handledning för utarbetande av ägardirektiv till kommunala bostadsaktiebolag. I den framhålls att det kan vara lämpligt att kommunen och bolaget tillsammans diskuterar ägaridén, verksamhetens inriktning, ekonomiska, sociala och ekologiska utgångspunkter för verksamheten samt samordning och dialog. Tillsammans med SKL och Kommuninvest har SABO tagit fram en modell för hur marknadsmässiga borgensavgifter till kommunala bostadsföretag kan beräknas. I anslutning till den debatt som förevarit om lagens tillämpning och betydelsen av begreppet affärsmässiga principer har SABO tagit fram rapporten Hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar. I den diskuteras konsekvenser av affärsmässighet när det gäller bland annat konkurrens, avkastning, investeringar, hyressättning och bostadssocialt ansvar. SABO har vidare genomfört en omfattande studie kring marknadsmässiga avkastningskrav med hjälp av experter från Chalmers och KTH samt företrädare för flera medlemsföretag, SKL och Hyresgästföreningen. Utifrån denna studie utarbetas en handledning om avkastningskrav. I år har ett omfattande projekt påbörjats på temat Nyttan med allmännyttan. Detta projekt innehåller såväl forskningsinsatser som erfarenhetssåterföring mellan medlemsföretag. Syftet är att klargöra vilket samhällsansvar bostadsföretagen kan ta, vilken samhällsnytta de gör idag samt hur nyttan av olika sociala projekt och investeringar kan beräknas, mätas och följas upp. Studien genomförs i samarbete med Malmö högskola och flera medlemsföretag. Inom ramen för detta projekt kommer flera frågor som motionärerna väcker att diskuteras: bland annat arbete kring bostadsförsörjning, utvecklandet av socialt integrerade bostadsområden, övergripande stadsplanering samt social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Tillämpningen av bestämmelserna i den nya Allbolagen har hittills varit föremål för rättslig prövning endast i ett fåtal fall. Dessa rör huvudsakligen laglighetsprövning av storleken på borgensavgifter och i någon mån tillämpningen av bestämmelsen om undantag från värdeöverföringsbegränsningen i de fall som överskottet används för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar. Fler rättsfall kommer sannolikt att följa framdeles och en praxis därmed att etableras, vilken skapar säkerhet i tolkningen av den nya lagen. SABO kommer självklart att följa, analysera och sammanställa dessa rättsfall. SABOs ambition är att en större utvärdering av reformerna så väl vad gäller allmännyttans villkor som förändringarna i hyreslagen ska göras när de nya bestämmelserna tillämpats i ett antal år så att slutsaser kan dras på ett meningsfullt sätt. 2

17 Motionärerna skriver också att alla fastighetsägare allmännyttiga som privata bör ta sin del (i förhållande till sin storlek på orten) av det bostadssociala ansvaret. De allmännyttiga bostadsföretagen har traditionellt tagit ett stort ansvar på detta område, medan de privata fastighetsägarna gjort det i betydligt mindre utsträckning. I samband med att den nya Allbolagen utarbetades framhöll Fastighetsägarna Sverige att privata fastighetsföretag är beredda att aktivt medverka i integrationsarbetet och ställa lediga lägenheter till kommunens förfogande för behövande hushåll. Mot den bakgrunden inledde SABO, Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och SKL förra året ett fyrpartssamarbete kring ansvaret för personer som har svårt att ta plats på den ordinarie bostadsmarknaden. Syftet är att främja och inspirera till en utveckling där både de allmännyttiga bostadsaktiebolagen och de privata fastighetägarna delar på ansvaret. En arbetsgrupp håller nu på med att samla in, analysera och presentera erfarenheter av lokalt samarbete mellan kommuner och bostadsmarknadens parter där man på ett föredömligt sätt arbetar med denna fråga. Sammantaget innebär detta att kommunikation och opinionsbildning kring allmännyttans roll redan pågår och att ett arbete med fokus på forskning och spridning av goda och praktiska exempel nu har påbörjats. Det är självklart att SABO, som aktivt bidrog till den nya lagen som värnar den svenska modellen för allmännyttan utan att komma i konflikt med EUs statstödsregler, ska fortsätta att på alla sätt rida spärr mot social housing och verka för att kommunerna använder de allmännyttiga bostadsbolagen till sin fulla potential. Styrelsen föreslår kongressen besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till vad som ovan anförts. 3