Kalkoners välmående i extrema förhållanden. Dr Jérôme NOIRAULT

Transkript

1 Kalkoners välmående i extrema förhållanden Dr Jérôme NOIRAULT

2 I Finland är väderförhållanden mycket tuffa. På vintern är det väldigt kallt och torrt och på sommaren är det varmt. Att sköta ventilationen är svårt utan att slösa energi: hålla temperaturen vintertid och kontrollera dammet sommartid.

3 Det här klimatet och fåglarnas goda tillväxt skapar två slags problem. Luftsäcksinflammation Bröstbensbursit och (bröst) knapp.

4 Luftsäcksinflammation Damm, ammoniak och temperaturen i kalkonhallen leder tillsammans till det här problemet. Vid luftsäcksinflammation fylls lungorna och luftsäckarna av vätska. Insjuknade tuppar flämtar och kan ofta dö plötsligt (hög dödlighet nära slaktålder). Luftsäcksinflammationer kontaminerar slaktprocessen ->kasseringar-> förluster för producenten och slakteriet.

5 Problem i samband med luftsäcksinflammation

6 Problem i samband med luftsäcksinflammation Hjärta Lungor Förtjocknad luftsäck Inflammationssekret

7 Problem i samband med luftsäcksinflammation Sekret i kroppshålighet (ca 1 l)

8 Bröstbensbursit- & Knapp problem Dålig skötsel, underlaget i dåligt skick, hög tillväxttäthet, benproblem, snabb tillväxt och svag fjäderbildning i bröstområdet ökar känsligheten för bröstbensbursit sommartid. När tupparna ligger mycket växer risken för bröstbensbursit då bröstet skaver mot underlaget. Förlust för producent och slakteri vid slakt ökar antalet kasserade fåglar.

9 Bröstbensbursit- & Knapp problem

10 Bröstbensbursit- & Knapp problem Fibrin (fästen) Avlagring torrämnen Blodigt sekret Förbindelse till bröstbenet

11 Tillväxttäthet Uppfödning med individtäthet och kilotäthet per uppfödningskvadrat. LÄNSI-KALKKUNAs produktionssätt är första uppfödningsfas och flyttning Tuppar och hönor (9 10 st./m2) föruppföds på samma plats 3 7 veckor Efter det uppföds tuppar och hönor separat med samma individtäthet.

12 Uppfödningstäthet Tuppar och hönor föds upp på samma gård Normalt finns det 52 % tuppar (av hämtade individer). Individtäthet Vikt/m2 = fåglar st./ m2 =individ*vikt

13 Kg/m2) Tupp mål Höna mål Vikt/m2 Tupp +10% Höna +10% Från 52 kg till 63kg IÅlder (veckor)

14 Uppfödningstäthet Maksimitäthet per kvadrat är kg för höna och tupp. Med Länsi-Kalkkunas uppfödningssystem vid 14 veckors ålder är uppfödningstätheten ca 60 kg / kvadrat för tuppar och 40 kg/kvadrat för hönor. På grund av den här orsaken är risken för dåligt underlag och dålig luftkvalitet större hos tuppar.

15 Weight/sqm (kg) Vikt/m Tupp +10% Höna +10% Hos tupp 60% av utrymmet Hos höna 40% av utrymmet Från 47 kg till 52kg Age (wks)

16 Uppfödningstäthet Genom att ge tuppen 60% av golvutrymmet efter flytten stannar vikten mellan 45 och 50 kg per kvadrat vilket är målvikt per kvadrat när hönorna går till slakt vecka14 För att uppnå denna täthet ges tupparna vid sju veckors ålder eget utrymme samt 20 % av hönornas utrymme. När utrymmet utnyttjas bättre kan risken för sjukdomar minska. Totalpartiets största värde finns i tupparna.

17 Varför ligger fåglarna så mycket? Ålder Längd Skill -nad Tillv./ dag vecka cm cm mm Benen växer otroligt snabbt under några veckor:: 471% under de första 11 veckorna

18 Varför ligger fåglarna så mycket? Tillväxthastigheten är sjufaldig under de första 11 veckorna jämfört med tillväxthastigheten under de följande 10 veckorna (veckorna 12-22) På grund av den här orsaken kan benfel uppstå under veckorna 1-12 och fåglarna ärpå grund av den snabba tillväxten trötta och ligger mycket (jämför med barns behov av sömn och växtväxtvärk)

19 Fåglarna producerar den största delen av fukten i uppfödningshallen För varje foderkilo som fågeln äter dricker den ca 2 kg vatten. 2/3 av det här vattnet hamnar i underlaget och luften. För att avlägsna fukten måste inneluften ersättas med luft utifrån.

20 Det är viktigt att hitta en bra balans mellan ventilation och fuktighet Torrt och hårt botten: Bröstbensbursit (friction) och luftsäcksinflammation (risk p.g.a. damm) kan förekomma Mjukt och vått underlag, problem i fotsulor (pododermatitis) och bröstbensbursit (brännskada orsakad av ammoniak) kan förekomma På grund av den här orsaken är ventilation och sprinklersystem viktiga för att kontrollera fukten, dammet och ammoniakhalten

21 God luftkvalitet En utmaning för uppfödare är att undvika för liten ventilation som höjer ammoniakhalten och undvika för kraftig ventilation som gör att det dammar (av foder, fjädrar och torkad gödsel) God luftkvalitet betyder för kalkoner mindre än 20 ppm ammoniak och 5 mg/m3 damm på den höjd som fåglarna befinner sig I och för att undvika luftsäcksinflammation (kalkoner kan tåla damm upp till 8 mg/m3 om fåglarna inte är stressade av ammoniak, för hög temperatur eller sjukdomar i andningsorgan).

22 Bra underlag Det är en utmaning för uppfödaren att undvika för svag ventilation som ger vått underlag (ammoniak) och för kraftig ventilation som ger ett vått och hårt underlag Den relativa fuktigheten i uppfödningshallen kan höjas genom att sänka temperaturen eller genom att öka fuktigheten med sprinklers. När luftens relativa fuktighet hålls mellan 60-70% och underlagets fuktighet mellan 35-40%, hålls dammängden under kontroll och bottnen mjuk.

23 Underlaget Stövelspår (5 cm djupt) Skorpbildning Torrt och hårt underlag

24 Underlaget När underlaget är vått tillsätt kutter När underlaget bildar en skorpa, ta bort den del som hårdnat och tillsätt mera kutter. När underlaget är torrt och hårt ska mera kutter tillsättas För att kalkonen ska ha ett bra och mjukt underlag under hela uppfödningen ska kutter tillsättas och tillsättas om igen så att underlaget hålls bra.

25 Möjligheter att kontrollera ventilationen Med en cirkulationsluftfläkt är det möjligt att öka luftcirkulationen i uppfödningshallen men inte luftväxlingen utifrån in till uppfödningshallen På vintern med luftintag direkt ovanför underlaget (på sidoväggarna) är det mycket kallare än på andra platser i uppfödnignshallen. Den kalla luften är tyngre än den varma luften och kall luft sjunker ner på golvet. Kalkoner vill undvika kalla sidoväggar vintertid. När luftintag, värmerör och ofta också sprinklers finns på de här sidoväggarna är det viktigt att luften på de här platserna blandas om väl.

26 Bra luftcirkulation Dålig luftcirkulation Bra luftcirkulation

27 Minimiventilation 18 C 21 C 24 C 27 C 29 C 32 C Nödvändig minimiventilation för kontroll av koldioxid Nödvändig minimiventilation för kontroll av fukten i uppfödningshallen och som grundar sig på vattenkonsumtion och innetemperatur

28 Möjligheter att kontrollera ventilationen Cirkulationsfläkt kan testas (20 000m3/h) upphängd i taket på en meters höjd Avståndet mellan två fläktar borde vara högst 12 meter (testa först också med 24 meters avstånd). 8 cirkulationsfläktar per utrymme för att åstadkomma en bra cirkulation Montera cirkulationspumparna nära ytterväggarna (1 m) i 80 graders vinkel i förhållande till golvet. Vinkeln hjälper till att lyfta den varma luften från golvet till taket och minskar temperaturskillnaderna vid inloppsöppningarna.

29 Möjligheter att kontrollera ventilation Sommartid kan cirkulationsfläktarnas riktning bytas på den ena sidan och få till stånd tunnelventilation med en extra fläkt vid ytter/gavelväggen.

30 Möjligheter att kontrollera ventilation På sommaren kan tunnelventilation användas för att få till stånd en nedkylande effekt (nedkylande luftström)

31 Möjligheter att påverka fåglarnas aktivitet och bröstbensbursit För att kontrollera det snabba tillväxtskedet (veckorna 6-12) kan man försöka påverka fåglarnas aktivitet Vanligtvis varar den mörka tiden under dessa veckor 8-10 timmar. Man kan försöka förkorta den mörka tiden under dessa veckor med en timme per vecka för att öka aktiviteten (7 veckor: 14 timmar ljus/10 timmar mörker; 10 veckor: 17 ljus/7 mörker. (Newberry, R, C Influence of Increasing Photoperiod and Toe Clipping on Breast Buttons of Turkeys. Poultry Science. 71 : )

32 Möjligheter att påverka fåglars fjäderdräkt och bröstbensbursit Bra fjäderdräkt på bröstet kan uppnås med näring Hela vete- och havrekorn används 2 % från ca v. 6 till en nivå på 25 % v. 15. En del tuppar ligger tyvärr mycket i den här åldern Bland annat kan man försöka bestämma totalmängden B-vitamiiner (B8, B12, B5 och B3-PP), likaså tillsätta metionin, cystein och spårämnen när man börjar utfodra med spannmål. De här är nödvändiga för hudhälsan och fjäderskrudens utveckling..

33 Utfodringsrekommendationer Table C9. Recommended Vitamin and Mineral Supplement Specifications Nutrient Units per kg feed AgeIn Weeks Growing kill Vitamin A i.u Vitamin D3 i.u Vitamin E mg Vitamin K mg Folic Acid mg Nicotinic Acid mg Pantothenic Acid mg Riboflavin B2 mg Thiamine B1 mg Pyridoxine B6 mg Table C9. Recommended Vitamin and Mineral Supplement Specifications Nutrient Units per kg feed Age In Weeks Growing kill Biotin μg Choline Chloride mg Vitamin B12 μg Iodine mg Selenium μg Copper mg Iron mg Manganese mg Zinc mg

34 Slutsatser 1 Reglera fuktigheten i första hand med ventilationen, övergå sedan till att kontrollera mängden ammoniak och damm och först sedan till att reglera temperaturen. Vanligen vill vi på grund av kostnaderna göra det här i omvänd ordning Kom inåg att luftkvaliteten är viktigare än temperaturen i uppfödningshallen. Fuktighet, ammoniak och damm kan kontrolleras endast genom tillräcklig ventilation och luftcirkulation

35 Slutsatser 2 Fotfel, luftsäcksinflammationer och bröstbensbursit-problem som beror på vått eller torrt underlag, ammoniak och damm är de viktigaste ekonomiska faktorerna - viktigare än el- och uppvärmningskostnader.

36 Det allra viktigaste är att använda rätt system på rätt plats under rätt årstid.

37 Tack!