Samrådsredogörelse för vindbruksplan. Samrådet. Yttranden utan invändningar och synpunkter

Transkript

1 Samrådsredogörelse för vindbruksplan Innehållsförteckning: Samrådet... 1 Yttranden utan invändningar och synpunkter... 1 Kulturförvaltningen... 1 Länsstyrelsen... 2 Länsstyrelsen synpunkter på landskapsbeskrivning och miljöbedömning... 5 Trafikverket... 5 Förvarsmakten högkvarteret... 6 Energimyndigheten... 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap... 6 Post- och Telestyrelsen... 7 Statens geotekniska institut, SGI... 7 Sveriges geologiska undersökning, SGU... 7 Svenska Kraftnät... 8 Dalarnas Museum... 8 Säters kommun... 9 Västmanland-Dalarna Miljö och byggförvaltning Sven och Görel Willén Bergvik skog Slutkommentar Samrådet Samråd hölls under tiden 20 maj till och med den 15 augusti Samrådshandlingar skickades ut till de kommunala förvaltningarna och bolagen, grannkommuner, statliga myndigheter, nätägare och markägare, intresseorganisationer och byalag. Handlingarna fanns tillgängligt på biblioteken i Smedjebacken och Söderbärke, på miljö- och byggkontoret och på kommunens hemsida. En annons om samrådet infördes i Ludvika tidning och i Dalademokraten. Ludvika tidning gjorde också ett reportage om samrådet. Tre samrådsmöten hölls, i Björsjö, Smedjebacken och Söderbärke. Dessa möten ägnades åt att besvara frågor om vindkraft generellt och om vindkraftsplanen. Många efterfrågade möjligheter att själva bli delägare i vindkraft men det fanns också någon som var kritisk mot vindkraftens påverkan på landskapsbild och boendemiljö. Nedan redovisas inkomna synpunkter under samrådet, och eventuella kommentarer från miljö- och byggkontoret. Yttranden utan invändningar och synpunkter Kommunstyrelsen i Smedjebacken, Lantmäteriet. Ludvika och Borlänge kommun har inget att erinra mot planförslaget. Omsorgsförvaltningen och Ljusnarsbergs kommun avstår från att yttra sig. Kulturförvaltningen Kulturförvaltningen hänvisar i första hand till det tidigare yttrande under programsamrådet, som skrivits i ärendet. Dessutom har kulturförvaltningen erbjudit sig att träffa miljö- och byggkontoret under samrådsprocessen, vilket också har skett. Samrådsredogörelse vindbruksplan Smedjebackens kommun 1

2 Nedan följer emellertid ytterligare förtydliganden. Den bästa lösningen för uppförandet av vindkraftanläggningar vore ur kulturmiljövårdens synvinkel att förlägga dessa där större konflikter mellan olika intressen i möjligaste mån undviks. I planen finns registrerade fornlämningar eller ligger i nära anslutning till dem. Dessutom finns/ kan finnas bebyggelselämningar som kan visa sig vara intressanta kulturlämningar, där en eventuell dokumentation bör ske, om flera vindkraftverk byggs i området. Det kan också, vilket redan nämnts bli aktuellt med omfattande arkeologiska undersökningar. I vissa fall är områdena inte heltäckande inventerade vilket också kan leda till att kostnader för inventeringar tillkommer. När det gäller skogs- och odlingslandskapet är det svårt att göra en samlad bedömning i nuläget om hur dessa anläggningar i framtiden kommer att påverka detta. Konsekvenserna får snarast bedömas i de fall det blir aktuellt. I ett längre perspektiv bör även utvärderingar ske kontinuerligt för att om möjligt kunna dra lärdom ur olika aspekter, för kulturförvaltningens del då främst inom kulturmiljövården men också hur siktlinjer och det omkringliggande bergslagslandskapet påverkas i sin helhet. Tidigare synpunkter: Av programhandlingarna framgår att de områden som har bäst vindförhållanden är i första i kommunens norra och södra del. I båda kommundelarna finns kulturmiljöer som kulturförvaltningen bedömer är olämpliga för placering av vindkraftverk. Detta oavsett storleken på verken. Olämpliga vindkraftsområden kan vara höglänta gruvområden som Stollbergsgruvorna, Nybergsgruvorna samt hela gruvområdet som tangerar Skisshyttan. Det kan också gälla små byar i den södra kommundelen, särskilt de mindre finnbosättningar som finns i Malingsbo med omnejd och som i flera fall ligger på höjder eller i höglänt terräng. Kulturförvaltningen har kontaktat miljöoch byggförvaltningen för att informera om att det kan behövas särskild diskussion utifrån ett kulturhistoriskt miljöperspektiv kring just finnbebyggelsen. Finnbebyggelsen är tyvärr inte väldokumenterad. Dessa byar/gårdar kan ligga inom de utpekade blåsiga områdena. Givetvis kan även andra kulturmiljöer beröras, till exempel odlingslandskapet med siktlinjer/utblickar kring byar och gårdar. Kulturförvaltningen deltar gärna i samtalsprocessen i det fortsatta planarbetet. Kommentar miljö- och byggkontoret: Information läggs till i planen om att det kan finns fornlämningar som inte är kända och inte finns upptagna i fornminnesregistret, därför kan arkeologiska utredningar behöva göras i samband med tillståndsansökan eller exploatering. Miljö- och byggkontorets har strävat efter att planera vindbruk där större konflikter mellan olika intressen i undviks och menar att konsekvenserna för fornminnen och kulturmiljövärden bör bli små om riktlinjerna följs. När kommunen handlägger vindskraftsärenden i framtiden kommer remiss ske till kulturförvaltningen. Länsstyrelsen Riksintressen Smedjebackens kommun har inga områden av riksintresse för vindkraft. Hälsa och säkerhet Planen bör förtydligas med att för vindkraftverk med en rotordiameter på 100 meter eller mer bör avståndet mellan torn och ledning vara mer än 250 meter. Närheten till vandringsleder ska beaktas vid bedömning av behovet av riskanalys och vid riskhantering. Samrådsredogörelse vindbruksplan Smedjebackens kommun 2

3 Mellankommunal samordning I de fall där vindkraftverk och liknande anläggningar ska etableras i närhet till länsgränsen är det angeläget att berörda kommuner i Västmanlands län bereds tillfälle att delta i samrådet. Sådana ärenden bör även remitteras till Länsstyrelsen i Västmanlands län i de fall det krävs tillstånd enligt miljöbalken eller att en detaljplan ska upprättas för åtgärderna. Kommunikationer Skogs och traktorvägar är oftast inte allmänna vägar. Byggandet av enskilda vägar (exempelvis skogsvägar) ska anmälas till skogsstyrelsen 12:6 MB. Naturvärden I planen har ett antal områden pekats ut som ligger inom Malingsbo-Klotens naturreservat. Just nu pågår en översyn av naturreservatet och dess bestämmelser. Översynen kan komma att påverka bedömningen av områdenas lämplighet för vindkraft. Planen bör kompletteras med information om artskydd för växt- och djurarter enligt 8 kap MB. Det är speciellt viktigt att artskyddet för fladdermöss och fåglar beaktas, då de kan påverkas särskilt av vindkraft. Fåglar och fladdermöss omfattas av bestämmelser i 4 artskyddsförordningen (2007:845). I närheten av område 1 Skissklack och område 9 Uvberget finns lokaler för fladdermöss. De kan flyga långa sträckor, upp till flera kilometer för att söka föda. Det bör framgå av planen att det inte finns någon inventering av stora rovfåglar. Vid Skissklack finns ett område som har naturvårdsavtal. Ett naturvårdsavtal reglerar hur naturvärden ska bevaras och utvecklas. Innehållet i avtalet behöver följas upp innan området pekas ut som lämpligt för vindkraft. Geoteknik Geotekniska säkerhetsfrågor bör belysas i handlingen. En översiktlig beskrivning av stabilitet, erosion, bergsäkerhet, geo- och bergtekniska förutsättningar, bör utgöra underlag vid val av områden lämpliga för vindkraft. Detta bör också förhållas till förväntade klimatförändringar. Det bör framgå av planen om och i vilken utsträckning detta har vägts in i värderingarna av områdenas lämplighet. Planen bör inkludera en strategi för hur de geotekniska förutsättningarna bör hanteras vid en framtida vindkraftsutbyggnad. Det bör framhållas i planen att vindkratsexploatörerna bör redovisa behoven av naturgrus och krossmaterial i ett tidigt stadium av planläggningen. Vindkraftverk i sig placeras knappast på grundvattenförande bildningar men vägbyggnationer till verken kan påverka sådana formationer. Denna påverkan är värd att nämna liksom risken för att påverka enskilda brunnar negativt vid till exempel sprängningsarbeten och schaktning. Landskap Ur helhetssynpunkt vore det positivt om landskapsanalysen även tog upp andra faktorer än vindkraft som påverkar landskapet. Den europeiska landskapskonventionen nämns inte i handlingen. Ett sådant grunddokument bör tas upp. Kulturmiljö Länsstyrelsen vill påpeka att även punkt- och linjeobjekt i fornminnesregistret i allmänhet innebär ytor av arkeologiskt intresse. Vidare finns i områdena så kallade bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar. Länsstyrelsen prövar på förekommen anledning lämningarnas fornminnesstatus. Vidare prövar Länsstyrelsen, i samband med etablering av Samrådsredogörelse vindbruksplan Smedjebackens kommun 3

4 nya verk, om fornlämningarna berörs (enligt kulturminneslagen). Arkeologiska utredningar kan bli aktuella i områden för nya vindkraftverk. Försvarsintressen I område 1 Siksjöberget Skissklack finns det konflikter med totalförsvarets intressen i den östra kanten av området på Daldammsberget, Miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning om vilka avgränsningar som bör göras. Länsstyrelsen bör ha möjlighet att yttra sig över miljökonsekvensbeskrivningen och landskapsanalysen innan planen ställs ut. Övrigt Det är bra att planen även redovisar områden där det är olämpligt med vindkraft. Det är också bra att det påpekas att vindbruksplanen ska ingå i den översikt som ska göras varje mandatperiod. Kommentar miljö- och byggkontoret: Hälsa och säkerhet: Ett tillägg har gjorts om säkerhetsavstånd mellan riktigt stora vindkraftverk och kraftledning. Information om riskanalys har lagts in för områden där det finns vandringsleder, framför allt området Gräsberget, då övriga områden har minst 500 meter mellan vandringsled och eventuellt vindkraftsområde. Mellankommunal samordning: I denna plan har samtliga grannkommuner beretts tillfälle att yttra sig. När miljö- och byggkontoret i framtiden handlägger vidkraftsärenden nära kommungränsen kommer samråd ske med berörda kommuner och länsstyrelser. Kommunikationer: Information läggs till om att byggandet av enskilda vägar ska anmälas till skogsstyrelsen. Naturvärden: Planen har kompletterats med information om översyn av Malingsbo-Klotens naturreservat. Information, om att fåglar och fladdermöss är fridlysta enligt artskyddsförordningen, har lagts till. Planen har också kompletterats med mer information om fladdermöss. att det finns fladdermuslokaler i Skisshyttan nära område 1 och i Nyfors nära område 6. Fladdermössen på Söppenmyren bedöms framförallt söka föda längs ån och inte röra sig upp på berget. Information har lagts till om naturvårdsavtalet. Geologi och geoteknik Berggrund och jordarter beskrivs översiktligt för varje lämpligt vindbruksområde. Generellt är inte berggrunden av sådan art att det finns risk för erosion, skred och ras risker. Närmare utredning av geologin förutsetts ske i samband med eventuell exploatering i områdena. Detta läggs till i planen. Information om att väg- och markarbeten kan påverka grundvattenflöden och enskilda brunnar läggs också till. Landskapet: Avsnittet landskapets förutsättningar kompletteras med information om landskapskonventionen. Kulturmiljö: Kartmaterial för bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar har lagts till. Samrådsredogörelse vindbruksplan Smedjebackens kommun 4

5 Försvarsintresse: Området justeras något Miljökonsekvensbeskrivning: Länsstyrelsen ges möjlighet till synpunkter innan utställning. Länsstyrelsen synpunkter på landskapsbeskrivning och miljöbedömning Länsstyrelsen önskade i sitt samrådsyttrande över tematiskt tillägg till översiktsplan avseende vindkraft att få ta del av landskapsbeskrivningen och miljöbedömningen innan planen ställs ut för granskning. Kommunen har upprättat en lagom omfattande och innehållsrik landskapsbeskrivning och miljöbedömning för vindbruksplanen. Landskapsbeskrivningen är ett planeringsunderlag som kommunen kan nyttja även i andra typer av ärenden. I landskapsbeskrivning är kommunen indelad i nio landskapsområden. Några av dessa landskapsområden berör riksintresset enligt 4 kap 2 miljöbalken, Malingsbo-Kloten. Likaväl som att naturreservatet Malingsbo-Kloten behöver beaktas bör landskapsbeskrivningen förhållas till riksintresset. Riksintresset har ett större utbredningsområde än naturreservatet men turismens och friluftslivets intressen, främst det rörliga friluftslivets intressen, behöver inte vara av sådan karaktär att de påtagligt skadas av vindkraftetableringar. Varje landskapområde innehåller en slutgiltig bedömning över områdets tålighet förutom för delområde 9. Övriga områdens definitioner är i de flesta fall unika. Landskapsbeskrivning är ett verktyg för kommunen vid hantering av ärenden, varför en tydlighet av definitionerna kan vara av betydelse. Avgränsningen och omfattning av miljöbedömningen föranleder inga synpunkter från Länsstyrelsen. I avsnittet som behandlar alternativ hänvisas till annan lagparagraf i miljöbalken än den avsedda. I samma stycke anses att planens syfte är att underlätta för vindkraftutbyggnaden, men planen är likväl ett planeringsunderlag som underrättar handläggning och hantering av vindkraftärenden på kommunal och statlig nivå. I miljöbedömningen har riksintresset 4 kap 2 miljöbalken hanterats på ett rimligt sätt men det behöver beaktas att vindkraftutbyggnad per automatik inte medför att friluftslivets värden påverkas negativt. Kommentar miljö- och byggkontoret: Landskapsbeskrivning: Information om riksintresset Malingsbo-Kloten har lagts till för de landskapsområden som berörs av detta. Rekommendationerna för varje landskapskaraktär har förtydligats något så att det enklare framgår om vindkraft och andra stora etableringar generellt kan passa in i landskapet, eller påverka detsamma negativt. Miljöbedömning: Lagparagrafen 6 kap 12. miljöbalken slår fast att Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas. Det är korrekt att planens syfte också är att underlätta ärendehantering, detta har lagts till. En mening om att vindkraft också kan ha positiv inverkan på friluftsliv har lagts till. Trafikverket Trafikverket har inget att tillägga till samrådet utan hänvisar till vårt tidigare yttrande under programskedet. Samrådsredogörelse vindbruksplan Smedjebackens kommun 5

6 Kommentar miljö- och byggkontoret: Trafikverket tidigare yttrande hade mycket information och en del synpunkterna på områdena Vägnätet, Långa och tunga transporter, Tillstånd enligt väglagen, Trafiksäkerhet, Järnväg samt Luftfart. Miljö- och byggkontoret har besvarat detta yttrande och gjort tillägg och mindre ändringar i planen där det behövts. Miljö- och byggkontoret anser att Trafikverkets synpunkter har blivit tillgodosedda. Förvarsmakten högkvarteret Synpunkter på vindområden Försvarsmakten har synpunkter på område 1, Siksjöberget-Skissklack. Det finns konflikter med totalförsvarets intressen i den östra kanten av området på Daldammsberget. I övrigt har Försvarsmaktens tidigare synpunkter blivit tillgodosedda. Kommentar miljö- och byggkontoret: Området justeras något Energimyndigheten Generellt vill Energimyndigheten betona vikten av regeringens mycket tydliga uttalanden, om att utbyggnaden av vindkraft ska främjas, och därmed ges en högre prioritet än tidigare. Den nationella planeringsramen innebär planförutsättningar för att kunna installera 30 TWh vindkraftsel till år Mot bakgrund av detta är ökad elproduktion från vindkraftverk ett nationellt intresse som måste få tillgång till mark- och vattenområden. Vindbruk måste därmed också få synas i samhället, samtidigt som etableringen av vindkraft ska ske i balans med andra intressen. Energimyndigheten anser att samrådshandlingen är mycket välutarbetad och genomtänkt. Den behandlar de områden och frågor som bör krävas av en handling av detta slag, vilket är grundläggande och av stor betydelse, för en väl avvägd lokalisering av vindkraftsanläggningar. I Smedjebacken finns för närvarande inga områden angivna som riksintresse för vindbruk. Sammantaget anser Energimyndigheten att samrådshandlingen är i linje med Regeringens och Energimyndighetens mål för planering förnybar energi. Kommentar miljö- och byggkontoret: Ingen kommentar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Lagen om skydd mot olyckor blir relevant vid etablering och drift av vindkraftverk. MSB vill upplysa om att det är viktigt att göra en fullständig bedömning av riskerna och vilka olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder som behöver vidtas i förväg. Hänsyn måste också tas till räddningstjänstens möjligheter till insatser vid olyckor under byggande och drift. Samråd bör ske med den kommunala räddningstjänsten, Arbetsmiljöverket och sjukvårdshuvudmannen och länsstyrelsen. Målet med dessa samråd är att det utifrån tänkbara scenarion, under byggtid och under drifttid, ska finnas en plan för räddningsinsatser i vilken ansvarsförhållandena är utredda. MSB vill även upplysa om att ägaren eller nyttjanderättshavaren i skälig omfattning ska hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka. (2 kap 2 i lagen om skydd mot olyckor). det finns skäl i att förebyggande syfte teckna lokala avtal om ansvarsfördelningen mellan räddningstjänsten och ägaren/nyttjanderättsinnehavaren. Samrådsredogörelse vindbruksplan Smedjebackens kommun 6

7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i uppdrag av regeringen att införa, förvalta, och utveckla radiokommunikationssystemet Rakel för skydd och säkerhet. För att vindkraftverken inte ska bli ett hinder för radiokommunikationssystemet bör man vid planeringen av vindkraftverkens placering samråda med MSB:s enhet för infrastruktur Rakel. Bifoga i samband med detta koordinater för vindkraftverkens placeringar. Kommentar miljö- och byggkontoret: Ett stycke om exploatörens ansvar för säkerhet under byggande och drift har lagts till i avsnittet om olyckrisker i planen Post- och Telestyrelsen PTS har getts möjlighet att inkomma med svar på samråd av översiktsplan för vindkraft i Smedjebackens kommun. PTS är en central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar sektorsansvar- inom områdena post och elektronisk kommunikation. Inom ramen för detta arbete ska PTS bland annat: främja tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som anges i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. verka för robusta elektroniska kommunikationer och minska risken för störningar och verka för en ökad krishantering. verka för att tillgodose totalförsvarets behov av post- och elektronisk kommunikation under höjd beredskap och stärka samhällets beredskap mot allvarliga störningar i näten för elektronisk kommunikation i fred. Uppförande av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt, speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område, för att minimera störningsriskerna. Inför detta samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är. PTS har inga ytterligare synpunkter. Kommentar miljö- och byggkontoret: Ingen kommentar Statens geotekniska institut, SGI I samrådshandlingen redovisas översiktligt befintligt vägnät samt berg- och jordförhållanden inom de områden som bedöms som lämpliga för vindbruk. SGI finner att våra synpunkter i programskedet i huvudsak har beaktats. Vårt förslag beträffande redovisning av en strategi för hur geoteknisk lämplighet bör hanteras vid en framtida utbyggnad, kvarstår dock. Kommentar miljö- och byggkontoret: Generellt är inte berggrunden av sådan art att det finns risk för erosion, skred och ras risker. Närmare utredning av geologin förutsetts ske i samband med eventuell exploatering i områdena. Detta läggs till i planen. Sveriges geologiska undersökning, SGU SGU har lämnat yttrande under programskedet och vidhåller tidigare lämnade synpunkter. SGU har inget ytterligare att anföra i anledning av de nya handlingarna. Tidigare synpunkter: Samrådsredogörelse vindbruksplan Smedjebackens kommun 7

8 I planen berörs naturvärden av olika typer, dock inte några geologiska värden. Det nämns att schaktning och gjutning av fundament medför en lokal påverkan. Denna påverkan är dock inte bara lokal. Påverkan finns också där betongballast produceras och där material till vägbyggnad bryts och krossas. Vid större vindkraftsetableringar kan omfattningen av detta uppgå till ansenliga volymer och bör därför beröras i planen. De områden som har utretts har liknande jordartsgeologiska förutsättningar med tunna moräntecken på berg. Grundläggningen kan förmodligen utföras med bergsfundament i många fall, vilket minskar behovet av betongballast. Detta är en fördel eftersom betong i huvudsak produceras av naturgrus, en ändlig resurs. Naturgrus kan inte heller produceras i de aktuella områdena och kanske inte heller i dess omedelbara närhet. Ballasten kan kräva långa och många transporter och det är självklart en miljövinst om transporterna kan minimeras genom god planläggning. Vägbyggnation inom ett etableringsområde kräver tillgång till lämpligt krossmaterial. Då jordtäcket är tunt i dessa områden kan det bli nödvändigt med långa transporter i vissa fall. Det bör framhållas i planen att vindkraftsexploatören bör redovisa behoven av naturgrus och krossmaterial på ett tidigt stadium i planeringen. När exploatörerna i sina tillståndsansökningar redovisar den miljövinst som vindkraften innebär, är det inte lika klart vilken form av belastning på naturmiljön den utgör. Vindkraftverken i sig placeras knappast på grundvattenförande bildningar men vägbyggnationer i samband med etableringarna kan påverka sådan avlagringar. Denna påverkan är lämpliga att nämna i en plan liksom risken att påverka enskilda brunnar vid sprängningsarbeten och schaktning. Kommentar miljö- och byggkontoret: Framtida vindkraftsetableringar i kommunen antas inte bli inte så omfattande att de kräver materialförsörjningsplaner. Texten om vägnät har utökas med information om att vägdragning och sprängningsarbeten kan påverka grundvattenflöden och enskilda brunnar. Information läggs till om att vindkraftsexploatörerna bör redovisa behoven av naturgrus och krossmaterial för planerade anläggningar. Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät har i yttrande daterat framfört synpunkter angående vindbruksplanen. Svenska Kraftnät har noterat att kommunen i vindbruksplanen har tagit hänsyn till våra rekommendationer. Svenska Kraftnät önskar dock förtydliga att för vindkraftverk med en rotordiameter på 100 meter eller mer bör avståndet mellan torn och ledning vara större än 250 meter. Svenska Kraftnät önskar således att denna rekommendation läggs till vindbruksplanens riktlinjer. I övrigt har vi ingenting ytterligare att erinra mot upprättat förslag. Kommentar miljö- och byggkontoret: Information om detta säkerhetsavstånd läggs till i planen. Dalarnas Museum Ett allmänt problem med vindkraftverk att de ofta placeras långt från tätorter och i tidigare oexploaterade områden. Därmed blir även viktiga friluftsområden som kännetecknas av en vild och i senare tid relativt opåverkad natur exploaterade. Därför menar Dalarnas museum att en storskalig vindkraftetablering i de föreslagna områdena kan komma att påverka både kulturmiljöer och friluftsliv negativt. Samrådsredogörelse vindbruksplan Smedjebackens kommun 8

9 I översiktsplanen har fasta fornlämningar inom vindbruksområdena uppmärksammats i kartmaterialet och att hänsyn måste tas till dessa. Däremot verkar man inte ha tagit med bevakningsobjekt eller övriga kulturhistoriska lämningar. Exempel på bevakningsobjekt är två objekt inom område 1 Siksjöberget - Skissklack, (Riksantikvarieämbetets beteckning Norrbärke 600:1 och 644:1). Exempel på övriga kulturhistoriska lämningar finns inom område 5 Älgkullen (RAÄ-beteckning Norrbärke 633:1 och 636:1) och inom område 3 Bromsberget (RAÄ-beteckning Söderbärke 331:1). Statusen bevakningsobjekt används när det vid okulär besiktning inte går att avgöra om lämningen utgör fast fornlämning eller ej. Dessa lämningar bör kontrolleras ytterligare, t.ex. före en exploatering. Övriga kulturhistorisk lämning omfattas av Skogsvårdslagen 30. Man bör även uppmärksamma problemet med att skogsmarken i allmänhet är dåligt inventerad när det gäller förekomsten av fornlämningar. Tidigare erfarenhet visar att det är endast en liten del av det verkliga fornlämningsbeståndet som finns upptaget i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Det kan därför vara aktuellt med arkeologiska utredningar innan man kan avgöra vilken påverkan vindkraftetableringen har på den totala kulturmiljön och var vindkraftverk och vägar lämpligast placeras. För landskapsbilden och den påverkan vindkraftverken kan ha på kulturmiljöer är det positivt att man vid utbyggnad tänkt använda illustrationer med fotomontage där utblickar från byar och andra bebodda miljöer, besöksmål och friluftsområden särskilt kommer att beaktas. Dalarnas museum finner det positivt att Smedjebackens kommun tar ett samlat grepp över arbetet med vindkraftsetableringar och arbetar långsiktigt. Vi kan dock inte i detta läge yttra oss om eventuell placering av vindkraftverk och hur det kommer att påverka kommunens kulturmiljövärden. Dalarnas museum ser dock framemot ett fortsatt samarbete vad avser samrådsförfarandet. Kommentar miljö- och byggkontoret: Information läggs till i planen om att det kan finns fornlämningar som inte är kända och inte finns upptagna i fornminnesregistret, därför kan arkeologiska utredningar behöva göras i samband med tillståndsansökan eller exploatering. Kartmaterialet har kompletterats med bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar. Säters kommun Vindbruksplanens generella delar med beskrivning av bakgrund och förutsättningar för möjligheten att utnyttja vinden som resurs, får generellt ses som väl avvägda. De specifika områdena nära Sätergränsen kan däremot intressanta vara intressanta ur ett flertal olika perspektiv. Siksjöberget-Skissklack Området ligger ca 100 meter från gränsen till Säters kommun. Den närmast belägna bebyggelsen på Sätersidan är Siksjösund på ca 1150 meters avstånd. Sluttningen på det föreslagna vindområdet är tämligen jämn, varför eventuella verk bör vara synliga från större delen av dalgången kring Siksjöberg-Bråfall-Fäbodvallen. Trollugnsberget Området ligger i direkt anslutning till kommungränsen till Säters kommun. Den närmast belägna bebyggelsen på Sätersidan ligger cirka 320 meter bort. Det kan konstateras att det kring bebyggelse på Smedjebackens sida av gränsen lagts in ett skyddsavstånd med 500 meter radie. Samrådsredogörelse vindbruksplan Smedjebackens kommun 9

10 Miljö- och byggnadsnämnden i Säters kommun beslutar att generellt ställa sig positiv till utbyggnad av vindkraft i de områden som berör gränstrakterna till Säters kommun. Möjligheter till samlokalisering kan finnas i de lägen där goda vindförhållanden finns på båda sidor av kommungränsen. Ur vissa aspekter finns dock också konkurrerande intressen och nämnden vill därför påpeka följande: Gränsen för området Trollugnsberget måste justeras så att 500 meters skyddsavstånd tillämpas även till bebyggelse på Säters sida av gränsen. Sjöarna Saxen/stora Norn är ur Säters kommuns perspektiv viktiga för friluftslivet. Kommunen ser landskapsbilden från detta håll som en väsentlig fråga. Dragningar av vägar, kraftledningsanslutningar med mera måste göras med hänsyn till detta. Jättturns naturreservat är även ur Säters perspektiv ett väsentligt naturvårds- och friluftsintresse, till vilken hänsyn måste tas. Kommentar miljö- och byggkontoret: Området Trollugnsberget justeras så att minsta avstånd 500 meter mellan bebyggelse och vindbruksområde uppnås. Det läggs till ett villkor för vindkraft på Trollugnsberget: Dragningar av vägar, kraftledningsanslutningar med mera måste göras med hänsyn till landskapsbilden och friluftsintresset för stora Norn/Saxen. Västmanland-Dalarna Miljö och byggförvaltning (Fagersta kommun, Norbergs kommun,) Kommunledningarna i Norberg och Fagersta har uppdragit till Västmanland Dalarna miljöoch byggförvaltning att svara på remissen gällande Smedjebackens vindbruksplan. Västmanland Dalarna miljö- och byggförvaltning har redan innan det formella samrådet getts tillfälle att granska de för vindkraft utpekade områden som är belägna nära kommungränsen mot Fagersta och Norberg. Smedjebackens kommun har i samrådshandlingen beaktat de synpunkter som då gavs. Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd har för Fagersta och Norbergs kommuners räkning ingen invändning mot planförslaget. Kommunerna önskar bli kontaktade för samråd vid eventuell framtida exploatering i de områden som ligger nära kommungränsen. Kommentar miljö- och byggkontoret: Samråd ska ske med Fagersta och Norbergs kommuner i samband med en eventuell tillståndsprocess i de områden som ligger nära kommungränsen. Sven och Görel Willén Paret har invändningar till att utnyttja område 4, Styggtjärnsberget, till vindkraft. I närområdet finns områden med lövskog avsatta för den vitryggade hackspetten så den återkommer i området. I området finns även flertalet häckande rovfåglar, ormvråk och/eller duvhök. Definitivt större rovfågel. Förra hösten hade vi vid ett tillfälle 9 stycken cirklande rovfåglar inom synhåll från gården. Bland annat en artikel i dalarnas tidningar, När tystnaden bryts (Publicerad 14 maj 2011, ger vid handen att Resmoren kommer att ligga för nära för att inte påverkas av ljud. En eventuell utbyggnad av vägen skulle förstöra både avskildheten för byn samt att det skulle vara som att få en stor landsväg rakt genom byn som en inbjudan till ökad genomströmning av oönskad trafik. Samrådsredogörelse vindbruksplan Smedjebackens kommun 10

11 Avslutningsvis kan vi bara påpeka att vi köpte och bosatte oss i Resmoren bl.a. just på grund av dess avskilda läge. Att få vindkraftverk uppförda i närområdet skulle vara helt katastrofalt: utökad trafik i området, vindbrus och annat ljud från vindkraft(se artikel för exempel), stört djurliv i området, ändrad visuell upplevelse av skogslandskapet mm. Kommentar miljö- och byggkontoret: De skyddade områden kommunen känner till är den biotop med äldre asp 500 meter norrut och den, nyckelbiotop för barrskog som finns beskriven i handlingen. Fågelbeståndet i området bör inventeras innan en eventuell exploatering, en skrivning om detta läggs till. Vägen skulle vid en vindkraftsutbyggnad få mer trafik under byggskedet, men efter detta skulle trafiken troligtvis ligga på samma nivå som tidigare. Artikel som Willén hänvisar till beskriver situationen för en boende i Mårtenstorp, Grängesberg där 17 vindsnurror uppförs i närheten. Området Styggtjärsnberget kan inte rymma så många vindkraftverk, snare skulle det om en exploatering blir aktuell kunna handla om upp till sex snurror. Självklart kan även ljud från ett enstaka vindkraftverk upplevas som störande. Ljudet kan variera beroende på terräng och vindkraftsverkens storlek bland annat. För att ljud från vindkraftverk ska hålla sig under de riktvärden som finns för ljud vid bostäder, ska alla exploatörer redovisa bullerkartor innan tillstånd kan ges. I en eventuell tillståndsprocess finns också möjlighet att diskutera placering av verken så att de blir så lite störande som möjligt sett till både buller och landskapsbild. Bergvik skog Lämpliga och mindre lämpliga områden redovisas på ett bra och överskådligt sätt i materialet. Det är också bra att inget område redan nu utpekas som olämpligt för vindkraft. Det snabba utvecklingsarbetet kan medföra att allt fler områden visas sig möjliga att bygga ut och det är därför bra att inte utesluta något område i ett tidigt skede. Vi delar kommunens uppfattning om att de nio angivna områdena som beskrivs i planen kan vara lämpliga för vindkraft i planen. Avvägningar mellan olika intressen kan komma att innebära justeringar, men av det material som redovisas i samrådshandlingen är redovisningen välgrundad. När det gäller de åtta områden som redovisas som mindre lämpliga för vindkraft har vi följande synpunkter. Område A är litet och dess belägenhet nära kraftledningarna anges i handlingarna. Området är förvisso litet men det kan utan vidare rymma ett antal verk. Närheten till kraftledningen bör inte utgöra något hinder avståndet synes överstiga 500 meter. Närheten kan istället vara en fördel om anslutning kan ske till den. Området är också avlägset beläget. Närmsta bebyggelse är Norbo Finnmark i Säters kommun, Avståndet till närmsta bostad där är ca 1200 meter. Vi menar att kommunen bör ta in detta område som tänkbart för vindkraft. Ett annat viktigare område att påtala är område B, Göberget. Detta har ansett mindre lämpliga för vindkraft med hänvisning till bostadsbebyggelse. Vi ställer oss mycket frågande till denna slutsats. Större delen av detta relativt stora område är beläget mer än 20 km från bebyggelsen vid Vinarn, Finngården och Göberget. Endast områdets sydvästra utskott över Ställberget är någorlunda bebyggelsenära men även här är avståndet cirka 900 meter, det vill klart överstigande de 500 meter som Boverket anger som rekommenderat avstånd mellan verk och bostäder. Vi menar att i alla fall större delen av område B och då dess västra del bör redovisas som tänkbart för utbyggnad. Avståndet till bostäder är här cirka 2 km. Vindförhållandena synes här vara bland de bästa i kommunen vilket framgår av vindberäkningskartorna på sidan 7 och 14 i materialet. Med tanke på topografin och områdets öppna exponering mot väst/sydväst är vindberäkningsresultatet högst förståeligt. Område B är också beläget nära Samrådsredogörelse vindbruksplan Smedjebackens kommun 11

12 flera kraftledningar. Om anslutning är möjlig till någon av dessa vet vi inte men om det är möjligt så skulle det innebära en avsevärt lägre kostnad frö anslutning till elnätet jämfört med områden som är belägna längre bort. Ett sådant område är Vibberboberget väster om sjön Jörken. Enligt kartan från vindberäkningarna uppgår årsmedelvinden på 103-metersplanet till över 6 m/s, vilket också är en god indikation på att området är lämpligt för utbyggnad. Området är också beläget cirka 2 km från närmaste bebyggelse vilket bör ge lite risk för konflikt med boende. Ett annat tänkbart område är höjdpartiet söder om Larsbosjön och öster om Korsheden. även här visar beräkningar i 103 metersplanet vindstyrkor på ca 6 m/s. Vi emotser kommunens fortsatta arbete med vindbruksplanen och kanske finner vi anledning att återkomma under utställningstiden i höst/vinter. Kommentar miljö- och byggkontoret: Syftet med planen har varit att fram ett antal vindkraftsområden som enligt tillgängliga data och kommunens bedömning har de bästa förutsättningarna i kommunen. Tillstånd för vindkraft kan även sökas för områden som inte är utpekade som lämpliga för vindkraft men kommunen kommer då att vara mer restriktiv. Beskrivningen av varför vissa områden har utpekats som mindre lämpliga har utökats något med tydligare motiveringar i utställningshandlingen. Planens mening är att peka ut större områden för flera vindkraftverk och i det sammanhanget har Bommarsboberget inte varit intressant att prioritera. De områden som utretts som lämpliga för vindkraft har beräknade vindhastigheter på 6,4-7,2 på 103 meter över nollplanet, Vibberboberget och området söder om Larsbosjön har därför inte prioriterats. De kan prövas om ansökan kommer in, men har inte lika gynnsamma vindar som de utpekade områdena. Jordbruksmarken kring Larsbo är av riksintresse för naturvård och bruksmiljön i byn är kulturintressant. Vindkraftetablering söder eller norr om Larsbo skulle kunna påverka upplevelsen av landskapet. Slutkommentar Den största förändringen av planen är den övergripande landskapsbeskrivning som gjorts med generella bedömningar av olika landskapstypers visuella tålighet för vindkraft. En miljöbedömning har lagts till, liksom en beskrivning av övriga konsekvenser av planen. På grund av de inkomna synpunkterna har två områden minskat något i utbredningen, område 1 på Daldammsberget och område 2 vid Trollugnsberget. Stycket om mindre lämpliga beskrivningar har utökats med tydligare motiveringar. Dessutom har flera mindre tillägg i texten gjorts. Smedjebacken den 28 september 2011 Linn Josefsson Miljöingenjör Samrådsredogörelse vindbruksplan Smedjebackens kommun 12