Musikvetenskap - Innehållsförteckning. 1. Musikvetenskap Presentation Examensstruktur Kursbeskrivningar...

Transkript

1 Innehållsförteckning 1. Musikvetenskap Presentation Examensstruktur Kursbeskrivningar

2 1. Musikvetenskap 1.1. Presentation Studier i musikvetenskap ger en bred kunskap om musikens varierande stilar genom tiderna och i olika kulturer. Ämnet innefattar allt från konstmusik till jazz-, populär-, folk-, världs- och finlandssvensk musik. Musikvetenskapen ger medel för att förstå det som händer omkring oss i musiklivet idag, samtidigt som man får nya insikter i musikens förflutna. Studierna leder inte till ett klart definierat yrke, utan placeringen i arbetslivet beror på många olika faktorer såsom eget intresse, musikerfarenheter och biämnesstudier. En del arbetar med att presentera musik: som radiomedarbetare eller musikskribenter. Många producerar musik på olika sätt: för symfoniorkestrar, inom radio och tv, på grammofonbolag, i festivalorganisationer. Andra administrerar musik: som ledare för musikinstitut och festivaler. Vissa sysslar med informationsförvaltning och musik: som musikbibliotekarier eller musikarkivarier. Det är också vanligt att man kombinerar musikvetenskap med praktiskt musikutövande eller musikpedagogik. De musikvetenskapliga analysmetoderna och infallsvinklarna kan variera stort. Inom musikteori och musikanalys utgår man från musikstycken och studerar deras formprinciper och stildrag. I den kulturellt inriktade musikforskningen och musikantropologin ligger fokus på musikens samband med det omgivande samhället och kulturen. Man kan också närma sig musiken ur t.ex. ett historiskt eller psykologiskt perspektiv. Valet av biämne bestäms långt av ens eget intresse och karriärval, vanliga ämnen är förutom andra huvudämnen vid fakulteten bl.a. kulturledarskap, ekonomiska och administrativa ämnen, informationsvetenskap, kulturantropologi och psykologi. Sibeliusmuseum och dess arkiv ger möjligheter att tillgodogöra sig studier i museologi och arkivkunskap. Flera tjänster i musiklivet förutsätter också goda språkliga färdigheter samt god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. De studerande som väljer musikvetenskap förutsätts ha någon form av praktisk erfarenhet av musik även om studierna inte går ut på instrumentspel eller sång. En yrkeshögskoleexamen i musik kan med hjälp av s.k. brostudier möjliggöra direkt antagning till studierna i musikvetenskap på magisternivå. Musikvetenskapen vid Åbo Akademi har nära kontakter med ämnet musikvetenskap vid Åbo universitet och med Konstakademin vid Åbo yrkeshögskola. Genom detta samarbete har studerande möjlighet att välja från ett ännu större kursutbud än vad som finns i ämnets egen kursplan. Läroplanen i musikvetenskap består i första skedet av grundstudier, som ger en introduktion i vetenskapligt tänkande och en allmän presentation av olika musikstilar. I ämnesstudierna ingår metodkurser och specialkurser som ger en inblick i musiklivets praktiska utformning. De fördjupade studierna ger den studerande en möjlighet att specialisera sig inom olika musikvetenskapliga delområden med pro gradu-avhandlingen som slutmål. Studerande från andra ämnen kan fritt välja enskilda kurser i musikvetenskap, men om man önskar avlägga en biämneshelhet i musikvetenskap så bör man studera enligt ämnets läroplan. 2

3 Vid Åbo Akademi verkar studentkörerna Brahe Djäknar och Florakören samt Akademiska orkestern, som alla studerande vid universitetet kan söka till genom skilda urvalsprov. Det är också möjligt att spela jazz och pop i Axelbandet, folkmusik i Ostämt och rock inom Rockföreningen vid Åbo Akademi Examensstruktur Kandidatexamen Allmän linje Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper 180 sp allmän linje Huvudämne Biämne 1 Biämne 2 Valbara grundstudier 25 sp grundstudier 25 sp grundstudier studier ämnesstudier 45 sp ämnesstudier 35 sp 0-25 sp 5-30 sp Språkstudier 15 sp Vetenskapligt skrivande, kommunikationsprocesser, finska/svenska och främmande språk på nivå 4 Andra studier 5 sp Vetenskapsfilosofi och studieorientering Kulturledarskapslinje Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper 180 sp kulturledarskapslinje Huvudämne Biämne 1 Biämne 2 Valbara grundstudier 25 sp grundstudier 25 sp kulturledning studier ämnesstudier 45 sp grundstudier 25 sp 40 sp Språkstudier 15 sp Vetenskapligt skrivande, kommunikationsprocesser, finska/svenska och främmande språk på nivå 4 Andra studier 5 sp Vetenskapsfilosofi och studieorientering Magisterexamen Allmän linje Filosofie magisterexamen 120 sp allmän linje Huvudämne Biämne Valbara fördjupade studier 40 sp grundstudier studier Pro gradu-avhandling 40 sp 0-25 sp sp 3

4 Kulturledarskapslinje Filosofie magisterexamen 120 sp kulturledarskapslinjen Huvudämne Biämne 1 alt. Biämne 2 Valbara fördjupade studier 40 sp ämnesstudier grundstudier studier Pro gradu-avhandling 40 sp 0-35 sp 0-25/30 sp 5-15 sp 1.3. Kursbeskrivningar ( Metod och teori, del 1 (5 sp) Methods and theory, part 1 Målsättningar och innehåll Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok och tentamen (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter (5 sp). Varje ämne sköter om examinationen av sina huvudämnesstuderande (dvs egen tentamenslitteratur och examinationsform). Efter godkänd kurs (del 1 och del 2) förväntas den studerande Kunskap och förståelse - kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder - kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt - kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift - ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra - ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Allmänfärdigheter - vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter - ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling - klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och -värdering 4

5 Undervisningsformer Del 1: Föreläsningar Examinationsformer Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (historieämnet = Tosh). Del 1: Inlärningsdagbok och litteratur (folkloristik litteratur som anges vid kursstarten) Del 1: Kursdagbok (religionsvetenskap litteratur som anges vid kursstarten) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (etnologi) Del 1: Kursdagbok (litteraturvetenskap) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (Rose, konstvetenskap) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (svenska språket) Obligatorisk för studenter i etnologi, folkloristik, konstvetenskap, litteraturvetenskap, historia, religionsvetenskap. Beskrivning av andra Godkända grundstudier i huvudämnet. Hur ser utvärdering ut nu Kursen utvärderas av ämnena historia och litteraturvetenskap under läsåret Övriga anmärkningar Föreläsningarna är gemensamma för alla deltagare men kursdeltagarna tenterar sin ämnesspecifika tentamenslitteratur! Biämnesstuderande vid HF, som avklarat kursen inom sitt huvudämne, ersätter kursen medelst en 5 sp specialkurs. Litteratur Tosh, John. Historisk teori och metod Studentlitteratur. Anne Eriksen, Jan Garnert, Torunn Selberg (eds.). Historien in på livet Nordic Academic Pess. s Johansson, Anna. Narrativ teori och metod Studentlitteratur. kap. 5, 6, 7, 8 Owe Ronström, Georg Drakos, Jonas Engman (red.). Folkloristikens aktuella utmaningar Gotland University Press. S Rose, Gillian. Visual Methodologies: An Introduction to the Interpretation of Visual Materials SAGE. ebrary Annat kursmaterial Etnologi: 1. Kulturanalys och kulturhistoriska metoder Löfgren, Orvar Ehn, Billy, Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups 2012 Goodall, H.R. Writing the new Ethnography. Oxford: Altamira Press Materialets behandling Ehn, Billy & Klein, Barbro, Från erfarenhet till text (1994), s , Anna-Maria Åström, Den etnologiska forskningsprocessen. Korkiakangas, P., Olsson, P. & Ruotsala, H. (red.), Polkuja etnologian menetelmiin (2005), s ( Svenska språket: Kjørup, Søren: Människovetenskaperna. Problem och traditioner i humanioras 5

6 vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur (eller senare upplagor) Anordnande enhet HF GEMENSAMMA STUDIER Tidpunkt Period 1, Period 2 Delprestationer Kurshelheten består av del 1, gemensamma föreläsningar (5sp), och del 2, ämnesspecifika övningar/tutorials (5sp). Studerande i svenska språket avlägger endast Metod och teori, del 1. Föreläsningar (44.00h), Kurstentamen (3.00h), Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) (50.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (20.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas inte in) (50.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (100.00h), Föredragstillfällen (3.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (20.00h), Rapport/Slutrapport (3.00h) Tentamensrätt upphör ( Att skriva kulturkritik (5 sp) Writing Criticism in the Humanities Målsättningar och innehåll Kursen syftar till att förmedla teoretiska kunskaper om kulturkritiskt skrivande i genrer som kritik och essäistik samt praktiska övningar i eget skrivande. Den teoretiska delen av kursen är gemensam för ett flertal kulturämnen medan de praktiska skrivövningarna är ämnesinriktade. Efter godkänd kurs förväntas deltagarna kunna: -öra för kulturkritikens viktigare genrer och texttyper, hur de förhåller sig till varandra stilistiskt och innehållsmässigt samt vilken roll de kan spela i relation till det egna huvudämnet -vilka funktioner kulturkritiken har i samhället -över hur det egna skrivandet måste anpassas i förhållande till olika genrer inom kulturkritiken, men också till olika format, medier och publikationsställen -en artikel som skulle kunna publiceras i en kulturtidskrift Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Beskrivning av andra Övriga anmärkningar Teoretiskt kunnande, analysförmåga, förmåga att diskutera i grupp, skrivfärdighter. Föreläsningar och seminariediskussioner (20h) samt litteraturstudier. Skriftlig reflektion över föreläsningar och kurslitteratur samt skrivande av en publiceringsbar kulturkritisk artikel. Studerande på ämnes- och fördjupad nivå (deltagarantal max 8 studerande per deltagande ämne). Minst goda insikter (3/5) i grundstudierna. Begränsat deltagarantal: max 8 studerande per respektive ämne. 6

7 Annat kursmaterial Kurslitteratur meddelas senare. Anordnande enhet LITTERATURVETENSKAP Tidpunkt Period 3, Period 4 Tentamensrätt upphör ( Musikvetenskapens arbetsfält (7 sp) The Field of Music Research Målsättningar och innehåll Att ge grundläggande kunskaper om musikvetenskapligt tänkande och ämnet olika delområden.terminologi, material och metoder presenteras översiktligt. Syftet är att bekanta studeranden med grundläggande studie- och arbetssynsätt vid universitetet. Kursen ger även en allmän förtrogenhet med musiklivets centrala drag i Finland. Preliminära färdigheter i att: -läsa och lyssna kritiskt och analytiskt utgående från ett musikvetenskapligt tänkesätt -söka musikvetenskaplig information, skriva inlärningsdagböcker, referat och recensioner -ge muntliga presentationer, delta i gruppdiskussioner och genomföra grupparbeten med ett musikvetenskapligt tema Allmänfärdigheter Analytiskt och kritiskt tänkande Kunskap om ämnesrelaterade yrken och arbetsmarknader Kunskap om informationssökning Förmåga att tidsplanera den egna verksamheten och kommunicera muntligt och skriftligt Grupparbetsförmåga och andra sociala förmågor Reflektion över egna värderingar Undervisningsformer Föreläsningar, grupparbete, handledda självstudier, läs- och skrivuppgifter, referatuppgifter, studiebesök Examinationsformer Inlärningsdagbok, sluttentamen, referatuppgifter, föredrag, aktivt deltagande under föreläsningar. Första årets huvudämesstuderande och biämnestuderande i musikvetenskap samt övriga studerande som är intresserade av ämnesområdet. Hur ser utvärdering ut nu Kontinuerlig utvärdering via inlärningsdagböcker Elektronisk utvärdering efter kursen Litteratur Bengtsson. Musikvetenskap. En översikt Nordsteds tryckeri. Eerola-Louhivuori-Moisala (red.). Johdatus musiikintutkimukseen Suomen musiikkitieteellinen seura. Harper-Scott, J.P.E. & Samson, Jim. An introduction to music studies Cambridge University Press. 7

8 Annat kursmaterial Ges under kursens gång. Tidpunkt Period 1, Period 2 Föreläsningar (16.00h), Uppsatser (35.00h), Exkursion (12.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (30.00h), Litteratur (finska) (12.00h), Seminarietillfällen (12.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (35.00h), Aktivt deltagande, Presentation (30.00h) Tentamensrätt uppnås Utförda uppgifter, aktivt deltagande ( Västerländsk konstmusik (6 sp) Western Art Music Målsättningar och innehåll Att göra studerande bekanta med den västerländska konstmusikens specifika drag och stilutveckling. Studerande erhåller en utvidgad repertoarkännedom eftersom tyngdpunkten i kursen ligger på klingande musikexempel som ligger till grund för vidare resonemang och analyser. Studeranden känner till och kan redogöra för övegripande utvecklingslinjer i den västerländska musikhistorien. Vidare kan studeranden indentifiera de mer framträdande och karaktäristiska egenskaper som kännetecknar de olika stilepokerna och skiljer dem från varandra. Slutligen tillgodogör sig studeranden en grundläggande förståelse av hur musiken samspelar med, tolkas genom och präglas av de historiska, kulturella, sociala och ideologiska sammanhang den är en del av. Allmänfärdigheter Kännedom om Europeisk kulturarv Undervisningsformer Föreläsningar, aktivt deltagande, förberedelser i form av läsning av kurslytteratur och lyssnande på CD-er med musikexempel. Examinationsformer Tentamen inkl. lyssnarprov, inlärningsdagbok, aktivt deltagande Huvudämnesstuderande i musikvetenskap. Biämnesstuderande som avlägger studieveckor i ämnet musikvetenskap. Övriga anmärkningar Kursen ingår i studiehelheten musikkännedom. Litteratur Kursen kommer att utvärderas under läsåret Erik Kjellberg (redaktör). Natur och kulturs musikhistoria Bokförlaget Natur och Kultur. Annat kursmaterial Jan Ling: Europas musikhistoria Esselte Studium AB Tidpunkt Period 1, Period 2 Föreläsningar (32.00h), Allmän tent (skriftlig) (8.00h), 8

9 Kursdagbok/Inlärningsdagbok (53.00h), Aktivt deltagande (28.00h), Förberedelser (25.00h) Tentamensrätt uppnås 80 % närvaro på föreläsningarna Tentamensrätt upphör ( Populär- och jazzmusik (2 sp) Jazz and Popular Music Målsättningar och innehåll Kursen strävar till att ge en översikt av populärmusikens och jazzens historia, allmänna drag och forskningsläge. Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna: -identifiera centrala stildrag genom lyssning -beskriva musiken utgående från stilegna synsätt -redogöra för musikens samhälleliga och kulturella kontext Allmänfärdigheter Kunskap om att tillämpa teoretiskt kunnande genom själreflexion Muntlig och skriftlig kommunikation på svenska Grupparbetsförmåga Undervisningsformer Föreläsningar, självstudier med hjälp av bredvidläsningslitteratur och audiovisuellt material Examinationsformer Inlärningsdagbok, skrivuppgifter, presentation, tentamen Huvudämnesstuderande: första årets studerande. Kursen lämpar sig också för andra studerande som är intresserade av musik eller populärkultur. Litteratur Kjellberg, Erik (red.). Natur och kulturs musikhistoria. Stockholm : Natur och kultur. Annat kursmaterial Fonogram Tidpunkt Period 4 Föreläsningar (16.00h), Kurstentamen (2.00h), Tentamensförberedelser (20.00h), Förberedelser (15.00h) ( Folkmusik i Europa (2 sp) Folk Music in Europe Målsättningar och innehåll Att göra kursdeltagarna förtrogna med den Europeiska folkmusikens olika stilar, uttrycksmedel, historia och ideologiska sammanhang. Kunskap om folkmusikens olika genrer och stilmedel, instrument, historia samt funktion. Kursdeltagarna skall erhålla en utvidgad repertoarkännedom 9

10 och genom analytiskt lyssnande kunna identifiera och beskriva folkmusik från olika delar av Europa. Allmänfärdigheter Koppla samman teoretiska utgångspunkter med självreflexiva iakttagelser. Kunskaper som är till nytta i mångkulturella och internationella sammanhang. Förmåga att uttrycka sig på svenska. Undervisningsformer Föreläsningar, självstudier med hjälp av bredvidläsningslitteratur och audiovisuellt material. Examinationsformer Inlärningsdagbok, skrivuppgift, sluttentamen inkl. lyssnarprov. Huvudämnesstuderande: första årets studerande. Kursen lämpar sig också för andra studerande som är intresserade av musik eller folklig kultur. Hur ser utvärdering ut nu Elektronisk enkät. Övriga anmärkningar OBS: Kursen inleds med en uppgift som kursdeltagarna genomför före den första föreläsningen. Alla deltagare bör kontakta professor Brusila före kursen för att få uppgiften. Litteratur Jan Ling. Europas musikhistoria - Folkmusiken Esselte studium. Akademiförlaget.. Rice, Timothy m.fl.. The Garland encyclopedia of world music. Vol. 8, Europe New York; London: Routledge.. Kennedy, Michael & Bourne, Joyce (red.). Oxford dictionary of music (Online). 2 uppl.. Oxford; New York: Oxford University Press. Kerola-Innala, Päivi (red.). Suomen musiikin historia 8. Kansanmusiikki Helsinki: WSOY.. Annat kursmaterial Meddelas under kursens gång. Tidpunkt Period 4 Föreläsningar (14.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (16.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (22.00h), Aktivt deltagande ( Utomeuropeisk musik (2 sp) Music of the Non-Western World Målsättningar och innehåll Kursen syftar att presentera olika utomeuropeiska musikkulturer och olika genrers centrala musikanalytiska drag samt sociokulturella kontext. Kursen erbjuder också en inblick i hur man i den västerländska musiketnologiska forskningstraditionen närmat sig utomeuropeiska musikkulturer. Studeranden får också öva sig i att analytiskt iaktta musik och musikframföranden samt att verbalisera sina iakttagelser. 10

11 Allmänfärdigheter Undervisningsformer Studeranden får en bild av världens musikaliska mångfald. Vidare klarar studeranden av att analytiskt iaktta musik, också sådan som tidigare varit obekant. Studeranden får grundläggande kunskaper i musikaliska och kulturella drag i betydande utomeuropeiska musikkulturer och bekantar sig med musiketnologisk forskning kring dem. Koppla samman teoretiska utgångspunkter med självreflexiva iakttagelser. Kunskaper som är till nytta i mångkulturella och internationella sammanhang. Förmåga att uttrycka sig på svenska. Föreläsningar med audiovisuella exempel och diskussioner. Självstudier med hjälp av bredvidläsningslitteratur och audiovisuellt material. Examinationsformer Aktivt deltagande. Inlärningsdagbok. Sluttentamen i nklusive lyssnarprov. Huvudämnesstuderande: första årets studerande. Kursen lämpar sig också för andra studerande som är intresserade av musik eller utomeuropeiska kulturer. Avsedd för studerande inom biämnet kultur- och socialantroplogi. Beskrivning av andra Godkänt inträdesförhör och antagning till studier i ämnet. Fritt inträde för biämnesstuderande. Hur ser utvärdering ut nu Kontinuerligt i form av diskussioner och inlärningsdagbok. Elektronisk blankett. Litteratur Elizabeth May (red). Musics of many cultures : an introduction Berkeley : University of California. Manuel, Peter. Popular musics of the non-western world : an introductory survey / Peter Manuel New York : Oxford U. P., cop Miller, Terry E. & Shahriari, Andrew. World Music: A Global Journey London: Routledge.. Annat kursmaterial Audiovisuellt material Tidpunkt Period 3 Föreläsningar (16.00h), Hemuppgifter (inlämnas), Litteratur (engelska) (16.00h), Hemtentamen ( Grundkurs i musikteori och -analys (6 sp) Basics of music theory and analysis Målsättningar och innehåll Kursens mål att studeranden lär sig grunder i musikteori samt tillägnar sig grundfärdigheter i att analysera musik. Grunder i musikteori. 11

12 Allmänfärdigheter Undervisningsformer Övningar i partiturläsning, enkla övningar i transkribering. Övningar i analytiskt musiklyssnande. Studenten bör kunna läsa partitur, göra enkla transkriptioner, genomföra analyser med hjälp av olika analyssystem. Elementär teoretisk basiskunnskap. Att vara förtrogen med de möjligheter som olika teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter - ha elementära insikter i hur teori kan tillämpas på konkreta exempel. - klara av elementär analysmetod på musikexempel. Föreläsningar, kurstentamen, övningar med handledning. Undervisningen bygger på de studerandes aktiva medverkan individuellt och i grupp. Självständigt arbete med övningsmaterial utgör en viktig del av kursen. Examinationsformer Kurstentamen, inlämningsuppgifter Det rekommenderas att kursen avläggs under det första läsåret. Studerande som avlagt teorikurser vid musikskolor eller musikvetenskapens propedeutiska teorikurs kan kontakta examinatorn för att diskutera nivåprover. Hur ser utvärdering ut nu En extra timmes undervisning samt moodleplattform Litteratur Kursen kommer att utvärderas läsåret Jaakkola, Malin. Musikteori från grunden Finlands Svenska Sång- och musikförbund. Mattila, Anssi. Harmonia- ja muoto-opin perusteet Ostinato. Nybo, Alf. Handbok i musiklära Finlands Svenska Sång- och musikförbund. Tidpunkt Period 1, Period 2 Föreläsningar (32.00h), Kurstentamen (4.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (74.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (30.00h), Tentamensförberedelser (16.00h) Tentamensrätt upphör ( Musikanalys (10 sp) Music analysis Målsättningar och innehåll Kursens mål att studeranden får kännedom om centrala musikanaytiska 12

13 Allmänfärdigheter metoder för olika sorters musik och övar sig i att själv utföra sådana analyser. Studeranden bör kunna göra egna analyser med valda metoder vara förtrogen med de möjligheter som olika analytiska metoder ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter - ha elementära insikter i hur metod kan tillämpas i skrivandet av en analys Undervisningsformer Examinationsformer Föreläsningar, kurstentamen, hemuppgifter (inlämnas), litteratur, tentamensförberedelser, seminarietillfällen. Kursen bygger på de studerandes aktiva medverkan individuellt och i grupp. Självstudier utgör en viktig del av kursen. Kurstentamen, hemuppgifter, seminarietillfällen I första hand 2-3 årets studerande. Det är önskvärt att kursen är avlagd före proseminarium, eller att kursen avläggs parallellt med proseminarium. Grundkurs i musikteori och -analys Beskrivning av andra Hur ser utvärdering ut nu Kommer att utvärderas vid kursslut period 4. Övriga anmärkningar Kursen kommer att utvärderas under läsåret Litteratur Cook, Nicholas. A Guide to musical analysis. 1. J.M: Dent&Sons LTD. Annat kursmaterial Tidskriftsartiklar, nätmaterial. Tidpunkt Period 3, Period 4 Föreläsningar (20.00h), Kurstentamen (6.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (42.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (20.00h), Tentamensförberedelser (30.00h), Seminarietillfällen (12.00h) Tentamensrätt upphör ( Metod och teori, del 2 (5 sp) Course in methods and theory, part 2 Målsättningar och innehåll Kursen ger övningar, handledning och övningsuppgifter som tillämpar hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa metoder, narration, genus, minne/tid, symboler/semiotik, diskursanalys, nätverksanalys samt rumslighet på musikvetenskapliga frågeställningar och vetenskapshitoriska sammanhang. Efter godkänd kurs (del 1 och del 2) förväntas den studerande - kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder - kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde 13

14 utgående från olika analytiska angreppssätt - kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift - ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra - ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Allmänfärdigheter - vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter - ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling - klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och -värdering Undervisningsformer Examinationsformer Praktiska tillämpningar, handledning och seminarier. Självstudier utgör en stor del av kursen. Muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter För ämnesstuderande i musikvetenskap, särskilt för dem som ämnar delta i proseminarium. Obligatorisk för studenter i musikvetenskap Avklarade grundstudier i musikvetenskap Beskrivning av andra Hur ser utvärdering ut nu Kursutvärdering efter kursen i elektronisk/pappersformat Litteratur Kjeldstadli, Knut. Det förflutna är inte vad det en gång var Studentlitteratur: Lund. Marander-Eklund, Lena et al.. Metodkompassen Åbo Akademi. Assman, Aleida. Cultural memory and Western civilization: functions, media, archives Cambridge University Press. Biddle, Ian och Kirsten Gibson. "Introduction" i Masculinity and Western Musical Practice: Ashgate. Kramer, Lawrence. "Subjectivity" i Interpreting Music: University of California Press. Shuker, Roy. "?Message Understood?? Musical Texts" i Understanding Popular Music Culture: Routledge. Dibben, Nichola. Representation of femininity in popular music i Popular Music. 1999/25. Cambridge University Press. Tomlinson, Gary. "The Web of Culture" i 19th-Century Music, Vol. 7, No University of California Press, Berkley, Los Angeles, London.. Annat kursmaterial Anordnande enhet Ges under kursens gång. MUSIKVETENSKAP 14

15 Tidpunkt Period 1, Period 2 Delprestationer Följande delprestationer ingår: Kurshelheten består av del 1, gemensamma föreläsningar (5sp), och del 2, ämnesspecifika övningar/tutorials (5sp) Föreläsningar, Hemuppgifter (inlämnas), Seminarietillfällen, Aktivt deltagande Tentamensrätt upphör ( Proseminarium med uppsats (5 sp) Proseminar and paper Målsättningar och innehåll Studeranden lär sig forskningsmetodikens grunder med fokus på musikvetenskaplig forskning. Kursdeltagaren skall skriva en biämnesuppsats. Studeranden behärskar och kan hantera den ämnesspecifika formalia som kännetecknar en vetenskaplig text. Studeranden kan hitta och samla in ett forskningsmaterial. Studeranden kan i viss utsträckning bedriva självständig forskning. Allmänfärdigheter - vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i skrivandet av forskningsplan och uppsats. - ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling - klara av sökningar i databaser och källsamlingar Undervisningsformer Examinationsformer Litteratur Annat kursmaterial Föreläsningar, praktiska tillämpningar, seminarier och grupparbete. Självstduier utgör en stor del av kursen. Förutom individuell handledning ges föreläsningar om ämnesval, bibliografisk orientering och informationssökning i ett vetenskapligt sammanhang. På kursen sker också ventilering av synopsis och preliminära versioner av examensarbetet Kursen examineras genom hemskriving, opponentskap, tentamen och vetenskaplig uppsats Biämnesstuderande i musikvetenskap Gunnar Ternhag. Avhandlingar och uppsatser i musikvetenskap. Råd och anvisningar. författaren. Schött, Kristina m.fl.. Studentens skrivhandbok Liber: Stockholm. Strömquist, Siv. Skrivprocessen. Teori och tillämpning Studentlitteratur: Lund. Nyberg,Rainer. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet Studentlitteratur: Lund. Meddelas under kursens gång. 15

16 Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Föreläsningar Tentamensrätt upphör ( Kännedom om musiklivet 1 (5 sp) Practical knowledge of music in society 1 Målsättningar och innehåll Studeranden får praktiska kunskaper av musikrelaterat arbete genom att praktisera vid Åbo Akademis körer och orkestrar, Sibeliusmuseum eller genom att utföra andra aktiviteter i musiklivet. Det är också möjligt att räkna till godo praktiskt orienterade kurser avlagda vid annan högskola (kurserna får inte räknas till godo i annan examen) eller genom att avlägga någon av specialkurserna Musikadministration, -inudstri och -media, Musijournalistik eller Museologi och arkivkunskap i musik Praktiska kunskaper i musikrelaterat arbete Allmänfärdigheter Kunskap om ämnesrelaterade yrken och arbetsmarknader Självreflexivt kopplande av musikvetenskapliga studier och praktiskt arbete Anpassnings- och förhandlingsförmåga samt förmåga att samarbeta med andra Undervisningsformer Studeranden kommer i förväg överens med professorn om uppläggandet av arbetet. Examinationsformer Efter avslutad praktik inlämnas en slutrapport i vilken bl.a. följande frågor behandlas: praktikens målsättning och förankring i studierna, praktikplatsen, arbetsuppgifter, bedömning av praktiktiden och dens betydelse på sikt. Utöver slutrapport inlämnas även en komplett meritförteckning (CV) över studerandens hela verksamhet i musiklivet. Studenter som avlagt grundstudierna i musikvetenskap. Beskrivning av andra Avlagda grundstudier Annat kursmaterial Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Rapport/Slutrapport, Praktik ( Kännedom om musiklivet 2 (5 sp) 16

17 Practical knowledge of music in society 2 Målsättningar och innehåll Studeranden får fördjupade praktiska kunskaper av musikrelaterat arbete genom att praktisera vid Åbo Akademis körer och orkestrar, Sibeliusmuseum eller genom att utföra andra aktiviteter i musiklivet. Det är också möjligt att räkna till godo praktiskt orienterade kurser avlagda vid annan högskola (kurserna får inte räknas till godo i annan examen) eller genom att avlägga någon av specialkurserna Musikadministration, -industri och -media, Musikjournalistik eller Museologi och arkivkunskap i musik. Studeranden bör utföra praktiken i Kännedom om musiklivet 2 inom ett annat delområde av musiklivet än det område där hon/han praktiserade för Kännedom om musiklivet 1. Praktiska kunskaper i musikrelaterat arbete Allmänfärdigheter Kunskap om ämnesrelaterade yrken och arbetsmarknader Självreflexivt kopplande av musikvetenskapliga studier och praktiskt arbete Anpassnings- och förhandlingsförmåga samt förmåga att samarbeta med andra Undervisningsformer Den studerande kommer i förväg överens med professorn om uppläggandet av arbetet. Studerande i slutskedet av studierna rekommenderas också bekanta sig med Arbetsforums tjänster, bl.a. CV-kliniker. Examinationsformer Efter avslutad praktik inlämnas en slutrapport i vilken bl.a. följande frågor behandlas: praktikens målsättning och förankring i studierna, praktikplatsen, arbetsuppgifter, bedömning av praktiktiden och dens betydelse på sikt. Utöver slutrapport inlämnas även en komplett meritförteckning (CV) över studerandens hela verksamhet i musiklivet. Studerande i fördjupningsskedet Beskrivning av andra Avlagda ämnesstudier i musikvetenskap Annat kursmaterial Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Aktivt deltagande ( Vår tids konstmusik (5 sp) Contemporary art music Målsättningar och innehåll Grundläggande kunskap om konstmusikens utveckling efter år 1900 utifrån musikanalytiska, stilhistoriska samt idé- och kulturhistoriska perspektiv. Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna: 17

18 Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Beskrivning av andra Litteratur -identifiera centrala stildrag genom lyssning och partiturläsning -beskriva musiken utgående från epokspecifika synsätt -redogöra för musikens samhälleliga och kulturella kontext Kännedom om vår kulturarv Föreläsningar och musiklyssnande. Kursen bygger på de studerandes aktiva medverkan individuellt och i grupp. Självstudier utgör en stor del av kursen. Hemtentamen inkl. lyssnaruppgift Avlagd Västerländska konstmusikens historia Machlis, Joseph och Forney, Kristine. The Enjoyment of Music (11th edition) Norton. Morgan, Robert P.. Twentieth Centurt Music Norton. Taruskin, Richard. The Oxford history of western music Oxford University Press. Annat kursmaterial Tidskriftartiklar, nätmaterial Tidpunkt Period 3 Tentamensrätt upphör ( Utförandepraxis (5 sp) Performance practice Målsättningar och innehåll Kursens mål är att kursdeltagarna får kännedom om hur västerländsk konstmusik utförts under olika historiska perioder. Kursen ger också en orientering i forskningsmetoder gällande musikutföranden. Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna: -analysera olika sätt att utföra musik genom lyssning och partiturläsning -beskriva olika sätt att utföra musik musiken utgående från epokspecifika synsätt -redogöra för hur olika sätt att utföra musik samverlar med musikens samhälleliga och kulturella kontext Allmänfärdigheter Kännedom om vårt kulturliv och vår kulturarv Undervisningsformer Föreläsningar, litteratur, lyssnaruppgifter. Kursen bygger på de studerandes aktiva medverkan individuellt och i grupp. Självstudier utgör en stor del av kursen. Examinationsformer Muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter Beskrivning av andra Västerländska konstmusikens historia Litteratur Mayer Brown, Howard och Sadie, Stanley(utg.). Performance practice

19 Norton. Harnoncourt, Nikolaus. Musik als Klangrede. Klingfors, Gunno. Bach går igen. Tidpunkt Period 4 Tentamensrätt upphör ( Musik i Norden (5 sp) Music in the Nordic countries Målsättningar och innehåll Kursen ger en insikt i musikstilar och -traditioner i de nordiska länderna Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna: -identifiera centrala stildrag genom lyssning och partiturläsning -beskriva musiken utgående från epokspecifika synsätt -redogöra för musikens samhälleliga och kulturella kontext Allmänfärdigheter Kunskap om och förståelse av vårt nordiska kulturarv Undervisningsformer Examinationsformer Beskrivning av andra Litteratur Nätkurs Kurstentamen Inlärningsdagbok Avlagd Västerländska konstmusikens historia Andersson, Greger (red.). Musik i Norden. Tidpunkt Period 1 Aktivt deltagande Tentamensrätt upphör ( Musik och teater (5 sp) Music and theatre Målsättningar och innehåll Kursen behandlar musik och teater. Deltagarna bekantar sig med centrala verk samt olika vetenskapliga infallsvinklar på ämnesområdet. Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna: -identifiera centrala verk och föreställningar 19

20 Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Beskrivning av andra Litteratur -tillämpa metoder och toerier i området Tillämpa teori och metod Identifiera centrala föreställningar Kursen bygger på de studerandes aktiva medverkan individuellt och i grupp. Självstudier utgör en stor del av kursen. Muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Avlagd Västerländska konstmusikens historia Kronlund, Dag. «Musiken låten ljuda, mina vänner!» Musiken i talpjäserna på Kungliga teatern vid 1800-talets mitt Theatron-serien. Myers, Margaret; Petterson, Tobias (red.). Hildegard von Bingen : från innerlighet till ytterlighet Artos. Walls, Peter. Music in the English courtly masque, Oxford monographs on music. Platz-Waury, Elke. Drama og teater : en innføring Ad notam. Brockett, Oscar G.. The essential theatre Boston, Mass. : Wadsworth Cengage. Morris, Christopher. Reading Opera between the Lines. Orchestral Interludes and Cultural Meaning from Wagner to Berg Cambridge University Press. Tidpunkt Period 2 Aktivt deltagande Tentamensrätt upphör ( Musik och teknologi (5 sp) Music and technology Målsättningar och innehåll Kursen behandlar förhållandet mellan teknologi och musik. Målet är att den studerande skall få en bild av hur olika forskare närmat sig ämnet och se hur förhållandet konstruerats i olika sammanhang. Kursen erbjuder också en inblick i centrala historiska skeden och olika genrers utveckling. Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna: -självständigt och kritiskt granska samspelet mellan teknisk utveckling och skeenden inom musikkulturen -identifiera centrala stildrag genom lyssning och partiturläsning -beskriva musiken utgående från epokspecifika synsätt -redogöra för musikens samhälleliga och kulturella kontext -känna till central forskning kring finlandssvensk musik samt känna till det 20

21 Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer finlandssvenska musiklivet -kan positionera sig inom det finländska musikvetenskapliga fältet ss. finlandssvensk musikvetare. Teoretiskt kunnande inom branschem, analytiskt och systematiskt tänkesätt. Sociala förmågor, muntligt och skriftlig kommunikation. Förmåga att reflektera över egna uppfattningar och deras kulturella kopplingar. Föreläsningar, grupparbete, skrivuppgifter, presentationer. Skrivuppgifter utgående från litteratur och audiovisuellt material. Kursen lämpar sig för alla med intresse för ämnesområdet. Kursen ingår också i helheten Digital Humanities. Avlagd Västerländska konstmusikens historia Beskrivning av andra Hur ser utvärdering ut nu Elektronisk enkät. Litteratur Katz, Mark. Capturing Sound: How technology has changed. Lundberg, Dan; Malm, Krister; Ronström, Owe. Musik, medier, mångkultur. Förändringar i svenska musiklandskap.. Manning, Peter D. Electronic and Computer Music. Théberge, Paul. Any sound you can imagine: making music, consuming technology. Simonsen, Tore.?Vad är (egentligen) ett fonogram?? I bokenternhag, Gunnar & Wingstedt (red.) På tal om musikproduktion? elva bidrag till ett nytt kunskapsområde. Sid Göteborg: Bo Ejeby Förlag.. Tidpunkt Period ( Musikpedagogik (5 sp) Music pedagogy Målsättningar och innehåll Kursen behandlar musik och teater. Deltagarna bekantar sig med centrala verk samt olika vetenskapliga infallsvinklar på ämnesområdet. Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna: -identifiera centrala verk och föreställningar -tillämpa metoder och toerier i området Allmänfärdigheter Att identifiera centrala musikpedagogiska föreställningar Att ttillämpa metoder och teorier i musikpedagogiska området Undervisningsformer Kursen bygger på de studerandes aktiva medverkan individuellt och i grupp. Självstudier utgör en stor del av kursen. Examinationsformer Muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. 21

22 Beskrivning av andra Avlagd Västerländska konstmusikens historia Litteratur Green, Lucy. Music, informal learning and the school. Varkøy, Øivind. Varför musik?: en musikpedagogisk idéhistoria Hässelby : Runa. Lilliestam, Lars. Musikliv. Vad människor gör med musik - och musik med människor Bo Ejeby Förlag. Tidpunkt Period 3 Aktivt deltagande Tentamensrätt upphör ( Musikpsykologi (5 sp) Music psychology Målsättningar och innehåll Kursen presentera centrala frågeställningar, teorier och metoder inom musikpsykologi. Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna: -identifiera centrala frågesällningar inom musikpsykologi -tillämpa metoder och toerier i området Allmänfärdigheter - vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter - ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling - klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och -värdering Undervisningsformer Examinationsformer Beskrivning av andra Litteratur Kursen bygger på de studerandes aktiva medverkan individuellt och i grupp. Självstudier utgör en stor del av kursen. Muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Avlagd Västerländska konstmusikens historia Clarke, Eric; Dibben, Nicola & Pitts, Stephanie. Music and Mind in Everyday Life.. Gabrielsson, Alf. Starka musikupplevelser. Musik är mycket mer än baramusik Gidlunds förlag: Stockholm. Juslin, Patrik N. och Sloboda, John A.. Music and Emotion.Theory, Research, 22

23 Applications Oxford University Press. Valda avsnitt Annat kursmaterial Övrig litteratur meddelas i början av kursen. Tidpunkt Period 4 Aktivt deltagande Tentamensrätt upphör ( Laudaturseminarium (5 sp) M.A. Seminar Målsättningar och innehåll Seminariet stöder och handleder arbetet med avhandlingen pro gradu. Den studerande skriver och presenterar en forskningsplan och en del av sin avhandling pro gradu samt fungerar som en opponent för de andra deltagarnas skrifter. Färdiga avhandlingar pro gradu behandlas också vid seminariet. Kunskap om problemlösning samt om vetenskapliga arbets- och skrivsätt. Analytiska och skriftliga färdigheter gällande en självständig arbetsprocess: att formulera ett intressant forskningsproblem, avgränsa ett arbetsfält, välja och använda lämpliga analysmetoder samt skriftligt rapportera om forskningsprocess och -resultat. Allmänfärdigheter Analytiskt och systematiskt tänkesätt Kunskap om informationssökning Problemlösningsförmåga, initiativförmåga och projekthantering Skriftlig framställning och presentationsförmåga Kunskap om vetenskapens etiska regler Undervisningsformer Föreläsningar, seminarieträffar, opposition, personlig handledning. Examinationsformer Aktivt deltagande, skrivuppgifter, forskningsplan, opponentskap, uppsats (avsnitt ur avhandling och färdig avhandling). Huvudämnesstuderande i musikvetenskap som avlagt proseminarium och inleder arbetet på pro gradu-avhandling Beskrivning av andra proseminarium Hur ser utvärdering ut nu Kontinuerligt via diskussioner, handledningsträffar och inlärnignsdagböcker. I slutet av läsåret elektronisk blankett. Litteratur Hakala, Juha T.. Snart magister? Nyberg, Rainer. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet Lund: Studentlitteratur.. Strömquist, Siv. Skrivprocessen. Teori och tillämpning Lund: Studentlitteratur.. 23

24 Schött, Kristina m.fl.. Studentens skrivhandbok Stockholm: Liber.. Annat kursmaterial Annat kursmaterial inkl. kompendier delas ut under kursen. Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Uppsatser (80.00h), Seminarietillfällen (50.00h) ( Musikjournalistik (5 sp) Music Journalism Målsättningar och innehåll Kursen ger studeranden en möjlighet att bekanta sig med musikjournalistikens principer och praktiker samt forskning i området. Efter avslutad kurs kan studeranden beskriva musikjournalistiken som arbetsfält och forskningsområde. Studeranden kan skriva olika slags texter om musik, analysera dem och relatera sitt kunnande i förhållande till vetenskapliga texter i området. Allmänfärdigheter Studeranden lär sig -utveckla sina språkliga färdigheter -tillämpa sitt musikvetenskapliga kunnande inom ett praktiskt arbetsfält -koppla samman praktik och teori -tänka och handla analytiskt Undervisningsformer Föreläsningar, kritikworkshop, skrivande av konsertprogram, självständiga litteraturstudier, självreflexiv inlärningsdagbok Examinationsformer Skrivuppgifter I första hand huvudämnesstuderande och biämnesstuderande i musikvetenskap. Hur ser utvärdering ut nu Feedback under kursens gång, nätenkät Litteratur Lilliestam, Lars. Musikliv. Kapitel 5: Att tänka, tala och skriva om musik, sid Göteborg: Bo Ejeby.. Välimäki, Susanna.?Musiikkikritiikki: kuulokokemuksen sanallistamista ja merkitysten avaamista.? Martta Heikkilä (red.) Taidekritiikin perusteet, sid Helsinki: Gaudeamus. Hanrahan, Nancy Weiss. If the People Like It, It Must Be Good: Criticism, Democracy and the Culture of Consensus Cultural Sociology 2013; Annat kursmaterial Anordnande enhet Meddelas under kursens gång. MUSIKVETENSKAP 24

25 Tidpunkt Period 1 Boktentamen/Litteraturtentamen Tentamensrätt uppnås Kursen inleds med litteraturuppgift som bör avläggas inom utsatt tid för att studenten skulle få rätt att fortsätta med kritikworkshopen Tentamensrätt upphör ( Kvalitativa metoder (5 sp) Qualitative methods Målsättningar och innehåll Fördjupning i kvalitativa analysmetoder som kan tillämpas i analys av musikskrifter och -praktiker. Studeranden kan efter avslutad kurs utföra kvalitativa analyser av texter, intervjuutsagor och annat empiriskt material. Allmänfärdigheter Att vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter Att ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling Att klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och -värdering Undervisningsformer Examinationsformer Kursen bygger på de studerandes aktiva medverkan individuellt och i grupp. Självstudier utgör en stor del av kursen. Muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Beskrivning av andra Kulturanalytiska och historiografiska metoder inom musikvetenskap Hur ser utvärdering ut nu Utvärdering efter kursen i elektronisk/pappersformat Litteratur Widerberg, Karin. Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur. Winther Jørgensen & Phillips. Diskursanalys som teori och metod Studentlitteratur. Middleton, Richard. "Introduction" i Voicing the Popular: On the Subjects of Popular Music London: Routledge. Ruud, Even. "Kvalitativ metode i musikkpedagogisk forskning", s i Hanken, Ingrid och Jørgensen, Harald (red.) Nordisk musikkpedagogisk forskning Norges Musikkhøgskole: Oslo. Tidpunkt Period 4 Aktivt deltagande Tentamensrätt upphör

26 ( Musikhistoriografi (5 sp) Music historiography Målsättningar och innehåll Kursens mål är att ge fördjupad musikhistoriografisk kunskap, bl.a. om olika inriktningar och traditioner, vetenskaphistoriskt sammanhang och ämnesadekvat terminologi samt fördjupad kunskap om källkritik. Studenten skall känna till de teoretiska och analytiska verktyg som kan behövas vid musikhistorisk forskning samt veta vilka slags källor som är relevanta och var man kan hitta dessa. Studerande bör också ha närmare kännedom om källkritikens roll i forskningen. Studerande bör ha kännedom om forskning som bedrivits inom musikhistoria samt kunna utnyttja denna kunskap för vidare studier med eventuellt fokus på magistersavhandling. Förmåga att anlytiskt och kritiskt kunna läsa och bedömma musikhistoriska framställningar. Allmänfärdigheter Att vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter - ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling - klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och -värdering Undervisningsformer Examinationsformer Beskrivning av andra Litteratur Kursen bygger på de studerandes aktiva medverkan individuellt och i grupp. Självstudier utgör en stor del av kursen. Muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Kulturanalytiska och historiografiska metoder inom musikvetenskap Tosh, John. Historisk teori och metod Studentlitteratur. Tomlinson, Gary. "The Web of Culture: A Context for Musicology" i Music and historical critique Aldershot : Ashgate. Lundberg, Ulf m.fl.. Rock Criticism from the Beginning. Amusers, bruisers and cool-headed cruisers New York : Peter Lang. Treitler, Leo. "What kind of story is history" i Music and the Historical Imagination Cambridge, Mass. : Harvard University Press. Annat kursmaterial Om övrig kurslitteratur meddelas under kursens lopp. Tidpunkt Period 3 Kurstentamen (4.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (28.00h), Projektarbete (ensam) (28.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (40.00h), Förberedelser 26

27 (20.00h), Informationssökning (10.00h) Tentamensrätt uppnås 80 % närvaro på föreläsningarna Tentamensrätt upphör ( Introduction to Cultural Studies (5 sp) Introduction to Cultural Studies Kursen ges på engelska / The course is taught in English Målsättningar och innehåll The course is designed as a general introduction to cultural studier and its begins with the most basic question: What is culture? The main point of this question will be to discover where each of us is situated regarding our level of knowledge of the field, and to find what we have in common. After the course, the students are expected to discuss basic approaches to studying cultural phenomena in three major areas: 1. Cultural Studies (History, Approaches, Key Concepts) 2. Music in Cultural Studies (Politics, Methodologies) 3. Cultures and Technologies (Various Case Studies9 Allmänfärdigheter Analytical and systematic thinking based on theories and self reflexivity Communication skills in English Undervisningsformer Lectures, lecture diaries + feedback, literature Examinationsformer Assessment will be by regularly written lecture diaries (at least one page of summary and comment on each of the eight lectures). No prior specialist knowledge or prior studies in musicology will be expected. Litteratur Andrew Edgar and Peter Sedgwick. Cultural Theory: The Key Concepts London and New York, Routledge. Patrick Fuery and Nick Mansfield. Cultural Studies and Cultural Theory Oxford University Press. John Storey. Cultural Studies and the Study of Popular Culture: Theories and Methods Edinburgh University Press. Julian Wolfries. Critical Keywords in Literary and Cultural Theory Palgrave Macmillan. Annat kursmaterial Students will be given a Study Kit consisting of extracts from a range of sources, providing them with further reading on cultural studies and its key terms. Tidpunkt Period 4 Boktentamen/Litteraturtentamen 27